ao.aalstyrelsen Ink Socialdepartementet Socialstyrelsen

Transkript

1 REGERINGEN ao.aalstyrelsen Ink VLK Regeringsbeslut 1: S2007/5551/HS Doss.t;C,l Dnr, 6 20 (delvis) Hand1. Socialdepartementet Socialstyrelsen STOCKHOLM Uppdrag att utbetala bidrag till kommuner för att förstärka sociala insatser i samband med en ny vårdform 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen beslutar att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela kronor under 2008 till rikets samtliga 290 kommuner. Statsbidraget ska fördelas efter invånarantal per den 31 december Medlen ska användas för att utveckla sociala insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning i samband med att en ny reform om öppen psykiatrisk tvångsvård (prop. 2007/08:70) träder i kraft den 1 september Bakgrund, mål, prioriterade områden och riktlinjer för statsbidraget samt närmare anvisningar för uppföljning, utvärdering och återrapportering framgår av bilagan. Socialstyrelsen får för detta ändamål disponera kronor under 2008 av de medel som avsatts inom ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag 13:9 Bidrag till psykiatri. Ärendet Riksdagen har, efter förslag från regeringen, för budgetåret 2008 (prop. 2006/07:1 utgiftsområde 9, bet. 2006/07:SoU1, rskr. 2006/07:59) beslutat att avsätta kronor för bidrag till vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri (anslag 13:9 Bidrag till psykiatri). Regeringen bedömer att kommunerna behöver statligt stöd för att ytterligare förstärka de sociala insatserna till personer med psykisk funktionsnedsättning i samband med att reformen om öppen psykiatrisk tvångsvård träder i kraft den 1 september Postadress Telefonväxel Stockholm Besöksadress Fredsgatan8 Telefax E-post: registrator0social.ministry.se

2 2 Regeringen avser även att för detta ändamål ställa kronor till Socialstyrelsens disposition i regleringsbrevet för vardera åren 2009 och 2010 under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet. På regeringens vägnar öran Hägglund Åsa Elffors Kopia till Finansdepartementet/Ba Finansdepartementet /KE Samtliga kommuner Sveriges Kommuner och Landsting Nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa Yrkesföreningen Personligt Ombud i Sverige Socialutskottet

3 REGERINGEN Bilaga till regeringsbeslut nr 1:3 Socialdepartementet Riktlinjer för statsbidrag till kommuner för att förstärka sociala insatser i samband med en ny vårdform Bakgrund I februari 2008 lade regeringen fram propositionen Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården (2007/08:70) till riksdagen. Riksdagen fattade beslut om propositionen den 7 maj samma år. Syftet med den nya vårdformen är att tillgodose vårdbehovet hos de patienter som inte kan ta emot erforderlig psykiatrisk vård på frivillig väg, men som inte behöver vårdas på sjukhus för att kunna ges psykiatrisk vård. Den nya vårdformen ska endast ges till patienter som har vårdats i sluten psykiatrisk tvångsvård på sjukhus. Propositionen innebär ingen förändring av intagningskriterierna till tvångsvård, vilket innebär att tvångsvården alltid måste inledas på sjukhus. Regeringen gjorde i juni 2007 bedömningen att kommunerna behövde fortsatt statligt stöd för att utveckla sina sociala insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Inriktningen på statsbidraget var att stödja kommunerna i deras förberedelsearbete inför ikraftträdandet av en ny vårdreform. För detta tilldelades kommunerna, som en engångssatsning, kronor under Utöver det har statsbidrag om cirka 1,1 miljard kronor tilldelats psykiatrin under perioden för att stimulera och påskynda förbättrings- och utvecklingsarbete när det gäller kvaliteten och tillgängligheten. I enlighet med vad som anges i propositionen Ny vårdform inom den psykiatriska vården avsätter regeringen ytterligare ekonomiskt stöd för att skapa förutsättningar för vidare utveckling av kommunernas verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. De mål, prioriterade områden och riktlinjer som ska gälla för statsbidraget under 2008 överensstämmer i huvudsak med de riktlinjer som gällde för bidraget som kommunerna fått för sitt förberedelsearbete inför ikraftträdandet av den nya vårdformen (jmf regeringens beslut den 14 juni 2007 nr 6 e). I det följande redogörs för dessa och den uppföljning och återrapportering som Socialstyrelsen ska genomföra.

