Fiskevårdsplan för Tommarpsån 2009

Transkript

1 Fiskevårdsplan för Tommarpsån 2009 Natur och Kultur Kenneth Johansson och Karin Almlöf 2010

2 Titel: Fiskevårdsplan för Tommarpsån 2009 Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Kenneth Johansson och Karin Almlöf, Calluna AB Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne Län Miljöenheten MALMÖ Tfn: skane@lansstyrelsen.se Copyright: Upplaga: ISBN/ISSN: Textinnehållet i denna rapport får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa. XXXX Länsstyrelserapport: 2010: Layout: Tryckt: Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län Årtal: 2010 Omslagsbild: Vattendragssträcka 83 i Tommarpsån är en sträcka med god skuggning.

3 Förord

4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...7 Inledning...8 Lax och öring i allmänhet...9 Fisk-, kräft- och musselförekomst...10 Elfisken...10 Tjockskalig målarmussla i Tommarpsån...14 Fiskevård...14 Fiskevård i allmänhet...14 Utförda fiskevårdsarbeten...15 Biotopkartering...16 Resultat...16 Förslag på fiskevårdande åtgärder i Tommarpsån...17 Beräkning av smoltproduktion...20 Referenser...21 Bilaga 1 Karta över ström- och forspartier Bilaga 2 Provfiske i Tommarpsån 2009 Bilaga 3 Biotopkartering av Tommarpsån 2009 Bilaga 4 Vandringshinder i Tommarpsån 2009 Bilaga 5 Kartor med åtgärdsförslag

6

7 Sammanfattning Tommarpsån är en typisk Skånsk slättå som rinner genom ett jordbrukslandskap förutom i den övre delen som omges av ädellövskog. Ån har delvis behållit sitt meandrande lopp men det förekommer även långa omgrävda kanaliserade sträckor. Det finns flera vandringshinder i ån, både definitiva och partiella. Vid det gamla ullspinneriet och vid den gamla kvarnen sydöst om Tommarp finns dammbyggnader. Det finns fiskvägar vid hindren men dessa fungerar periodvis inte tillfredsställande. Vid inventeringen i slutet av september var båda fiskvägarna torrlagda. Provfisken har genomförts på totalt 8 olika lokaler i Tommarpsån. De första provfiskena utfördes 1991 vid lokalen SV om Åkelund som också är en av två lokaler med en längre tidsserie. Gisslingabro är den andra lokalen med en längre tidsserie. Totalt har 11 arter noterats vid provfisketillfällena, inklusive signalkräfta. Under 2009 provfiskades 3 lokaler som har provfiskats tidigare, Gröstorp, SV om Åkeslund och Komstamölla. För öring beräknas den potentiella smoltproduktionen för hela den biotopkarterade sträckan, från mynningen och upp till Komstamölla, vara ca 6800 smolt. För sträckan upp till ullspinneriet, där dammen vissa år utgör ett definitivt vandringshinder, beräknas den potentiella smoltproduktionen vara ca 5250 smolt. Under 2009 biotopkarterades den nedre delen av Tommarpsån och hela vattendraget inventerades för att identifiera fiskevårdande åtgärdsbehov. Denna fiskevårdsplan har tagits fram av Calluna AB med dessa resultat och elfiskeresultat från 2009 som underlag. Fältarbetet har genomförts av Kenneth Johansson och Anna Bergkvist. Rapporten har sammanställts av Kenneth Johansson och Karin Almlöf som även varit projektledare. I fiskevårdsplanen presenteras tidigare genomförda fiskevårdsåtgärder och slutligen förslag på ytterligare åtgärder som bör genomföras i ån. Fiskevårdsplanen berör endast Tommarpsåns huvudfåra. 7

8 Inledning Tommarpsån har sin början vid Kronovall i norr och mynnar sedan ut i havet strax norr om Simrishamns centrum med en total läng på ca 43 km. Vattendraget är en typisk Skånsk slättå som rinner genom ett jordbrukslandskap förutom i den övre delen där ädellövskog omger vattendraget. Bredden på ån varierar mellan ca 1 och 10 meter, förutom vid Högvalla, norr om Smedstorp där ån utgörs av en damm som är betydligt bredare. Vattnet i ån är näringsrikt vilket märks på den bitvis frodiga vegetationen. Tommarpsån har på vissa håll behållit sitt meandrande lopp men stora delar av vattendraget är omgrävt och kanaliserat. Tommarpsån är en av länets mest öringrika åar, som dessutom har mycket viktiga reproduktionsområden för havsvandrande öring och har en stor andel fina öringbottnar väl lämpade för lek. Det finns flera vandringshinder i ån, både definitiva och partiella (bilaga 4). Vid det gamla ullspinneriet och vid den gamla kvarnen sydöst om Tommarp finns dammar anlagda. Det finns fiskvägar som fungerar dåligt och för att fiskvägarna ska fungera krävs att vattenföringen inte är för låg samt en kontinuerlig tillsyn för att kontrollera om de behöver rensas. Vid inventeringen i slutet av september var båda fiskvägarna torrlagda på grund av en mycket låg vattenföring. Vid Högvalla, norr om Smedstorp finns det första definitiva vandringshindret vilket gör att öringen ovan dammen är att betrakta som stationär. I Tommarpsån finns också ett bestånd med reproducerande tjockskalig målarmussla, en art som idag bedöms vara starkt hotad (EN) och är utpekad som en Natura-2000 art med särskilt skydd. I Tommarpsån finns inga tillstånd för vattenuttag utan sådan verksamhet ska följa Länsstyrelsens fasta riktlinjer som säger att vattenuttag ej får ske om vattenföringen är 30 % eller lägre än medelvattenföringen för ån (Länsstyrelsen i Skåne län 2008). Under sommaren 2009 biotopkarterades ungefär halva ån, från mynningen och upp till Komstamölla nordväst om Gärsnäs. Inför arbetet med fiskevårdsplanen gjordes ytterligare en inventering i slutet av september, den här gången av hela ån, från mynningen och upp till Kronovall med fokus på fiskevårdande åtgärder. Figur 1. Tomarpsåns huvudfåra. Hela sträckan har inventerats för att identifiera åtgärdsförslag till fiskevårdsplanen. Sträckan från mynningen till strax uppströms väg 11 har biotopkarterats. 8

9 Fiskevårdsplanen berör inga biflöden utan endast Tommarpsåns huvudfåra. Till Tommarpsån rinner två relativt små biflöden, Rännebäcken/Kippabäcken (ca 7,5 km) och Listarumsån (ca 5,5 km). Rännebäcken/Kippabäcken har sin källa norr om Östra Vemmerlöv och är i princip ett rätat åkerdike längs hela sitt lopp. Biflödet mynnar i Tommarpsån vid Östra Tommarp. Listarumsån rinner från Gyllebo sjö, genom åkermark hela vägen fram till sammanflödet med Tommarpsån vid Smedstorp. Biflödet är omgrävt efter hela sitt lopp. Lax och öring i allmänhet Laxfiskars habitatval kan variera mellan vattendrag beroende på skillnader i tillgängligt habitat, flödesförhållanden och artsammansättning mm. Individer i samma stam kan föredra olika ståndplatser då olika stora fiskar väljer olika djup, ju större fisken är desto djupare vatten (Näslund, 1992). Fiskarna väljer gärna platser bakom stenar eller ovanpå sluttande stenar och ståndplatserna är av sådan karaktär att ett minimum av ansträngning krävs för att behålla positionen, trots att vattenhastigheten strax ovan kroppen kan uppgå till 0,6-0,7 m/s. De väljer sådana platser med hög vattenhastighet i ståndplatsens närområde på grund av att fler driftande födopartiklar per tidsenhet passerar (Järvi, 1997). Temperaturen är en av de viktigaste faktorerna för arternas överlevnad. De är kallvattenfiskar som tillväxer i intervallet 4-19 C (Elliot, 1994) med ett maximum vid ca 14 C (Isakson et al, 2002) och de kritiska temperaturerna är 0 C och ca 25 C (Degerman et al, 1998). Temperaturen i strömmande vatten varierar snabbt på grund av vattenomblandningen. Den ökar genom solinstrålning men även genom direkt värmeutbyte från omgivningen (Järvi, 1997). Syreinnehållet i vattnet är direkt kopplat till temperaturen. Ju högre temperatur desto mindre syre kan lösas. Oftast är strömmande vatten mättat med syre vilket gör att tillgången på syre för organismerna i vattnet är god (Giller & Malmqvist, 1998). Leken äger oftast rum i oktober-november men kan förekomma ända till mars (Elliot, 1994). Storlek och ålder vid könsmognad kan variera mycket både mellan och inom populationer (Järvi, 1997). Leken äger rum i substrat med en blandning av grus och sten med en storlek på ca 7-80 mm (Näslund 1992). Honan föredrar lekområden där höljor övergår till strömsträckor som ofta är rikt syresatta, vilket är viktigt för att de nedgrävda äggen ska kunna utvecklas (Näslund, 1992). Ynglen finns ofta på grunda partier i vattendraget där strömhastigheten oftast inte är högre än 0,15 m/s (Näslund, 1992). Tabell 1. Medeltätheter för öring i Skånska vattendrag uppdelat på vandrande och stationära bestånd i olika vatendragsbredder. Tätheterna anges i antal per 100 m 2 (Elfiskeregistret, ) Medeltäthet årsungar Medeltäthet äldre än årsungar Vattendragsbredd Stationär Vandrande Stationär Vandrande 0-3 m 28,4 150,4 25,0 34, m 11,9 63,9 11,8 17, m 5,3 40,1 8,7 10, m 1,9 10,5 3,7 3,4 >24 m 0,6 15,5 2,4 8,0 9

