Skogsstyrelsens 1:a rapport om utveckling och bekämpning av skadeinsekter 2011

Transkript

1 RAPPORT Datum Diarienr 2011/2085 Er referens 1(14) Regeringen Landsbygdsdepartementet Stockholm Skogsstyrelsens 1:a rapport om utveckling och bekämpning av skadeinsekter 2011 Skogsstyrelsen avser att under 2011 (12 maj, 30 september och 9 december) rapportera till Regeringskansliet hur arbetet med övervakning och analys av skadeinsektspopulationen och till rådgivnings- och informationsinsatser kring skadeinsekter inom stormområdena Gudrun och Per samt angränsande områden. Detta är den första rapporten Sammanfattning Skogsstyrelsens bedömning är att upp till m 3 sk kan komma att dödas av granbarkborre 2011, vilket är lägre volym än Nya stormar och/eller en varm sommar eller gynnsam höst kan ge större skador. Granbarkborren svärmning kom igång rekordtidigt i år. Under vecka 16 var svärmningen igång för fullt med risk för huvudsvärmningen börjar under veckorna 17 och 18 vilket är ca 3 veckor tidigare än under Under gynnsamma förutsättningar finns en stor risk för att den nya generationen är färdigutvecklad och uppsöker nya granar före den 1 juli. En storm drabbade södra delen av Kronobergs län samt norra delen av Skåne och Halland i början av februari månad. En bedömning är att det inom de drabbade områdena föll omkring m 3 sk. Skogsstyrelsen har tagit ett antal kvistprover från ett större område i östra Götaland och inventerat ägg från röda tallstekeln. Resultatet från inventeringen har sammanställts och analyserats och visar på att det finns risk för kalätning av tall inom ett kärnområde i norra Kalmar län. Ungersk gransköldlus (Physokermes inpoinatus) orsakar stora skador på 40 till 50 årig granskog i södra Skåne. En uppskattning är att ca 1000 ha granskog skadats. Hälften av den skadade arealen har avverkats och avverkning pågår för fullt för att rädda virkesvärde och smittspridning. Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen (14) Under den snörika vintern 2010/2011 drabbades delar av Götaland av omfattande snöbrottsskador. Skogsstyrelsens översiktliga inventering pekar mot att ca ha har minst 5 % skadade stammar i åldersgruppen år. Skogsstyrelsen har genomfört riktade informationsinsatser genom massutskick till markägarna i de mest drabbade områdena Skogsstyrelsen kommer även i år att övervaka granbarkborrens svärmning och skadeutveckling med hjälp av feromonfällor och skadeinventeringar. SLU får i uppdrag att studera granbarkborrens förökningsframgång vilket är en viktig pusselbit för att bedöma skaderisken nästa år. SLU uppdras att studera orsakssamband till de omfattande angreppen av ungersk gransköldlus kombinerat med sotsvamp i de sydskånska granskogarna. Insektsbekämpning 2011 Organisation Projekt Insektsbekämpning 2011 är en fortsättning på projekt Barkborre och storm och projekt Insektsbekämpning Projektet bedrivs som två delprojekt: Övervakning och bedömning samt Information och utbildning. Handlingsplan Skogsstyrelsen har fastställt en handlingsplan för insektsbekämpningen under 2011 (se bilaga 1). I handlingsplanen framgår insatser för att minimera skador av granbarkborre, röd tallstekel, gransköldlus och snytbagge. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan med projektets samrådsgrupp (skogsbruket, skogsindustrin, länsstyrelsen och Naturvårdsverket). Målet med handlingsplanen är att konkretisera den fastlagda strategin för insektsbekämpning samt tydliggöra internt och externt hur Skogsstyrelsen kommer att agera för att minimera skadorna från skogliga skadeinsekter under Skogsstyrelsen har tagit fram en informationsplan (se bilaga 2). Resultaten från delprojekt Övervakning och bedömning kommer att kommuniceras via delprojekt Information och utbildning. Nuläge Skadesituationen Granbarkborre Granbarkborrens svärmning kom igång rekordtidigt i år. Under vecka 16 var svärmningen igång för fullt med risk för huvudsvärmning sker under veckorna 17 och 18 vilket är ca 3 veckor tidigare än under Under gynnsamma

