> Behandlas kvinnor annorlunda? > Verksamhetsberättelser 2005 > Skogsstyrelsen aktuellt och historiskt

Transkript

1 1 06 T I D S K R I F T F Ö R S K O G S A K A D E M I K E R N A Årgång 20 > Behandlas kvinnor annorlunda? > Verksamhetsberättelser 2005 > Skogsstyrelsen aktuellt och historiskt

2 Vill du bli trainee hos Sveriges största skogsägare? Sista ansökningsdag är den 15 april. Läs mer på

3 Tidningen utkom från 1987 till och med nummer 2/97 under namnet JÄGMÄSTAREN. REDAKTÖR Kerstin Diamant tel ANSVARIG UTGIVARE James Tersmeden tel sidan sex sidan nio sidan sexton FÖRBUNDSKANSLI Box 760, Nacka Tel: (vx), Fax: Innehåll 1 06 Ill. André Prah BESÖKSADRESS Planiavägen 13, Nacka station Skogsakademikernas personal är från 1 juli 2005 en del av Naturvetareförbundets kansli, se och matrikeln 2005 s. 6 7 ORDFÖRANDE DELFÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA Åke Barklund tel aake.barklund@telia.com REDAKTIONSRÅD Malin von Essen, Skogforsk Björn Lyngfelt, SCA Forest Products Lotta Möller, Skogsutredningen 2004 Hasse Bengtsson, Skogsstyrelsen ANNONSER Kontakt: Kerstin Diamant (se ovan) Annonspriser: Baksidan (helsida) :- Omslag II och III 8.700:- 1/1-sida 7.500:- 1/2-sida 4.500:- 1/4-sida 2.700:- 1/8-sida 1.800:- LEDARE Efterlyses: tydligare samsyn på skogen 5 Åke Barklund Kallelse till medlemsmöte 20 april 5 Jag vill bli bedömd efter min kompetens! 6 7 Intervju med Karin Fällman Full fart på Skogsstyrelsen 8 9 Historien om en skogsvårdsstyrelse 9 Dag Kihlbloms historik över SVS Jönköpings län IFSA-konferens i Frankrike alpint skogsbruk och internationella kontakter Arvid Eriksson och Pär Hansson Verksamhetsberättelse för Skogsakademikerna Von Porats fond och Kamratfonden 15 PRENUMERATION Skogsakademikern utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera: sätt in 140 kr på PlusGiro , Naturvetareförbundet och ange ditt namn, din adress samt prenumeration på Skogsakademikern. För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck medges om källan anges. För insänt ej beställt material ansvaras ej. ISSN X Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Arvid Eriksson och Pär Hansson på en mindre bergstopp i Alpes-Rhône. Se artikel s Foto: Pierre Marie Aubert Verksamhetsberättelse för delförbundet Skogsakademikerna 1 juli 31 december 2005 Om Föreningen Skogsvårdsstyrelsernas Jägmästare 18 Anders Olsson rapporterar Välkomna nya medlemmar 19 Notiser 19 Skogsmästarskolans näringslivsdag Skogsmästarskolans kårhus 20 3

4 Redaktörens ruta Det skogliga nätverket Foto: Jannis Politidis Tidigt morgonljus påminner om att vintermörkret är på väg att vika. Äntligen är våren och sommaren på väg. I vår verksamhet är vårvintern tiden då vi blickar tillbaka på och värderar det gångna året. Just 2005 har inneburit spännande förändringar. Du som är medlem tog steget in i en större facklig gemenskap, Naturvetareförbundet, samtidigt som verksamheten för skogsakademikerna är kvar och förstärks. Ett kännetecken är det skogliga nätverket. Det mesta material i denna tidning är initierat av medlemmar som förmedlar erfarenheter till varandra. Det gäller allt från hur kompetens ska värderas, oavsett kön, internationell studentverksamhet, skogsvårdsorganisationen, numera Skogsstyrelsen, idag och historiskt till utbildningen i Gammelkroppa och Skinnskatteberg. Med mera. Ofta i arbetet med tidningen tackar jag teknikens framsteg. De underlättar både produktionen av tidningen och kontakten med alla medverkande. Senaste nytt för min del är layoutprogrammet Indesign och en FTP-server, ett arbetsbesparande komplement till den fantastiska e-posten. E- posten som gör att vi från olika delar av landet och världen kan utbyta texter och bilder känns helt självklar idag. Men jag började använda den och övriga Internet så sent som SKOGSAKADEMIKERN går på tjugonde året. Om den är still going strong är för dig som läsare att avgöra men nog känns det så. Nu får ju alla skogsakademiker också NATURVETAREN, sedan 2006 i ny och fin form. Där står både fackliga och naturvetenskapliga frågor i fokus, också den skogliga forskningen. SKOGSAKADEMIKERNS uppgift är just att knyta ihop olika delar av det skogliga nätverket. För det behövs just den sorts medverkan som finns i denna tidning. Ett varmt tack till alla er som ställt upp på intervju, skrivit, fotograferat och korrekturläst. KERSTIN DIAMANT Nordea Bank AB (publ) Inför enkäten har vi din e-postadress? Betala tillbaka dyra avbetalningskrediter med ett Medlemslån Är du medlem i facket, kan du söka ett Medlemslån i Nordea med lägre ränta än den som gäller för andra. Du får låna valfritt belopp utan krav på säkerhet i upp till 12 år. Räntan per är för lån 5,86% (effektiv ränta 6,02%). Den effektiva räntan är beräknad på kronor i ett lån och 5 års kredittid. Hämta låneansökan hos ditt fack eller ring Du kan också ansöka om Medlemslån på nordea.se Gör det möjligt Enkäten för matrikeln 2006 ska gå ut i slutet av mars början av april, i första hand via e-post. Se till att vi har din rätta e-postadress. Du kan lämna den via vår webb Uppgifter kan också mejlas till info@naturvetareforbundet.se eller lämnas på tel

