Barn- och ungdomstandvårdens. Nästan 100 år mellan bilderna! Tandvårdsrädslans epidemiologi

Transkript

1 Barn- och ungdomstandvårdens mål Pedodonti, Monica Barr Agholme, T-7, 2015 Att skola in patienter till tandvården så att de är villiga och kapabla att utnyttja tandvården resurser Förebygga och behandla orala sjukdomar hos barn och ungdomar och ge grund för en god oral hälsa genom hela livet Nästan 100 år mellan bilderna! De viktigaste förändringarna 1. Patienten medbestämmande 2. Barnens rättigheter 3. Hygien och smittskydd 4. Utbildningsnivå, information till patienter 5. Lokaler, utrustning, dokumentation 6. Profylax, Fluor 7. Regelbundna kontroller 8. Personalens kunskaper och kompetens, munnen är en del av kroppen 9. Nya behandlingsmetoder och material 10. Mindre smärta förenad med tandvård? 11. Minskad sjukdomsförekomst Tandvårdsrädslans epidemiologi Andelen extremt tandvårdsrädda minskar inte trots effektivare behandlingsmetoder Prevalens mellan 4-20 % i olika populationer Andelen tandvårdsrädda är högre bland barn, ungdomar och unga vuxna Hakeberg et al. Tandläkartidningen 2003;95:22-9 % fördelning av barn med motvillig, negativ eller ingen kooperation år 5-6 år 7-8 år 9-10 år Gå in i behandlingsrum Ligga ner i behandlingsstol år år år Holst AL Swed Dent J 1988;54 (Suppl):

2 Förekomst av tandvårdsrädsla hos barn och ungdomar Författare Land ålder % Alvesalo et al -93 Finland Klingberg 95 Sverige Skaret et al-98 Norge Ten Berge et -02 Holland Wogelius et al -03 Danmark Lee et al 07 Taiwan Al-Omari- et al 09 Jordanien När debuterar tandvårdsrädsla Totalt i gruppen 16.4% med tandvårdsrädsla, ålder Vid intervju år Under barndomen 50.9% Corah s Dental Anxiety Score, 1969 I tonåren 22.0% I vuxen ålder 27.1% Locker D et al. J Dent Res 1999;78:790-6 Varför rädd??? Rädd för smärta Räddförattjaglitarinte Räddaförattdeinteharkontroll Rädda för det okända Rädda för det invasiva Behandlingsinducerad smärta Smärta på grund av tandbehandling är idag vanligare än smärta från tandvärk! I tandvården görs avancerade ingrepp på unga individer i enbart lokalbedövning Capman, Kirby-Turner Br Dent J 1999 Antal barn med tandvårdsrädsla vid 10 år i relation till kariesprevalens vid 5 år Samband mellan antalet smärtupplevelser och rapporterad tandvårdsrädsla % av alla 10-åriga barn till 5 > 5 dfs Hög Låg Raadal M et al. Eur J Paediatr Dent 2002;3:22-26 Skaret et al., Eur J Oral Sci 1998;106:

3 Samband mellan tandvårdsrädsla och kooperationsproblem Orsak till kooperationsproblem enligt tandläkare och föräldrar 60 Tandvårdsrädsla 6.7% 27% Kooperationsproblem 10.5% % av tillfrågade Tandläkare Föräldrar 10 61% Klingberg G. Swed Dent J 1995;103 (Suppl): Tandvård Attityd i familj Personlighet Omognad Mejàre I et al. Acta Odontol Scand 1989;47: Orsak till att barn inte samarbetar hos tandläkare Trötta Hungriga Blyga -10% Håller på att bli sjuka Hänt något på väg till tandläkaren Attityder hos familjen Gränssättningsproblem Neuropsykiatrisk diagnos - 5% Negativa erfarenheter sedan tidigare Har ont Rädd Vad är smärta? En obehaglig sensorisk eller emotionell upplevelse associerad med upplevd eller hotande vävnadsskada Allt som patienten säger att den är och när patienten säger att den finns Smärt minne - spädbarnets nervsystem saknar har både en smärt hämmande och smärtmodulerande funktion vilket den vuxne hunnit utveckla Astma, öroninflammation och tandvårdsrädsla Astma och frekventa öroninflammationer var signifikant relaterade till tandvårdsrädsla hos 6-8 åriga barn Tandvårdsrädsla hyperventilation och astmasymptom Öroninflammationer invasiv behandling nära munhålan Molar-incisor hypomineralisation Prevalens % Barnen rapporterar smärta från affekterade tänder Stort behov av fyllningsterapi Svårigheter med effektiv anestesi Wogelius P et al Eur J Oral Sci 2003;111:472-6 Jälevik B & Klingberg G. Int J Paediatr Dent 2002;12;

