Förbättrad överlevnad av fågelungar på ekologiska fält
|
|
- Malin Göransson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förbättrad överlevnad av fågelungar på ekologiska fält Årsrapport för 2006 Sammanfattning av verksamheten hittills under året Det första året har varit ett pilotår, med flera olika behandlingar, för att se indikationer på vilka metoder som verkar mest lovande. Merparten av fälten i år har varit fält, men även gröngödslingsträdor har ingått i årets studie. På fälten har effekten av tidpunkten för ogräsharvning, etablering av vegetationsfria rutor ute i fälten samt kantzoner med gräs- och klöverblandningar studerats. Alla markhäckande fåglar har ingått i studien, men liksom tidigare år är sånglärkan i klar majoritet bland fåglarna på fälten. På gröngödslingsfälten har effekten av att spara oputsade remsor (var tionde drag, ca m) undersökts. Totalt har vi inventerat 18 olika försöksytor på mellan 6 och 20 ha fördelade på 17 olika skiften kring Uppsala och Enköping. Som försöksvärdar har 9 lantbrukare ställt upp med lämpliga fält. Av fälten är 12 och 6 gröngödslingsvallar (trädor). Försöksupplägget har sett ut som följer: - Inventering av markhäckande fåglar på samtliga fält. Metoderna som använts har varit revirkartering, enligt vedertagen metod (Svensson 1975) samt observationer av födosökande fåglar. Häckningsframgången har sedan uppskattats genom att räkna antalet flygga kullar på respektive fält. Det här är samma metod som vi har använt i tidigare studier om fältfågel på ekologiska fält inom projekt Inverkan på fåglar och fältvilt av putsning av ekologiska trädor och vallar - Utvärdering av vår hittills använda inventeringsmetod. På några fält har intensivstudier gjorts för att om möjligt se några skillnader i bedömningen av antal revir och häckningsframgång jämfört med vår standardiserade metod. - Intensivstudier av kantzoner och lärkrutor för att se sånglärkornas födosöksbeteende och utnyttjandegrad av dessa miljöer. Cirka 40 timmar har utnyttjats till att lokalisera och följa sånglärkornas födosöksbeteende på fält med kantzoner och anlagda lärkrutor. Observationstimmarna har varit fördelade under säsongen, med tyngdpunkten kring tiden då små ungar finns i boet. - Kunskapsutbyte och diskussion med deltagande lantbrukare. Under året har vi haft en fortlöpande kontakt med alla markvärdar. 1
2 Metodik Försöksled Fyra olika behandlingar har studerats, plus vardera två kontroller, dvs totalt sex olika försöksled. De tre behandlingarna på har varit: 1. Anläggande av vegetationsfria rutor, fortsättningsvis kallat lärkrutor (2 rutor om 16 m 2 /ha). Rutorna anlades kring 10 maj, genom att t flammades bort. Trots detta återväxte t kraftigt i rutorna, så åtgärden fick upprepas två gånger till för att bibehålla en öppen yta. 2. Tidigarelagd ogräsharvning (mellan 7-10 maj jämfört med 20 maj och senare i kontrollerna). En sen vår gjorde en ännu tidigare harvning omöjlig/orimlig. 3. Insådd gräs/klöver-kantzoner som ligger längs minst en kant av fältet. Zonerna som använts första året har varit permanenta kantzoner mellan 4-10 meter breda med gräs- och baljväxtinsådder. På ett par av zonerna klipptes hälften av zonen tidigare för att få en jämförelse på hur vegetationen bör se ut på kantzonerna. På gröngödslingsträdorna undersöktes effekten av oputsade remsor. Antingen var tionde stråk med de bredare putsaggregaten eller var tjugonde med de smalare aggregaten sparades oklippt vid första putsningen, så att cirka 10 % lämnas oklippt. Meningen var att få ett skydd för nyligen flygga ungar med cirka 40 meters mellanrum på fälten, där ungarna kan söka skydd för predatorer och slåttermaskinen. Teoretiskt sparas ju även tio procent av bona av denna metod också. Efter tio dagar fick lantbrukaren putsa dessa remsor, vilket två av tre gjorde. Inventeringar Inventeringarna har genomförts enligt standardiserade revirkarteringsmetoder (Svensson), under perioden 23 april-13 juli med 9-10 besök per fält. Revirkarteringen kompletteras med två-tre genomgångar där man aktivt försöker stöta upp nyligen flygga ungar, genom att trampa över fälten med meters lucka, under den period av häckningssäsongen då flygga ungar finns i fältet. Intensivstudier har genomförts på tre fält, genom att spaning med tubkikare bedrivits, för att jämföra eventuella skillnader i hur antalet revir och häckningsframgång bedöms med de olika metoderna. Intensivstudier har även genomförts på fälten med kantzoner och lärkrutor för att se hur matande och födosökande fåglar nyttjar dessa miljöer i fälten. 2