5 Efterlyses: tydligare samsyn på skogen SVERIGES UTVECKLING FRÅN fattigt till rikt land beror i hög grad på klok, lönsam förvaltning och förädling av den ständigt växande naturresursen skog. Branschen är också framgent ytterst viktig för vårt välstånd. Detta är väl känt av näringen själv skogsägarna, industrin och de anställda i skogen och fabrikerna. Och i det nyligen framlagda branschprogrammet Skogs- och Träindustrin säger regeringen detsamma. Skogsnäringens särdrag På några vis skiljer sig kretsloppsnäringen skog från andra branscher: Veden produceras i växande träd som antingen kan stå och fortsätta växa, eller avverkas och förädlas. Havren på åkern dör på hösten om den inte skördas. Andra fabriker är ju inte sin egen produkt som träden är. Omloppstiden i skogen är längre än en människas liv och bortom traditionella planeringshorisonter. Investeringarna i skogsindustrin är ovanligt långsiktiga, snarare 40 år än 20. Vedfabriken skog spelar också sociala, kulturella och ekologiska roller. Ökat nyttjande inte minskat av den förny- och återvinningsbara skogen är stor del av lösningen på de långsiktiga miljöfrågorna. Att sköta skog kräver ägare med en filosofisk grundsyn och gröna förvaltare med bred kompetens inom biologi, ekonomi och teknik. Huvuddelen av skogsmarken ägs av familjer ofta i generationer med var och en sin brukaridé. Samtidigt styr staten vitala delar av skogsskötseln och allmänheten berörs. Många har uppfattningar om skog, skogsbruk och industri och även viljan att styra och ställa. Alla åtgärder i skogen även de med sociala och ekologiska förtecken bekostas av intäkterna från försäljning av timmer och massaved. Industrin, som ska betala de goda priser som skogen behöver för att matcha alla önskemål, möter en allt tuffare konkurrens från länder med låga kostnader och färre krav. När våra svaga och starka sidor analyseras riktas ljuset vanligen mot svagheterna och förbättringar föreslås. Jodå, det är bra men svårt. Än klokare är det dock att koncentrera på det vi är bra på, försöka behålla sådana försprång och förbättra våra starka kort ytterligare. Förutom högklassig råvara och elektricitet till fördelaktigt pris är kompetent och hårt arbetande personal en av våra stora tillgångar. FoU som ger fiffiga nya produkter och processer behövs självfallet, men det måste också finnas duktiga människor som genomför det hela. Utbildning, träning och vidareutbildning i skolor, vid institut och på jobbet är kolossalt viktigt om vi ska hålla undan i den globala kapplöpningen. Tydligt departementsansvar behövs I regeringskansliet hanteras idag vitala skogsfrågor i många olika departement: Jordbruks-, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, Utrikes-,Finans-, Utbildnings- och Näringsdepartementet har jag glömt något? Många konkurrentländer bäddar tydligare för skogsintressena än vi gör. Näringsdepartementet, vårt uttalade ansvarsdepartement för skogen, borde ges den tydliga uppgiften framför de övriga att väga samman de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna och ge bästa förutsättningar för kretsloppsnäringen skog att kunna utvecklas och stärkas internationellt. ÅKE BARKLUND Ledaren Åke Barklund, Skogsakademikernas ordförande, är konsult och VD för Svenska PEFC. Åke har varit VD för Sågverkens Råvaruförening, t.f. VD för KSLA, lett Nordisk Skogscertifiering. Åren var han chef för Sida-projektet RELMA i Nairobi. Foto: Pia Barklund Medlemsmöte delförbundet Skogsakademikerna Tid: torsdag 20 april kl Plats: Journalisthuset, (Föreningen Skogens lokaler) Vasagatan 50, 5 tr. Kallelse skickas ut till medlemmarna. Verksamhetsberättelse för förbundet återfinns på s och för delförbundet på s Vi är tacksamma om du anmäler att du kommer. Anmäl dig till Gunilla Gidlund, tel , e-post gunilla.gidlund@naturvetareforbundet.se senast den 18 april. Skogsakademikerna håller sitt årliga möte i samband med de årsmötesdagar som anordnas av Skogsindustrierna. Mer om dessa på 5

6 Behandlas kvinnor annorlunda? Jag vill bli bedömd utifrån min kompetens! Karin Fällman har haft anledning att fundera kring hur kvinnor kan bemötas i det skogliga arbetslivet. På jubileumskonferensen i Umeå 6 7 december höll hon ett uppskattat föredrag på temat Då könsfördelningen i företaget är ojämn ser vi gärna kvinnliga sökande. Karin Fällman säger att hon ingen gång under studierna på jägmästarprogrammet upplevde att det gjordes skillnad mellan kvinnor och män. Det är i stället ett antal händelser under hennes doktorandtid och när hon senare sökt arbete fick henne att tacka ja till att tala på konferensen. Jag är van att tala inför folk om mitt specialistområde: röjning. Här handlade det mer om att samla ihop personliga erfarenheter och åsikter. Men den respons jag fått säger mig att detta är ett viktigt och allmängiltigt ämne.... obetänksamhet som försvårar livet som yrkeskvinna och expert. Med sikte på röjning Karin Fällman är jägmästare med examen Under utbildningen valde Karin främst kurser i skogshushållning och biologi. Direkt efter examen inledde hon doktorandstudier med inriktning på röjning inom privatskogsbruket. Hon forskade kring frågeställningar som: hur mycket röjer man och varför eller varför inte? Bakgrunden till mitt doktorandarbete var det röjningsberg som upptäcktes i slutet på 1990-talet. Jag gjorde en stor enkät bland privatskogsägare i Västernorrland, Jämtland och Jönköping om incitament för röjning. Karin framhåller att en privat skogsägare kan ha andra motiv än enbart ekonomiska: man röjer för att det är roligt, ger motion, blir vackert, etc. Och röjer man inte kan orsaken vara allt från att man tycker oröjd skog är vacker, att man inte orkar/hinner eller inte känner till bra metoder. Förutom resultatet av enkätundersökningen innehöll Karins doktorsavhandling tre uppsatser om röjningsmetoder, med syfte att göra röjningen enklare och billigare och i slutänden en attraktivare åtgärd. Skog i generationer Hur kom hon in på det skogliga överhuvudtaget? Båda mina föräldrar är lärare och naturvetare. Så för mig var det självklart att utbilda mig till något naturvetenskapligt. Och Karins familj har sedan generationer ett större skogsinnehav. Min farfars far levde på att köpa och sälja skogsfastigheter i Västerbottens inland. Några av dem fanns kvar i hans ägo när han avled och har sedan stannat i familjen. Så Karin har varit med och röjt och planterat sedan barnben. Kanske just den erfarenheten inte fällde avgörandet när hon valde studier. Vänner till henne som läste på jägmästarutbildningen trivdes så bra att hon gjorde samma val. Lilla Karin Karin har varit ute mycket under sin doktorandtid och föreläst om röjning, ofta tillsammans sin sambo som doktorerat i samma ämne. Det har hänt att när vi båda föreläst, men om olika saker, att folk efteråt frågor honom även om det som jag tagit upp. Det är en erfarenhet som fått mig att fundera. 6

7 Ett annat exempel är att det hänt att hon blivit presenterad ungefär så här på en konferens i ett för övrigt manligt startfält : och så har vi lilla Karin som ska prata lite om röjning. Karin säger: Jag är visserligen liten till växten och får ibland fortfarande trots mina trettio år visa legitimation på Systemet. Men jag tror faktiskt inte att någon kille med samma meriter skulle bli presenterad så. Det tar i förväg udden ur det jag tänker säga, man måste sträcka på sig ordenligt för att komma ifrån epitetet lilla Karin. Det är säkert inget illa menat, understryker Karin, men en obetänksamhet som försvårar livet som yrkeskvinna och expert. Det är viktigt att man funderar över sina attityder. Foto: Daniel Ligné Jämnare könsfördelning ger individen plats Karin framhåller att det behövs så pass många kvinnor på olika positioner i branschen att kön inte alls spelar någon roll. Det typiskt manliga har nog legat i de skogliga yrkenas identitet. Och det är säkert också svårt för de killar som inte passar in i den mallen, funderar Karin vidare. Karin är noga med att hon inte ska uppfattas som gnällig men hon tycker att när hon nu funderat kring frågorna så är det viktigt att ventilera dem. Det stora gensvar hon mött efter sitt framträdande visar också på att det är en brännande fråga. Man biter sig nog i svansen om man låtsas som att det inte alls finns problem här, säger Karin. Det handlar om ekonomi... Det handlar om att mötas med respekt utan förutfattade meningar om hur man är på grund av sitt kön. Vi har kvalificerad utbildning och sköter komplicerade arbetsuppgifter då är det den personliga kompetensen som ska bedömas. Karin avslutar: Skogsbruket hanterar råvaror och är på så vis en basnäring. Det är extra viktigt att vi inte utmärker oss som en relikt när vi hanterar människor. Det handlar om ekonomi att ta tillvara alla näringens utbildade och kompetenta medarbetare. KERSTIN DIAMANT OM > Karin Fällman Utbildning och arbete > Jägmästarprogrammet , doktorand på institutionen för skogsskötsel Familj och fritid > Bor med sambo och son i Rimbo, Norrtälje kommun i Roslagen, tillbringar stor del av sin fritid utomhus, gärna med svampkorg eller gevär, ägnar även mycket tid till att renovera familjens hus. A-kassa och studier I intervjun med Karin kommer vi in på en helt annan fråga som vi båda tycker är viktig att förmedla. Karin blev arbetslös efter sina doktorandstudier. Hon hade en resterande kurs som hon inte kunnat läsa, eftersom hon fick barn när den gavs. Detta innebar att hon inte hade rätt till a-kassa. Just i Karins fall löste det sig men det är oerhört viktigt att uppmärksamma alla som avslutar studier att resttentor kan vara hinder för kassaersättning även om de alls inte är hinder för att söka arbete eller arbeta. Det är viktigt att verkligen avsluta studierna. Kontakta Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, AEA för vidare information. Viktigt att veta är också att även du som inte är medlem i AEA ska söka ersättning från AEA (och inte Alfa-kassan) efter avslutade studier. 7

