Projekteringsanvisning. Styrinstallation

Transkript

1 Projekteringsanvisning Styrinstallation STYR_PROJ1_12

2 1. INLEDNING SYSTEMBESKRIVNING KOMMUNIKATION MED EXTERNA SYSTEM Modbus Analoga/digitala signaler KNX, Bacnet och Dali ÖVERGRIPANDE FUNKTIONER OCH DATAUTBYTE MED EXTERNA SYSTEM Tryckoptimering Temperaturoptimering tilluft Behovsoptimerad framledningstemperatur radiatorsystem Start och stopp av aggregat Parallella aggregat Nattkyla Förprogrammerade driftfall Brandfunktioner LÖSNINGAR A. Kontorslokaler A.1 Cellkontor med överluft A.2 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, platt kanal A.3 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, väggdon A.4 Cellkontor med överluft, glasfasad med radiator/konvektor A.5 Cellkontor med frånluft A.6 Konferensrum med hög flexibilitet A.7 Konferensrum med låg flexibilitet A.8 Landskap med hög flexibilitet A.9 Landskap med hög flexibilitet, glasfasad med radiatorer/konvektorer A.10 Landskap/samlingslokal med låg flexibilitet A.11 Frånluftsbalansering A.12 Rum med fasta flöden (WC, städ etc.) B. Skollokaler B.1 Klassrum B.2 Grupprum med överluft C. Vårdlokaler C.1 Undersökningsrum C.2 Vårdrum med WC D D.1 CBR D.2 CBRE D.3 SBR E. Lab E.1 Dragskåp E.2 Dragbänk STYR_PROJ1_12 2 (56)

3 E.3 LAF-bänk E.4 Draghuv E.5 Punktutsug E.6 Luftbalansering E.7 Luftbalansering med tryckhållning E.8 Differenstrycksreglering F. Solskydd ANTECKNINGAR STYR_PROJ1_12 3 (56)

4 1. INLEDNING Att konstruera en väl fungerande anläggning med behovsstyrd ventilation behöver inte vara svårt, men det krävs ändå kunskaper som spänner över flera teknikområden. För att underlätta projekteringen av dessa system och för att undvika fallgropar har Lindinvent tagit fram tre anvisningar som i huvudsak är uppdelade efter de kategorier som förekommer inom branschen. Projekteringsanvisning, ventilation, värme och kyla Dimensionering av luftflöden, kanalsystem, fläktar o dyl. Projekteringsanvisning, styr Funktionssamband, styrprodukter, kommunikation Projekteringsanvisning, el Dimensionering av kablar, transformatorer etc. Nedanstående beskrivs kortfattat tillvägagångssättet för att konstruera ett variabelflödessystem med Lindinvents produkter. STYR_PROJ1_12 4 (56)

5 2. SYSTEMBESKRIVNING En anläggning med Lindinvents produkter installerade är mer än bara enskilda komponenter. Produkterna är delar i ett helt system för behovsstyrd ventilation som samverkar från rumsnivå till aggregatnivå och upp till webbaserad övergripande nivå. Grundtanken är dock att systemen skall vara så decentraliserade som möjligt genom att varje nivå skall vara autonom och inte vara beroende av en överordnad nivå. Detta gäller för de flesta standardfunktioner men det finns även ett flertal tillämpningar på central nivå och tack vare möjligheten till friprogrammering kan även specialtillämpningar skräddarsys. Lindinvent har de produkter som behövs för installation av behovsstyrd ventilation. De produkter som hör till kategorin styr är: Regulatorer TTC, taktilluftsdon VTD, väggtilluftsdon RCC, rumsklimatsregulator FBL, flödesregulator FLC, flödesregulator SPL, tryckregulator CFL, tryckregulator med flödesmätning FCC, dragskåpsregulator LAFC, LAF-bänksregulator DPC, differenstrycksregulator BCC, kylbaffelregulator Tilluftsdon med inbyggd rumsklimatsregulator. Tilluftsdon med inbyggd rumsklimatsregulator. Spjällstyrning med rumsklimatsregulator Spjällstyrning med generell flödesregulator Spjällstyrning med 2-läges flödesregulator Spjällstyrning med tryckregulator Spjällstyrning med tryckregulator och flödesmätning Spjällstyrning med dragskåpsregulator Spjällstyrning med LAF-bänksregulator Spjällstyrning med differenstrycksregulator Spjällstyrning med kylbaffelregulator Smarta spjäll (spjäll med färdigmonterad regulator, spjällmotor och givare för flöde eller tryck) DCV-RC DCV-BL DCV-SP DCV-CF DCV-MF Spjällenhet med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare och kanaltemperaturgivare Spjällenhet med flödesregulator, spjällmotor och flödesgivare Spjällenhet med tryckregulator, spjällmotor och tryckgivare Spjäll- och mätenhet med tryckregulator, spjällmotor, tryckgivare samt flödesgivare Mätenhet med flödesgivare Produkter på överordnad nivå NCE, gateway can/ethernet LINDINTELL, server Lindinspect, webgränssnitt Gateway mellan cannätverk och Ethernet nätverk, även med modbus-brygga Server med mjukvara Mjukvara, webgränssnitt Utöver ovanstående finns givare, kopplingsboxar, användarpaneler och produkter för belysningsstyrning, se STYR_PROJ1_12 5 (56)