3 Skogsstyrelsen (14) förutsättningar finns en stor risk för att den nya generationen är färdigutvecklad och uppsöker nya granar före den 1 juli. Risken för omfattande skador (lokala undantag kan förekomma) av granbarkborre under 2011 bedöms som mindre sannolik. Den tidiga svärmningen i kombination med en gynnsam väderlek kan medföra fler svärmningar än normalt vilket innebär risk för större skador än bedömd prognos. Granbarkborrens population är fortfarande hög och bekämpningsområdet kvarstår därför även under Inom delar av östra Kronobergs län var skadorna oväntat stora under 2010 med risk för fortsatt stora skador även under Ogynnsamma förutsättningar kan medföra att skadorna överstiger den bedömda skadenivån på högst m 3 sk. Granar som angreps av granbarkborre sent under 2010 har observerats som skadade först nu i vår. Det innebär att träden inte har uppmärksammats och avverkats utan kommer att utgöra en fara inför årets svärmning. Intensivövervakningen 2010 av granbarkborrens svärmning visade att populationen, sett över hela bekämpningsområdet, troligtvis ökat jämfört med året innan. I Kronobergs län var skadorna störst år 2010 och motsvarade ca hälften av den totala skadade volymen inom bekämpningsområdet. I nuläget upplever Skogsstyrelsen och skogsbruket skadeläget med en viss oro inför sommaren, eftersom det förekommit spridda vindfällen under våren inom delar av stormområdet. Några riktade bekämpningsinsatser planeras inte utöver rådgivning och information med uppmaning till skogsägarna om uppmärksamhet i skogen samt förebyggande åtgärder genom avverkning av nyangripna granar. Skogsstyrelsens allmänna rekommendation för att minska skador av sextandad granbarkborre och åttatandad granbarkborre 2011 är att: Se över markerna fortlöpande efter färska angrepp av åttatandad granbarkborre. Upparbeta klenare stamdelar (toppar) för att undvika skador av sextandad granbarkborre Var observant på sena symtom av färgskiftande granar Avverka och upparbeta skadade och nydöda granar samt nya vindfällen och snöbrottsskadade granar. Skadad skog ska avverkas och vara borta från skogen och till industri senast den 1 juli. Använda metoden Sök och plock sommar. Röd tallstekel Omfattande skador av röda tallstekeln observerades under 2010 i västra delen av Kalmar län samt angränsande delar av Kronoberg och Jönköpings län. Detta föranledde Skogsstyrelsen att försöka göra en prognos för ev. skador Under vintern 2010/2011 har kvistprover tagits från ett område som sträcker sig över

4 Skogsstyrelsen (14) större delen av östra Götaland. Materialet har analyserats avseende på förekomsten av ägg från röda tallstekeln och resultatet visar att ägg av röda tallstekeln förekommer i hela det inventerade området. Det går att urskilja ett kärnområde där risken för kalätning av tall är särkilt stor inom norra Kalmar län. I den nordligaste delen av Kalmar län sammanfaller tallstekelområdet med området med kraftigare snöbrott. Övriga snöbrottsområden har relativt måttliga mängder med tallstekelägg. Kalätning av röda tallstekeln medför tillväxtförluster men inte träddöd. Kombinationen med snöbrott som angrips av större märgborren och därefter näringsgnag av märgborren i 2011 års skott kan dock orsaka träddöd. God virkeshygien rekommenderas. Snytbagge Skadenivån under 2010 var överlag relativt låg. Skogsstyrelsen kommer att även under 2011 följa snytbaggens utveckling och tillsammans med SLU genomföra inventering och analys. Resultaten presenteras senare under året. Ungersk gransköldlus (Physokermes inpoinatus) Stora arealer granskog i södra Skåne har drabbats av skador av gransköldlusen. En uppskattning är att ca 1000 ha granskog har skadats svårt. Hälften av arealen har avverkats och avverkning fortsätter för att rädda virkesvärdet och förhindra smittspridning. Vissa granar är redan döda och andra har mycket små årsskott och nedsatt vitalitet. Dessa träd löper stor risk för att angripas av granbarkborren. Många skadade granbestånd är i 40 till 50 årsåldern men skador kan förekomma även i yngre skog. Granbarkborren är en sekundär skadegörare på försvagade granar. Gransköldlusen suger sav från granens barr och utsöndrar honungsdagg. Om inte denna honungsdagg avlägsnas av bin och myror eller sköljs bort av kraftigt regn, blir barren söta och klibbiga och sotdaggsvamp börjar växa på barren och täpper till klyvöppningarna. I värsta fall fortsätter skadorna norr ut i Sverige, i bästa fall ebbar skadorna ut och ekosystemet hittar en balans mellan skadegöraren och naturliga fiender t.ex. parasitsteklar. Det saknas idag mycket kunskap om gransköldlusen och Skogsstyrelsen har uppdragit åt SLU att följa och analysera skadeutvecklingen samt att inhämta mer kunskap. Skogsstyrelsen har informerat skogssektorn om skadeläget och hur skadeinsekten och skadorna ser ut och hur skadeförebyggande åtgärder kan geniomföras. Stormskador I början av februari drabbades södra delen av bekämpningsområdet av omfattande stormskador. Skogsstyrelsens bedömning är att ca m 3 sk har skadats. Skadorna var i huvudsak lokaliserade till grandominerade områden i Skåne län ( m 3 sk), Blekinge län ( m 3 sk) och södra delen av Halland (4 000 m 3 sk) och Kronobergs län (8 000 m 3 sk).