8 Skogsstyrelsen Full fart på Skogsstyrelsen Omorganisationen på nya Skogsstyrelsen går fort, kanske alltför fort. Skogskademikerna/Naturvetareförbundet larmade i januari i ett brev till Näringsdepartementet. Den höga takten i omorganisationen har en baksida, Generaldirektören har inte haft tid att förankra sig. Vi har lyssnat till medlemmarnas oro, säger James Tersmeden, Skogsakademikerna. James Tersmeden hänvisar bland annat till det medlemsmöte som hölls på Skogsstyrelsen i Jönköping i mitten av december då många medlemmar uttryckte oro i den snabba processen. Oron gällde såväl de egna arbetsuppgifterna som att en fungerande verksamhet sattes i fara. Skogsutredningen föreslog i sitt betänkande i maj att den nya myndigheten Skogsstyrelsen skulle få en styrelse med fullt ansvar, något som för med sig en grundligare beslutsprocess. Detta vill vi se genomfört, säger James Tersmeden. Intensivt skede med tjänstetillsättningar Bertil Danielsson, ordförande för SACO-Skogsvård berättar om läget i slutet av februari: Nu är vi inne i det mest intensiva skedet då stabsenheterna ska bemannas och distrikten förstärkas. För närvarande slutförs tillsättningen av enhetschefer vilka omgående ska rita sina revir. Därefter börjar bemanningsarbetet vi är då en bra bit in i mars månad. Den fackliga organisationen arbetar med frågor kring hur de gamla och nya tjänsterna ska beskrivas och hur ortsprincipen ska hanteras. Täta möten för samverkan och förhandlingar med arbetsgivaren hålls. Utgångspunkten är att antalet tjänster i den nya stabsorganisationen är färre än i den gamla. Samtidigt har man en säkerhetsventil i att distriktsorganisationen ska förstärkas. Bertil Danielsson framhåller vikten av att stabstjänsterna tillsätts samtidigt som distrikten förstärks och att den förra processen alltså inte ska föregå den senare. Det får inte skapas ett A- och ett B-lag. Förstärkning av distrikten kan rädda många arbetstillfällen, men det är en känslig operation. Vi är lovade att de anställda ska få ange sina önskemål och att dessa så långt möjligt ska bli verklighet. KERSTIN DIAMANT Följ utvecklingen bland annat av tjänstetillsättningarna på Facklig överläggning på Naturvetareförbundets kansli om läget på Skogsstyrelsen. SACO-Skogsvårds ordförande Bertil Danielsson, i mitten, i diskussion med Naturvetareförbundets ombudsmän James Tersmeden och Bo Seving. 8

9 Historien om en skogsvårdsstyrelse I januari Brev till Ulrica Messing Ge Skogsstyrelsen en styrelse med fullt ansvar S kogsvårdsstyrelserna och gamla Skogsstyrelsen har den 1 januari 2006 enligt budgetbeslutet i riksdagen blivit en myndighet med namnet Skogsstyrelsen. GD för nuvarande Skogsstyrelsen driver processen med att ombilda myndigheterna med stor skyndsamhet, i princip efter eget huvud och utan att förändringarna är tillräckligt förankrade bland de anställda. Naturvetareförbundet ställer upp bakom beslutet att skapa en myndighet, men är kritiskt till hur det genomförs. Arbetet pågår för fullt och är inne i en fas där den nya organisationen skall bemannas och under helt nya förutsättningar finna formerna för arbetssätt m.m. i år genomfördes en omvälvande förändring av Skogsvårdsorganisationen. Under hundra år fanns det tjugofyra skogsvårdsstyrelser, en i varje län på senare år sammanslagna till elva stycken. Nu har en ny myndighet bildats kallad Skogsstyrelsen med huvudkontor i Jönköping och med fem regioner i landet. Skogsvårdsdistrikten i fält har minskat till under femtio stycken från att för femton år sedan varit det femdubbla. Vem kommer om några år minnas allt detta? Ett skogshistoriskt projekt blev dock lägligt klart under skogsvårdsstyrelsernas hundraårsjubileum Det är en dokumentation om en av dessa skogsvårdsstyrelser, den i Jönköpings län, som presenteras i tre böcker. Huvuddelen, som nu kommit från tryckeriet, heter LÄNSSKOGVAKTARE, LÄNSJÄGMÄSTARE OCH ANDRA I JÖNKÖPINGS LÄN. Den handlar om dem som verkat i styrelsen, på expeditionen och ute på distrikten i länet. Hur förändringar av skogspolitik och skogsskötsel påverkat verksamheten belyses. Skogsvårdsstyrelsens insatser har även bedömts Den skogspolitiska utredningen har i sitt delbetänkande uppmärksammat nuvarande situation där myndighetens styrelse har ett begränsat ansvar och föreslagit en styrelse med fullt ansvar. Vi kan inte heller utesluta att den nya Skogsstyrelsen kan få tilläggsdirektiv. Naturvetareförbundet ser det därför som ytterst viktigt att den nya myndigheten snarast får en styrelse med fullt ansvar. Den processen bör genomföras så snart som möjligt. Med anledning av ovanstående önskar Naturvetareförbundet träffa infrastrukturministern för att vidare informera i frågan. ÅKE BARKLUND JAMES TERSMEDEN Förbundets brev till Näringsdepartementet skickades i mitten av januari. 23 februari kom svaret med bland annat följande: Regeringen avser att under första halvåret 2006 se över och fatta beslut om Skogsstyrelsens styrelseform. Denna process har påbörjats. I beslutsunderlaget kommer vi att beakta olika intressenter synpunkter, bland annat Naturvetareförbundets, för att kunna fatta beslut om vilken styrelseform som är bäst för att genomföra regeringens politik. genom att se hur skogen utvecklats ur produktionsoch miljösynpunkt enligt riksskogstaxeringen. Del 2 belyser dels de femtio plantskolor, fröklängar och plantterminaler som funnits, dels hur föryngringsmetoderna varierat under åren mellan skogssådd, naturlig föryngring och plantering. Del 3 handlar om hur man på Trollebo skogsvårdsgård skapade en högborg för skoglig utbildning, information och demonstrationsförsök. Bakom projektet står undertecknad som haft hjälp av ett sjuttiotal medförfattare och många andra. Böckerna är rikligt illustrerade, framför allt med foton. Utvecklingen i landet har varit likartad, varför innehållet har ett allmänt intresse. DAG KIHLBLOM Böckerna kostar 50 kronor/st och kan beställas från Dag Kihlblom, Johan Skyttes väg 4 B, Jönköping, dagkihlblom@glocalnet.net Telefon: eller Verksamhet 2005 delförbundet Förre länsjägmästaren Dag Kihlblom har också verkat som redaktör och skribent. Efter pensioneringen 2001 har han fullföljt arbetet med historiken om skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län. Foto: Per Kihlblom Projekt Sida 1 Skogsstyrelsen Dag Kihlblom 9