3 Resultat Preliminära resultat har tagits fram och analyserna har börjat genomföras. Med tanke på de få replikaten av vardera behandling var inte huvudsyftet att få fram statistisk säkerställda data. Meningen var att få indikationer som visar vilka behandlingar som är värda att gå vidare med i storskaliga försök. Nedan följer några av resultaten av årets studier: Häckningsframgången för sånglärkan i år var överlag mycket bra, högre än i tidigare års studier. Även för flera andra fågelarter som buskskvätta, stenskvätta, svalor och stare verkar det ha varit en bra häckningssäsong i år. Ett undantag är tofsvipan som har en låg häckningsframgång på våra fält. Tabell 1. Antal kullar per revir för sånglärka Sånglärkans ungproduktion 2006 Andel kullar per revir 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 anlagda lärkrutor anlagd kantzon tidig harvning sen harvning kontroll träda sparade remsor träda totalt träda totalt Behandlingstyp Revirtätheten hos sånglärka, vilken som förväntat var den talrikaste arten, var jämförbar med tidigare år. 0,62 par sånglärka/ha lämplig areal på fält och 0,80 par/ha på gröngödslingsträdor uppmättes. Tätheten på trädor varierar mellan 0,45-1,20 par/ha och på fälten mellan 0,29-0,91 par/ha. Noterbart är att även i år är tätheten något högre på gröngödslingsfälten än i fälten, vilket vi sett tidigare år också. Totalt hittades 123 revir av sånglärka, 12 revir med tofsvipa, 4 revir med ängspiplärka, samt ett vardera av gulärla och gräsand ute i fälten. Dessa är de arter som nyttjat fälten som boplats eller potentiell boplats. Bland markhäckande fåglar fanns det i kanterna runt fälten ytterligare sex par buskskvätta, två par rapphöna, tre par ängspiplärka och ett par av respektive gulärla och sävsparv. De här arterna utnyttjade fälten regelbundet för födosök. Därtill hittades två rådjursgetter med kid ute i fälten. Endast en spelande vaktlar hördes i år på försöksfälten. Utöver dessa nämnda arter har ytterligare arter använt fälten vid enstaka tillfällen för födosök. Noterbart är mängden rovfågel som jagar längs anlagda kantzoner och över gröngödslingsträdorna. Även i år sågs ängshök över två fält. Brun kärrhök och tornfalk häckade i flera fall relativt nära fälten och använde dem för jakterna. 3
4 Tabell 2. Antal par av respektive fågelart som häckar ute på fälten. Siffran inom parentes visar antalet producerade ungkullar. Fågelarter på Höstvete Gröngödslingsträdor Totalt fälten 12 fält/109 ha 6 fält/69 ha Sånglärka 68 (33) 55 (41) 123 (74) Tofsvipa 11 (2) 2 (2) 13(4) Gulärla 1 (1) 1 (1) Gräsand 1 (0) 1(0) Ängspiplärka 4 (1) 4(1) Våra studier har också genererat mycket kunskap om sånglärkans och övriga fältlevande arters ekologi, t ex under vilken period de flesta ungkullarna kläcks på olika markslag, vilken är värdefull och nödvändig för att kunna designa lämpliga skötselåtgärder. Noterade observationer 2006 (ej statistiskt analyserade) Låg häckningsframgång för tofsvipan på fält Tofsvipan har en dålig häckningsframgång i årets studier. Av 12 par (minst 16 konstaterade häckningsförsök) som börjar bobygge/äggläggning klarar bara två par att få ut ungar. Fem par prederas redan innan harvning och överger fälten tidigt, minst fyra körs sönder vid harvning men trots att alla fyra börjar häcka om klarar ingen av dessa att få ut ungar. Minst två av dessa fyra par ligger bevisligen på bo fortfarande medan t är över tre dm men då överger de äggen (inte någon predation alltså) Det verkar som om de kommer i otakt med sin häckningsfas i förhållande till hur hög vegetationen blir. Ett av de två lyckade häckningsförsöken beror på att boet med ägg har upptäckts av traktorföraren och därmed sparats vid