5 Skogsstyrelsen (14) Snöbrott Figur 1. Resultat från Skogsstyrelses inventering av snöbrottsskador inom de distrikt och inom de delar med misstanke om förekomst av omfattande skador. Den rikliga snömängden och/eller kombinationen av snö, regn, minusgrader och blåst gjorde att snötyngda toppar och grenar knäcktes när träden var spröda på grund av hård kyla. Speciellt träd i höjdlägen var utsatta. Skogsstyrelsens inventering i början av mars visar att Jönköpings län har drabbats hårdast, men även Kronobergs, Kalmars, Östergötlands och Västra Götalands län har områden med allvarliga snöbrottsskador (se karta ovan). Observera att kartan visar översiktligt var de största skadorna finns och ger inte uttryck för den totala skadebilden. Skogsstyrelsens undersökning som omfattar ca ha skogsmark visar på att ca m3sk skadats i detta område. Betydande skador kan förekomma lokalt även utanför de inritade områdena. Det är främst barrbestånd i åldern 20 till 40 år som fått topparna knäckta. I de talldominerade områdena i nordvästra delen av Jönköpings län har tallskogarna drabbats hårdast. Betydande skador kan förekomma lokalt även utanför de inritade områdena.. Under ogynnsamma omständigheter kan snöbrotten förorsaka allvarliga skador av framför allt större märgborren och sextandad barkborre. Där grövre granar knäckts finns risk för skador av åttatandad granbarkborre. Särskilda informationsinsatser har genomförts i drabbade områden av Skogsstyrelsen och skogsbruket.

6 Skogsstyrelsen (14) Bedömning för 2011 Granbarkborre Skogsstyrelsens bedömning för 2011 är att upp till m 3 sk kan komma att dödas av granbarkborre, vilket är något under skadenivån Gynnsamma förutsättningar för granbarkborrens populationsutveckling kan ge större skador än vad uppskattningen anger. Populationen är fortfarande så hög inom delar av bekämpningsområdet att den medför risk för fortsatt stora skador. Om sommaren blir varm med hög temperatursumma kan en andra generation granbarkborrar kläckas och medföra ytterligare volymer dödad skog. Eftersom den helt övervägande delen av den totala populationen av granbarkborrar produceras i den brukade skogen så är det just de resultaten som är av intresse när man försöker förutsäga vad som kommer att ske nästa år. Den kraftigt stigande förökningsframgången under 2010 i den brukade skogen innebär ett trendbrott jämfört med de två tidigare åren. Det innebär också att det inte är lika säkert att mängden dödade träd kommer att fortsätta att minska kraftigt under 2011 utan talar snarare för en oförändrad nivå eller liten minskning (om vi antar samma vinterdödlighet som under tidigare år). Nya stora stormfällningar, med mycket vindfällen kvar i skogen under, sommaren 2011 i kombination med en varm och torr sommar så ändras naturligtvis förutsättningarna och skadorna skulle då kunna blomma upp igen under de kommande åren. Slutsatsen är, enligt SLU, att vi inte kan förvänta någon större minskning av volymen dödade träd under 2011 inom stormområdet, det mesta pekar på en oförändrad skadenivå eller en viss minskning jämfört med Skogsstyrelsen har i sin bedömning av skadenivån för 2011 utgått ifrån SLU:s beräkningar (Rapport granbarkborrens förökningsframgång 2010, Martin Schroeder) Faran är inte över för fortsatta skador under Det är viktigt att Skogsstyrelsen har en fortsatt bra dialog med skogsägarna och skogsbruket om vikten av att få bort nyangripna granar och snöbrottskadad och/eller stormfälld skog från skogen och bilväg före 1 juli för att minska risken för skador. Skogsstyrelsens rådgivning och information har därför ha stark koppling till skadornas omfattning och skogsägare med stora skador ska också under 2011 prioriteras med bl.a. individuell rådgivning. Röd tallstekel Vårvintern 2010 gjorde Skogsstyrelsen en prognos över risken för kalätning av röda tallstekeln. Arbetet gjordes enligt en metod som tillämpas i Finland och som genom stickprov mäter förekomsten av övervintrande ägg. Prognosen begränsades utifrån befintlig information till Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Våren 2010 visade sig skadorna ha orsakat skador över ett betydligt större område än det 1 Enligt Martin Schroeder, Institutionen för ekologi vid SLU