10 Alpint skogsbruk och internationella kontakter I studentnätverket IFSAs regi åkte Pär Hansson och Arvid Eriksson våren 2005 till Frankrike för att studera internationellt bergskogsbruk och möta studenter från hela världen. F ranska IFSA-delegationen stod värd för den veckolånga konferensen med 40 deltagare från bland andra Nepal, Indonesien, Ghana och Peru. Vi landade i Genève den 30 april och tog tåget till Chamonix en storslagen plats! Efter första kvällens välkomstmiddag och en inblick i veckans aktiviteter öppnades konferensen nästa dag med föreläsningar om situationen för världens bergskogsregioner. Deltagarna presenterade respektive Våtmark i ett Natura 2000-område vid Les Saises. Foto: Pär Hansson lands skogsbruk i bergig terräng mycket intressanta och genomarbetade redogörelser. Vi svenskar liksom studenterna från Finland hade inte mycket att tillföra just om bergskogsbruk så vi gav istället en inblick i hur renskötsel påverkar skogsbruket i våra länder. Detta uppskattades verkligen av de andra deltagarna. Natura 2000 och linebaneavverkning De kommande dagarna fanns det val mellan fyra olika teman. Vi besökte ett NATURA 2000-område, där vi diskuterade olika sorters skötsel i områden med stort tryck från turismen. För att skona marken gjordes här eventuella föryngringsavverkningar med hjälp av helikopter. Självföryngring användes och omloppstiden var ungefär 140 år. Inga träd höggs ned innan de uppnått 90 cm i diameter i brösthöjd. Skogsstudenten från Ghana berättade då att där högg man minsann inte ner träd före 120 cm i diameter! Vi såg också den enda aktiva och kommersiella franska avverkningen med hjälp av linbana. En verkligt udda och intressant typ av skogsbruk, som blir dyr eftersom den kräver minst tre personer: en som hugger, en som kopplar på och en tredje som kopplar av helstammarna. Ibland även en person som sköter linbanans motor, om det inte löses med radiostyrning. Endast vid kraftig lutning kan linebaneavverkning bli lönsam. Den är dock väldigt skonsam då inga spår eller skador lämnas. Torsdagens fältbesök gav en inblick i olika signalarter med stigande altitud samt olika aspekter på boende och risken för laviner. Resten av veckan utgick från Grenoble och vi studerade skogsbrukets påverkan på miljön samt turismens kontra lokalbefolkningens attityd till nedskräpning. Vi fick också en insyn i naturreservatens betydelse för att bevara biologisk mångfald. Avlägg efter kabelskotning i närheten av Thône. Foto: Pär Hansson Alla deltagare bjöd verkligen till och bidrog till en mycket rolig och intressant konferens, som IFSA Frankrike hade organiserat på bästa sätt. Resan gav mersmak för vårt engagemang i IFSA. ARVID ERIKSSON OCH PÄR HANSSON 10

11 Arvid Eriksson och Pär Hansson tillhör båda jägmästarkurs 04/09. Pär Hansson är en av två studentrepresentanter i Skogsakademikernas styrelse och är intervjuad i Skogsakademikern 4/05. OM > International Forestry Students Association, IFSA, är det enda globala nätverket för skogsstudenter. IFSA bildades 1990 och finns i cirka 35 länder. IFSA har en lokal förening på SLU i Umeå, se mer på shs.slu. se/ifsa och En artikel om IFSA-symposiet i Indonesien 2002 finns i Skogsakademikern nr 4/02 och artiklar om det nordiska mötet i Umeå 2004 finns nr 1 och 2/04. Artiklarna kan rekvireras. Rapport från Gammelkroppa Skogstekniker utbildas åter På Gammelkroppa skogsskola utbildas från och med hösten 2005 studenter med den nygamla examenstiteln skogstekniker. Gammelkroppa i vinterskrud. Foto: Åsa Norling Staland Studierektor Fredrik Staland rapporterar. Skogsteknikerprogrammet har nu en ny och betydligt tydligare studieplan, som i början av utbildningen erbjuder en blandad kompott av studieteknik, botanik, data, matematik, marklära och skogsuppskattning moment som behövs för att tillgodogöra sig kommande undervisning. Framöver ges betydligt mer renodlade kurser, där studenterna i block om fem till tio poäng dyker djupare i virkeslära, ekonomi, ledarskap, skogsskötsel, ekologi, skogsteknik och skoglig planering. Studenter med olika erfarenheter En del av studenterna har gått den klassiska vägen till skogsteknikerutbildning via naturbruksgymnasium, andra med helt andra utbildningar har kompletterat med skoglig utbildning inför högskolestudierna. De kommer från Småland i söder till Västerbotten i norr. En mix av bakgrund och kön och förhållandevis hög medelålder, 28 år, gör att studentgruppen innehåller en bredd som alla drar nytta av. Om ett och ett halvt år är förhoppnings- Tentamen i skogsuppskattning och indelning. Studenterna är: närmast kameran Erik Olsson, andra raden från vänster Henrik Karlsson, Rickard Lagergren och Agneta Larsen. Foto: Fredrik Staland vis de flesta färdiga skogstekniker. Då kan de välja om de vill läsa vidare ett tredje år på SLU och bli skogsmästare eller ge sig direkt ut i yrkeslivet. FREDRIK STALAND Aktuell översikt över skogliga högskoleutbildningar finns i matrikeln Sveriges Skogsakademiker. 11