6 Lindinvents system är uppbyggt i tre nivåer: Regulatornivå Lokal nivå Överordnad nivå På regulatornivån kopplas externa givare, ventilställdon, I/O-boxar och spjällmotorer samman med det aktiva donet, regulatorn eller annan intelligent enhet via analoga signaler. Varje intelligent enhet kallas för en nod i nätverket. På lokal nivå sammanbinds alla noder av ett CAN-nätverk via Lindinvents LCCP-protokoll. Via CAN-nätverket kan enheterna samverka genom diverse fördefinierade funktioner, som konfigureras i enheterna, via så kallade zoner. Exempel på zoner är flödes-, närvaro- och belysningszon. Alla enheter som skall samverka via en zon-inställning skall vara inkopplade på samma fysiska CAN-nätverk, så kallad slinga. På regulatornivå och lokal nivå används samma typ av 4-ledar-kabel för att koppla samman de olika produkterna vare sig de skall kommunicera med analoga signaler eller om de skall agera som en del av CANnätverket. I fyrledarkabeln sker både kommunikation och spänningsmatning, 24 VAC. Regulatornivå Lokal nivå Regulatornivå STYR_PROJ1_12 6 (56)

7 På översta nivån sammanförs ett eller flera CAN-nätverk till en överordnad server med programvaran LINDINTELL. Förbindelsen mellan de lokala CAN-nätverken och LINDINTELL sker via en kommunikationsbrygga kallad NCE och ett TCP/IP-nätverk. Kommunikationen över TCP/IP är Lindinvents seriella protokoll Gustav. LINDINTELL är en servermjukvara som agerar som en DUC i Lindinvents system med funktioner för bland annat optimering, överstyrning och friprogrammering. LINDINTELL är också en förutsättning för att kunna visualisera enheterna via Lindinvents webbgränssnitt LINDINSPECT. TCP/IP Server med LINDINTELL CAN-nätverk Till varje NCE kan det anslutas 2 st slingor (CAN-nätverk). På respektive slinga kan det kopplas max 100 st noder. 2 st CAN-slingor, max 2x100 noder. 2 st CAN-slingor, max 2x100 noder. TCP/IP Server med LINDINTELL 2 st CAN-slingor, max 2x100 noder. På små anläggningar där det endast finns ett CAN-nätverk och behovet av LINDINTELL inte är motiverat, kan NCE istället agera Modbus-brygga åt de inkopplade enheterna på CAN-nätverket. STYR_PROJ1_12 7 (56)