7 Skogsstyrelsen (14) som prognosen gällde. Under den gångna vintern har därför prover tagits över stora delar av Kronobergs, Kalmar och Jönköpings län. Resultat Preliminära resultat visar att det går att urskilja ett kärnområde där risken för kalätning av tall är särskilt stor. Detta område sträcker sig från Älghult-Oskarshamn i söder till Ydrefors-Västervik i norr. Den nordligaste delen sammanfaller med ett område som har drabbats av omfattande snöbrottsskador i vinter. Kalätning av röda tallstekeln medför tillväxtförluster men inte träddöd. Kombinationen med snöbrott som angrips av större märgborren och därefter näringsgnag av märgborren i 2011 års skott (de enda som har barr efter tallstekelns gnag) kan dock orsaka träddöd. Därför är det särskilt viktigt med god virkeshygien i detta område. Snytbagge Skador av snytbagge är fortfarande stora lokalt inom vissa delar av stormområdet. Det krävs därför aktiva rådgivnings- och informationsinsatser till skogsägare som planerar för återbeskogning eller har planteringar som riskerar skador av snytbagen. Omplantering eller kompletterande plantering på grund av snytbaggeskador medför produktionsförluster och stora merkostnader för skogsbruket. Riskanalys En ny storm och/eller en torr sommar och en varm höst kan medföra ökade skador i förhållande till prognosen. Grenar och toppar (GROT) med insektsfarlig ved 2 lagras vid bilväg eller på avverkningstrakten efter den 1 juli. Gynnsam väderlek (april maj) gör att granbarkborrens svärmning kommer igång tidigt, vilket medför flygfärdiga granbarkborrar före den 1 juli. En varm sensommar medför stor risk för andragenerationssvärmning av granbarkborre. Skador av röd tallstekel fortsätter inom områden med större angrepp 2010 och som i kombination med angrepp av större märgborre riskerar att döda tallar. Snöbrottsskador inom Kronobergs, Kalmar, Östergötlands och Västra Götalands län orsakar angrepp av granbarkborre, större märgborre och sextandad barkborre. 2 Grövre ved än 7 cm

8 Skogsstyrelsen (14) Skadorna av gransköldlusen sprider sig inom nuvarande utbredningsområde och norr ut. Skogsägarna och skogsbruket uppmärksammar och upparbetar inte nya angrepp i tid med risk för fortsatta skador. Övervakningsaktiviteter 2011 Genomförda inventeringar Snöbrottsskador Under den snörika vintern 2010/2011 drabbades delar av Götaland av omfattande snöbrottsskador. Detta föranledde Skogsstyrelsen att göra en grov inventering av skadornas omfattning. Inventeringen genomfördes i början av mars och bara inom de distrikt och i de delar där man misstänkte att omfattande skador förekom. Målsättningen var att identifiera de områden som har drabbats mest och göra en bedömning av skadenivån. Resultat Inventeringen visar att Jönköpings län har drabbats hårdast, men även Östergötlands, Kalmar, Kronobergs och Västra Götalands län har områden med minst 5 % skadade stammar i åldersgruppen år (se bilaga 3). De identifierade områdena täcker ca ha och schematiska beräkningar pekar mot att skadorna där uppgår till ca m3sk. Det är övervägande gran i äldre röjningsskog och yngre gallringsskog som har skadats, men i de talldominerade områdena i nordvästra delen av Jönköpings län har tallen drabbats hårdast. Det förekommer även betydande skador i äldre skog. De skärpta skogsskyddsbestämmelserna medger att högst 3 m3sk färskt, skadat granvirke får lämnas per hektar i bekämpningsområdet i södra Sverige. Totalt får högst 5 m3sk/ha färskt barrvirke lämnas. Skogsstyrelsen har därför följt upp inventeringen genom riktade informationsinsatser (ca brevutskick) till markägare inom de mest drabbade områdena. Stormskador I februari drabbades södra Götaland av stormskador. Skogsstyrelsens bedömning är att ca m3sk har blåst ner under stormen. Värst drabbat är Skåne som svarar för 2/3 av de totala skadorna (främst gran), men även Blekinge samt södra delarna av Kronobergs och Hallands län drabbades. I rådande situation är det viktigt att vindfällena upparbetas och transporteras bort före den 1 juli för att förhindra massförökning av skadeinsekter.