10 Antalet individer i ett vattendrag beror på en mängd faktorer som kan delas upp i abiotiska och biotiska. Ytterst är det de abiotiska faktorerna dvs avrinningsområdets geologi, topografi och klimat som begränsar beståndets täthet. Dessa avgör strömvattnets morfologi och produktionsföresättningar. Till detta kommer de biotiska faktorerna som t ex bottenfaunans sammansättning och täthet, närsaltshalter, konkurrens inom arten och med andra arter samt predation (Näslund, 1992). De främsta konkurrenterna av annan art är stensimpa (Cottus gobio), elritsa (Phoxinus phoxinus) och karpfiskar som exempelvis mört (Rutilus rutilus) (Näslund, 1992). Fisk-, kräft- och musselförekomst I Tommarpsån har totalt 11 olika arter (inklusive signalkräfta) noterats vid provfisken, som främst är gjorda på strömmande-forsande stäckor, under perioden 1991 till 2009 (tabell 2). Den klart vanligaste fiskarten ut ifrån provfiskeresultaten är öring som genom årens haft mer än dubbelt så hög täthet som elritsa som är den näst vanligaste arten. Av hotade arter förekommer ål (CR) och tjockskalig målarmussla (EN). Registrerade fiskarter utifrån provfisken presenteras i tabell 2. I ån förekommer även ytterligare arter som inte noterats vid provfisken som bl a id, braxen och mört. Elfisken Provfisken har genomförts på totalt 8 olika lokaler i Tommarpsån. De första provfiskena utfördes 1991 SV om Åkelund som också är en av två lokaler med en längre tidsserie (totalt 7 provfisketillfällen). Lokalen provfiskades under några år i början och 2000-talet samt under Gisslingabro är den andra lokalen med en längre tidsserie, totalt har sex provfisken mellan 1994 och 2008 genomförts. De sex övriga lokalerna har endast provfiskats vid enstaka tillfällen. Under 2009 provfiskades tre lokaler där samtliga har provfiskats tidigare, Gröstorp, SV om Åkeslund och Komstamölla. Totalt registrerades då sex olika fiskarter samt signalkräfta. Öring, elritsa och ål förekom på alla tre lokalerna. I övrigt noterades nejonöga på två lokaler och gädda, stensimpa och signalkräfta på en lokal (tabell 3). I figur 2 presenteras tätheten av öring vid de sex provfiskade lokalerna. Vid Gröstorp och Åkeslund var tätheten av öring långt över medelvärdet för skånska vattendrag av samma bredd (tabell 1). Vid Komstamölla låg öringtätheten något under det medelvärdet. Tätheten av öring är oftast högre i smalare vattendrag än i bredare och tätheterna är också betydligt högre i vandrande än i stationära bestånd (tabell 1) vilket ofta beror på att tillgången på lekfisk är lägre i stationära bestånd jämfört med vandrande. I Tommarpsån förekommer både definitiva och partiella vandringshinder (bilaga 4) vilket gör att det finns både vandrande och stationära bestånd av öring. Det första partiella vandringshindret ligger vid det gamla ullspinneriet öster om Tommarp. Det finns dock en fiskväg men den fungerar dåligt då den är beroende av att flödet inte är för lågt. Vid lågvattenföring är ofta fiskvägen torrlagd (Tomas Ericsson muntligen). Det samma gäller för fiskvägen vid den gamla kvarnen några 100 m uppströms ullspinneriet. Vid årets inventering i slutet av september var båda fiskvägarna torrlagda. Vattenflödet vid uppvandringstiden, som för öring ofta är under augusti-oktober, är bevisligen lågt vissa år vilket då försvårar uppvandringen för öringen. Smedstorpsdammen är det första definitiva 10

11 vandringshindret i Tommarpsån (bilaga 4). Vid dammen finns ett omlöp som dock inte fungerar vilket gör att all öring ovan den kan räknas som stationär. Det finns inga registrerade provfisken uppströms hindret vilket gör det svårt att uttala sig om förekomsten av arten. Det noterades dock en död öring (40 cm) vid inventeringen vilket indikerar att öring förekommer (figur 3). Tabell 2. Sammanställning av registrarade kräft- och fiskarter från elfiskeundersökningar ( ) och vid provfisket 2009 i Tommarpsån. Art Tommarpsån Abborre (Perca fluviatilis) x Bäcknejonöga (Lampetra planeri) x Elritsa (Phoxinus phoxinus) x x Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) x Gädda (Esox lucius) x x Nejonöga obestämd (Lampetra sp.) x x Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) x x Småspigg (Pungitius pungitius) x Stensimpa (Cottus gobio) x x Ål (Anguilla anguilla) x x Öring (Salmo trutta) x x Tabell 3. Artförekomst vid de elfiskade lokalerna Lokal Elritsa Gädda Nejonöga Signalkräfta Stensimpa Ål Öring Gröstorp x x x x Åkeslund x x x x Komstamölla x x x x x x Figur 2. Beräknad täthet av öring/100 m 2 på de provfiskade lokalerna

12 Figur 3. En död öring hittades vid inventering 2009 uppströms Smedstorpsdammen i Tommarpsån. Provfiskelokalen vid Gröstorp ligger nedströms det partiella vandringshindret vid ullspinneriet. Lokalen har provfiskats vid två tillfällen, 2000 och Första året noterades två arter (öring och ål) och tätheten av 0+ öring var ca 20/100 m 2. Vid årets provfiske fångades 4 arter (tabell 2) och tätheten av 0+ öring var ca 100/100 m 2 vilket är långt över medelvärdet för Skånska vattendrag med samma medelbredd (tabell 1). Tillgången på äldre öring var medel jämfört med Skånska vattendrag med samma medelbredd vilket indikerar bra förhållanden även för större öring. Provfiskelokalen vid Komstamölla ligger uppströms ullspinneriet och den gamla kvarnen söder om Tommarp vilka utgör partiella vandringshinder. Även den lokalen har provfiskats vid två tillfällen, 1991 och Första året noterades tre arter (elritsa, stensimpa och öring) och tätheten av 0+ öring var 75/100m 2. Vid årets fiske tillkom gädda, signalkräfta och ål (tabell 2) och tätheten av 0+ öring var 48/100m 2 vilket är något under medelvärdet jämfört med Skånska vattendrag med samma medelbred (tabell 1). Som nämndes tidigare finns data från en längre tidsserie för två lokaler (SV om Åkeslund och Gisslingabro). Båda lokalerna ligger nedströms vandringshindret vid ullspinneriet och har ett vandrande öringbestånd. Lokalerna ligger ganska nära varandra (ca 300 m) och har ungefär samma förutsättningar för uppväxande öring, dock har tätheterna av 0+ varit högre vid lokalen SV om Åkeslund (figur 2 och 3). Totalt har 7 arter noterats vid de båda lokalerna. Klart vanligast har öring varit som vid vissa års provfisken haft mycket höga tätheter av 0+, som mest över 900 individer/100m 2. Jämfört med Skånska vattendrag med samma medelbredd har tätheterna generellt varit högre vid varje provfisketillfälle, frånsett något enstaka år (tabell 1). Detta tyder på att lokalerna är mycket bra för uppväxande öring. De låga tätheterna av >0+ (äldre än årsungar) som noterats under åren kan säkerligen 12