4 Risk för tandvårdsrädsla vid MIH Kooperationsproblem vid behandling i det permanenta bettet, 14/32 jämfört med 1/41 i kontrollgrp (p<0.001) CFSS-DS >29, 8/32 jämfört med 2/41 i kontrollgruppen (p<0.05) Uteblivande och återbud ökar med åldern (tonåren) Mer än en smärtsam upplevelse 10.9 Slutat skolan (socioekonomisk) 6.9 Hög DMFT 5.0 Ej fullständigt behandlad 4.4 Jälevik B & Klingberg G. Int J Paediatr Dent 2002;12;24-32 Skaaret E et al. Eur J Oral Sci 1999;107:422-8 Vid piercing känner ungdomar ingen smärta? Tandläkares uppfattning om smärta i samband med tandbehandling, 1-7 FF Ex perm tand Ex prim Fyllning Borra utan LA Borra med LA Avtryck LA PTR Murtomaa et al. Int J Paediatr Dent 1996;6:25-30 Vilken av följande situationer upplever Du själv som stressande och känner osäkerhet inför? Inj allmän Mandibular Akut Vill ej LA Inj beh svår % av tandläkarna Wondimu B & Dahllöf G EurJ Paediatr Dent 2005 Tror du att 3-5-åriga barn kan skilja mellan smärta och obehag vid tandbehandling? % av tandläkarna Med stor säkerhet Med stor svårighet 4

5 Behandlingsmoment som orsakar rädsla CFSS-DS Injektioner Kvävning Borrning Ljud av borr Instrument i munnen Wogelius P et al. Acta Odontol Scand 2003;61: Hur lär man barn gå till tandläkare??? Arbetar preventivt Barnen går till tandläkaren och visar upp sina friska tänder redan när de är små innan tandvärk och besvär uppstått Barnen behöver skolas in till tandvården jmf dagis skola... Beteende modifikation Definiera en serie med steg Riktiga och tydliga instruktioner Ge tid för träning Gå tillbaka ett steg vid dålig kooperation Positiv förstärkning Ingen smärta Tala om visa -pröva 5

6 Stegvis introduktion av barn till tandbehandling Stegvis introduktion av barn till tandbehandling 16. Extraktion 9. PTR på nagel och tand 15. Kavitetspreparation 8. Röntgen 14. Injektion 7. Undersökning 13. Kanyl mot mukosan 6. Ligga ner i stolen 12. Ytanestesi 5. Sug på handen och i munnen 11. Vattendusch från high-speed 4. Trestegspruta på hand och tand 10. Professionell tandrengöring 3.Sond på nagel och tandyta 2. Spegel i munnen 1. Gå in i behandlingsrummet 9. PTR på nagel och tand 8. Röntgen Tell show do Tala om visa -pröva bygger på beteendepsykologiska principer Tillvänjning, exponering och interaktion medför Ökade sociala färdigheter hos barnet Ökad kommunikation Ökad känsla av kontroll men Tillvänjning förutsätter att man inte exponeras för stress eler smärta Kontroll Känslan av att ha kontroll viktigare än att utöva den Stopp-tekniker, signaler Strukturera i tid, räkna till fem Uppmuntran och stöd Förstärka det som fungerar Stoppa i tid Information Förutsättning för medbestämmande Ökar känslan av kontroll, inte bara vad som skall hända utan hur det kommer att kännas Ärlighet Tydlighet Spelregler (gränssättning) 6

7 Barn förstår inte alltid den situation de befinner sig i och inför Er uppgift blir att skapa en situation som barnen känner att de klarar av Barns utveckling Fysisk utveckling (tillväxt, funktion) Emotionell utveckling (känslor) Intellektuell utveckling (förstånd - språk) Social utveckling (samspel, kompisar) Några kännetecken 1 år barnet har lärt sig att det är en egen individ, börjar behärska sin kropp, nyfiken 2 år blyg för nya människor, stolt över sina kläder, tycker om att leka med vatten 3 år blyg men socialisering på gång, testar gränser kan lyssna, svara på tilltal. Kan medverka till behandling korta stunder. 4 -åringen Självförtroende Nyfikna, livlig fantasi Intresserad av samarbete Glad pratsam kan samtala vill veta men inga långa förklaringar. Vill ha beröm Hur möter man ett förskolebarn? Barnet brukar komma med en vuxen, oftast en förälder. Föräldern har den vikarierande autonoma funktionen 7

8 Hur möter man ett förskolebarn? I tandvårdssituationen innebär detta Tandvårdspersonal diskuterar tillsamman med föräldern vad som är bäst och kan fungera i det aktuella fallet. 5-åringen Obligatorisk ålder Lugn period i utvecklingen Trygg, smälter intryck - Färdighetstränar. Motoriskt relativt duktig Färdighetstränar 6-åringen Kan vara en stormig period, kallas ibland lilla tonåren Bergochdalbana mellan glad o ledsen självständig osjälvständig Stark fysisk o psykisk utveckling 6 åringen Några kännetecken forts 7-12 år Latensåldern från skolstart pubertet ev med en 9-årskris 12 åringen kan tänka abstrakt 8