9 Skogsstyrelsen (14) Planerade övervakningsaktiviteter Övervakning av populationen granbarkborre med hjälp av feromonfällor samt kantzonsinventering av skador Övervakningen av granbarkborrens svärmning och populationsutveckling fortsätter även under P.g.a. minskade resurser och omprioriteringar är omfattningen 75% lägre än vad det har varit under de senaste åren. Under 2011 kommer 9 områden (1-4 kvadratmil stora) att ingå i övervakningen som genomförs i samarbete med SLU. Syftet är att: Med hjälp av fällor registrera svärmningstidpunkter och omfattningen av granbarkborrar i den stormdrabbade delen samt i referensområden utanför detta område. Uppskatta mängden granbarkborredödade träd i beståndskanter som ett mått på den allmänna skadenivån i landskapet. Följa förändringarna de kommande åren som ett stöd för bedömning av granbarkborresituationen och därmed sammanhängande risk för ståndskogsangrepp. Intensivbevakning av granbarkborrens svärmning med hjälp av feromonfällor Intensivövervakning av svärmningens förlopp kommer i år att genomföras på 16 olika platser spridda inom det södra bekämpningsområdet. Dessutom kommer intensivövervakning att bedrivas på fyra försöksparker (Asa, Tönnersjöheden, Siljansfors och Vindeln) i SLU:s regi. Syftet är att få information om när granbarkborrarna svärmar i olika delar av bekämpningsområdet för att i förlängningen kunna ge signaler om när Sök och plock sommar bör utföras. Intensivövervakningen innebär att fällorna töms betydligt oftare (1 gång per vecka) jämfört med övervakningen ovan (4 5 gånger under sommaren). Resultaten från intensivövervakningen kommer att kunna följas på Skogsstyrelsens hemsida. Undersökning av granbarkborrens förökningsframgång Data över granbarkborrens förökningsframgång är en förutsättning när man försöker skapa sig en uppfattning om risken för skador under det kommande året. Utifrån information om produktionen av granbarkborrar per m 2 bark kombinerat med information om mängden angripna träd kan en uppskattning göras av hur stor populationen av granbarkborrar är före övervintringen. Med antagande av en viss vinterdödlighet kan sedan uppskattas hur stor volym granskog granbarkborrarna