4 2 Övergripande mål för statsbidraget och införandet av en ny vårdform Regeringen har satt upp mål för det arbete som kommunerna genomför inom ramen för statsbidraget som fördelas i samband med att en ny vårdform införs. Målen ska följas upp bl.a. när kommande ändringar inom tvångsvården utvärderas. Målen är följande. Det ska finnas effektiva och formaliserade strukturer för samarbete mellan kommun och landsting kring personer som varit föremål för åtgärder inom den psykiatriska tvångsvården. Det ska finnas kunskap om psykiskt funktionsnedsattas behov så att utbyggnaden av verksamheter ges förutsättningar att motsvara målgruppens behov av stödinsatser. Det ska finnas ett varierat utbud av flexibla och individanpassade lösningar (t.ex. boende- och sysselsättningsinsatser) som kan tillgodose behovet hos de personer som får den nya vårdformen. Personalen ska ha tillgång till relevant vägledning, handledning fortbildning. Återinskrivningar ska inte bero på att kommuner har otillräckliga stödinsatser. och Prioriterade områden Mot bakgrund av ett antal granskningar som genomförts av bland andra länsstyrelserna och Socialstyrelsen prioriterades ett antal områden för de kronor som fördelades till kommunerna För att bibehålla en kontinuitet i de insatser som kommunerna gör för att förstärka de sociala insatserna i samband med den nya lagstiftningen ska samma områden prioriteras även för det förstärkningsarbete som kommunerna använder årets, och de planerade kommande två årens, bidrag till. Eftersom statsbidraget är tidsbegränsat ska satsningen liksom 2007 i första hand avse utveckling av befintlig eller planerad verksamhet och inte till att driva fristående projekt. Det kan även användas för att utveckla arbetssätt och arbetsorganisationen. Det finns ett antal problemområden inom socialtjänsten som har uppmärksammats av bl.a. psykiatrisamordnaren, Socialstyrelsen och länsstyrelserna (jmf regeringens beslut den 14 juni 2007 nr 6 e). Regeringen bedömer, med utgångspunkt från de identifierade områdena, att insatser bör ske inom följande områden. Särskilda resurspersoner Utveckling av arbetsmetoder Boendeformer Sysselsättning Stärkt kompetens Organisationsform eller strukturer som främjar samarbete

5 3 - Tillskapande av mellanboendeformer Särskilda resurspersoner Personer som har en psykisk funktionsnedsättning har ofta behov av hjälp från olika håll i form av service, stöd och vård. På grund av funktionsnedsättningens art kan personerna i många fall ha stora svårigheter för att ta de kontakter som krävs för att få det stöd som behövs men också att upprätthålla kontakter. Det kan därför finnas ett behov av anpassat stöd i det vardagliga livet. Stödet kan vara en person som har rollen av en koordinator, ett personligt ombud, en lots eller en mer utvecklad form av case manager som också kan vara en form av vardsamordnare. Den stödjande funktionen ska ansvara för att personen får det stöd och de vårdinsatser han eller hon behöver. Utöver att ha det samlade ansvaret för att behandlingsinsatser, stödinsatser och praktisk hjälp genomförs handlar det om att se till att vardagslivet fungerar, dvs. att personen har ett fungerande boende, klarar sin ekonomi, upprätthåller viktiga relationer till bl.a. barn och andra anhöriga, får tillgång till meningsfull sysselsättning, rehabilitering och fritid etc. Utveckling av arbetsmetoder Arbetsmetoderna inom socialtjänsten behöver utvecklas för att stödet bättre ska kunna anpassas till personer med psykisk funktionsnedsättning. Samhällsbaserade team behöver få större genomslag i landets kommuner. Kommunernas insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning bör vara kunskapsbaserade. Kunskap om effektiva metoder saknas på flera områden idag. Socialstyrelsen har en central uppgift, när det gäller att stödja verksamheternas strävan mot att basera insatser på vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa upp två långsiktiga utvecklingssatsningar. Den ena satsningen är ett femårigt nationellt projekt för kunskapsproduktion, kunskapsspridning och implementering inom området psykosociala insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. Uppdraget drivs av Centrum för evidensbaserade psykosociala insatser för personer med psykiska funktionshinder (Cepi) vid Lunds universitet. Den andra satsningen är ett femårigt projekt med en utbildningssatsning för Case managers. Uppdraget drivs av Karlstads universitet. Projektet omfattar ett försök med en kombinerad utbildning och stöd till införandet av Case managers på ett tiotal platser i landet. Implementeringssatsningen gäller det samhällsbaserade behandlings- och rehabiliteringspro-