13 förklaras med att vattenståndet ofta är lågt och att det saknas djuphålor på de två lokalerna. Näst vanligast har elritsa varit följt av ål. Ålen är numer en hotad art som är upptagen på svenska rödlistan i kategori akut hotad (CR). I övrigt har bäck- och flodnejonöga, gädda och stensimpa noterats i små mängder. Figur 4. Beräknad täthet av öring (årsungar 0+ och äldre än årsungar >0+) för perioden vid lokalen SV om Åkeslund. Figur 5. Beräknad täthet av öring (årsungar 0+ och äldre än årsungar >0+) för perioden vid lokalen Gisslingabro. 13

14 Tjockskalig målarmussla i Tommarpsån (Guide till Sveriges stormusslor, 2006 då inte annan källa anges ) Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) är en starkt hotad art (EN) som är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv, Natura Arten lever i bäckar och floder men anträffas också vid sjöars in- och utlopp. Den föredrar sandiga till grusiga bottnar. Reproducerande bestånd kräver bestånd av värdfiskarna storspigg (, småspigg (, abborre (, färna (, stensimpa (och elritsa ( vilken fiskart som är huvudvärd i Sverige är dock oklart. I flera vattendrag i Mellansverige där arten förekommer är emellertid stensimpan dominerande fiskart. Öring, som kan förekomma i musslornas livsmiljöer, anses av ett flertal forskare inte vara en lämplig värdfiskart liksom ett flertal andra strömvattenarter som grönling och sandkrypare. I Tommarpsån där arten förekommer som reproducerande bestånd är elritsa vanlig på flera provfiskade lokaler medan övriga möjliga värdfiskar förekommer i mindre mängd. Därför kan elritsan vara en viktig värdfisk för målarmusslan i Tommarpsån. Orsakerna till den tjockskaliga målarmusslans tillbakagång under de senaste 70 åren kan tillskrivas försurning, övergödning (organisk belastning) och fysiska förändringar av artens livsmiljö. Exempel på negativa fysiska förändringar är: reglering/fragmentering, rensning och uträtning/kanalisering av vattendragen (Naturvårdsverket, 2007). Där arten förekommer i vattendrag som ofta exploaterats och nyttjats hårt är den akut hotad. Övriga hot mot arten är försvinnande värdfiskar. Fiskevård Fiskevård i allmänhet Kantzoner I jordbrukslandskapet finns ofta få naturliga kantzoner mot ytvattnet och vattendragen är ofta rätade med branta kanter och bara en svag grässvål överst. Dessa avvattningskanaler minskar vattendragslängden och bottenvariationen, eliminerar översvämningszoner i form av åplan (det område intill vattendraget som vanligen översvämmas), och minskar variationen i strandfloran. Effekten blir minskad retention av närsalter och sediment, sänkt grundvatten och ett artfattigt vattenlandskap. Ur de rätade vattendragen strömmar vårfloden snabbt och på sommaren blir vattenföringen låg. Är dessutom vattendraget dåligt skuggat och har låg vattenhastighet och mjuka bottnar sker ofta en stark igenväxning av både över- och undervattensväxter (Degerman, 2008). Att plantera en skuggande trädbård alternativt buskar om vattendraget är mindre än 3 m brett är kanske den viktigaste fiskevårdsåtgärden man kan göra utmed ett vattendrag i jordbrukslandskapet. Lämpliga träd är al, hassel, glasbjörk, rönn och asp (Järvi, 1997), men självfallet skall de vara naturligt förekommande trädarter i landskapet. Skyddszonen bör vara minst 10 m bred men gärna bredare. Skyddszonerna har flera positiva effekter då de bl a minskar näringsläckaget till vattnet och minskar solinstrålningen vilket hämmar vattenvegetationen och därmed strömmar vattnet bättre (Degerman et al, 1998). 14

15 Tillförsel av substrat Utläggning av block syftar till att skapa nya skyddade ståndplatser, där fisken kan vila sig från vattenströmmen och samtidigt vara skyddad mot predation, samt att konkurrensen om ståndplatserna minskar. Blocken utgör också viktiga substrat för alger som i sin tur betas av många bottenfaunaarter vilka är föda för fisken. Blockstorleken och koncentrationerna av blocken ska variera. Studier har visat att mindre fisk gynnas om många friliggande stenar läggs ut så att en ojämn botten skapas vilket ger många ståndplatser. Man ska dock tänka på att stenarna är av sådan storlek att de stannar kvar även vid höga flöden (Degerman, 1998). Större block skapar ofta ståndplatser för lite större fisk. Läggs flera block i grupp ökar också möjligheterna för fisken att söka skydd i utrymmen mellan blocken mot predatorer, exempelvis mink. Läggs stora block i som sticker upp ovan vattenytan hjälper dessa till att krusa vattenytan vilket upplevs som skyddande för fisken. Det är också viktigt att blocken slumpas ut så att ett så naturligt vattendrag som möjligt skapas (Degerman, 1998). Utläggning av lekgrus kan förbättra vattendragets funktion som lekmiljö. Helst leker öringen där strömsträckan börjar. För att få lekgruset att stanna kvar även vid höga flöden kan större stenar och block läggas i bakom lekgruset. Storleken på lekgruset kan variera, därför är det bäst att undersöka redan befintliga lekplatser (Degerman, 1998). Död ved är ofta en bristvara i dagens vattendrag på grund av att man rensat vattendragen. Ved fyller dock flera viktiga funktioner. 1) Det skapar en mer varierad miljö 2) det utgör rev som koloniseras av påväxtalger och sedan olika bottendjur 3) det skapar skyddade ståndplatser för fisk 4) det skapar höljor nedströms eller erosion av stränder 5) det kvarhåller organiskt material och sediment (Degerman, 2008). Utförda fiskevårdsarbeten I Tommarpsån finns ett fiskevårdområde som sträcker sig från mynningen och upp till Smedstorpsdammen, ca 25 km uppströms mynningen. Under åren har medlemmarna kontinuerligt genomfört fiskevårdande åtgärder i ån (tabell 4). Tommarpsån har tidigare använts som vattenkraft till flera anläggningar vilket gör att flera dämmen förekommer (se bilaga för vandringshinder). Vid skolefabriken, söder om Järrestad byggdes en fisktrappa 1991 som fungerar bra för öring men troligen sämre för andra arter. Vid ullspinneriet, sydost om Tommarp finns sedan långt tillbaka en fiskväg som vid lågvattenföring fungerar dåligt då flödet i fiskvägen blir för lågt. Lite längre uppströms ullspinneriet, vid den gamla kvarnen finns en fiskväg som byggdes 1991 men som byggdes om 2004 då den inte fungerade tillfredsställande. Dock kräver även den att vattenföringen inte är för låg då den blir torrlagd samt en kontinuerlig tillsyn (Börie Walfridsson, muntligen). Vid den norra delen av fiskevårdsområdet vid Smedstorpsdammen, finns också en gammal kvarn som utgör ett definitivt vandringshinder. Det finns ett omlöp som dessvärre inte fungerar då vattenföringen oftast är låg (Tomas Ericsson muntligen). Vid mynningen fanns resterna av en gammal laxfälla som försvårade uppvandringen för öringen. Denna togs bort 2007 och numer är mynningen helt öppen. 15

