Inledning. Resultat. Frönäs mosse

Transkript

1

2 Bilder framsida: mogen rom från gädda i Frönäs, lekmogen gäddhona från Frönäs, Harfjärden samt ryssja i bäcken vid Frönäs. Foton: Carl-Johan Månsson Inledning Gäddan och flera andra fiskarter har minskat på många håll längs ostkusten. Övergödning, skarv, säl, utsläpp av miljögifter och en förändrad vattenmiljö med vandringshinder, avsaknad av våtmarker (lekområden) utdikningar och rensningar är bidragande faktorer. Fisk och speciellt rovfisk har en central roll för ekosystemets funktion. Välfungerande fiskbestånd med balans mellan rovfisk och bytesfisk indikerar god vattenmiljö. Det kan finnas ett komplext samband mellan minskade bestånd av rovfisk och de ökade algblomningarna som skett de senaste åren. Öland har med sin långa flacka kust och torra klimat en problematisk situation då vattendragen torkar ut under sommaren. Vattendragen är rensade och våtmarker som håller kvar och jämnar ut flödet över året är få. De kustmynnande, ofta små, vattendragen fungerar som viktiga lek- och uppväxtplatser för ett flertal fiskarter. För att öka statusen längs kusten handlar det om att återskapa fungerande habitat som försvunnit i modern tid. Anläggande av våtmarker där gäddan kan leka, åtgärda vandringshinder, minska näringen till kusten samt öka hänsynen till vatten är alla viktiga åtgärder. Idag pågår ett omfattande arbete att återskapa lämpliga habitat och minska näringsbelastningen, både på Öland och längs Kalmarkusten. Vattendragen på Öland är ofta begränsat kartlagda och det finns ett stort behov av detta. Under våren 2012 fick Hushållningssällskapet i Kalmar uppdraget av Borgholms kommun att undersöka tre objekt och komma med förslag till förbättringar; bäcken i Böda, Frönäs mosse och Harfjärden vid Sandby. Objekten är prioriterade inom kommunens arbete med att minska övergödningen till kusten och gynna fisken genom skapande av våtmarker. Arbetet utgjordes av dokumentation vid fältbesök, biotopkartering och provfiske med ryssja. Föreliggande rapport redogör resultaten. Rapporten kan användas i planeringssyfte som underlag vid restaureringar och som information till markägare. Resultat Frönäs mosse Frönäs mosse är belägen på norra Öland vid Frönäs. Avrinningsområdet är 17,58 km 2 stort och består främst av åkermark, betesmark och skog. Till mossen rinner flera diken, bl.a. norr ifrån. Sträckan mellan mossen och mynningen vid kusten är 1,5 km. Den nedre delen vid mynningen domineras av meandrande, svagt strömmande sträckor och fast botten bestående av sand och grus. Medelbredden är runt 3 m och vattendjupet (mars) uppgick till 0,5 m. Skuggning är obefintlig och andelen död ved är liten på sträckan. Fyra mindre trummor finns där vägen passerar ån, 400 m uppströms mynningen. Dessa trummor tycks inte vara något större hinder för vandrande fisk från kusten. Uppströms vägen dominerar lugnflytande vatten, bäcken breddas något och vattendjupet uppgår här till 1 m. Vissa partier är rakare och en trädzon ger bra skuggning. En hölja, som kan fungera som viloplats för vandrande fisk, finns på sträckan vilket är positivt. På sträckan närmast mossen är det åter grundare vatten med öppen solbelyst mark. Upplagda stenar bildar en bro över bäcken. Fisk kan på våren utan större problem nå mossen. Mossen har en djupare del (utgrävd) närmast utloppet som håller ett djup runt 1,5 meter. I 2

3 mossens västra delar finns rätt miljöer för gäddan att leka och som uppväxtområde för yngel. Här växer tuvor av diverse gräs och uppvärmning av vattnet är god. Djupet varierar här mellan 0,1-0,5 m. Enligt uppgifter från markägare vandrar id upp i bäcken och leker på våren. Mynningen nedströms Frönäs mosse Vägtrummor i bäcken vid Frönäs