12 Verksamhet 2005 förbundet Verksamhetsberättelse 2005 för Skogsakademikerna FÖRBUNDET SKOGSAKADEMIKERNA GICK den 1 juli 2005 samman med Naturvetareförbundet. Denna verksamhetsberättelse gäller främst förbundet Skogsakademikernas verksamhet första halvåret 2005 eftersom förbundets verksamhet, medlemmar och ekonomi fördes över till Naturvetareförbundet den 1 juli. Efter detta datum finns förbundet formellt kvar för att under 2006 genomföra det sista årsmötet, besluta om ansvarsfrihet för 2005 och lägga ned förbundet. Styrelsen har under 2005 haft tre protokollförda möten efter årsmötet. Revisorer Ulf Lindström (aukt. revisor) John Arlinger jm 92 Suppleanter Gunnel Olsson (aukt. revisor) Fredrik Bäckström jm 00 (samtliga omval) Förkortningar: jm=jägmästare, sm= skogsmästare, st=skogstekniker, sv=skogsvetare STYRELSEN De styrelseledamöter vilkas tvååriga mandat gått ut, liksom föregående års studentrepresentanter, omvaldes på årsmötet den 19 april 2005 i avvaktan på ett extra medlemsmöte i maj. Styrelsen hade under 2005 följande sammansättning: Förbundsordförande Erik Petré jm 80 Övriga styrelseledamöter VALDA PÅ TVÅ ÅR 2004 OCH 2005 Ordinarie Roger Berggren jm 91 Anna Möller jm 87 vice ordförande Ian von Essen jm 91 Suppleanter Anna Backlund jm 96 Fredrik Maller st 97 Charlotta Håkansson jm 97 OMVALDA FÖR 2005 Ordinarie Per Eriksson jm 92 Carina Olofsson-Boström jm 88 Hans Högberg jm 76 Rolf Lindström sm 90 Suppleanter Birgitta Naumburg jm 89 Gunnar Isacsson jm 84 Björn Hånell jm 74 Markus Henningsson jm 00 OMVALDA (STUDENTER) Ordinarie Jonas Höglund jägmästarstuderande 03/08 Suppleant Niklas Nilsson skogsmästarstuderande 02/05 Valberedning Fram till årsmötet 19 april bestod valberedningen av Åke Barklund jm 70 (sammankallande), Mattias Gustafsson sm 95, Anna Marntell jm 85, Magnus Norrby jm 89 och Bertil Westerlund jm 89. Till årsmötet 19 april hade styrelsen utsett Per Olsson jm 80, Holmen Skog, till valberedningens sammankallande. Årsmötet utsåg Mattias Gustafsson, Magnus Norrby, Bertil Westerlund (samtliga omval) samt Karin Öhman jm 99 (nyval). Denna valberedning utsågs på mötet den 27 maj till valberedning för delförbundet Skogsakademikerna med det undantaget att Ivar Palo jm 83 ersatte Bertil Westerlund. BAKGRUND TILL FUSIONEN Redan under 2003 beslutade styrelsen att utreda de ekonomiska förutsättningarna för önskad verksamhet, både de närmaste åren och på sikt. Budgeten hade ett antal år varit underbalanserad och vårt kapital hade delvis finansierat löpande verksamhet. Styrelsen hade valt att behålla en jämförelsevis låg medlemsavgift. När styrelsen summerat villkor och möjligheter framstod våren 2004 flytt till och samverkan med Naturvetareförbundet som bästa alternativet för effektivisering av förbundet. Flytten genomfördes i augusti 2004 då en omfattande och väl fungerande kanslisamverkan inleddes. ÅRSMÖTET 2005 Den 26 januari 2005 beslöt Skogsakademikernas styrelse att teckna ett fusionsavtal med Naturvetareförbundet och den 21 februari 2005 att föreslå Skogsakademikernas medlemmar ett samgående med Naturvetareförbundet. 12

13 Skogsakademikernas årsmöte 2005 hölls den 19 april i SACOs lokaler. Ett 30-tal medlemmar mötte upp. Huvudpunkten för mötet var att ta ställning till styrelsens förslag om förbundets framtid. Mötet gav enhälligt stöd till att den 1 juli gå in som ett delförbund i Naturvetareförbundet och därmed avveckla förbundet som fristående facklig organisation samt att kollektivt ansluta Skogsakademikernas medlemmar till Naturvetareförbundet och godkänna fusionsavtalet. Efter årsmötesförhandlingarna talade landshövding Maggi Mikaelsson om den pågående Skogsutredningen. MEDLEMSMÖTET 27 MAJ Den 27 maj hölls i Akademikerhuset i Nacka det extra medlemsmöte som bekräftade årsmötets beslut angående samgående med Naturvetareförbundet. Mötet beslöt att omvandla Kamratfonden till en stiftelse med stadgar i form av ett stiftelseförordnande och utsåg den blivande styrelsen. Stiftelsen Kamratfonden är till för att stödja eller uppmuntra skogsakademiker, i första hand medlemmar. Stiftelsen skall även stödja aktiviteter som stärker sammanhållningen, skogsakademikernas kompetens och anseende. Direkt efter medlemsmötet i förbundet Skogsakademikerna vidtog konstituerande möte i delförbundet Skogsakademikerna. (Se delförbundets verksamhetsberättelse). KANSLIET Kansliet har under verksamhetshalvåret bestått av James Tersmeden, Gunilla Gidlund, Kerstin Diamant och Erik Palmqvist, samtliga heltidsanställda. De anställdes av Naturvetareförbundet vid samgåendet. SKOGLIG HÖGSKOLEUTBILDNING SLUs femåriga skogliga högskoleutbildning ger från och med 2002 möjlighet att åter utbilda sig till jägmästare samtidigt som det fortsatt går att avlägga skoglig magisterexamen. Också skogsingenjörsprogrammet har ändrats så att examenstiteln åter blir skogsmästare. De aktuella utbildningarna beskrivs i matrikeln. James Tersmeden har deltagit i skogsfakultetens grundutbildningsnämnd som en representant av två för den skogliga arbetsmarknaden. MEDLEMSSERVICE Rådgivning och förhandlingar Enskilda medlemmar och lokala klubbar kontaktar kansliet för råd och hjälp. Många kontakter gäller frågor om lön och anställningsvillkor/vad som bör vara med i ett anställningskontrakt. Denna service har redan under våren 2005 integrerats med Naturvetareförbundets ombudsmannajour. Detsamma gäller lönerådgivningen, samtidigt som Skogsakademikernas unika lönestatistik behållits. Skogsakademikertips I Skogsakademikertips skickar förbundet på arbetsgivares uppdrag ut platsannonser till hela yrkesverksamma kåren eller till ett urval, till exempel de tio senaste årskurserna. Utskicken ger en inkomst till förbundet. Under första halvåret 2005 har 24 (48) tjänster annonserats via Skogsakademikertips vid 21 (38) utskickstillfällen. 58 (60) procent av tjänsterna har gått ut till hela kåren. (Siffror från hela år 2004 inom parentes.) Verksamhet 2005 förbundet James Tersmeden framför förbundets tack till Erik Petré för hans arbete under två omvälvande år. Foto: Kerstin Diamant >> MEDLEMMAR Per den 30 juni 2005 hade förbundet medlemmar. Tabell A. Medlemmar i förbundet 31 december juni Totalt varav kvinnor pensionärer studenter varav kvinnor 31/ /