16 I övrigt har medlemmarna i fiskevårdsområdet jobbat med att rensa i ån på platser där flödet har hindrats, bl a från mynningen och upp till Bjärsjö. Lekgrus och block har tillförts på flera lokaler. Tabell 4. Sammanställning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Tommarpsån. År Biotopkartering Trädplantering Vegetationsrensning Biotopvård Fiskväg Område 1991 X Skolefabriken, söder om Järrestad Okänt X Ullspinneriet, sydöst om Tommarp 1991,2004 X Gamla kvarnen, sydöst om Tommarp X Mellan camping och Bjärsjö 2009 X Mellan mynningen och Komstamölla Kontinuerligt x Mellan mynningen och Bjärsjö Biotopkartering Under sommaren 2009 har en del av Tommarpsån biotopkarterats med hjälp av metoden Biotopkartering-vattendrag, metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag (Halldén et al. 2002), framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Biotopkarteringen genomfördes av länsstyrelsen i Skåne län och startade vid mynningen i havet, vid Simrishamn, och avslutades strax uppströms väg 11, vid Kommstad. Biotopkarteringen har sammanställts kortfattat i bilaga 3. Metodiken går ut på att man går längs med vattendraget motströms och beskriver dess vattenbiotop, närmiljö och omgivning, förekommande vandringshinder, strukturelement och tillrinnande diken och vattendrag. Varje vattendragssträcka bedöms också med avseende på dess funktion som öringbiotop. Under biotopkarteringen var vattenståndet väldigt lågt. Resultat Resultaten från biotopkarteringen beskriver Tommarpsån som ett vattendrag kraftigt påverkat av jordbruk vilket syns på bl a vattenhastighet och rensning. Omgivningen domineras av åkermark längs 80% av den biotopkarterade sträckan medan närmiljön domineras av åkermark och öppen mark till ungefär lika stora delar. Vid mynningen, där vattendraget rinner i utkanten av Simrishamn, domineras omgivningen av artificiell mark. Artificiell mark finns även i närmiljön här men lövskog och öppen mark dominerar. Samtliga vattendragssträckor är rensade i någon grad och mer än två tredjedelar av den biotopkarterade sträckan är omgrävd. Vattenhastigheten är lugnflytande utefter ca 60 % av sträckan och bottensubstratet domineras av sand men även grus och sten är vanligt förekommande. Tommarpsåns förutsättningar som öringbiotop längs den biotopkarterade sträckan är förhållandevis goda med tanke på den omfattande rensning som genomförts längs sträckan. Bäst är förutsättningarna för öringens uppväxt då 26 % av den biotopkarterade 16

17 vattendragsytan är klassad med en trea (bra-mycket bra) och 22 % är klassad med en tvåa (tämligen bra). Sämst är förhållandena för öringens lek då 63 % av den biotopkarterade sträckan klassats med en nolla (ej lämplig). Den nedre halvan av den biotopkarterade sträckan är den som fungerar bäst som öringbiotop, från sträcka 22 strax utanför Simrishamn till sträcka 79 vid Östra Tommarp. De sträckor som domineras av strömmande eller forsande vatten presenteras i bilaga 1. Under biotopkarteringen beskrevs förekommande vandringshinder vilket också noterades vid en separat inventering inför denna fiskevårdsplan, som sträckte sig från mynningen upp till Kronovall. En sammanställning av samtliga vandringshinder finns i bilaga 4. Förslag på fiskevårdande åtgärder i Tommarpsån I tabell 5 och bilaga 5 presenteras åtgärder som bidrar till att återställa åns naturliga karaktär. De åtgärder som föreslås kommer på sikt att återskapa åns naturliga karaktär. Block och sten tillförs på strömmande men även lugnflytande sträckor för att skapa variation och för att bl a utgöra ståndplatser för fisk och substrat för alger och bottenfauna. Trädplantering är också en viktig åtgärd för att öka beskuggningen av vattendraget. Några områden utmed ån ligger lågt och svämmas troligen över vid högvatten vilket gör att de har en naturlig förutsättning för våtmarker. Vid dessa områden föreslås att våtmarker anläggs. På flera platser i den norra delen finns brötbildningar och blockansamlingar som bör tas bort då de hindrar fisken att vandra. Innan arbetet med åtgärderna börjar bör lokalerna provfiskas så att man kan följa upp åtgärdernas effekt på fiskfaunan. I Tommarpsån finns tjockskalig målarmussla som är upptagen i EU s art- och habitatdirektiv. Enligt artskyddsförordningen måste man söka dispens för åtgärder i vattendrag och på land som kan medföra risk för att god bevarandestatus inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. Innan en åtgärd utförs är det ytterst viktigt att undersöka lokalerna noggrant för att säkerställa att den tjockskaliga målarmusslan inte berörs negativt.. 17

18 Tabell 5. Förslag på fiskevårdande åtgärder i Tommarpsån 18

19 19

20 Beräkning av smoltproduktion Man kan grovt skatta smoltproduktionen i ett vattendrag genom en enkel formel baserat på medeltätheten av 0+ (årsungar) hösten före smoltutvandringen. Smoltproduktion=S=(0.15X(hösttäthet av 0+)). För att sedan få värdet per ytenhet behövs ytan av lämpliga uppväxtområden i ån. Från andra vattendrag i Sydsverige bedöms smoltproduktionen för öring vara 5-30 smolt/100m 2 (Degerman, 1998). Tätheten av öringungar i Tommarpsån har varit varierade på de lokaler som provfiskats genom åren (ex. figur 2 och 3) De två bäst undersökta lokalerna, SV om Åkeslund och Gisslingabro, ligger nära varandra sydväst om Järrestad och har vid flera provfisken haft mycket höga tätheter av 0+. I år provfiskades även en lokal vid Gröstorp och en vid Komstadmölla vilka inte har fiskats på många år och tätheten var hög respektive något under medel jämfört med Skånska vattendrag med samma medelbredd. De nämnda lokalerna, plus ytterligare två lokaler som provfiskats vid enstaka tillfällen under talet (Bjärsjö och Gårdslösa) ligger till grund för beräkningen av smoltproduktionen i ån. I fiskevårdsplanen görs två beräkningar för smoltproduktionen utifrån data från provfisken gjorda år 2000 och framåt. Dels för hela den biotopkarterade delen av ån som sträcker sig till Komstamölla, nordväst om Gärsnäs samt för sträckan mellan mynningen och ullspinneriet. Detta för att dämmet vid ullspinneriet vissa år kan utgöra ett definitivt vandringshinder. Ytan som använts vid beräkningen är vattendragssträckor som vid biotopkarteringen klassats till goda eller mycket goda uppväxtområden för öring. Det ger en total yta på m 2 för den del av ån som biotopkarterats. Ytan av goda till mycket goda uppväxtområden för sträckan upp till ullspinneriet är m 2. För öring beräknas den potentiella smoltproduktionen för hela den biotopkarterade sträckan vara ca 6800 smolt. Detta ger ett värde på ca 10 smolt/100m 2. För sträckan upp till ullspinneriet beräknas den potentiella smoltproduktionen vara ca 5250 smolt. Detta ger ett värde på ca 11 smolt/100 m 2. Beräknas smoltproduktionen utifrån medeltätheten av öring i Skånska vattendrag med samma bredd (tabell 1) ges ett värde på ca 9 smolt/100 m 2. Sammantaget är alltså den potentiella smoltproduktionen god i Tommarpsån jämfört med genomsnittliga värden för regionen. 20

21 Referenser Degerman, E (ed). (2008). Ekologisk restaurering av vattendrag. Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Degerman E., Magnusson K. & Sers B. (2005). Fisk i skogsbäckar. WWF, Solna. Degerman, E., Nyberg P., Näslund I. & Johansson D. (1998). Ekologisk fiskevård. Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund. Elliott, J.M. (1994). Quantitative ecology and the broxn trout. Oxford university press. Giller, M & Malmqvist, B. (1998). The biology of streams and rivers. Oxford university press Guide till Sveriges stormusslor, Texter: Ted von Proschwitz (Göteborgs Naturhistoriska Museum), Stefan Lundberg (Naturhistoriska riksmuseet) och Jakob Bergengren (Länsstyrelsen i Jönköpings län) Isakson, T, et al. (2002). Handbok om strömmande vatten. Naturhistoriska riksmuseet och Svenska naturskyddsföreningen. Järvi, T. (ed). (1997). Fiskevård i rinnande vatten. Fiskeriverket, Sötvattenlaboratoriet, Drottningholm. Länsstyrelsen i Skåne län Riktlinjer för vattenuttag för bevattning m.m. i skåne län. Miljöavdelningen. Naturvårdsverket (2007). Åtgärdsprogram för bevarande av tjockskalig målarmussla. Rapport 5658, december Näslund, I Öring i rinnande vatten en litteraturöversikt av habitatkrav, täthetsbegränsade faktorer och utsättningar. Information från sötvattenlaboratoriet 3:

22 22

23 BILAGA 1 Dominerande vattenhastighet Lugnflytande - Svagt strömmande Strömmande - Forsande Uppgift saknas 0 0,5 1 2 ± Kilometer Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188

24

25 Calluna AB Bilaga 2 Provfiske Tommarpsån 2009 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

26 Calluna AB 2009 Bilaga 2 Innehåll Inledning...3 Metodik...3 Resultat...4 Lista elfiskelokaler...4 Karta elfiskelokaler...5 Datablad provfiske...6 Referenser...9 2

27 Calluna AB 2009 Bilaga 2 Inledning Under september 2009 elfiskades tre lokaler i Tommarpsån. Fyra lokaler valdes ut som tidigare elfiskats men där inget elfiske gjorts under de senaste tre åren. Elfiskeresultaten skulle framför allt ligga till grund för fiskevårdsplanen för Almaån tillsammans med resultat från en genomförd biotopkartering. Metodik Elfisken har utförts på tre lokaler i Tommarpsån (tabell 1). Vid lokalerna har kvantitativa öppna elfisken enligt utfångstmetoden genomförts, vilka omfattat tre provfiskeomgångar. Vid elfisket har ett bensindrivet elfiskeaggregat av märket Lugab, volt, använts. Den insamlade fisken bedövades med Benzocainum för att minska stressen hos fisken samt för att förenkla hanteringen av fiskarna. Individerna har längdmätts artvis och alla individer av en art har dessutom vägts tillsammans. Efter avslutat fiske har all fisk släppts tillbaka till vattendraget. I samband med elfisket har också lokalen varit föremål för en utförlig beskrivning och dokumentation enligt följande: Lokalens längd och medelbredden var 10 m har uppmätts och provytans areal beräknats. I de fall lokalens torra partier överstigit 5 % har dessa dragits ifrån vid beräkning av provytans areal. Vattendjupet på lokalen har uppmätts var 10 m, maxdjupet har noterats och medeldjupet beräknats. Vattentemperaturen på lokalen har uppmätts. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats. Vattennivån och vattenföringen på lokalen har uppskattats. Vattenhastigheten, bottensubstratet, vegetationen samt närmiljön på lokalen har klassificerats. Lokalens värde som biotop för laxfiskungar har bedömts enligt skalan 0=dålig, 1=god och 2= mycket god. Lokalen har fotograferats. Elfiskeundersökningarna har i övrigt genomförts enligt den metodik som finns redovisad i Miljöhandboken (Naturvårdsverket, 2002). Resultat av provfisket redovisas i form av datablad enligt förklaring nedan. Resultat elfiske Antal arter: Antal registrerade fisk- och kräftarter. Individtäthet: Beräknad täthet, antal/100 m 2 Biomassa: Beräknad biomassa, vikt (gram)/100 m 2 Täthet öring: Beräknad täthet, antal/100 m 2 Lokaldata Längd, bredd och djup: Medelvärde av den provfiskade sträckan i meter. Vattenhastighet: Dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i tre klasser. Vattennivå: Vattendragets nivå vid elfisketillfället i förhållande till medelnivå. 3

28 Calluna AB 2009 Bilaga 2 Biotop Bottentopografi: Anger om botten är jämn, intermediär eller ojämn. Beskuggning: Vattenytans beskuggning i % Närmiljö: Lokalens närmaste omgivning inom en 30 m bred zon. Död ved: Förekomsten av död ved, antal/100 m 2 (>10 cm i diameter samt >50 cm långa) Tabell arter Art: Registrerad fisk- och kräftart. Antal: Antal individer som registrerats för varje art. Längd: Fiskens längd i millimeter angett som medianvärde Resultat Lista elfiskelokaler Lokalnamn X-koordinat Y-koordinat Gröstorp SV Åkeslund Nedströms Komstamölla

29 Calluna AB 2009 Bilaga 2 Karta elfiskelokaler Karta över elfiskelokaler vid 2009 års elfiske. 5

30 Calluna AB 2009 Bilaga 2 Datablad provfiske Vattensystem Kustområde Vattendrag Tommarpsån Datum Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Gröstorp X: Y: Simrishamn 2E SV Provtagare: Kenneth Johanson Avfiskad bredd (m): 4 Lokalens längd (m): 55 Avfiskad yta (m 2 ): 220 Maxdjup (m): 0,5 Medeldjup (m): 0,25 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: låg Beskuggning: 0% Närmiljö: åker Vattentemperatur (ºC): 15,5 Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Bottensubstrat: sten 2, block 1, sten 1 Antal arter: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Individtäthet (antal/100m 2 ): 216 Öring (0+) Biomassa (vikt i gram /100m 2 ): 1680 Öring (>0+) Täthet öring (antal/100m 2 ): 121,8 Elritsa Ål Nejonöga Bedömning av påverkan: Måttlig påverkan från jordbruk. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB 6

31 Calluna AB 2009 Bilaga 2 Vattensystem Kustområde Vattendrag Tommarpsån Datum Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta SV Åkeslund X: Y: Simrishamn 2E SV Provtagare: Kenneth Johanson Avfiskad bredd (m): 8 Lokalens längd (m): 25 Avfiskad yta (m 2 ): 200 Maxdjup (m): 0,3 Medeldjup (m): 0,15 Vattenhastighet: strömt Vattennivå: lågt Bottentopografi: jämn Närmiljö: betesmark, åker Beskuggning: 0% Vattentemperatur (ºC): 14,3 Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Bottensubstrat: sten 1, sten 2 Antal arter: 4 Art Antal Medianlängd (mm) Individtäthet (antal/100m 2 ): 112 Öring (0+) Biomassa (vikt i gram /100m 2 ): 575,5 Elritsa 2 59 Ål Täthet öring (antal/100m 2 ): 110 Nejonöga Anmärkning: Kor går ner i vattnet. Bedömning av påverkan: Måttlig påverkan från jordbruk. Foto: Anna Bergkvist, Calluna AB 7

32 Calluna AB 2009 Bilaga 2 Vattensystem Kustområde Vattendrag Tommarpsån Datum Lokalnamn Lokalkoordinater Kommun Karta Nedströms Komstamölla X: Y: Simrishamn 2D SO Provtagare: Kenneth Johanson Avfiskad bredd (m): 3 Lokalens längd (m): 50 Avfiskad yta (m 2 ): 150 Maxdjup (m): 0,4 Medeldjup (m): 0,15 Vattenhastighet: lugnflytande Vattennivå: lågt Bottentopografi: intermediär Närmiljö: bete, artificiell Beskuggning: 10% Vattentemperatur (ºC): 17,7 Ved i vattnet (antal/100m 2 ): 0 Bottensubstrat: sten 1, sten 2, grus Antal arter: 6 Art Antal Medianlängd (mm) Individtäthet (antal/100m 2 ): 204 Öring (0+) Biomassa (vikt i gram /100m 2 ): 1102,7 Öring (>0+) Täthet öring (antal/100m 2 ): 48 Gädda Stensimpa Elritsa Signalkräfta 9 60 Bedömning av påverkan: Måttlig påverkan från jordbruk Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB 8

33 Calluna AB 2009 Bilaga 2 Referenser Naturvårdsverket Elfiske i rinnande vatten. Version 1:3, Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 9

34

35 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

36 Innehåll Inledning...3 Metodik...3 Resultat...4 Karta...4 Lista inventerade sträckor...5 Datablad biotopkartering...9 Referenser...17