4 Sträckan nedströms mossen I överkanten på bilden syns mossen. En ryssja sattes ut nedströms Frönäs mosse under perioden , alltså under en vecka. Syftet var att undersöka om och hur mycket fisk som nyttjar bäcken, och vandrar upp till våtmarken från kusten. Under perioden ökade vattentemperaturen från 7 C till 13 C. I mitten på perioden gjorde det myckna regnandet (23 mm) att vattnet steg ca 3 dm i bäcken. ph mättes vid samtliga vittjningar som varierade mellan 7,7-8,6. Totalt fångades under veckan 19 gäddor i ryssjan. Vid varje vittjning handlade det om ett flertal gäddor som dokumenterades och återutsattes uppströms ryssjan. Figur 1 visar ländfördelningen hos de fångade gäddorna. Gädda fångade med ryssa nedströms Frönäs mosse 11/4-17/ (n=19) 5 4 Antal (st) Längd (cm) Figur 1. Längdfördelning hos gädda fångade i bäcken nedströms Frönäs mosse. 4

5 Fångsten i ryssjan visar att vattendraget i hög grad nyttjas av lekvandrande gädda. Då det handlade om mycket begränsad tid och gäddorna har en lång lekperiod, från början av mars till början på maj, är det troligt att det handlar om 100-tals gäddor som vandrar upp till Frönäs mosse. Trots flera besök vid mossen under våren observerades ingen gäddlek. Detta förhållande var oväntat trots goda lekförhållanden. Stora stim med spigg fanns på de nedre sträckorna mellan vägen och mynningen. Lämplig lek- och uppväxtmiljö för gädda i västra delen av mossen Området består av 1-5 dm djupt solbelyst vatten med grästuvor. Här får gäddans yngel en bra start. 5

6 Passage till den grundare västra delen i Frönäs mosse Ett tätt bestånd kaveldun växer i kanalen vilket kan försvåra för fisken att nå/hitta de grundare delarna. I högra övre kanten på bilden syns den fördjupade delen. Västra delen av mossen Det mesta av den flacka delen hade torkat ut. Bilden ovan med passagen ligger strax till höger i bild där lite vatten fortfarande fanns. 6

7 Ängshök (EN) observerades i Frönäs mosse och svarthakedoppingar (NT) Ett 10-tal vigg och flera sångsvanar syntes regelbundet i mossen. Romsträngar från vanlig padda fanns i stort antal i mossen. Två vanliga paddor fastnade i ryssjan. Diskussion och åtgärdsförslag Frönäs mosse Frönäs mosse har idag stor betydelse för gäddan. Möjligheter för gädda att nå mossen under våren då vatten finns bedöms vara goda. Vägtrummorna tycks inte försvåra nämnvärt för gäddan att nå våtmarken. Ingen gädda syntes i mossen vilket är märkligt då ryssjefångsten visade att många gäddor fanns i bäcken. De bästa platserna för gäddlek och uppväxt är i västra delen av mossen. Fisken kan ha vissa problem att leta sig in denna del varför det är angeläget att glesa vegetationen. På detta sätt skapas en tydligare vattenströmning som kan attrahera gäddan. Med fördel betas markerna runt mossen för att hindra igenväxning. Säsonger med lägre vattenstånd på våren kan det vara risk att gäddyngel inte kan ta sig ut från mossen. En fördjupning av mossens utloppsdel skulle kunna innebära att mer vatten kunde rinna ut från mossen och därmed säkerställa att vatten finns hela maj månad. Vid besök hittades detta årsyngel av gädda, ca 7 cm lång vid utloppet från mossen. Ynglen vandrar ofta ut till kusten vid denna storlek. Vid tillfället rådde lågt vattenstånd i bäcken. Bäck vid Böda Bäcken biotopkarterades 16 mars. Bäcken i Böda (S Böda k:a) utgörs av en 4 km lång bäck som håller en medelbredd av 2 m. Dess totala fallhöjd är mindre än 5 m. Avrinningsområdet är 13,7 km 2 stort. Närmiljön domineras av jordbruksmark i de nedre delarna medan skogsmark dominerar i övre delarna. Strandängar och bebyggelse förekommer i de nedre delarna och strax norr om Böda hamn mynnar bäcken vid kusten. Uppströms mynningen finns ett fuktigare stråk som sträcker sig mot bäcken. Ett naturreservat ligger beläget nära bäcken, på dess södra sida. Totalt karterades 2 km, från mynningen och uppströms. Sträckorna (1-6) visas i figur 2. Enligt uppgifter från markägare ska id förekomma i bäcken och utanför, längs kusten, finns gott om öring. Det uppges vidare att gädda ska ha förekommit talrikt i bäcken på vårarna men minskat under senare år. 7