14 Verksamhet 2005 förbundet Skogsakademikern nummer 1 och 2/05 har belyst såväl samgåendet som skogliga frågor. Denna tjänst har fortsatt oförändrad efter fusionen, men är nu integrerad i Naturvetareförbundets ekonomi. MATRIKELN Skogsakademikernas årliga matrikel, som förbundet har givit ut sedan 1943, har adressuppgifter över medlemmar i Skogsakademikerna samt övriga jägmästare och skogsvetare, anställningsregister efter arbetsmarknadssektorer och arbetsgivare samt förteckning över studerande vid skogliga utbildningar och annan värdefull information. Matrikeln ingår i medlemsavgiften, övriga kan köpa den års matrikel utkom i juni. TIDNINGEN Skogsakademikern Förbundets medlemstidning Skogsakademikern har utkommit sedan Verksamhetshalvårets nummer har innehållit fyllig information om samgåendet och presentation av Naturvetareförbundet. Tidningen har också speglat den skogliga arbetsmarknaden, den pågående skogsutredningen och något av dramatiken kring stormen Gudrun. REMISSER/YTTRANDEN Förbundet yttrade sig 31 januari tillsammans med Svenska Skogsmästareförbundet till utbildningsoch kulturdepartementet med anledning av en rapport om Bolognaprocessen i svensk belysning (DS 2004:2). I yttrandet framhölls vikten av att jägmästar- och skogsmästarutbildningarna blir kvar som yrkesutbildningar, på samma sätt som det i rapporten föreslås att civilingenjörsutbildningen behålls. I juni yttrade förbundet sig till SACO över Skogsutredningens delbetänkande Skog till nytta för alla, SOU 2005:39, rörande den framtida organiseringen av SVO. Förbundet framhöll vikten av att slå vakt om distriktsorganisationen inom SVO. Förbundet uttalande sig också för att behålla uppdragsverksamhet inom myndigheten samt mot eventuellt framtida inlemmande i länsstyrelseorganisationen. Ett längre yttrande från SACO- Skogsvård i SVS Jönköping-Kronoberg bilades förbundets yttrande till SACO. SACO är den gemensamma remissinstansen gentemot regeringen. BRANSCHSAMTALEN Branschsamtalen inom näringsdepartementet inleddes våren 2005 med ett högnivåmöte mellan ministrarna och ledande personer från de skogliga branschorganisationerna, skogsföretagen, myndigheter som Nutek, Vinnova och Formas, andra företag som Ikea, NCC och ABB samt fackliga organisationer. En styrgrupp, ett sekretariat och sju arbetsgrupper har jobbat vidare. Samtalen fokuserar på långsiktiga visioner och strategier för att stärka konkurrenskraften för skogs- och träindustrin. De handlar mycket om generell utveckling, innovationer och FoU men naturligtvis också om branschspecifika problem, som energi, transport och råvara. Erik Petré deltog under våren/försommaren 2005 som förbundets representant och var den enda fackliga företrädaren för skogstjänstemännen. Åke Barklund tog över efter samgåendet med Naturvetareförbundet som vår representant i samtalen inför hösten. MEDLEMSFÖRSÄKRINGAR Förbundet erbjöd sedan länge sina yrkesverksamma medlemmar att teckna gruppförsäkringar till rabatterade premier. För studerandemedlemmar ingick i medlemsavgiften en kombinerad olycksfalls- och livförsäkring. Försäkringsgivare för de olika personförsäkringarna har varit Skandia och för sakförsäkringar If. Skogsakademikernas styrelse beslutade redan i november 2003 att säga upp avtalet med Skandia från och med den 1 april Avtalet förlängdes sedan i avvaktan på samgåendet med Naturvetareförbundet och överföring av gruppförsäkringar till Akademikerförsäkring, som är Naturvetareförbundets försäkringsgivare. ARBETSMARKNAD Skogsakademikerna har följt arbetsmarknaden via egen, SACOs och AEAs statistik samt i återkommande enkäter till skogliga arbetsgivare om rekryteringsbehov och sökandetryck. Enkäten våren 2005 inriktades på jämställdhet och redovisades i Skogsakademikern 2/05. STUDENTERNA Skogsakademikerna informerade studenterna i Skinnskatteberg och Umeå under våren om medlemskap i Skogsakademikerna och AEA. Söka jobb-kurser har hållits i Uppsala, Umeå och Skinnskatteberg. Förbundet medverkade vid årets Vinterspel den 26 februari i Umeå och Storskogismärken utdelades. Erik Petré deltog i examensceremonin i Umeå den 21 maj, då ett 30-tal nya jägmästare/skogliga magistrar mottog diplom. Vi deltog i Skogsmästarskolans näringslivsdag och vid Skogskommitténs branschdagar i Skinnskatteberg och Umeå. Skogsakademikerna har lämnat bidrag till bland andra jägmästarkurs 03/08 och skogsingenjörskurs 02/05. 14

15 Verksamhet 2005 förbundet SLUTORD Detta verksamhetshalvår har präglats av den största förändringen i förbundets historia sedan dess bildande Då gick fem delföreningar ihop och bildade Sveriges Jägmästares och Forstmästares Riksförbund, som 1997 bytte namn till Skogsaka- demikerna och vidgade sin rekrytering blev året då vi tog steget in i en större facklig gemenskap samtidigt som vi i delförbundet ska värna den skogliga profilen och gemenskapen. Nacka i januari 2006 James Tersmeden Årsmötet 19 april beslutade om samgående med Naturvetareförbundet. Foto: Kerstin Diamant Delförbundet Skogsakademikernas verksamhet se följande sidor >> Kallelse till medlemsmöte 20 april kl se s. 5 << Von Porats fond Medlemmar i en svår situation medicinskt/socialt kan få bidrag ur von Porats fond. Pengar delas ut som engångsbelopp till stöd och uppmuntran. Ansökan om bidrag skall senast den 18 april 2006 skriftligt ställas till: Ernst von Porats fond, c/o Skogsakademikerna, Box 760, Nacka eller till Ernst von Porats fond, c/o Skogsakademikerna, james.tersmeden@naturvetareforbundet.se Stiftelsen Kamratfonden Bidrag ur Stiftelsen Kamratfonden kan sökas av skogsakademiker eller av den som studerar till skogsakademisk examen. Medlemmar i delförbundet Skogsakademikerna har företräde. Bidrag kan sökas till/av: - studieresor, - kompetenshöjning, - behövande skogsakademiker eller behövande anhöriga till avliden skogsakademiker, - trivselfrämjande aktiviteter Vid utdelade bidrag kräver stiftelsen att mottagaren återkommer med en redovisning hur bidraget använts. Vid t.ex. resor kan det ske genom en reseberättelse. Ansökan om bidrag skall senast den 18 april 2006 skriftligt ställas till Stiftelsen Kamratfonden, c/o Skogsakademikerna, Box 760, Nacka eller Stiftelsen Kamratfonden, c/o Skogsakademikerna, james.tersmeden@naturvetareforbundet.se STYRELSEN 15

16 Verksamhet 2005 delförbundet Verksamhetsberättelse för delförbundet Skogsakademikerna 1 juli 31 december 2005 För bakgrund till bildandet av delförbundet Skogsakademikerna, se verksamhetsberättelsen 2005 för förbundet Skogsakademikerna. KONSTITUERANDE MÖTE 27 MAJ 2005 Den 27 maj hölls i Akademikerhuset i Nacka ett konstituerande möte i delförbundet Skogsakademikerna. En styrelse bestående av ordförande och fem ledamöter valdes på två år. Likaså utsågs valberedning och förtroendemannarevisorer för delförbundet. STYRELSEN ORDFÖRANDE Åke Barklund jm 70 ÖVRIGA STYRELSELEDAMÖTER Björn Hånell jm 74 Rolf Lindström sm 90, vice ordförande Fredrik Maller st 97 Anna Möller jm 87 Nilla Thomson jm 85 Under hösten adjungerades Anna Brockmark sv 01 samt som studentrepresentant Pär Hansson jm 04/09 Palmqvist, anställdes av Naturvetareförbundet från 1 juli Personalen behåller sina tidigare uppgifter i kontakten med medlemmar som är skogsakademiker, deltar i delförbundets aktiviteter och har nya arbetsuppgifter i Naturvetareförbundets övriga verksamhet. BRANSCHSAMTALEN Branschsamtalen inom Närings-departementet inleddes våren 2005 och har fokuserat på att stärka konkurrenskraften för skogs- och träindustrin med hjälp av generell utveckling, innovationer och FoU. Samtalen har också tagit upp branschspecifika problem som energi, transport och råvara. Åke Barklund tog efter samgåendet med Naturvetareförbundet över Eriks Petrés roll som vår representant i samtalen. Åke ledde arbetsgruppen för kompetens, utbildning och rekrytering, en av sju särskilda arbetsgrupper som sattes till på eftersommaren. Samtalen sammanfattades i strategiprogrammet SKOGS- OCH TRÄINDUSTRIN - EN DEL AV INNOVATIVA SVERIGE, som presenterades den 20 december 2005, som ett redskap för konkreta åtgärder framöver. Skogsakademikern nummer 3 och 4/05 utkom under hösten. Fyra nummer planeras under Förkortningar: jm=jägmästare, sm= skogsmästare, st=skogstekniker, sv=skogsvetare Valberedningen Per Olsson jm 80 (sammankallande), Magnus Norrby jm 89, Mattias Gustafsson sm 95, Ivar Palo jm 83, Karin Öhman jm 99 Förtroendemannarevisorer Ordinarie John Arlinger jm 92 Suppleant Fredrik Bäckström jm 00 Styrelsen har haft tre protokollförda möten, varav ett internatmöte november på Strömsbergs säteri. På detta möte diskuterades grundligt delförbundets framtida arbete, bland annat med hjälp av konsulten Peter Lindgren från Proselva AB. KANSLIET Skogsakademikernas personal, James Tersmeden, Gunilla Gidlund, Kerstin Diamant och Erik SKOGLIG HÖGSKOLEUTBILDNING Skogsakademikerna deltar i diskussionerna och arbetet med de skogliga högskoleutbildningarna. James Tersmeden har även under hösten deltagit i skogsfakultetens grundutbildningsnämnd som en representant av två för den skogliga arbetsmarknaden. MEDLEMSSERVICE OCH ANNAN FACKLIG VERKSAMHET All typ av medlemsservice som rör löner och arbetsförhållanden är i och med samgåendet integrerade med Naturvetareförbundet, med bland annat ombudsmannajour, fackliga kurser och stöd till lokala fackliga ombud. Under hösten har förändringarna inom Skogsvårdsorganisationen visat på nyttan av samgåendet då Naturvetareförbundets ombudsman på statlig sektor varit till stort stöd för medlemmar i SVO. 16