37 Inledning Under sommaren 2009 genomförde länsstyrelsen i Skåne län en biotopkartering av Tommarpsån. Med hjälp av biotopkarteringen ges dessutom en bild av vilka naturvärden som finns kopplade till vattendraget och skyddsvärda miljöer kan pekas ut. Metodik Biotopkarteringen genomfördes med hjälp metodiken Biotopkartering-vattendrag, metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag (Halldén et al och Naturvårdsverket 2003), framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Metodiken går ut på att man går längs med vattendraget motströms och beskriver dess vattenbiotop, närmiljö och omgivning, förekommande vandringshinder, strukturelement och tillrinnande diken och vattendrag. Resultaten från biotopkarteringen redovisas i form av datablad med förklaring enligt nedan: Antal tillflöden: Tillrinnande diken och vattendrag. Vandringshinder: Antal vandringshinder utmed sträckan som är partiella eller definitiva för vandrande öring. Bredd och djup: Medelvärde för den inventerade sträckan. Strömförhållande: Framräknad fördelning av strömförhållande angivet i %. Närmiljö: Marktyp inom 30 m från vattendraget, vanligaste marktypen nämns först. Omgivning: Marktyp från m från vattendraget, vanligaste marktypen nämns först. Beskuggning, död ved, rensningsgrad, skyddszon och vegetationstäckning presenteras med ett längdviktat medelvärde som baseras på en fyrgradig skala enligt nedan. I beräkningen av skyddszoner är bara de sträckor inräknade som kräver skyddszon. Beskuggning Död ved Rensning 0= obefintlig 0= saknas 0= ej rensat 1= dålig (<5%) 1= liten (<6 stockar/100 m) 1= försiktigt 2= mindre bra (5-50%) 2= måttlig (6-25 stockar/100 m) 2= kraftigt 3= bra (>50%) 3= riklig (>25 stockar/100 m) 3= omgrävd Skyddszon Vegetationstäckning 0= <3 m 0= saknas 1= 3-10 m 1= (<5%) 2= m 2= (5-50%) 3= >30 m 3= (>50%) Öringbiotop: Lek-, uppväxtområde och ståndplatser för öring har klassats enligt en fyragradig skala. Arean som klassats som tvåa eller trea presenteras. Lekområde Uppväxtområde 0= Lekmöjligheter saknas 0= Inte lämpligt uppväxtområde 1= Inga synliga lekområden men rätt strömförhållande 1= Möjligt men inte bra 2= Tämligen bra lekmöjligheter 2= Tämligen bra 3= Bra- mycket bra 3= Bra- mycket bra för större öring att uppehålla sig. Ståndplatser 0= Saknas 1= Möjligt för enstaka större öring att uppehålla sig 2= Tämligen bra 3= Bra- mycket bra för större öring att uppehålla sig.

38 Karta Resultat Karta över de sträckindelningar som presenteras i databladen.

39 Lista inventerade sträckor Sträcka Längd Börjar vi X-koordinat Börjar vid Y-koordinat Strömförhållande Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Svagt strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Strömmande Svagt strömmande Lugnflytande Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Strömmande Lugnflytande Strömmande Lugnflytande Strömmande Strömmande Lugnflytande Strömmande Forsande Strömmande Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Forsande Svagt strömmande Strömmande Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Strömmande Lugnflytande Strömmande Strömmande Strömmande Lugnflytande Lugnflytande Strömmande Strömmande

40 Sträcka Längd Börjar vi X-koordinat Börjar vid Y-koordinat Strömförhållande Svagt strömmande Strömmande Svagt strömmande Strömmande Strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Lugnflytande Strömmande Svagt strömmande Strömmande Lugnflytande Svagt strömmande Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Svagt strömmande Strömmande Lugnflytande Svagt strömmande Svagt strömmande Strömmande Lugnflytande Strömmande Strömmande Svagt strömmande Svagt strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Svagt strömmande Lugnflytande Svagt strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande

41 Sträcka Längd Börjar vi X-koordinat Börjar vid Y-koordinat Strömförhållande Lugnflytande Lugnflytande Svagt strömmande Svagt strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Strömmande Lugnflytande Strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Svagt strömmande Strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Svagt strömmande Lugnflytande Svagt strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Svagt strömmande Lugnflytande Lugnflytande Strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande Svagt strömmande Lugnflytande Svagt strömmande Lugnflytande Lugnflytande Lugnflytande

42 Sträcka Längd Börjar vi X-koordinat Börjar vid Y-koordinat Strömförhållande Svagt strömmande Lugnflytande Svagt strömmande Svagt strömmande Lugnflytande

43 Datablad biotopkartering Tommarpsån sträcka 1-21 Sträckan börjar X- koordinat: Y- koordinat: Sträckan slutar X- koordinat: Y- koordinat: Längd: 3917 m Medelbredd: 7,3 m Medeldjup: 0,5 m Antal tillflöden: 3 Vandringshinder: 0 Närmiljö: Öppen mark, åker, lövskog Omgivning: Artificiell mark, öppen mark, åker Strömförhållande: 52% Lungflytande, 26% Svagt strömmande, 22% Strömmande, 0% Forsande Beskuggning: 1,4 Vegetationstäckning: 2,1 Rensning: 3,0 Död ved: 0,3 Skyddszon: 0,4 Öringbiotop: Lekområde 0 m 2, Uppväxtområde 8167 m 2, Ståndplatser m 2 Anmärkning: Omväxlande lugnflytande och strömmande vatten. Hela sträckan 1-21, utom nr 8, är omgrävd. Sträcka 8 är kraftigt rensad. Bra uppväxtområde vid sträcka 2 och 3. Åtgärder: Tillför död ved och block vid sträcka 10. Bevara trädridån mot parkeringsplatsen vid sträcka 11. Åtgärda utströmning av dagvatten vid lekområde på sträcka 20. Sträcka 11 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 12 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 17 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

44 Tommarpsån sträcka Sträckan börjar X- koordinat: Y- koordinat: Sträckan slutar X- koordinat: Y- koordinat: Längd: 5288 m Medelbredd: 5,0 m Medeldjup: 0,5 m Antal tillflöden: 43 Vandringshinder: 1 Närmiljö: Öppen mark, åker, lövskog Omgivning: Åker Strömförhållande: 26% Lungflytande, 13% Svagt strömmande, 58% Strömmande, 4% Forsande Beskuggning: 1,4 Vegetationstäckning: 2,0 Rensning: 2,7 Död ved: 0,3 Skyddszon: 1,4 Öringbiotop: Lekområde 7357 m 2, Uppväxtområde m 2, Ståndplatser m 2 Anmärkning: Vattendraget är omväxlande omgrävt och kraftigt rensat. Bedömning av skuggning vid sträcka 45 saknas och ingår inte i beräkningen av beskuggning för sträcka Sträcka 22, 30, 31, 35, 37 och 52 är klassade med trea för alla tre typer av öringbiotop. Åtgärder: Lägg ut block och död ved vid sträcka och 35. Förbättra skuggningen vid sträcka 24, 25, 35, 37 och 51. Rensa bort skräp sträcka 38 och 53. Lägg ut block och sten vid sträcka 47. Tillför död ved vid sträcka 51. Tillför block som finns vid strandkanten på sträcka 53 och 54, förbättra också skuggningen vid 53 och låt döda träd falla ner i vattnet på sträcka 54. Sträcka 51 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 30 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 34 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

45 Tommarpsån sträcka Sträckan börjar X- koordinat: Y- koordinat: Sträckan slutar X- koordinat: Y- koordinat: Längd: 4314 m Medelbredd: 5,2 m Medeldjup: 0,3 m Antal tillflöden: 7 Vandringshinder: 1 Närmiljö: Öppen mark, lövskog, åker Omgivning: Åker Strömförhållande: 15% Lungflytande, 28% Svagt strömmande, 56% Strömmande, 0% Forsande Beskuggning: 0,8 Vegetationstäckning: 2,6 Rensning: 1,5 Död ved: 0,5 Skyddszon: 1,9 Öringbiotop: Lekområde m 2, Uppväxtområde m 2, Ståndplatser 6342 m 2 Anmärkning: Den minst rensade delen av den biotopkarterade sträckan. Sträcka 56, 58, 59, 61, 62, 63, 65, 67 och 72 är klassade med en trea för öringens uppväxt och ståndplatser, sträcka 76 med en trea för både lek och uppväxt, sträcka 68 med en trea för enbart lek och sträcka 74, 77 och 79 för enbart uppväxt. En hel del påslamning och trådalger observerades. Dålig skuggning. Åtgärder: Förbättra skuggningen och lägg ut död ved vid sträcka 58. Återför block som finns vid stranden på sträcka 78. Sträcka 66 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 73 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 76 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