8 Figur 2. Delsträckorna i bäcken vid Böda som karterades. Den karterande sträckan har ett maxdjup på 0,8 m och ett medeldjup på 0,3 m. Medelbredden för de sex delsträckorna varierar mellan 1-3 m och medelbredden för hela sträckan uppgår till 2,1 m. Finare detritus och sand dominerar bottensubstratet, skuggningen var god på 80 % av sträckan och på 30 % av sträckan finns död ved i måttlig mängd. Sträcka 1 (150 m) Mynningen är svagt ringlande och utgörs av något starkare ström, i övrigt svagt strömmande. Grus- och stenbotten dominerar. Fisk torde ha goda möjligheter att vandra upp i bäcken så länge den håller tillräckligt med vatten (oktober-juni). Temperaturen var 5 C vid utloppet och ph visade 8,0. Mynningsområdet i bäcken vid Böda

9 Sträcka 2 (577 m) Något bredare sträcka delvis belägen i skog. Sträckan är kraftigt rensad men den närliggande skogen ger god beskuggning. Maximalt djup var 0,5 m. På bäckens södra sida finns ett fuktigare stråk mot bäcken i nordostlig riktning. Vid tillfället var runt en hektar flack mark vattenbärande med upptill 5 cm vatten. I bäcken observerades tecken på mindre fisk. På södra sidan ansluter en kanal till bäcken med en uppgrundad tröskel vid utloppet. På bäckens norra sida har skogsavverkning utförts med minskad beskuggning som följd. Fuktigt låglänt stråk på strandäng som sträcker sig mot mynningen i bäcken. Området betas sommartid vilket är positivt. 9

10 Den trädridå som finns på sträckan är viktig för vattentemperaturen, rening och vattnets varierade lopp. På sträckan noterades tecken på fisk. Sträcka 3 (347 m) En sträcka som domineras av skogsmark och artificiell mark i närmiljön. Strömmande vatten dominerar, det råder bra beskuggning och måttligt med död ved i vattnet. Försiktig rensning är utförd. Mitt på sträckan finns ett parti med sten upplagt vilket kan innebära hinder för fisk vid lägre vattenföring. Sträckan har goda förutsättningar för öringens krav vilket går att förbättra ytterligare med enkla åtgärder. Där sträckan slutar (mot sträcka 4) finns ett stensatt parti vid bron där strömmen ökar. På sträcka 3 finns partier med snabbare vattenhastighet och grusbotten. Bilden visar upplagda stenar som kan skapa vandringshinder för fisk vid lågvatten. 10

11 Samma sträcka Vattnet har börjat fyllas på i bäcken efter en mycket torr sommar och höst. Vattentemperaturen var 9,3 C och djupet på sträckan uppgick till 0,3 m. Tanken var att elfiska här men eftersom ledningsförmågan uppvisade mycket höga värden gick inte detta med ordinarie utrustning. ph visade 8,3 och konduktiviteten 460 µs/cm. Observera den goda beskuggningen som leder till bra klimat för mossor, växter, vedsvampar, smådjur, fisk och fågel. Lämpligt lekgrus i rätt dimensioner för öring på samma sträcka. Några kvadratmeter rätt material finns, annars är det mycket ont om detta i bäcken

