PLANBESKRIVNING 1(6) Innerstadsavdelningen S-Dp Karl-Johan Dufmats Tfn

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1(6) Innerstadsavdelningen S-Dp Karl-Johan Dufmats Tfn Förslag Detaljplan för Sänket 1 i stadsdelen Södermalm i Stockholm S-Dp HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt genomförandebeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanens syfte är att tillskapa en ny byggrätt inom och invid fastigheten Sänket 1 för att på platsen kunna uppföra en byggnad lik de som återfinns på den norra sidan av Metargatan. Den föreslagna byggnaden innehåller utrymmen för en förskola med tre avdelningar som efterfrågas av Södermalms stadsdelsförvaltning samt ca. 16 lägenheter. Frågor som detaljplaneförslaget och planbeskrivningen ska ge ledning kring är områdets kulturhistoriska värde, grönytans värde, trafiksituationen och fyllnadsmassornas föroreningsgrad. PLANDATA Detaljplaneområdet utgörs av del av fastigheten Sänket 1 och Södermalm 8:57. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Planområdet ingår i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården som en del i den kulturhistoriskt intressanta miljön. Om den historiska stenstaden går bland annat att läsa att stenstadens karaktärsdrag skall beaktas på ett lämpligt sätt, bl. a. med avseende på kvarterstrukturen, gatubredder, hushöjder, husdjup, byggnadsskick samt vattenfronten och stenstadens tydliga gränser. Detaljplan Gällande detaljplan Pl. 514 är från 1929 och reglerar bland annat utvecklingen av kvarteren Ryssjan och Långreven. Detaljplanen anger även en byggrätt för kvarteret Sänket och Lilla Blecktornet.

2 2 (6) S-Dp FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Befintliga förhållanden Idag är platsen obebyggd och används som en del av parkmarken i Lilla Blecktornsparken. Över planområdet går två gångvägar och där finns två kastanjer samt en alm. Hästkastanjerna har, som parkträd betraktat, ett relativt lågt bevarandevärde på grund av kraftiga stamskadorna samt de tidigare och felaktigt utförda beskärningarna. Den stora hästkastanjen är dock en av de äldsta i Stockholm men en noggrannare undersökning har visat på risk för framtida stambrott på grund av omfattande rötskador. Almen är dock att betrakta som ett unikum då den saknar stam- och beskärningsskador och inte heller är smittad av almsjukan. Kulturmiljö Kvarteren Ryssjan och Draget som angränsar till planområdet utgör representativa exempel på planeringen av storgårdskvarter under 1920-talet. De är blåklassade i Stockholms stadsmuseums inventering vilket anger bebyggelse av byggnadsminneskaraktär. Vidare anser stadsmuseet också att de utgör riksintresse för kulturmiljövården. Övriga byggnader längsmed Metargatan är grönklassade, vill säga särskilt värdefulla. Stadsbyggnadskontoret har i samarbete med Byggnads AB Abacus och Stockholms Byggnadsantikvarier AB tagit fram en kulturhistorisk utredning och analys av planområdet. Den visar bland annat att byggnaden som kallas Sänket fanns på platsen till någon gång mellan 1944 då skönhetsrådet gjorde en uppmätning, vilket ofta gjordes innan rivning, och 1949 då en uppmätning av tomten gjordes där huset ej redovisas. Utredningen visar också att P. O. Hallman i sitt planeringsarbete kring Blecktornsområdet utnyttjade både Stora och Lilla Blecktornet samt Sänket som karaktärsskapande medelpunkter. Lilla Blecktornsparken ingick tidigt i Hallmans planer för området, men har genomgått förändringar efter det första anläggandet kring samarbetade arkitekterna Holger Blom och Erik Glemme om den till viss del befintliga utformningen. Stor prioritet gavs barnens lekytor. I parkens soligaste del, i norr, förlades lekplatser, lekredskap och en plaskdamm. De anlade också den gräsyta som enligt tidens ideal skulle vara beträdbar samt två bollplaner i den södra delen mot bergsskärningen. Idag är lekplatserna ersatta av en minigolfbana. Anmärkningsvärt är att området kring Sänket inte ingick i utformningen av Lilla Blecktornsparken. En gestaltningsplan för området kring Sänket utarbetades dock året efter, 1947, men detta förslag genomfördes aldrig. Istället har ytan fått sin nuvarande utformning genom ett förslag som Holger Blom ensam utarbetat kring 1962.