9 7- åringen 9 -åringen Skolbarn Kan se orsak och verkan Duktig - självkritisk Grubblare Vetgirig Tittar mkt på TV Vill vara stor Rättvisa är viktigt 11 åringen Några kännetecken forts Förpubertet Rör sig mellan olika världar Kompisar viktiga Prövar egna jagets möjligheter o gränser Idrott viktigt år Tonår pubertet brytningsperiod Adolescensen -psykologiska mognaden Kan hända mycket på kort tid Beakta behovet av integritet Lyssna och ge gensvar Psykologiskt omhändertagande Kontroll Introduktion Samspel, förälder, barn och behandlare Inskolning Behandlingsmognad Minnesbilder (positiva, negativa, repetion) Hur gör man? Vad gör man? Vem gör? Känslan av att ha kontroll viktigare än att utöva den Stopp-tekniker, signaler Strukturera i tid, räkna till fem Uppmuntran och stöd Förstärka det som fungerar Stoppa i tid 9

10 Avslappning andas djupa andetag andas genom näsan händerna på magen slappna av i axlarna distraktion smärtfri behandling Efter varje besök Sammanfatta dagens behandling Informera om nästa besök Kom överens Notera i daganteckningarna om kooperationen Skillnader i frekvens av rädsla, vägran, ångest och odontofobi Definiera begreppen % Rädsla Vägran Ångest Fobi Ålder (År) Hakeber M et al. Tandläkartidningen 2003;95:22-9 Rädsla Ångest Fobi Vid fara Fysiologi, Kognitiv Beteende Som rädsla Ofarliga Ofrivillig Undvikande Irrationell Som rädsla Undvikande Lidande Vardag Irrationell Modell för gott uppförande hos tandläkaren Vilka är då barnen med kooperationsproblem utan tandvårdsrädsla 10

11 Vilka är då barnen med kooperationsproblem utan tandvårdsrädsla Förståndshandikapp ADHD Andningshinder Kväljningar Trött, ej frisk Bristande gränssättning Flykting (stress, trauma) Barn vill samarbeta Children do well if they can, if they can not we need to figure out why so we can help them Blomqvist M Behandlingsprolem Personlighet (en del barn har lång startsträcka) Fel tid, fel dag... Barnen med neuropsykiatriska funktionshinder, ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) Svårigheter att reglera impulser Upmärksamhet och aktivitet Tandläkaren Barnen med neuropsykiatriska funktionshinder Ställer frågor ibland ovidkommande och kommenterar det som händer Tappat gemensamt fokus Blir oftare upptagna av något annat Vänder sig bort eller är bortvänt, medan tandläkaren försöker fånga barnets uppmärksamhet Barnen med neuropsykiatriska funktionshinder ger oftare mindre tydliga svar eller ibland inget märkbart svar alls på tandläkarens frågor och information svarar oftare utan att titta på tandläkaren 11

12 Behandling av barn med ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) Alla barn passar inte in i en standardiserad undersökningsprocedur Barn med neuropsykiatriska funktionshinder behöver förberedas, bli tunedin, ett samspel Behandling av barn med ADHD Kort uppmärksamhetsperiod, hjälp barnen hålla fokus Följ en logisk sekvens, inga snabba förändringar Svara inte på irrelevanta frågor, håll fokus Fråga inte hur går det säg det går bra Barn som remitteras till pedodontispecialistär en heterogen grupp Mer rädsla Mer impulsivitet Mer beteendeproblem Mer tandvårdsrädda föräldrar Attityder till tandvård hos föräldrar till barn med kooperationsproblem Lägre socioekonomisk status Högre grad av tandvårdsrädsla, mödrar Lägre kunskapsnivå avseende tandvårdsfrågor Mindre ansvartagande avseende barnens tandhälsa Arnrup K et al. Pediatr Dent 2002;24: Arnrup K et al. Eur J Oral Sci 2002;110:75-82 Varför föräldrar inte tar sina barn till tandläkaren Avsaknad av tandvårdsrutiner i familjen Stress i det vardagliga livet (Overloaded in daily life) Saknar förtroende för hälso- och sjukvård Förälder saknar Kompetens att sköta barnets hälsa Information Förutsättning för medbestämmande Ökar känslan av kontroll, inte bara vad som skall hända utan hur det kommer att kännas Ärlighet Tydlighet Spelregler (gränssättning) Therese Hallström Socialstyrelsen 22 juni 2010Namn Efternamn Hallberg et al. Int J Paediatr Dent 2008;18:

13 Tandläkaren får ta föräldrarollen Föräldrar till tandvårdsrädda barn anger orsaker som ligger utanför deras kontroll Känner sig osäkra och har svårt att påverka sitt barn Ta föräldrarollen coacha, stärk självförtroendet Stöd föräldrarna hur de skall förbereda sina barn Tack!, på fredag anestesi på barn, karies hos förskolebarn och tidigt växlingsbett 13