12 Något högre lutning och snabbare vattenhastighet vid den stensatta kanten med den gamla landsvägsbron uppströms. Sträcka 4 (278 m) Sträckan mellan bron och riksväg 136 har god beskuggning och ett ringlande lopp. Vattnet är svagt strömmande och medeldjupet uppgår till 0,2 m. På södra sidan ansluter tomter nära bäcken. Vägöverfart med gjuten heltrumma finns på sträckan där vandring för fisk är möjlig. Vid stora bron ligger två halvtrummor varav den ena håller vatten. Trummorna är lagda så att inget hinder för fisk uppstår. Uppströms den torrlagda trumman ligger ett tätt parti med grenar i vattnet. 12

13 Vägtrummor skapar ofta hinder för fisk men dessa fungerar. Sträcka 5 (407 m) På sträckan finns partier med renare grusbottnar och något högre strömhastighet, partier som skulle kunna hålla enstaka öringar. Al växer närmast bäcken och ger god beskuggning. Rensningar har förekommit vilket gjort att mängden död ved är liten. På sträckan finns hinder för fisken i form av ilagda plankor och annat material. Ett litet kort parti med strömmande vatten på sträcka 5 vid karteringen

14 Material som har lagts ut kan innebära hinder för fisk och annan fauna på sträcka 5. Sträcka 6 (286 m) En djupare och mer lugnflytande sträcka med större mängd detritus (organiskt material) på botten. På den övre delen av sträckan är kantzonen avlägsnad vilket leder till låg beskuggning och sedermera högre vattentemperatur och igenväxning. Där sträckan slutar övergår bäcken i kulvert under stora åkerfält. Avverkad kantzon på sträcka 6. Sammanfattande sträckindelning för bäcken vid Böda Dominerande strömförhållande Närmiljö (trädslag närmast bäck) Sträcka 1 = 105 m svagt strömmande Hävdad öppen mark Sträcka 2 = 577 m svagt strömmande Hävdad öppen mark (al) Sträcka 3 = 347 m strömmande Hävdad öppen mark samt övrig skog (al) Sträcka 4 = 278 m svagt strömmande Tomtmark samt övrig skog (al) Sträcka 5 = 407 m svagt strömmande Övrig skog (al) Sträcka 6 = 286 m lugnflytande Hävdad öppen mark Vattenbiotoper för öring i bäcken vid Böda Vattenbiotoperna klassades efter lämplighet för öring efter en fyragradig skala. Figurerna nedan redovisar resultatet. 14

15 Klass 2, tämligen bra; 1041; 22% Uppväxtområde för öring (m2) i bäcken vid Böda, Norra Öland Klass 0, ej lämpligt Klass 2, tämligen bra Klass 3 bramycket bra ; 0; 0% Klass 0, ej lämpligt ; 715; 15% Klass 1, möjligt, ej bra; 3047,5; 63% Klass 1, möjligt, ej bra Klass 3 bra-mycket bra Lekområde för öring (m2) i bäcken vid Böda, Norra Öland 1181; 25% 10; 0% Klass 0, lekmöjligheter saknas 0; 0% 3622,5; 75% Klass 1, Inga synliga lekområden men rätt strömförhållande Klass 2, Tämligen goda lekmöjligheter men inte optimalt Klass 3, Goda-mycket goda lekmöjligheter Ståndplatser (m2) för större öring i bäcken vid Böda, Norra Öland 1041; 22% 0; 0% 715; 15% 3047,5; 63% Klass 0, Saknas (för grunt) Klass 1, Möjligt för enstaka större öringar att uppehåla sig Klass 2, Tämligen goda Klass 3, Goda-mycket goda förutsättningar för större öring Jämförelser andra karterade vattendrag på Öland Med avseende på arealen och uppväxtområde för öring så intar bäcken vid Böda en mellanklass för Öländska bäckar. Tre Öländska bäckar saknar helt uppväxtområden för öring. Pelnabrobäcken innehåller ca 2000 m 2 uppväxtareal och den som innehåller den högsta arealen är Åbybäcken med ca m 2. Totalt innehöll bäcken 10 m 2 tämligen goda lekområden (klass 2) vilket är lite men flera bäckar saknar detta helt på Öland. Även med avseende på strömhastighet så hamnar bäcken vid Böda i en mellanklass. Skuggningen var bättre än i många andra Öländska bäckar. Andelen död ved var liten till måttlig vilket är likartat med andra Öländska bäckar. Resultatet indikerar att bäcken inte är påverkad i samma utsträckning som andra vattendrag på ön och har därmed bättre förutsättningar för strömvattenfauna och en högre biologisk mångfald. Detta visar att bäcken är högt skyddsvärd. Vattentemperaturen vid karteringen var 5,4 C och ph uppmättes till 8,0. Storspov (VU) observerades samma dag en bit uppströms mynningen. 15