3 3 (6) S-Dp Slutsatser Sänket är den plats där det skett förändringar sedan 1920-talet. Hallman förhöll sig till Sänket som bebyggt och inte som park. Det gör att platsens nuvarande utseende inte har ett kulturhistoriskt värde direkt knutet till Hallmans stadsplan. Vidare har Blom gestaltat den nuvarande utformningen av Sänket som utfördes 1962, då platsen blev en integrerad del av Lilla Blecktornsparken. Planerna för detta fanns redan 1947 och visar att man då valde användning som park före nybebyggelse. Men Sänkets del av parken hör inte till parkgestaltningens centrala och mest betydelsefulla delar. En nybyggnation på platsen bedöms därmed inte ha stor negativ inverkan på det kulturhistoriska värde som Blom/Glemmes utformning av Lilla Blecktornsparken innehar. En ny byggnad skulle dock ha negativ inverkan på det kulturhistoriska värdet hos den arkitektoniska enhetlighet som präglar miljön. En enhet av välbevarad och intakt 1920-tals arkitektur, utan inblandning av senare bebyggelse. I talets formspråk och stadsplaneideal var väl sammanhållna och genomkomponerade miljöer en bärande idé. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande i frågan kring kulturmiljön kontra effekterna av en eventuell nybyggnation med förskola slutar i bedömningen att platsen är lämplig att ta i anspråk. Ny bebyggelse Den föreslagna byggnaden, framtagen av Byggnads AB Abacus och ÅWL Arkitekter AB, strävar efter att ta upp det formspråk som finns i närområdet. Byggnaden får från anslutande gatunivå och uppåt samma yttermått som redan befintlig bebyggelse på Metargatan. I huskroppen inryms flertalet funktioner så som förskola, garage och lägenheter. Sammanlagt är det frågan om 4 våningsplan och inredd vind med bostäder samt ett eller två våningsplan i souterräng för förskola, och biytor inklusive garage. Souterrängvåningen kommer i likhet med flertalet exempel längsmed Metargatan att bli devis synlig ovan markytan. Entrén till förskolan och garaget kommer ske från den lägre marknivån och förskolegården kommer uppta området fram till den östligaste gångvägen.

4 4 (6) S-Dp Friytor och rekreation Då den föreslagna byggnaden innehåller tre förskoleavdelningar kommer den kvarvarande platå delen fram till den östligaste gångvägen tas i anspråk av en förskolegård samt tillfart till garaget. Gator och trafik Parkering och angöring I den föreslagna bebyggelsen ingår garageparkering till stadens riktvärde om 0,55 parkeringsplatser per lägenhet. Angöring till förskolan löses genom att en lastzon anläggs på den norra sidan om Metargatan, möjligen kan denna lastzon nattetid användas för parkering. Kollektivtrafik I detaljplanens närområde återfinns stationer för ett flertal busslinjer. På Ringvägen ca. 200 meter nordväst om Sänket har stombusslinje 3 en station, på Katarina Bangata ca. 91 meter sydöst har både buss 76 och 59 hållplats.

5 5 (6) S-Dp Tillgänglighet Den föreslagna byggnaden kommer ansluta i höjd till Metargatan på den västra sidan som också kommer bli bostadshusets huvudingång. Förskolans ingång ligger i sutterängplan och detaljutformningen av angöringen är inte utredd. Avstånd och en höjdskillnad mellan den sluttande Metargatan och förskoleentrén tyder dock på att det inte föreligger några större svårigheter. Tillgänglig angöring med bil löses genom en handikapparkeringsplats i garaget. Nuvarande bebyggelseskiss visar på en fristående byggnad för sophanteringen i anslutning till bostadsentréns nivå. Konsekvenser för barn Den planerade förskolan med sina tre avdelningar kommer få en egen förskolegård på platådelen av Lilla Blecktornsparken. I parken återfinns även en plaskdamm, tennisbana och grusplan vid sidan av övriga gräsytor. Buss 76 och 59 som angör sin slutstation på den västra sidan av Katarina Bangata medför också att förskolebarnen inte behöver korsa trafikerad väg vid utflykter annat än om stombusslinje 3 västerut väljs som färdmedel. Vidare finns i Stora Blecktornsparken en parklek och en avdelning med djur, bland annat kaniner och får. Teknisk försörjning Anslutning till stadens system för vatten, avlopp, uppvärmning, kommunikation m.m. bekostas av byggherren. Samtliga för byggnaden nödvändiga tekniska installationer ska inrymmas i given byggnadsvolym. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget strider inte mot gällande översiktplan. Planförslaget bedöms heller inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskapseller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas nedan. Buller En bullerutredning utförd av ACAD visar att samtliga fasader får högst 55 dba ekvivalent ljudnivå utanför fönster. Inte heller överstiger maximal ljudnivå 70 dba vid någon fasad. Ljudisolering i ytterväggar och tak (inklusive dörrar, fönster och luftintag) dimensioneras så att ekvivalent ljudnivå i boningsrum inte överstiger 30 dba och maximal ljudnivå inte överstiger 45 dba mellan kl

6 6 (6) S-Dp Solljus Den befintliga bebyggelsemassans lokalisering i förhållande till den föreslagna byggnaden återfinns från en sydlig till en östlig riktning. Det medför att förändringen i ljusförhållanden på platsen främst påverkar boende på Metargatan 13 som får ett mindre solljusinfall förmiddagstid än idag. MARS JUNI Markföroreningar Undersökningar gjorda på uppdrag av Staden visar att marken inom planområdet innehåller något förhöjda halter bly vilket innebär att viss försiktighet i hanteringen av fyllnadsmassorna kommer behöva iakttagas. Arne Fredlund Planchef Karl-Johan Dufmats Planhandläggare