8 3. KOMMUNIKATION MED EXTERNA SYSTEM För att kommunicera med externa styrsystem och produkter har LINDINTELL ett flertal möjliga vägar att tillgå. Modbus är den vanligast förekommande men även analoga/digitala signaler finns. Framöver kommer också stöd för KNX, Bacnet och Dali implementeras. 3.1 Modbus LINDINTELL har inbyggd funktionalitet för att agera både modbus-brygga (slav) åt externa DUCar/styrsystem, men även som master för att kunna agera utan mellanhand vid till exempel utbyte mot enhetsaggregat. Utbytet sker normalt över Modbus TCP men stöd för Modbus RTU över RS-485 och RS- 232 finns också. Utbyte över Modbus RTU kräver normalt att LINDINTELL-servern är en fysisk maskin då inkoppling sker mot dess seriella portar. Då ingen LINDINTELL finns kan NCE agera Modbus-brygga (slav) istället. Inkoppling av Modbus TCP/RTU sker då direkt mot dess egna plintar för ändamålet. Varje enhet som är ansluten på ett CAN-nätverk har en egen modbuslista med register för diverse är-, bör-, inställnings- och statusvärden. Dessa enheter kan bryggas över LINDINTELL och betraktas då av läsande master som en komplett Modbus-anslutning med lika många enheter som på det bryggade CAN-nätverket. LINDINTELL är i sig själv också en modbus-enhet med register för överordnade funktioner så som optimerings-, status- och metrik-värden. Notera att NCE endast är en brygga i Modbusfallet och har således ingen egen registerlista. Utförligare information om Modbus-kommunikation mot Lindinvents produkter finns som bilaga till respektive produkts Modbus-registerlista. 3.2 Analoga/digitala signaler I vissa fall kan analoga och/eller digitala signaler vara att föredra i det överordnade utbytet mellan Lindinvents system och externa DUCar/styrsystem. En förutsättning för detta är att LINDINTELL finns med i systemet, då alla konfiguration och hantering sker där. Fysisk inkoppling av analoga och digitala signaler sker i gateway NCE och dess avsedda plintar för ändamålet. 3.3 KNX, Bacnet och Dali Framtida stöd för KNX, Bacnet och Dali kommer byggas in i LINDINTELL. Behövs en sådan lösning i dagsläget går det att lösa via Modbus-omvandlare. Kontakta Lindinvent för lösningsförslag. STYR_PROJ1_12 8 (56)

9 4. ÖVERGRIPANDE FUNKTIONER OCH DATAUTBYTE MED EXTERNA SYSTEM För att en anläggning med Lindinvents produkter skall fungera på bästa sätt kan information ibland behöva utbytas med andra styrsystem. Se kapitel 3 för hur utbyte av data sker mellan olika system. Nedan beskrivs exempel på överordnade funktioner och datautbyte med andra styrsystem. 4.1 Tryckoptimering Tryckoptimering innebär att anläggningen alltid ska ha ett så lågt tryck som möjligt samtidigt som alla don och spjäll får sina inställda luftflöden. Detta gör att elbehovet för fläktarna och ljudnivån i anläggningen alltid är så låg som möjligt. Tryckoptimering är en standardfunktion i LINDINTELL och resultatet av optimeringen skickas till eller läses som ett värde från aggregatstyrsystemet. Rekommendationen är att värdet är ett procenttal, %, vilket motsvarar lägsta respektive högsta tryck för fläktarna. Min- och maxgränserna ställs in i styrsystemet för aggregatet. För vissa aggregat med inbyggd styr måste detta värde i stället skrivas som ett absolutvärde uttryckt i Pa. 4.2 Temperaturoptimering tilluft Utgångsläget vid optimering av tilluftstemperaturen är att temperaturen hela tiden skall vara den som ger lägst driftkostnad. Vilken tilluftstemperatur som är optimal beror på flera parametrar vilket kan göra att sambanden blir komplicerade. Sambanden beskrivs i Projekteringsanvisningar ventilation, värme och kyla. Det finns även möjlighet att optimera tilluftstemperaturen i en anläggning där man både värmer och kyler med tilluften samtidigt. I detta fall är inte optimeringen till för att erhålla lägsta driftkostnad utan eftersträvar då att nå den optimala komforten vad avser rumstemperaturen. Resultatet av temperaturoptimeringen skickas av eller läses från LINDINTELL som ett värde till aggregatstyrsystemet. Rekommendationen är att värdet är ett procenttal, %, vilket motsvarar lägsta respektive högsta temperaturbörvärde för tilluften. Min- och maxgränserna ställs in i styrsystemet för aggregatet. 4.3 Behovsoptimerad framledningstemperatur radiatorsystem Den dominerande metoden för att styra framledningstemperaturen i ett radiatorsystem är att reglera den efter en utetemperaturkurva. Denna metod tar inte hänsyn till det verkliga behovet i en fastighet och leder ofta till för höga framledningstemperaturer. För en fastighet med exempelvis värmepump som värmekälla kan detta leda till onödigt höga driftkostnader. Det mest energieffektiva sättet som samtidigt ger högst komfort är att behovsoptimera framledningstemperaturen. Optimering innebär att anläggningen alltid ska ha en så låg framledningstemperatur som möjligt samtidigt som alla radiatorer kan få sina injusterade maxflöden. Med denna metod anpassar sig radiatorsystemet hela tiden till de faktiska förhållandena. Höga interna värmelaster, solinstrålning och rum som är satta i ekonomiläge kommer att resultera i lägre framledningstemperatur jämfört med en utekompenserad kurva. Resultatet av temperaturoptimeringen skickas av eller läses från LINDINTELL som ett värde till styrsystemet för värmeanläggningen. Rekommendationen är att värdet är ett procenttal, %, vilket motsvarar lägsta respektive högsta framledningstemperatur. Min- och maxgränserna ställs in i styrsystemet för värmeanläggningen. 4.4 Start och stopp av aggregat Startsekvens Då fläktarna stängs av och luftflödet uteblir kommer Lindinvents aktiva tilluftsdon att öppna helt eftersom de eftersträvar att hålla sina flödesbörvärden. När fläktarna startas kan man få ett scenario där man först erhåller ett för högt luftflöde i systemet och därefter, när donen stänger, så kan kanaltrycket stiga högt över börvärdet. Orsaken är att reglertiderna för don och fläktar inte matchar varandra. Om man har bekymmer med detta i en anläggning kan en funktion aktiveras i LINDINTELL som innebär att donen stänger till ett förutbestämt läge när fläktarna stängs. Regleringen tillåts sedan inte att reglera förrän kanaltrycket återgått till inställt värde. STYR_PROJ1_12 9 (56)