16 Diskussion och åtgärdsförlag bäcken vid Böda En våtmark nära mynningen skulle troligen fungera bra för gädda m.fl. arter och bidra till minskad näring till kusten. Lämpligen förs vatten in från bäcken till våtmarken varefter vattnet hålls kvar för att senare på året släppas ut. Det är viktigt att inte sänka vattennivån i bäcken påtagligt. Området har idag en naturlig del som håller vatten under höst-vår med ett stråk mot bäcken. Detta stråk börjar hålla vatten redan på hösten i samband med att bäcken fylls. Detta vattenstråk nyttjas för att få en så naturlig uppehållsförmåga som möjligt. För att utvärdera våtmarken i avseende på gäddlek kan yngelfällor sättas ut i utloppskanalen efter att våtmarken varit i drift ett par år. På sträcka 3 bör tröskeln med större sten åtgärdas och planas ut och lekgrus bör läggas ut (bild nedan och på lekgrus från bäcken ovan). På sträcka 5 finns hinder i vattnet vilket bör åtgärdas för att inte hindra fauna att sprida sig. Det är viktigt att poängtera att trädzonen bör få vara kvar intakt då den betyder mycket för vattendragets fauna. Bäckens mest lämpliga parti för biotopvård Stentröskeln bör planas ut så inget vandringshinder uppstår och man får på så sätt en längre strömsträcka. Lekgrus (rundat mm) bör placeras ut. Åtgärden gynnar bäckens biologiska mångfald. Biotopåtgärder görs lämpligast i samband med våtmarksåtgärder. 16

17 På sträckan en bit uppströms mynningen finns grenar som bör tas bort så att inga hinder skapas. Här skulle en grund våtmark med en yta på ca 1 ha kunna anläggas (principskiss). Samma område i mars visas ovan under sträcka 2. En viss ytlig markgrävning (ca 3 dm djupt) skulle göra att vattnet hålls kvar bättre. Vattnet leds in och ett dämme sätts upp. Vattnet fylls upp på våren och gäddor kan vandra in och leka. När vattnet sjunker undan i slutet av maj öppnas dämmet varpå gäddungar kan simma ut. Under sommaren kan området runt våtmarken betas. 17

18 Harfjärden Harfjärden har idag mycket goda förutsättningar för gäddans lek. Åtgärder pågår kring att skapa en drygt 8 ha stor våtmark och ta bort näringsrikt sediment. Mossen består under våren av ca 0,5 m djupt vatten och tuvor från diverse gräs. Från mossen till mynningen dominerar tät bladvass med lugnflytande vatten medan den nedre delen domineras av strömmande vatten. Vid besök uppmättes vattentemperaturen till 10 C i mynningen och 8,5 C i mossen. I mynningsområdet lekte flera gäddor och i mossen lekte en större mängd gäddor. Under en tid av två minuter hördes över 40 plask från hela mossen. Uppskattat handlade det om uppåt 100 gäddor som befann sig i våtmarken, alltifrån mindre kilosfiskar upp till gäddor på 5-10 kg. Lake (NT) hittades i mynningen som visar att vattendraget är viktigt för ett flertal arter. Även stim med småfisk observerades, troligtvis spigg. ph uppmättes i mynningen till 8,5 medan den visade 7,9 i mossen. Flera par av sångsvan och ett flertal havsörnar (NT) observerades vid varje besök. Längre fram på våren observerades en stor mängd grodyngel i mossen. Markägare uppger att gäddfisket är bra på kuststräckan och att sportfiske bedrivs. Mynningsområdet domineras av strömmande vatten och delade fåror Här leker en del gäddor och lake hittades som är en rödlistad art. 18