10 Skogsstyrelsen (14) riskerar att döda under det kommande året. Förökningsframgången, dvs. antalet döttrar per hona, ger dessutom värdefull information för skattningar av om populationen ökar eller minskar. Angreppstätheten, dvs. antalet modergångar per m 2 bark, kan ge en indikation om levande träds motståndskraft mot barkborreangrepp. Låg angreppstäthet indikerar låg motståndskraft. Under de senaste åren har granbarkborreskadorna utvecklats olika i olika delar av Gudrunområdet. Detta motiverar att undersökningen utförs i flera olika regioner. Årets undersökning, som är helt inriktad på stående träd dödade av granbarkborre under 2011 i den brukade skogen, har följande syften: (1) att dokumentera 2011 års förökningsframgång och angreppstäthet, (2) att jämföra dessa data med resultaten från tidigare år för att få en indikation på granbarkborrens populationsutveckling, (3) att jämföra förökningsframgång och angreppstäthet mellan olika regioner i Gudrun-området, (4) att baserat på 2011 års förökningsframgång och uppskattningar av mängden dödad skog under 2011 (som tillhandahålls av Skogsstyrelsen) göra en uppskattning av risken för skador under Utvärdering av insamlade data om granbarkborre på Asa och Tönnersjöheden samt utveckling av en temperatursummemodell för granbarkborrens biologi i Götaland Den aktuella härjningen har visat att granbarkborrens biologi i södra Sverige skiljer sig i många avseenden från tidigare erfarenheter från mellersta Sverige. För att kunna planera motåtgärder, som till exempel Sök och plock, är det viktigt att ha kontroll på granbarkborrens biologi och utveckling. För detta ändamål har olika temperatursummemodeller utvecklats men det saknas en modell som kan tillämpas i södra Sverige. SLU kommer under 2011 avsluta den studie som påbörjades förra året. Studien syftar till att utnyttja data som samlats in på Asa och Tönnersjöhedens försöksparker under för att klarlägga granbarkborrens utvecklingsbiologi i södra Sverige och försöka anpassa befintliga temperatursummemodeller på fältdata i syfte att få fram en relevant utvecklingsmodell för granbarkborre i södra Sverige. Vi bör bland annat få svar på hur stor andel av granbarkborrarna som anlägger en eller flera syskonkullar och hur många av första generationen som flyger direkt och försöker ge upphov till en andra generation samt hur ofta den kan förväntas hinna färdigutvecklas. Inventering av granbarkborrens utnyttjande av stormfällda träd Riksskogstaxeringen kommer att på uppdrag av Skogsstyrelsen inventera och registrera angrepp av granbarkborrar på vindfällda träd. Syftet är att uppskatta hur stor andel av vindfällena som utnyttjas av granbarkborre, detta som ett led i att följa insektspopulationens utveckling.

11 Skogsstyrelsen (14) Uppskattning av volymen granbarkborredödade träd Skogsstyrelsen kommer vid behov att uppskatta volymen av årets granbarkborreskador. Bedömningen görs i oktober då de flesta av de dödade träden har hunnit börja skifta färg. I samband med inventeringen görs även en uppskattning av hur mycket angripet virke som har hunnit avverkas i form av Sök och plock sommar. Analys av angrepp av gransköldlus och sotsvamp Ungersk gransköldlus observerades för första gången i Sverige i juni I kombination med sotsvamp kan lusen orsaka omfattande skador i form av avbarrning. I sydöstra Skåne har Skogsstyrelsen bedömt att ca 1000 ha har skadats av varierande grad. Kunskapsbristen är stor och därför får SLU i uppdrag att försöka hitta orsakssamband till de omfattande angreppen i de skånska granskogarna. Bl.a. ska SLU undersöka om angreppen kan relateras till väderförhållanden, bördighet och beståndsfaktorer. Farhågan är att angreppen ska spridas till de mer naturligt förekommande granområdena norrut. Skogsstyrelsen kommer därför att intensifiera övervakningen och informationsinsatserna i riskområdena. Inventering av snytbaggeskador Skogsstyrelsen kommer även i år att inventera plantskador orsakade av snytbagge. Inventeringen genomförs i samtliga distrikt som berörs av bekämpningsområdet. Aktiviteten syftar till att följa skadeutvecklingen på plantor orsakade av snytbagge för att därigenom få en uppfattning om snytbagge-populationens utveckling. Resultaten kommer också att ligga till grund för kommande informations- och rådgivningsinsatser. Analys av 5 års inventeringar av snytbaggeskador Sedan 2007 har data samlats in från inventeringarna av snytbaggeskador, men materialet har inte analyserats i sin helhet d.v.s. med data från alla år i samma analys. Det finns också många faktorer som inte har granskats närmare. Exempelvis har sambanden mellan skador och de hyggesdata som registrerats inte analyserats. Med stor sannolikhet finns betydligt mer intressant information att få ut av det sammanlagda materialet från fyra år än vad som hittills kommit fram. Därför får SLU i uppdrag att avsluta en analys av hela materialet efter att höstinventeringen 2011 har genomförts och sammanställts. Studien kommer att leda till en rapport i slutet av året som når avsevärt längre i sin analys än de tidigare årsrapporterna. Översyn av regelverk och allmänna råd till 29 SvL för anpassning till nya kunskaper Skogsstyrelsen kommer under 2011 att uppdatera och förenkla föreskrifter och allmänna råd till 29 SvL (Insektshärjning). Bakgrunden är att nya kunskaper och erfarenheter har framkommit sedan stormen Gudrun, vilket har motiverat en översyn.