10 Närvarobaserad start och stopp För att erhålla en energieffektiv ventilationsanläggning kan man välja att basera start och stopp av fläktarna på närvarograden i en byggnad. Aggregatstyrsystemet kan från LINDINTELL läsa hur många don som har närvaro i byggnaden och utifrån detta avgöra om fläktarna skall vara i drift eller inte. Till en kontorsbyggnad kommer folk ofta samma tid varje morgon och man kan i så fall välja att ha en kombination av tids- och närvarostyrning. Fläktarna startas då t ex en halvtimme i förväg för att vädra ut byggnaden. När närvaron har upphört på kvällen stoppas fläktarna efter inställd eftergångstid. Att tänka på då man har närvarobaserad start och/eller stopp av fläktar är att inte sätta gränsen för närvaro till ett enskilt don. Detta kan leda till onödiga starter och stopp eller att fläktarna aldrig stängs av om en närvarogivare går sönder. Lämpligt värde kan vara 3 st don i en mindre anläggning och upp till 10 st don i en större anläggning. 4.5 Parallella aggregat I anläggningar som har stor variation mellan min- och maxflöde händer det att man väljer att installera parallella aggregat. Tanken är att vid låga flöden skall endast ett aggregat vara i drift och vid stora flöden skall bägge aggregaten vara i drift. Problemet uppstår då man skall växla mellan ett eller två aggregat i drift. Detta kan leda till stora svängningar i luftflöde och tryck och i värsta fall att systemet hamnar i självsvängning. Nedan beskrivs ett sätt att undvika dessa problem: Vid uppstart av systemet startas endast det ena aggregatet och det får vara ensamt i drift. Styrning av fläktar sker därefter enligt: Då aggregatet nått 80 % av sitt maxflöde (40 % av totalt maxflöde) stoppas aggregatet. Signal ges från aggregatstyrsystemet till LINDINTELL som fryser samtliga don i sitt öppningsläge. Fläkt 1 stoppas. Direkt efter att fläkt 1 stannat återstartar fläkt 1 och fläkt 2 samtidigt och regleras parallellt. Då aggregaten uppnått sitt tryckbörvärde ges signal till LINDINTELL som släpper donen och låter dem reglera. Vid sjunkande flöde sker styrningen omvänt. Dock skall det vara en hysteres mellan läget där växlingarna sker, exempelvis vid 25 % totalflöde för att återgå till drift med en fläkt. STYR_PROJ1_12 10 (56)