harvningen (Krusenberg). En anledning till att de har svårt att lyckas kan vara en kombination av hög predation från kråkfåglar i början av säsongen ihop med att ogräsharvningen tar största delen av de bon som klarar predationen. I ett par fall rörde det sig om att fälten harvades bara 3-4 dagar innan äggen skulle kläckas, så här är nog tidpunkten för harvning viktig. Som exempel kan nämnas fältet vid Alsike kyrka, som harvades först 5 juni. Här fanns fem par tofsvipor, varav fyra prederades och paren gav upp. Det femte paret som var senare förstördes vid harvningen. Alla de fyra paren som prederades låg på ägg redan vid månadskiftet april/maj och hade alltså hunnit få ut ungarna om de inte hade prederats. Bra resultat för sånglärkornas förstakull på gröngödslingsvallarna i år På grund av att maj månad var förhållandevis kall och klöverns tillväxt var dålig putsades ingen av försökets gröngödslingsvallar förrän 5 juni. I år var däremot återväxten god på trädorna, så därför förekom inget långt uppehåll till andraputsningen (till skillnad från i fjol). I de flesta fall skedde andraputsningen redan i början på juli, dvs 4 veckor efter förstaputsningen. Två trädor bröts även kring 10 juli, då med flera par häckande sånglärkor på markerna. 4
5 Året resulterade i en mycket bra förstahäckning där 30 kullar producerades av 55 par (0,55 kullar/revir). Resultaten för omhäckningar och andrahäckningar blev betydligt sämre med bara 11 flygga kullar (0,20 kullar/revir). Fler andrakullar/omhäckningar hade antagligen lyckats med ett längre uppehåll till nästa putsning eller brytning av trädan. Vår tolkning av detta var att den sena förstaputsningen bidrog till det goda resultatet, då vi såg flera kullar vars ungar blev flygga under perioden 1-5 juni. Årets första flygga kull hittades redan 20 maj, vilket måste betraktas som väldigt tidigt med tanke på att snön fortfarande låg kvar på fältet 15 april. Fåglarna måste ha börjat med bobygget redan vid snösmältningen. Den sista kullen matades fortfarande i bo 27 juli på en gröngödslingsträda. Ogräsharvning förskjuter häckningen på fälten På fälten fick minst 3 par ut ungar trots att fälten harvades under perioden då bon fanns i fälten, och ytterligare tre par hann få ut ungarna innan harvningen skedde (på de två sena fälten som harvades först 5 juni). Av de par som började om efter harvningen kom de första kullarna ut juni, cirka dagar efter harvning. 3-4 par höll på och matade stora ungar i boet fortfarande 13 juli, då inventeringarna avslutades på fälten. Dessa kullar räknas som lyckade häckningar i statistiken. Det finns en tydlig skillnad på att ungarna kommer ut tidigare på gröngödslingarna än på fälten, där toppen ligger kring månadskiftet juni/juli. Inga tecken på andrahäckningar syns i fälten, vilket kan bero på att vetet är väldigt högt när förstakullen är utflugen. Inte heller i fält med anlagda rutor ser vi tecken på att andrahäckningar förekommer. Däremot verkar det som om fåglarna stannar kvar och lägger om, när boet harvats sönder, oavsett om det är rutor, kantzoner eller olika tidpunkt för harvningen. Enda fältet där de syns en tydlig minskning i andelen omhäckningar är på ett extremt sent harvat fält (5 juni), utan rutor eller kantzoner. Täta fält verkar överges tidigt, oavsett om där odlas eller gröngödsling. Ett problem för sånglärkan är att en del fält blir för täta relativt tidigt på säsongen. Samma resultat dokumenterades på gröngödslingsfälten redan förra året där de tätaste fälten hade signifikant lägre häckningsframgång. I år såg vi på ett par täta fält att fåglarna försvann från fälten mellan det datum då vi observerade att de matade ungar i boet, till dess att ungarna borde vara dagar och alltså kunna observeras under ungfågelletandet. Tar föräldrarna med sig ungarna bort från fälten direkt då de kan flyga någotsånär eller överges ungarna? Tar de med sig ungarna bort är risken stor att vi underskattar häckningsframgången på täta fält med våra inventeringsmetoder. En annan teori är att vi inte upptäcker alla kullar i de täta fälten, men den faller troligen på att vi inte sett några vuxna fåglar heller i fälten, vilket vi åtminstone borde göra. Frågan om vad som händer i täta fält kvarstår att besvara, antagligen genom att intensivstudera ett par täta fält. Kantzoner nyttjas periodvis flitigt av olika fågelarter I årets försök har intensivstudier utförts på ett par utvalda kantzoner, för att se hur frekvent de besöks av födosökande fåglar. De kantzoner som studerats har både varit 5