46 Tommarpsån sträcka Sträckan börjar X- koordinat: Y- koordinat: Sträckan slutar X- koordinat: Y- koordinat: Längd: 1594 m Medelbredd: 12,5 m Medeldjup: 0,7 m Antal tillflöden: 1 Vandringshinder: 1 Närmiljö: Öppen mark, lövskog, artificiell mark Omgivning: Åker Strömförhållande: 100% Lungflytande, 0% Svagt strömmande, 0% Strömmande, 0% Forsande Beskuggning: 2,3 Vegetationstäckning: 2,3 Rensning: 3,0 Död ved: 0,5 Skyddszon: 1,3 Öringbiotop: Lekområde 0 m 2, Uppväxtområde 0 m 2, Ståndplatser 0 m 2 Anmärkning: Hela sträckan är omgrävd och bottensubstratet består av sand och findetritus. Inga bra öringbiotoper finns. Åtgärder: Sträcka 80 och en damm på sträcka 81 behöver rensas från vegetation. Sträcka 83 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

47 Tommarpsån sträcka Sträckan börjar X- koordinat: Y- koordinat: Sträckan slutar X- koordinat: Y- koordinat: Längd: 1007 m Medelbredd: 3,6 m Medeldjup: 0,3 m Antal tillflöden: 2 Vandringshinder: 0 Närmiljö: Öppen mark, artificiell mark Omgivning: Åker, artificiell mark Strömförhållande: 49% Lungflytande, 51% Svagt strömmande, 0% Strömmande, 0% Forsande Beskuggning: 0,7 Vegetationstäckning: 2,8 Rensning: 2,9 Död ved: 0,1 Skyddszon: 1,8 Öringbiotop: Lekområde 1915 m 2, Uppväxtområde 3304 m 2, Ståndplatser 2195 m 2 Anmärkning: Alla sträckor utom 92 är omgrävda. Bottensubstratet domineras av sand. Sträcka 90 är klassad med en trea för öringens lek och uppväxtområde och sträcka 92 med en trea för uppväxt och ståndplatser. Åtgärder: Förbättra skuggningen vid sträcka 87, 89 och 92. Lägg ut död ved och block vid sträcka 87. Återför block till vattendraget som finns på vänster sida om sträcka 88. Bygg strömkoncentratorer vid sträcka 87 och 89 för att få högre fart på vattnet. Lägg ut död ved och färbättra skuggningen vid sträcka 90. Återför block som finns på vänstra sidan av sträcka 92. Sträcka 90 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

48 Tommarpsån sträcka Sträckan börjar X- koordinat: Y- koordinat: Sträckan slutar X- koordinat: Y- koordinat: Längd: 3545 m Medelbredd: 3,8 m Medeldjup: 0,4 m Antal tillflöden: 8 Vandringshinder: 0 Närmiljö: Åker, öppen mark, artificiell mark Omgivning: Åker, artificiell mark Strömförhållande: 100% Lungflytande, 0% Svagt strömmande, 0% Strömmande, 0% Forsande Beskuggning: 0,6 Vegetationstäckning: 2,9 Rensning: 3,0 Död ved: 0,1 Skyddszon: 1,0 Öringbiotop: Lekområde 1203 m 2, Uppväxtområde 4816 m 2, Ståndplatser 0 m 2 Anmärkning: Sträcka 95 ingår inte i beräkningarna ovan då inga bedömningar gjorts på sträckan. Hela sträcka är omgrävd. Ingen sträcka är klassad med trea som öringbiotop. Åtgärder: Förbättra skuggningen vid 93, 97, 98. Sträcka 94 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 96 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 97 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

49 Tommarpsån sträcka Sträckan börjar X- koordinat: Y- koordinat: Sträckan slutar X- koordinat: Y- koordinat: Längd: 7412 m Medelbredd: 3,2 m Medeldjup: 0,3 m Antal tillflöden: 12 Vandringshinder: 2 Närmiljö: Öppen mark, åker, lövskog Omgivning: Åker Strömförhållande: 81% Lungflytande, 8% Svagt strömmande, 12% Strömmande, 0% Forsande Beskuggning: 1,7 Vegetationstäckning: 2,2 Rensning: 2,8 Död ved: 0,6 Skyddszon: 1,6 Öringbiotop: Lekområde 7328 m 2, Uppväxtområde m 2, Ståndplatser 5798 m 2 Anmärkning: Mkt påslamning av lera längs hela sträckan. Sträcka 104, 118 och 123 är klassade med en trea för öringens lek och uppväxt, sträcka 102, 103, 125 och 140 för enbart lek, sträcka 128, 134, 136 och 137 för enbart uppväxt och sträcka 111, 119 och 127 för enbart ståndplatser. Sträcka 117 var bitvis torrlagd i halva bredden. Sträcka 120 är en igenväxt sidofåra utan vatten. Åtgärder: Öka skuggningen vid sträcka 105, 107 och 109. Tillför sten och block vid sträcka 105, 109, 130. Återför block och sten vid sträcka 119, 124, 128, 129, 137. Skapa en skyddszon av lövträd vid sträcka 123. Rensa bort skräp vid sträcka 137. Sträcka 109 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 119 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 123 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

50 Tommarpsån sträcka Sträckan börjar X- koordinat: Y- koordinat: Sträckan slutar X- koordinat: Y- koordinat: Längd: 2728 m Medelbredd: 3,6 m Medeldjup: 0,3 m Antal tillflöden: 17 Vandringshinder: 0 Närmiljö: Åker, öppen mark Omgivning: Åker Strömförhållande: 81% Lungflytande, 19% Svagt strömmande, 0% Strömmande, 0% Forsande Beskuggning: 2,0 Vegetationstäckning: 2,4 Rensning: 2,7 Död ved: 0,3 Skyddszon: 0,8 Öringbiotop: Lekområde 1791 m 2, Uppväxtområde 2055 m 2, Ståndplatser 1049 m 2 Anmärkning: Sträcka 156 gick inte att komma intill och därför är inget djup uppskattat och sträckan ingår inte i beräkningen av medeldjupet för sträcka Sträcka 141 liknar mest ett dike. Viss lekbottnar torra pga lågt vatten vid sträcka 153. Sträcka 154 och 155 är klassade med en trea för öringens uppväxt. Åtgärder: Återför block och åtgärda täckdiken vid sträcka 142. Öka strömhastigheten vid 142 och 144. Sträcka 141 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 154 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Sträcka 156 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

51 Referenser Halldén A., Liliegren Y. & Lagerkvist G Biotopkartering - vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2002:55. Naturvårdsverket Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport 5330.

52

53 Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

54 Innehåll Inledning... 3 Metodik... 3 Resultat... 3 Lista över vandringshinder... 3 Karta... 4 Datablad vandringshinder... 5 Referenser... 13

55 Inledning Under en biotopkartering noteras förekomst av vandringshinder på separata protokoll. Biotopkarteringen genomfördes från mynningen upp till Komstad och efter den sträckan noterades fem vandringshinder. En inventering av åtgärdsbehov inför fiskevårdsplanen genomfördes från mynningen fram till Kronovall. Då noterades förekomst av ytterligare 12 vandringshinder. Här presenteras samtliga identifierade vandringshinder under Metodik Identifiering av vandringshinder ingår i metodiken Biotopkartering-vattendrag, metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag (Halldén et al. 2002), framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län. De vandringshinder som finns efter den biotopkarterade sträckan är beskrivna enligt den metodiken medan resterande hinder noterades vid en inventering med fokus på åtgärdsförslag till fiskevårdsplanen. Varje vandringshinder presenteras separat i datablad med förklaring nedan: Sträcka: Anger mellan vilka delsträckor från biotopkarteringen som vandringshindret är beläget. Typ: Anger om vandringshindret består av damm, tröskel, kulvert, ålkista, naturligt hinder osv. Användning: Anger vad anläggningen används till idag. Fallhöjd: Anger hindrets fallhöjd uppskattat i meter. Naturligt: Anger om hindret från början är naturligt eller ej. Passerbarhet: Bedömningen görs om hindret är definitivt, partiellt eller passerbart för mört och öring. Fiskväg: Anger om det finns en fiskväg förbi hindret och en bedömning av dess funktion. Åtgärd: Förslag till åtgärder för att göra hindret lättare att passera för fisk. Lista över vandringshinder Resultat Nr Lokalnamn X- koordinat Y- koordinat Passerbarhet för öring 1 Järrestads mölla Passerbart 2 Ullspinneriet, Ö Tommarp Partiellt 3 Kvarnen, Ö Tommarp Partiellt 4 Gärsnäs gods Partiellt 5 Rogavadsmöllan Partiellt 6 Smedstorp Definitivt 7 Stendala Partiellt 8 Moagården Partiellt 9 Snoggedal Definitivt 10 Hästhagen Partiellt 11 N om Onslunda Partiellt 12 N om Onslunda Partiellt 13 N om Onslunda Partiellt 14 Brännorna Partiellt 15 Brännorna Partiellt 16 Brännorna Partiellt 17 Brännorna Svårbedömt