6 4 grammet "Assertive Community Treatment" (ACT) där man integrerar Case management med vård- och stödinsatser. Det pågår även ett nationellt projekt som syftar till att ge till stöd handläggare i kommunerna för att använda effektiva bedömningsmetoder i arbetet med personer med psykisk funktionsnedsättning. Projektet genomförs av IMS tillsammans med 18 kommuner och pågår fram till sommaren Projektet ska identifiera de bedömningsmetoder som finns, göra en kvalitets - och relevansgranskningav två metoder (CAN och NSSQ7) samt stödja användningen av dessa metoder. Om verksamheterna ska kunna utvecklas mot en ökad brukaranpassning krävs enligt Socialstyrelsen vidare en fortsatt utveckling av metoder för att öka brukar- och anhöriginflytande. Boendeformer Boendet och stödet i boendet har stor påverkan på rehabiliteringen. Boendet och stödet kan se olika ut över tid beroende på personens välbefinnande. Socialstyrelsen konstaterar i rapporten Socialstyrelsens stöd till utvecklingen (2007), att tillgången till flexibla och individanpassade boendelösningar i kommunens verksamhet behöver öka så att de motsvarar behoven. Det finns bland annat eftersatt behov hos personer som vårdas inom rättspsykiatrin. Socialstyrelsen pekar i rapporten även på möjligheten att utifrån lagstiftning, vetenskaplig kunskap och kunskap baserad på brukarerfarenhet ta fram modeller för individbaserade boendeinsatser. Målet för sådana modeller skulle vara att uppnå en samsyn om det huvudsakliga innehållet i insatser som boendestöd, bostad med särskild service samt om vilka omvårdnads- och rehabiliteringsinsatser, anpassning och hjälpmedel som utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet borde ingå i de här insatserna. Sysselsättning Personer med psykisk funktionsnedsättning har ofta en svag förankring på arbetsmarknaden. Socialstyrelsen har genom sin tillsyn och i uppföljningen av psykiatrireformen kommit fram till att bristen på meningsfull sysselsättning är ett av de mest överhängande problemen när det gäller kommunernas insatser till människor med psykisk funktionsnedsättning. Särskilt saknas det insatser som leder till arbete eller till sysselsättning under arbetsliknande förhållanden. För att kunna erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning meningsfull sysselsättning måste verksamheterna anpassas efter den enskildes förmåga. Tillgången till mer flexibla och individanpassade sysselsättningslösningar i kommunernas verksamheter behöver därför, enligt Socialstyrelsen, öka. Det är också viktigt att organisationen är

7 5 flexibel så att människor får möjlighet att utvecklas och komma vidare i sin träning med sikte mot ett arbete. Organisationen kring verksamheter behöver därför vara utformad så att den uppmärksammar utveckling och klarar omställningar mot mer kvalificerade uppgifter. Även tillgången till en samordnad rehabilitering behöver därför öka, där flera huvudmäns kompetens och resurser samordnas för att ge den enskilde möjligheter till ett arbete eller arbetsliknande uppgifter. Stärkt kompetens Det finns stora behov av kompetensutveckling hos personal som arbetar med personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Det behövs fortbildning för handläggare som bedömer behovet och utformningen av insatserna. Fortbildning behövs även för personal som arbetar med boendestöd, sysselsättning och rehabilitering. Det finns dessutom behov av lättillgänglig information om metoder i det praktiska arbetets utförande. Det är viktigt att utbildningsinsatser ger kunskap om funktionsnedsättning, psykisk sjukdom, behandlings - och rehabiliteringsinsatser och insatser till närstående, såväl egna barn som föräldrar och andra närstående anhöriga. Det är även viktigt att uppmärksamma etiska frågeställningar och bemötandefrågor liksom nätverksarbete. Den kunskap som brukare och anhöriga besitter bör om möjligt tas till vara i utvecklingen av utbildningsinsatser. Organisationsform och/eller strukturer som främjar samarbete Kommuner och landsting behöver samverka, samarbeta och aktivt stödja varandra för att uppnå de uppsatta målen. Det kan ske på olika sätt. Ett sätt kan vara samarbete i mer eller mindre formaliserade team där kommun och landsting samarbetar kring personer med stora och omfattande behov. Personen garanteras en sammanhållen vård och omsorg som täcker hela hans eller hennes livsområden och som motsvarar den enskildes individuella behov. Mellanboendeformer Socialstyrelsen anger i rapporten Socialstyrelsens stöd till utvecklingen (2007), att verksamheter i diskussioner med myndigheten har lyft fram behovet av att utveckla verksamheter som ligger mellan slutenvård och öppna verksamheter. Det kan gälla boendeformer som är tillgängliga för personer som tillfälligt mår sämre och behöver en (krisplats) för att återhämta sig och för att undvika en inläggning i slutenvården. Som nämnts ovan bedömer även psykiatrisamordnaren att det finns personer med psykisk funktionsnedsättning som behöver få sina boendebehov lösta inom ramen för speciella arrangemang.