6 oputsade och putsade. Resultaten visar att zonerna utnyttjas redan tidigt på säsongen. Ett exempel är vid Djurby, som när den var nyputsad i slutet av maj användes frekvent av födosökande starar, vilka hade bo med ungar mer än m bort. Sånglärkan utnyttjar kantzonerna för födosök till viss del, och även de verkar öka besöksfrekvensen när de är putsade. Anledningen är troligen att de är lättare att gå omkring i. Detta var också tydligt i en kantzon där det bildades två bara traktorspår, då fåglarna ofta gick i spåren och gjorde korta avstickare in i omgivande vegetation. Våra observationer tyder på att bredden på kantzonen inte verkar ge några skillnader i utnyttjandet. En intressant observation är att bägge juvenilerna som hittades i t vid Krusenberg, stöttes precis i kanten mellan kantzonen och t. Det bildas där en smal remsa med bar jord däremellan. Ungarna var då precis flygga (14-16 dagar). Lärkrutor används först senare på säsongen På fr.a. ett av de tre fälten med lärkrutor har intensivstudier genomförts för att studera nyttjandegraden av rutorna. Av de matande par som följts under födosöken på fältet gjordes den 16 juni inget födosök (av tio) i rutorna, 21 juni inget födosök (av fem), men däremot 4 juli sker 6 födosök av 14 i de tre rutor som låg närmast boplatsen. Även för övriga fåglar på fältet, som t. ex sjungande hannar, ser situationen likartad ut, om man tittar på antalet landningar i rutorna. Den 16 juni landade fåglarna i rutorna en gång av tjugo, 21 juni ingen gång av åtta men den 4 juli fem av tio gånger. Däremot har de även vid tillfällena i juni använt den intilliggande grusvägen och andra större bara fläckar i fältet för födosök. Dessutom är grannfältets träda och området kring diket ställen som används extra mycket. Detta beteende speglar även grödans utseende som före midsommar var gles och relativt kort. Först från midsommar och framåt tätnade grödan och därmed blev rutorna intressantare. I övriga fält som följdes användes inte rutorna alls i ett av fälten, och i en av fem födosök i det andra. Årets studier visar inte att lärkrutor medför fler lyckade andrahäckningar Vi har i årets studier inte sett några indikationer på att fåglarna stannar kvar i fälten med rutor för att göra andrahäckningar, vilket är en vanlig företeelse i engelska studierna, och där ett av de starkaste argumenten för just anläggande av lärkrutor. Möjligen kan detta bero på fåglarna i ekologiska fält redan har fått sin förstahäckning förskjuten framåt i tiden, och därför väljer att inte satsa på en andrahäckning här. Det vore därför intressant att jämföra denna metod också i konventionella fält. En reservation för att något/några par kan ha stannat kvar i fälten finns, då intensiteten i inventeringarna minskade kraftigt efter 10 juli. Endast ett besök har gjorts i fälten under andra halvan av juli. Ekonomisk redovisning t.o.m. 23 oktober Projektets ekonomi följer budgeten, se bilaga på FoU:s hemsida. Fram till och med avstämning 23 okt har förbrukats. En viss omfördelning av medlen har skett genom att statistiken inte har lagts ut på Åke Berg, SLU, på grund av att datamängderna är så pass små under pilotåret. Istället har mer medel gått åt till anläggandet av lärkrutor, i och med att behandlingen måste upprepas två gånger. Även projektledning har tagit lite mer tid än beräknat. 6
7 Projektorganisation Under året har Sören Eriksson haft huvudansvaret för projektet, men fr.o.m kommer Olle Kvarnbäck återigen få projektledarrollen. Som fortsatt medlem i projektledningsgruppen som vetenskapligt bollplank kommer Åke Berg, Institutionen för naturvård, SLU, att fortsätta. Uppsala 23 oktober 2006 Sören Eriksson Projektledare Bilagor 1. Sammanställning av inventeringsresultat från år Dagbok från intensivstudier på kantzoner och lärkrutor. 3. Beskrivning av de ingående fälten. 7
Lathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Inverkan på fåglar och fältvilt av putsning av ekologiska trädor och vallar. Årsrapport 2003
Inverkan på fåglar och fältvilt av putsning av ekologiska trädor och vallar Årsrapport 2003 Olle Kvarnbäck Olle.Kvarnback@hush.se Hushållningssällskapen i Stockholms-, Uppsala- och Södermanlands län Box
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson
Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson Innehållsförteckning Inledning... 3 Presentation... 3 Resultat... 9 Diskussion... 9 Sammanfattning... 9 Källförteckning... 10
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Friskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
PM F08 103 Inventering av kungsfiskare i Säveåns nedre delar 2014
1(8) F08 103 Inventering av kungsfiskare i Säveåns nedre delar 2014 Upprättad av: Anders Boström, Medins Biologi AB Granskad av: Ulf Ericsson, Medins Biologi AB 2013-08-21 2(8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014
2014-03-10 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av februari 2014 Under februari månad fortsatte arbetslösheten i Stockolms län att minska. Nyinskrivna och varsel minskade
Sammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar Kapitel 1. Osådda områden på åkermark Petter Haldén, Hushållningssällskapet petter.halden@hush.se 0703/38 55 58 BIDRAGSKALKYL FODERKORN
Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt
Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel
Utvärdering av Gunghästen
Utvärdering av Gunghästen 008 Utvärdering av Gunghästen Om Gunghästen Gunghästens Korttidsboende ligger centralt beläget, bakom polishuset, och är sammanbyggt med förskolan Gunghästen. Här finns platser
Lastbilsförares bältesanvändning. - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013
Lastbilsförares bältesanvändning - en undersökning genomförd av NTF Väst Sammanställd mars 2013 Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Metod... 3 Resultat av intervjuer med lastbilsförare... 4 Resultat av bältesobservationer...
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Kulturmöten. Det var vi som gjorde det.
Fröknegårdskolan Kristianstad Projektarbete inom ITiS Cederfjäll Tonny, Hedin Håkan, Sandgren Bo, Svensson Fredrik Kulturmöten Det var vi som gjorde det. Inledning Hösten 1999 började 54 nya årskurs 6-
Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle
Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen Genomförda i Röbäcksdalen och Djupliden, Skellefteå Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle Rörflensskott med olika skottutveckling. Från
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län november månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Mot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013
Få jobb förmedlas av Arbetsförmedlingen MALIN SAHLÉN OCH MARIA EKLÖF JANUARI 2013 Sammanfattning 2 1. Sammanfattning Den här rapporten har undersökt hur pass väl Arbetsförmedlingen har lyckats med att
För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Kiruna kommun. Medarbetarenkäten är en
När jag har arbetat klart med det här området ska jag:
Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, juli 2015 Antalet arbetslösa ökar för första gången på 20 månader om än
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Trygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Sammanställning av vissa fågelarters förekomst inom områden runt Deje som är aktuella för bekämpning av myggor sommaren 2012.
Sammanställning av vissa fågelarters förekomst inom områden runt Deje som är aktuella för bekämpning av myggor sommaren 2012. Av Dan Mangsbo, 2012-02-15 Forshaga kommun har begärts på kompletterande uppgifter
Från min. klass INGER BJÖRNELOO
Från min klass INGER BJÖRNELOO Vi har nu följt Inger Björneloos klass under två år. Klassen börjar i höst på sitt sista lågstadieår, åk 3. Denna årgång av NÄMNAREN kommer att följa upp vad de gör och hur
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång.