11 4.6 Nattkyla I anläggningar med CAV-flöden aktiveras nattkylefunktion då vissa kriterier är uppnådda (max temperatur inom- och utomhus under dagen, aktuell nattemperatur etc). För inomhustemperaturen används ofta en referensgivare som placerades på en så pass relevant plats som möjligt. Då kriterierna är uppnådda startas fläktarna på natten och samtliga rum i byggnaden ventileras tills villkoren för referensgivaren eller den samlade frånluftstemperaturen är uppnådda. I en byggnad med Lindinvents tilluftsdon har man kontroll på temperaturen och luftflödet i samtliga rum. Om man vill använda sig av nattkyla kan man således ventilera varje rum individuellt och endast ventilera de rum som behöver kylas ned. Villkoren för att starta nattkylan sätts i aggregatstyrsystemet. När nattkyla aktiveras skall aggregatstyrsystemet kommunicera följande till LINDINTELL: Börvärdesoffset (antal graders temperatursänkning i rum). Förregling radiatorvärme. Om värmesystemet är i drift eller om elradiatorer används är det viktigt att inte släppa förreglingen av radiatorerna när nattkylan stängs av. I annat fall kommer radiatorerna starta för att värma så fort nattkylan upphör. När nattkylan startas sänker LINDINTELL börvärdena för tilluftsdonen med angiven offset så att de öppnar för att kyla ned rummen. När respektive rum uppnått det inställda börvärdet sänks luftflödet och på så sätt erhålls lägsta energianvändning för fläktarna. 4.7 Förprogrammerade driftfall För att underlätta kontroll av ventilationssystemet kan LINDINTELL sätta anläggningen i olika förprogrammerade driftfall. De olika driftfallen kommuniceras till LINDINTELL från aggregatstyrsystemet och kan vara: Minflöde, alla don sätts i minflöde. Närvaroflöde (OVK-läge), alla don ställs till närvaroflöde. Sammanlagringsflöde, alla don sätts till ett fördefinierat flöde (% av maxflöde) som motsvarar det sannolika sammanlagrade flödet som fläktarna är dimensionerade för. Maxflöde, alla don sätts i maxflöde. 4.8 Brandfunktioner Lindinvents produkter är inte formellt brandklassade men kan ändå bli en del i en byggnads aktiva brandskydd, detta gäller framförallt genom att försvåra spridning av brandgaser. Aktiva don och spjällregulatorer kan tilldelas en brandzon samt instruktionen att öppna eller stänga i händelse av brand. I LINDINTELL finns det två brandmoduler, PassiveFire och ActiveFire. PassiveFire innebär att ett yttre styrsystem hela tiden skriver kommandet Ingen brand till LINDINTELL (via exempelvis modbus eller analogt). LINDINTELL för denna skrivning vidare till don och regulatorer. Då skrivningen utifrån uteblir intar don och regulatorer sina förutbestämda brandlägen. ActiveFire innebär omvänt att LINDINTELL får ett kommando om att det brinner (brandlarm). STYR_PROJ1_12 11 (56)

12 5. LÖSNINGAR A. Kontorslokaler Ventilation i kontor skall skapa ett produktivt klimat samt vara energieffektiv och den skall helst inte märkas. Därför är rätt temperatur och luftflöden en viktig fråga - inte bara ur energi och miljöperspektiv. Våra lösningsexempel nedan beskriver några typlösningar för smart ventilation i kontor. A.1 Cellkontor med överluft Standardlösning för cellkontor. I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_12 12 (56)

13 Exempeldriftkort cellkontor med överluft Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC Aktivt taktilluftsdon CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för STYR_PROJ1_12 13 (56)

14 A.2 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, platt kanal Det är inte alltid nödvändigt att använda en donlåda för montage av tilluftsdonet TTC. Eftersom all strypning av luften sker i donet och inte via ett spjäll i donlådan kan man montera donet direkt i en ventilationskanal. I ett rum med begränsad takhöjd kan donet monteras i lågbyggande rektangulär kanal. Vid montage kan antingen donadapter DAB användas eller så kan färdig kanal PBF beställas (se respektive produktbeskrivning för mer info). Tilluftsdonet TTC kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som monteras i närheten av tilluftsdonet, exempelvis mot bjälklaget. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_12 14 (56)

15 Exempeldriftkort cellkontor med överluft, låg takhöjd, platt kanal Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC Aktivt taktilluftsdon CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC STYR_PROJ1_12 15 (56)

16 A.3 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, väggdon Ett alternativ till att ha takmonterade don i rum med låg takhöjd är att montera ett väggdon. Man bör dock observera att väggdon inte ger lika bra omblandning av luften som ett takplacerat don. Väggtilluftsdonet VTD kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan i korridoren. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_12 16 (56)

17 Exempeldriftkort cellkontor med överluft, låg takhöjd, väggdon Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation VTD Aktivt väggtilluftsdon CBX Kopplingsbox till VTD SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC STYR_PROJ1_12 17 (56)