17 Verksamhet 2005 delförbundet MEDLEMMAR Per den 31 december 2005 hade delförbundet Skogsakademikerna medlemmar. Tabell B. Medlemmar i förbundet 30 juni 2005 och i delförbundet 31 december Totalt varav kvinnor pensionärer studenter varav kvinnor 30/ / TIDNINGEN Skogsakademikern Förbundets medlemstidning Skogsakademikern har under hösten 2005 utkommit med två nummer som liksom vårens tidningar speglat samgåendet med Naturvetareförbundet och arbetet inom delförbundet Skogsakademikerna liksom den skogliga arbetsmarknaden. Kårhändelser som Skogshögskolans studentkårs hundraårsjubileum har självfallet uppmärksammats också i tidningen. SLUTORD Detta första verksamhetshalvår för Skogsakademikerna som delförbund har präglats av arbetet att behålla och utveckla den skogliga profilen och gemenskapen samtidigt som vi går in i, bidrar till och drar nytta av den större facklig gemenskapen i Naturvetareförbundet. Nacka i januari 2006 James Tersmeden FÖRSÄKRINGAR Grupp liv- och olycksfallsförsäkringen låg tidigare i Skandia och flyttades över till Akademikerförsäkring som handhar Naturvetareförbundets gruppförsäkringar och där Naturvetareförbundet är delägare. Mycket arbete har lagts ner på information kring bytet av försäkringsgivare. I och med samgåendet med Naturvetareförbundet omfattas Skogsakademikernas medlemmar, till och med 60 års ålder, av Naturvetareförbundets Inkomstförsäkring. Inkomstförsäkringen kompletterar ersättningen från AEA till 80 procent av tidigare inkomst vid ofrivillig arbetslöshet och ersätter inkomster upp till kr/månad. Inkomstförsäkringen betalas ut maximalt i 120 ersättningsdagar, fem dagar i veckan. Strategiprogrammet SKOGS- OCH TRÄINDUSTRIN EN DEL AV INNOVATIVA SVERIGE kan rekvireras från Näringsdepartementet, www. sweden.gov.se/sb/d/1470. STUDENTERNA Efter samgåendet är studentrekryteringen en gemensam angelägenhet, där Skogsakademikerna känner ett särskilt ansvar för de skogliga studenterna. Skogsakademikerna medverkade på skogskonferensen i Umeå den 6 7 december och vid jubileumsmiddagen 6 december då Skogshögskolans studentkår firade sitt hundraårsjubileum. På konferensen talade Åke Barklund om skogsakademikernas arbetsmarknad. Delförbundet skänkte också via Kamratfonden bidrag till kårhuset i Umeå. Det blivande kårhuset i Skinnskatteberg har fått motsvarande bidrag och information om kårhusprojektet har publicerats i Skogsakademikern 4/05. Åke Barklund tar över efter Erik Petré. Åke Barklund vid den rönn som planterades 27 maj efter mötets beslut om fusion med Naturvetareförbundet och bildandet av delförbundet Skogsakademikerna. Rönnen, en Sorbus Birgitta, är en gåva från Skogsägarna Mellanskog. Foto: Kerstin Diamant 17

18 FSJ står rotfast inför framtiden FSJ-medlemmar på exkursion i Vätterns norra skärgård Västvisor från Skogis sommaren SKOGSHÖGSKOLANS STUDENTKÅR 100 ÅR Föreningen Skogsvårdsstyrelsernas Jägmästare, FSJ, fortsätter verksamheten. Anders Olsson rapporterar. S kogsvårdsorganisationen med alla sina skogsvårdsstyrelser har nu gått i graven, efter hundra års vård av svensk skog. Uppstånden är Skogsstyrelsen, en modern myndighet, på nysvenska betecknad enmyndighet. Det skall inte misstolkas. Gran, tall och andra ädlare träd ska inte behöva stryka på roten för Juniperus communis. Föreningen Skogsvårdsstyrelsernas Jägmästare, FSJ, blir kvar trots all turbulens kring moderorganisationen. Föreningen behåller också tills vidare i varje fall sitt obsoleta namn. Köp jubileumsskriften och västviseboken! Studentkårens jubileumsskrift spänner över ämnen som sektionernas historia, Sverigeresor och minnen från kåren och undervisningen under 100 år. Kårfunktionärer listas. Redaktör är Sara Matsdotter Östh. Pris: 75 kr för studenter, 80 kr för övriga plus 35 kr porto. Beställ från: Jubileumskommittén, Skriften, Skogshögskolans Studentkår, Umeå, jubileumsskrift@gmail.com. Likaså har alla västvisor sammanställts av Sofia Grape. Pris: 75 kr plus 20 kr porto och boken skickas mot förskottsbetalning. Vidare info och kontonummer fås vid beställning. Ange namn, adress och antal på e-post vastvisor@hotmail.com eller ring Sofia Grape på FSJ har stolta gamla anor föreningen räknar 14 augusti 1913 som startdatum och har minsann varit med om stormar förr, inte bara orkanbyar likt Gudruns. Den har överlevt två världskrig, flera fackliga stormar och åtskilliga organisationsförändringar. Inget tyder på annat än att föreningen står rotfast också inför framtiden. Föreningens ändamål är: > att verka för att samhörighetskänslan mellan föreningens medlemmar upprätthålls och förstärks, > att verka för ett allsidigt utbyte av yrkeserfarenhet medlemmarna emellan, > att anordna studieresor med skogligt program för att höja medlemmarnas skogliga kompetens, > att genom bidrag, dels stödja medlemmarnas skogliga studier och undersökningar, dels deras deltagande i skogliga exkursioner m.m., > att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen i övrigt. Medlem är den som betalat sin årsavgift, är anställd i Skogsstyrelsen och är medlem i Skogakademikerna. Pensionärer kan också vara medlemmar i FSJ om de vid pensioneringen varit anställda i en skogsvårdsstyrelse eller i Skogsstyrelsen och under sin aktiva tid varit medlemmar i föreningen. Medlemsavgiften är 100 kronor per år. Alla är också välkomna att stödja föreningen genom donation till Åke Liljebergs Fond. TEXT OCH FOTO: ANDERS OLSSON Sju mäktiga skogskvinnor Sju kvinnor i skogsindustrin tar i år plats på tidningen Veckans Affärers lista över de 125 mäktigaste kvinnorna i näringslivet. I topp på skogslistan, på plats 15, finns Elisabet Salander-Björklund, divisionschef Stora Enso. Övriga kvinnor i skogsindustrin på listan är: 65: Kersti Strandqvist, affärsområdeschef SCA Personal Care 99: Carina Håkansson, VD Stora Enso Skog 100: Eva Karlsson-Berg, produktionschef Stora Enso Skoghalls bruk 102: Ingela Ekebro, fabrikschef SCA Östrand Massabruk 110: Gunilla Saltin, platschef Södra Cell Värö 112: Eva Färnstrand, platschef Södra Cell i Mönsterås Hela listan finns på KÄLLA: e-skogen 23/