Mätningar på op-förstärkare. Del 3, växelspänningsförstärkning med balanserad ingång. Denna gång skall vi titta närmare på en förstärkare med balanserad ingång och obalanserad utgång. Normalt använder
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Scoot Boot - frågor & svar
Scoot Boot - frågor & svar Hur vet jag att jag har rätt storlek? När du satt på bootsen så försöker du rotera på dem. Vrid på bootsen åt båda håll. Om de rör sig MINDRE än 5 mm så bör din Scootboot ha
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län februari månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila
Projekt benböj på olika belastningar med olika lång vila Finns det några skillnader i effektutveckling(kraft x hastighet) mellan koncentriskt och excentriskt arbete på olika belastningar om man vilar olika
Snabbslumpade uppgifter från flera moment.
Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr
Mamma Angelica: Vi saknar henne och vill att hon kommer hem. 1 av 5 2015-11-05 08:43. Textstorlek:
Textstorlek: Johanssons dotter Nathalie har förts utomlands av sin pappa. har även tre barn tillsammans med Andreas Iversen. PERNILLA WAHLMAN Mamma : Vi saknar henne vill hon kommer hem SUNDSVALL. Nästan
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Manual för BPSD registret. Version 6 / 2013 06 17
Manual för BPSD registret Version 6 / 2013 06 17 Logga in Logga in till registret överst till höger på hemsidan. (Observera att du hittar testdatabasen längre ner på hemsidan) Fyll i ditt personliga användarnamn
Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11
Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Kundservicerapport Luleå kommun 2015
LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2016-01-21 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2015 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska
Budgetprognos 2 per 31 mars 2010 för barn- och utbildningsnämnden
1(6) BUN 2009/ Budgetprognos 2 per 31 mars 2010 för - och utbildningsnämnden Budget ack perioden Utfall tom perioden Avvikelse Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Budg.avv % Nämnd och administration
Datorövning 3: Icke-parametriska test
Datorövning 3: Icke-parametriska test Under denna datorövning ska ni lära er hur man använder Minitab för att utföra icke-parametriska test. De test ni går igenom under denna kurs är Wilcoxsons rangsummetest,
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2015 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade 1 100
Särskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015
FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.
Nämnarens adventskalendern 2007
Nämnarens adventskalendern 2007 1 När det närmar sig jul är det kallt. Då behöver de tre tomtenissarna både halsduk och mössa när de leker i snön. I korgen ligger en röd, en blå och en randig halsduk.
Beräkning av inavelsgrad
1 Beräkning av inavelsgrad Detta är ett försök av mig att på ett enkelt sätt illustrera hur man manuellt kan beräkna inavelsgraden vid olika släktparningar. Inavel kan enklast definieras som andelen genpar
Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker
Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
En gemensam bild av verkligheten
En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?
Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014.
Besiktning av 3 ekar vid Reutersgatan 3 enligt kartritning nedan den 8 maj 2014. Jag kommer här att benämna ekarna med 1, 2 och 3 räknat från väster till öster. Ek 1 är ca 20 m hög med stamdiameter 50
Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist
Presentation vid dialogmöte i Råneå 2015 10 20 av Arbetsgruppen för Vitåskolan. Presentationen hölls av Ingela Lindqvist 1 2 Luleå kommun är en till ytan liten och tätbefolkad kommun. Förutsättningarna
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013
2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av augusti 2013 Under augusti månad fortsatte antalet inskrivna arbetslösa i Stockholms län att öka något, både som antal och
Lilla gärdetbrev 15/5 2015
Tystberga Förskola Blåklinten och Vallmon Lilla gärdetbrev 15/5 2015 Hej alla föräldrar! Först av allt inbjudan till Förskolans Dag! Torsdag 21/5 firar vi hela dagen. Barnen får klä ut sig, och vi har
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Två rapporter om bedömning och betyg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 08-400/3803 SID 1 (9) 2008-09-15 Handläggare: Inger Willner Telefon: 508 33 678 Till Utbildningsnämnden 2008-10-23 Två rapporter om bedömning
Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år
Pressmeddelande Stockholm 24 november 2008 Prognos för hushållens ekonomi i januari 2009 - Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år Pensionärshushåll förväntas komma bättre ut än på länge. Det
Befolkningsprognos för Norrköping 2013-2022
FS 2013:3 2013-04-08 FOKUS: STATISTIK Befolkningsprognos för Norrköping 2013-2022 Förväntad fortsatt folkmängdsökning under kommande tioårsperiod Antal födda barn förväntas öka under kommande år, främst
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk
Sveriges Trafikskolors Riksförbund Film om körkort för nysvenskar Speakertext - Svensk Vägen till svenskt körkort Funderar du på att skaffa svenskt körkort för personbil? I den här filmen får du reda på
Antal grodor i varje familj Antal hopp tills alla bytt plats Ökning 1 3 5 2 8 7 3 15 9 4 24
strävorna 1AB Grodhopp problemlösning taluppfattning algebra Avsikt och matematikinnehåll Elever behöver få möta många aktiviteter där de kan se att algebra bland annat är generaliserad aritmetik. För
Bemanningsindikatorn Q1 2015
1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad
Utvärdering av informationsinsatserna. Konflikten inom Väg och Ban Maj 2007
Utvärdering av informationsinsatserna Konflikten inom Väg och Ban Maj 2007 Om undersökningen Intervjuade Metod Ombudsmännen inom Väg och Ban Internetundersökning Antal svarande 27 Svarsfrekvens 79 procent
En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen Gymnasieantagningen i Örebro län På Gymnasieantagningens hemsida www.orebro.se/gymnasieantagningen hittar du information om vad
Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade
Utvärdering av elfiskeresultat från Pjältån 2011
Peter Gustafsson 2011-10-12 Utvärdering av elfiskeresultat från Pjältån 2011 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702-792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu E-mail: peter@ekologi.nu Sammanfattning
Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-03-29 111 Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans.
Nr 109/2008 (sid 1 av 5) DagligaTENDENSer
Nr 109/2008 (sid 1 av 5) 2 0 0 87 7nno 2005 Torsdagen den 5 juni 2008 Nummer 109 OMXS 30 983,51 Negativa signaler OMXS 30 noterade 1 037 som högst den 19 maj för att sedan falla tillbaka. Nedgång testade
Ungdomssektionen fick i uppdrag att hålla i verksamheten tillsammans med Emma.
Goda Exempel Salaortens Ryttarförening Salaortens Ryttarföreningen kände att de ville kunna hjälpa till på något sätt hösten 2015 då det kom så många barn från bl.a. Syrien. -Vi kände att den miljö som
Handbok Ämnesprov 2016 Lärarinmatning I Dexter Åk 3. Uppdaterad: 2016-02-15/HL Version: 2016.1. IST AB
Handbok Ämnesprov 2016 Lärarinmatning I Dexter Åk 3 Uppdaterad: 2016-02-15/HL Version: 2016.1 1 Innehåll REGISTRERING AV ÄMNESPROV... 3 Ämnesprovsgrupper... 3 MATEMATIK... 4 Fälten i resultatsinmatningen...
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått
Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän
Statsbidragsenheten 1 (9) Frågor i ansökan om statsbidrag för läxhjälp år 2016 skolhuvudmän Obs! Detta dokument är endast till för att skapa överblick över vilka frågor vi ställer i ansökan. Du ansöker
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Visualisering av golfboende
Visualisering av golfboende Inledning Norrköpings golfklubb är belägen ca 8km söder om Norrköping. Där har man planer på att bygga ca 15 småhus och 32 lägenheter samt ett nytt klubbhus med restaurang och
Uppföljning av ekonomiskt bistånd per december 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2014-01-20 UAN-2013-0092 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per december 2013
Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument
Algebra, polynom & andragradsekvationer en pampig rubrik på ett annars relativt obetydligt dokument Distributiva lagen a(b + c) = ab + ac 3(x + 4) = 3 x + 3 4 = 3x + 12 3(2x + 4) = 3 2x + 3 4 = 6x + 12
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Järbo Garn AB Garn, Tillbehör & Gratis beskrivningar http://www.jarbo.se. Året som gått
Året som gått Hej - Kalle här! Idag tänkte jag bjuda på lite roliga fakta från det första året som gått med vår blogg. Jag kommer bland annat att lyfta fram några av de personer vi jobbat med, och presentera
Befolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014