12 Skogsstyrelsen (14) Utveckling av mobilt fältstöd för rapportering av skogsskador Skogsstyrelsen ska under året utveckla ett mobilt fältstöd för att underlätta rapporteringen av skogsskador orsakade av svampar och insekter. Arbetet utförs i nära samarbete med SLU som ansvarar för förvaltningen av det webbaserade inrapporteringssystemet SkogsSkada, vilket Skogsstyrelsen kommer att använda i fortsättningen. Tanken är att man med s.k. smarta telefoner ska kunna rapportera in en skada direkt på plats utan att behöva registrera via en dator på rummet. Målsättningen är också att informationen ska komma markägaren tillgodo genom Mina sidor på Internet som varje skogsägare har möjlighet att utnyttja. Informations- och utbildningsaktiviteter 2011 En informationsplan för delprojekt Information och utbildning (bilaga 2) En komplett leveransförteckning för delprojekt Övervakning och bedömning samt för delprojekt Information och utbildning (bilaga 4). Samrådsmöten samt möten med skogssektorn, kommuner, myndigheter Skogsstyrelsens distrikt har under våren haft träffar i lokala distriktsråd bestående av bland annat skogssektorns lokala företrädare. Skogsstyrelsens distrikt har samlat företrädare för kommuner och myndigheter för information om skadeläget. Skogsträffar Skogsträffar har genomförts inom bekämpningsområdet med bland annat information om risken för skador av granbarkborre, större märgborren och gransköldlusen. Skogsträffarna har på flera platser genomförts i samverkan med skogsbruket. SkogsEko SkogsEko nr innehöll specialuppslag med information om rekommendationer för insektsbekämpning under våren och sommaren. Intern utbildning En utbildningsdag har genomförts i februari för Skogsstyrelsens personal med behörighet att utbilda för användning av kemiska medel klass 2L. Utbildningen genomfördes i samverkan med Jordbruksverket, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Utbildningssamordnare På uppdrag av Jordbruksverket har Skogsstyrelsen samordnat utbildningar riktad till skogsägare och skogsbruket som ger behörighet att insekticidbehandla mot snytbaggeskador med kemiska medel för klass 2L-behörighet.

13 Skogsstyrelsen (14) Övriga informationsaktiviteter Informationen på Skogsstyrelsens hemsida utvecklas fortlöpande. Informationen riktar sig i huvudsak till skogsägare och skogsbruket. På hemsidan finns information, blanketter, hänvisningar, regelverk etc. Information finns även på tyska och danska. Planerade informations- och utbildningsaktiviteter sommaren 2011 Möte med Centrala Skogsskyddskommittén, som består av representanter från skogsnäringen, skogsindustrin och SLU. Skogsstyrelsens distrikt kommer att bjuda in till träffar i lokala distriktsråd bestående av bland annat skogsbrukets lokala företrädare. Skogsstyrelsens distrikt kommer att samla företrädare för kommuner och myndigheter för information om bland annat skadeläget. Information via Skogsstyrelsens externa hemsida om tidpunkten för granbarkborrens svärmning inom bekämpningsområdet. Presentation av från intensivövervakning av granbarkborren på webben med rekommendationer om bekämpningsinsatser sommar Reportage i lokala tidningar, snytbaggen, granbarkborren, röda tallstekeln, gransköldlus Skogsträffar Skogs ELMIA 26 till 28 maj Medverkan på externa skogsträffar på temat insektsbekämpning Information och samråd med berörda kommuner, skogsbruket m.fl. Artiklar i SkogsEko nr 2-3

14 Skogsstyrelsen (14) I ärendet har Generaldirektör Monika Stridsman beslutat och handläggare Lars-Göran Eriksson varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också deltagit biträdande avdelningschef Ulf Didrik och enhetschef Carl Appelqvist. Monika Stridsman Generaldirektör Lars-Göran Eriksson Projektledare Bilagor Bilaga 1. Handlingsplan för insektsbekämpning 2011 Bilaga 2. Informationsplan för insektsbekämpning 2011 Bilaga 3. Snöbrottsskador Bilaga 4. Leveransförteckning Kopia till Skogsstyrelsens ledningsgrupp Registrator