19 Skogs-EM 2006 Skogs-EM på skidor 2006 hölls 26 februari 5 mars i Sarajevo. Av totalt 720 deltagare från 19 länder deltog 13 svenska skogsmän. (Vid pressläggningen är tävlingarna ännu inte avgjorda.) Skogs-EM i orientering avgörs juni i närheten av Tammerfors. Arrangemangen togs över till Finland från Södra i Halmstad, då den tänkta tävlingsskogen drabbats av Gudruns härjningar. Inbjudan och ett resepaket kommer att finnas på Anmälan senast 31 maj. Nästa tidning LEIF STRÖMQUIST Nästa tidning utkommer i mitten av juni. Material vill vi ha senast 20 maj. Nu finns två studenter i Skogsakademikernas styrelse Skogsakademikernas styrelse har nu fått båda sina studentrepresentanter sedan Björn Öhrström adjungeras från Björn läser sedan hösten 2005 på skogsmästarprogrammet i Skinnskatteberg. Möt Björn på www. smsk.slu.se/studenter/ smp05/f05bjoh1. Våra platsannonser Ska du anställa en skogsakademiker? Vill du snabbt nå många direkt i brevlådan använd vår annonsservice Skogsakademikertips. Vi skickar till hela eller delar av skogsakademikerkåren och lägger annonsen på webben. Mer information, se webben eller kontakta Gunilla Gidlund, gunilla.gidlund@ naturvetareforbundet.se, tel Aktuellt från SLU Den fackliga webbplatsen har ständigt uppdaterad information om det mesta som rör sig på SLU. SLUs personaltidning heter nu Resurs och kan beställas från Eva-Karin. Eek@adm.slu.se. Nominera kongressombud Naturvetareförbundets kongress 2006 hålls i Stockholm den november. Kongressen hålls vart tredje år och är förbundets högsta beslutande organ. Totalt väljs 60 ombud. Information om röstningen kommer senare i vår. Det är viktigt att ta denna möjlighet att påverka verksamheten. Föreslaget ombud ska ha accepterat nomineringen. Det går självklart också att nominera sig själv. Namnförslagen sänds till: Naturvetareförbundet, Erik Palmqvist, Box 760, Nacka, fax , e-post erik.palmqvist@naturvetareforbundet.se och ska ha inkommit senast måndagen den 31 mars. Se vidare Skogshistorisk årsskrift 2005 Skogshistoriska Sällskapets årsskrift för 2005 har utkommit. Den innehåller en rad intressanta artiklar, som den inledande Ekologi, naturskydd och skogsbruk under Darwins århundrade av Karl- Göran Enander. Besök Skogshistoriska Sällskapet på webbplatsen eller kontakta sällskapets sekretarare Gunnar Johansson, Klockarstigen 14, Gävle, tel Matrikeln 2006 Årets matrikel utkommer i juni. Alla medlemmar i Skogsakademikerna får matrikeln hem. Men visst behövs matrikeln både hemma och på jobbet? 2006 års matrikel kostar 450 kronor inklusive moms. Porto tillkommer. Beställ redan nu från Gunilla Gidlund, gunilla.gidlund@ naturvetareforbundet.se, tel Matrikeln ges ut årligen. Här matrikeln Har vi dina aktuella uppgifter till matrikeln? (Se också notis s. 4). Nya medlemmar välkomna! Nya medlemmar i Naturvetareförbundet/delförbundet Skogsakademikerna från 15 november 2005 till och med 10 februari Bengt Aggeryd jägmästarstuderande Simon Berg jägmästarstuderande Ingvar Bergh skogsteknikerstuderande Lina Bergqvist jägmästarstuderande David Bruun jägmästare Anna Bylund jägmästarstuderande Samuel Egbäck jägmästarstuderande Arvid Eriksson jägmästarstuderande Malin Eriksson jägmästarstuderande Johan Granlund skogsmästarstuderande Sofie Holmberg jägmästarstuderande Lars Norman skogsmästare Cecilia Persson jägmästarstuderande Johan Samuelsson jägmästarstuderande Anna Stenberg stud. skog- och marklära Oskar Svahn jägmästarstuderande Magnus Vilhelmsson jägmästarstuderande Gudmund Vollbrecht jägmästare Daniel Ågren skogsvetare Notiser 19

20 Posttidning B Naturvetareförbundet Box Nacka Givande näringslivsdag S kogsmästarskolan anordnar årligen en näringslivsdag. Den 8 februari fick skogsmästarstudenterna information om arbetsmarknaden i Sverige och utomlands, om att vara egenföretagare och om löne- och arbetsmarknadsstatistik. Mycket av det som kom fram under näringslivsdagen visar hur viktig utbildningstiden är för att både lära sig mycket nytt och att utvecklas som person, kommenterar Erik Palmqvist, ansvarig för kontakten med skogsstudenter på Skogsakademikerna/Naturvetareförbundet. Erik examinerades själv från Skogsmästarskolan år Näringslivsdagen gav många konkreta råd från fältet av bland andra inspektor Anders Söderström från Mellanskog och regionchef Albert Eliasson, Södra Skogsägarna. Många studenter oroar sig för att inte kunna tillräckligt när de kommer ut men utbildningen är bra och arbetsmarknaden för skogsmästarna är god. Sådana här välarrangerade näringslivsdagar borde ge studenterna ytterligare råg i ryggen. De behöver inte vara oroliga, säger Erik Palmqvist. KERSTIN DIAMANT Medverkande under näringslivsdagen: Fr. v: Tomas Einarsson, LEP Skogsförvaltning, Helena Vilhelmsson, Skogsstyrelsen, Anders Johansson, ordförande i Skogsmästarkåren och moderator för dagen, Erik Palmqvist, Naturvetareförbundet, Pär Karlsson, Agrifack, Albert Einarsson, chef för Region Öst, Södra Skogsägarna och Anders Söderström, inspektor på Mellanskog. Ej med i bild: Pernilla Björk, informationschef på SLU och Anna Nyström, Skogsmäklarna. Foldern om kårhuset kan beställas via Kårhuset Arbetet med skogsmästarstudenternas nya kårhus i Skinnskatteberg pågår för fullt. Enligt planeringen påbörjas renoveringen under hösten Skogsmästareförbundet kommer att bilda en stiftelse som ska äga och förvalta kårhuset. En rejäl grundplåt har kommit in men betydligt mer behövs. Bidrag tas tacksamt emot på PlusGiro , Skogsmästareförbundets kårhusfond. Skogsakademikerna har bidragit till kårhuset. Och Erik Palmqvist sitter i projektgruppen för kårhuset, som enligt plan invigs under Simon Näsström från Skogsmästarskolan var en av alla dem som passade på att tala med en av utställarna, SCA. Auditoriet på folkhögskolan i Skinnskatteberg var fyllt till bristningsgränsen med över 100 intresserade studenter. Samtliga foton: Thomas Nordling.