19 Mossen Gäddleken var redan igång för fullt

20 Under vår och sommar fylls en stor del av våtmarken med stora algsjok vilket gäller många Öländska våtmarker. Detta visar att våtmarken får ta emot en stor mängd näring. Diskussion och åtgärdsförlag Harfjärden I Harfjärden finns idag bra förutsättningar för gäddlek vilket indikeras av de observationer som gjordes under våren. Våtmarken med tillhörande utloppsområde har en stor variation vilket gynnar den biologiska mångfalden. Många arter uppehåller sig i anslutning till mossen och gynnas av detta mosaiklandskap. De täta vassar som finns i bäcken tycks inte skapa hinder för fisken och 20

21 de kan fungera som filter. För att inte vassarna ska hindra uppstigande fisk framöver bör en försiktig röjning med handkraft göras som glesar ut vassen något. Handkraft är det optimala i dessa känsliga miljöer. Mossens vatten bör vid behov kunna regleras för att yngel ska hinna vandra ut innan vattnet försvinner. Säsongen 2012 fungerade detta troligen bra i och med högre vattenstånd. Vid torra år bör man kunna hålla kvar vattnet efter att gäddan lekt och portionera ut vattnet under våren. I slutet av maj kan vattnet släppas ut varvid yngel kan simma ut. Näringsretentionen ökar i och med att vattnet kan hållas kvar bättre. Det är viktigt att inget hinder skapas under tiden gäddan vandrar upp under mars och april månader. Idag finns en form av naturligt dämme i form av stenmur som bör få en tydligare funktion. Yngelfällor skulle vara intressant att sätta upp här för att undersöka hur mycket yngel som faktiskt vandrar ut från våtmarken och det relaterat till hur vattenföringen är. Detta bör göras kommande år. Ofta har fisken anpassat sig till vissa mönster och lokala anpassningar, d.v.s. olika strategier. Den tidiga leken i Harfjärden kan vara en sådan anpassning för att yngelöverlevnaden ska vara så hög som möjligt. Sammanfattning Undersökningarna visar att bäckarna och våtmarkerna idag har en stor funktion för fisk och annan fauna. Samtliga bäckar är högt skyddsvärda och vissa åtgärder/justeringar kan förbättra vattendragens funktion för både fisk och näringsretention. Gädda vandrar upp från kusten i bäcken vid Frönäs. Gädda leker i stor omfattning i Harfjärden. Bäcken vid Böda har goda förutsättningar för strömlevande fauna och det är troligt att öring som finns på kuststräckan nyttjar ån. Våtmarkerna Harfjärden och mossen vid Frönäs föreslås åtgärder i mindre omfattning för att kunna hålla kvar vattnet under de känsliga vårmånaderna. Några större förändringar av nuvarande våtmarksplan för att gynna fisken finns inte behov av utan de fungerar bra de år då förutsättningarna är gynnsamma. I Böda kan en våtmark nära mynningen få stor funktion. Här transporteras idag en stor mängd näring ut som genom en våtmark skulle kunna minska belastningen till kusten. Övriga förslagna åtgärder i bäcken i Böda är biotopvård i form av stenutläggning och justering av hinder. I ett kommande arbete bör gäddyngelutvandringen undersökas med yngelfällor. I samtliga vattendrag är det viktigt att man tar stor hänsyn till vattenmiljöerna vid olika åtgärder. Underlag Artdatabanken Rödlistan. Borgholms kommun MKB, restaurering av våtmarken Harfjärden. Borgholms kommun Uppgifter om objekten. Fiskeriverket informerar 2011:1. Våtmarker som rekryteringsområden för gädda i Östersjön. Länsstyrelsen i Kalmar län och Inventering av lek- och uppväxtområden för Kalmar läns kustbestånd av gädda och abborre. Meddelanden 2002:1 och 2003:19. Länsstyrelsen i Kalmar län Biotopkartering av Öländska bäckar. Meddelande 2003:01. Naturvårdsverket Biotopkartering - Vattendrag. version 1: Handbok för miljöövervakning. Stockholm. Sportfiskarna Kustfiske och fiskevård. Bokförlaget Settern. 21