8 6 Kommuner och landsting har möjlighet att i samverkan planera för gemensamma övergångslösningar. Riktlinjer för statsbidraget Statsbidraget bör så långt det är möjligt användas inom prioriterade områden efter varje kommuns behov där det utifrån angivna mål gör störst nytta. Samråd Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att på nationell nivå stödja både utvecklingen av kommunernas insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning och den psykiatriska hälso- och sjukvården. Arbetet sker inom ramen för NU-projektet. En av flera uppgifter är att ge ett praktiskt och verksamhetsnära stöd till socialtjänsten. Regeringen anser därför att kommunerna, även när det gäller detta statsbidrag, bör rådgöra med Socialstyrelsen om inriktningen för bidraget. Socialstyrelsens bedriver särskild stödverksamhet med inriktning mot kommunerna t.ex. när det gäller boende och vardagsstöd, planering, inventering, uppsökande verksamhet och information till målgruppen med behov av stöd. Kommunerna bör rådgöra med landstingets psykiatriska verksamhet om lämpliga insatser. Fördelning mellan kommuner Statsbidraget fördelas till kommunerna efter invånarantal. Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen ska följa upp statsbidraget. Socialstyrelsen bedriver ett aktivt arbete för att ge stöd till utvecklingen inom den psykiatriska hälso- och sjukvården samt till kommunernas verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det är naturligt att Socialstyrelsen som ett led i detta arbete tar del av den planering som kommuner genomför för att förbereda den nya vårdformen och följer upp arbetet. Angivna mål ska vara vägledande för uppföljningen. Uppföljningen ska även ge en samlad bild av vad som åstadkommits. Det ska därutöver framgå vilka som kommunen samrått med i utvecklingsarbetet och hur olika samverkansformer utvecklats. Socialstyrelsen genomför våren 2008 en kartläggning av kommunernas verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syftet är att dels undersöka utgångsläget i kommunerna inom de av regeringen prioriterade områdena, dels att lägga grunden för att kunna jämföra och följa kommunernas insatser generellt över tiden. Nästa uppföljning är planerad till våren 2009, då med särskild inriktning på användningen av de särskilda medlen. En heltäckande uppföljning av kommunernas verksamheter kommer att genomföras ytterligare en gång före uppdragets

9 slutredovisning Kommunerna ska på begäran av Socialstyrelsen även lämna annat underlag som behövs för att myndigheten ska kunna genomföra sin uppföljning. Senast den 1 juli 2009 ska Socialstyrelsen inkomma med en delrapportering till Socialdepartementet avseende de kronor som fördelades till kommunerna under 2007 (jmf regeringens beslut den 14 juni 2007 nr 6 e). Senast den 1 juli 2011 ska Socialstyrelsen inkomma med en slutrapportering av uppdraget. Den slutrapporteringen omfattar även det statsbidrag som fördelas under åren 2008, 2009 och Regeringen avser att återkomma om hur framtida uppföljning av landstingens och kommunernas verksamhet inom ramen för den nya vårdformen ska genomföras. 7