56 Karta

57 Datablad vandringshinder Vandringshinder 1 Järrestads mölla Läge vandringshinder X: Y: Sträcka Data: Typ: Kraftdamm Användning: Kulturmiljö, ingen användning idag. Inloppet till möllan är bortgrävt. Fallhöjd: 1 m Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Definitivt Passerbarhet öring: Passerbart. Fiskväg: Ett omlöp finns som är svårt för mindre fisk att passera. Åtgärd: Förbättra omlöpet. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Vandringshinder 2 Ullspinneriet, Östra Tommarp Läge vandringshinder X: Y: Sträcka Data: Typ: Damm Användning: Kulturmiljö, Fallhöjd: 1,3 m ingen användning idag. Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Definitivt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns men fungerar dåligt. Åtgärd: Riv ut luckorna för att öppna en fiskväg alt. få den befintliga fiskvägen att fungera bättre genom regelbunden tillsyn. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

58 Vandringshinder 3 Kvarnen, Östra Tommarp Läge vandringshinder X: Y: Sträcka Data: Typ: Damm Användning: Kulturmiljö, Fallhöjd: 1,8 m trol. ingen användning idag. Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Definitivt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns men fungerar dåligt. Åtgärd: Rivning alt. få den befintliga fiskvägen att fungera bättre genom regelbunden tillsyn. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Vandringshinder 4 Gärsnäs gods Läge vandringshinder X: Y: Sträcka Data: Typ: Vägbro Användning: Vägbro Fallhöjd: uppgift saknas. Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Kan åtgärdas genom att man bygger upp en pool så att vattennivån höjs nedströms hindret. Vid högre vattenstånd är inte hindret ett problem.

59 Vandringshinder 5 Rogavadsmölla Läge vandringshinder X: Y: Sträcka Data: Typ: Vägkulvertar Användning: Vägkulvertar Fallhöjd: ca 0,8 m Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Konstruktionen behöver ändras. Lägg ev. i halvtrummor. Vid högre vattenstånd är det möjligt att hindret inte är ett problem. Rensa ur material ur trumman. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Vandringshinder 6 Smedstorp Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Damm Användning: Kulturmiljö Fallhöjd: ca 2 m Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Definitivt Passerbarhet öring: Definitivt Fiskväg: Finns men fungerar inte. Åtgärd: Bygg omlöp på vänstra sidan om hindret. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

60 Vandringshinder 7 Stendala Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Ansamling av material Användning: Ingen Fallhöjd: ca 0,1 m Naturligt: Ja Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Rensa Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Vandringshinder 8 Moagården Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Liten fördämning Användning: Ingen Fallhöjd: ca 0,2 m Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Vid högre vattenstånd är passerbarheten bättre. Åtgärd: Riv och ersätt med forsnacke. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

61 Vandringshinder 9 Snoggedal Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Damm Användning: Ingen Fallhöjd: ca 0,6 m Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Definitivt Passerbarhet öring: Definitivt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Riv dammluckan. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Vandringshinder 10 Hästhagen Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Ansamling av material vid kulturmiljö Användning: Ingen Fallhöjd: ca 0,1 m Naturligt: Ja Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Rensa bort material. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

62 Vandringshinder 11 N om Onslunda Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Ansamling av material Användning: Ingen Fallhöjd: ca 0,1 m Naturligt: Ja Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Rensa bort material. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Vandringshinder 12 N om Onslunda Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Vägtrumma Användning: Vägtrumma Fallhöjd: ca 0,1 m Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Sänk trumman. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

63 Vandringshinder 13 N om Onslunda Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Ansamling av material Användning: Ingen Fallhöjd: ca 0,1 m Naturligt: Ja Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Rensa bort material. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Vandringshinder 14 Brännorna Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Ansamling av material Användning: Ingen Fallhöjd: ca 0,2 m Naturligt: Ja Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Rensa bort material. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

64 Vandringshinder 15 Brännorna Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Damm Användning: Ev. kulturmiljö Fallhöjd: ca 0,2 m Naturligt: Nej Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Vattnet rinner i två fåror. I den vänstra fåran rinner vattnet förbi ett vattenhjul och sedan genom trumma. Den högra fåran kan fungera som fiskväg men är igensatt av stenmaterial. Rensa bort materialet i den högra fåran alternativt i kombination med att vattenhjulet tas bort. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Vandringshinder 16 Brännorna Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Ansamling av material Användning: Ingen Fallhöjd: ca 0,1 m Naturligt: Ja Passerbarhet mört: Partiellt Passerbarhet öring: Partiellt Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Rensa bort material. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB

65 Vandringshinder 17 Brännorna Läge vandringshinder X: Y: Sträcka - Data: Typ: Betongvägg tvärs över vattendraget Användning: Ingen Fallhöjd: 0 m Naturligt: Nej Passerbarhet mört:? Passerbarhet öring:? Fiskväg: Finns ej. Åtgärd: Det är svårt att uppskatta hindrets passerbarhet för mört och öring. Riv hindret. Foto: Kenneth Johansson, Calluna AB Referenser Halldén A., Liliegren Y. & Lagerkvist G Biotopkartering - vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2002:55.

66

67 Startplats för åtgärd 0,5 Förbättra skuggning Återmeandra Förbättra skyddszon Förbättra vandringsmöjlighet (riv vandringshinder/bättre omlöp) Anlägg våtmark Tillför grus Tillför sten Tillför block Annat (se text) Meter Vattenuttag användes försiktigt vid lågvatten

68 Startplats för åtgärd 0,5 Förbättra skuggning Återmeandra Förbättra skyddszon Förbättra vandringsmöjlighet (riv vandringshinder/bättre omlöp) Anlägg våtmark Tillför grus Tillför sten Tillför block Annat (se text) Meter Smal sträcka, plantera buskar

69 Startplats för åtgärd 0,5 Förbättra skuggning Återmeandra Förbättra skyddszon Förbättra vandringsmöjlighet (riv vandringshinder/bättre omlöp) Anlägg våtmark Tillför grus Tillför sten Tillför block Annat (se text) Meter

70 Rensa i trumman Startplats för åtgärd 0,5 Förbättra skuggning Återmeandra Förbättra skyddszon Förbättra vandringsmöjlighet (riv vandringshinder/bättre omlöp) Anlägg våtmark Tillför grus Tillför sten Tillför block Annat (se text) Meter

71 Startplats för åtgärd 0,5 Förbättra skuggning Återmeandra Förbättra skyddszon Förbättra vandringsmöjlighet (riv vandringshinder/bättre omlöp) Anlägg våtmark Tillför grus Tillför sten Tillför block Annat (se text) Rensa i trumman Meter

72 Ta bort betongkonstruktion, skapa en forsnacke Startplats för åtgärd 0,5 Förbättra skuggning Återmeandra Förbättra skyddszon Förbättra vandringsmöjlighet (riv vandringshinder/bättre omlöp) Anlägg våtmark Tillför grus Tillför sten Tillför block Annat (se text) Meter

73 Startplats för åtgärd 0,5 Förbättra skuggning Återmeandra Förbättra skyddszon Förbättra vandringsmöjlighet (riv vandringshinder/bättre omlöp) Anlägg våtmark Tillför grus Tillför sten Tillför block Annat (se text) Meter

74 Startplats för åtgärd 0,5 Förbättra skuggning Återmeandra Förbättra skyddszon Förbättra vandringsmöjlighet (riv vandringshinder/bättre omlöp) Anlägg våtmark Tillför grus Tillför sten Tillför block Annat (se text) Meter