18 A.4 Cellkontor med överluft, glasfasad med radiator/konvektor I en del lokaler kan man råka ut för att det inte går att förlägga kabel mellan tilluftsdonet och radiatorställdonet inom rummet. Så kan fallet exempelvis vara i rum med glasfasader där det av estiska skäl inte går att genomföra. Lösningen i detta fall är att använda sig av radiatorstyrningsboxen SBT. SBT kopplas som en nod på slingan och kommunicerar med donet via nätverket. Boxen kan till exempel placeras på våningen under radiatorn/konvektorn så kabeldragning ej görs i våningen ovanför. SBT måste alltid kopplas in på samma slinga som det reglerande tilluftsdonet. Tilluftsdonet TTC kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_12 18 (56)

19 Exempeldriftkort cellkontor med överluft, glasfasad med radiatorer/konvektorer Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Tilluftsdonet kommunicerar med styrenheten för termoställdon, SBT, via nätverket. Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC Aktivt taktilluftsdon CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC SBT Styrenhet för termoställdon STYR_PROJ1_12 19 (56)

20 A.5 Cellkontor med frånluft I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_12 20 (56)

21 Exempeldriftkort cellkontor med frånluft Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Frånluftsbalansering Tilluftsdon och flödesbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med flödesbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC STYR_PROJ1_12 21 (56)

22 A.6 Konferensrum med hög flexibilitet I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonen reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Kanalmonterad koldioxidgivare, GTQD, ansluts till ett av tilluftsdonen och reglerar luftflödet efter inställt värde. Luftflödet regleras antingen efter temperatur eller CO2-halt beroende på vilken parameter som kräver högst flöde. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, som är monterat i frånluftskanalen och summerar flödena från konfigurerade tilluftsdon. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdon med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_12 22 (56)

23 Exempeldriftkort konferensrum med hög flexibilitet Klimatreglering via aktiva tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktiva tilluftsdon. Kanalmonterad luftkvalitetsgivare mäter koldioxidhalten i rummet. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Frånluftsbalansering Tilluftsdon och flödesbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med flödesbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC GQ Koldioxidgivare för kanalmontage, GTQD STYR_PROJ1_12 23 (56)

24 A.7 Konferensrum med låg flexibilitet I ett konferensrum med flera större tilluftsdon där man inte eftersträvar hög flexibilitet installeras reaktiva (självverkande) tilluftsdon. I tilluftskanalen monteras smart spjäll, DCV-RC. Spjället är försett med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare samt kanaltemperaturgivare. I regulatorn ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som närvarogivare, radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Kanalmonterad koldioxidgivare, GTQD, ansluts till rumsregulatorn och reglerar luftflödet efter inställt värde. Luftflödet regleras antingen efter temperatur eller CO2-halt beroende på vilken parameter som kräver högst flöde. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Rumsklimatsregulatorn reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Rumstemperatur och koldioxid kan antingen mätas med frånluftsgivare eller väggmonterad givare. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I regulatorn finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_12 24 (56)

25 Exempeldriftkort konferensrum med låg flexibilitet Klimatreglering via reaktiva tilluftsdon Tilluftsflöde och kanaltemperatur mäts i rumsregulatorn via interna givare. Till regulatorn kopplas externa givare för närvaro, rumstemperatur och koldioxidhalt. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Frånluftsbalansering Rumsklimatregulator och flödesbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan rumsklimatsregulatorn sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. Materialspecifikation MTC Reaktivt (självverkande) tilluftsdon DCV-RC Smart spjäll med rumsklimatsregulator RCC och spjällmotor PAD. DCV-BL Smart spjäll med flödesbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC GTQ Kanalmonterad temperatur- och koldioxidgivare, GTQD GN Närvarogivare, XPIR eller PD STYR_PROJ1_12 25 (56)

26 A.8 Landskap med hög flexibilitet I ett kontorslandskap där man vill ha stor flexibilitet installeras aktiva tilluftsdon. Beroende på hur framtida tänkt rumsindelning skall se ut kan antingen TTC-250 eller TTC-400 installeras. Tilluftsdonen kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Vilka don som skall balanseras av frånluftsspjället konfigureras i respektive regulator genom att ange vilken flödeszon de tillhör. Zontillhörighet kan enkelt ändras via överordnat system och kräver ingen kabeldragning. Tilluftsdonen reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Tilluftsdonen med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donen finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_12 26 (56)

27 Exempeldriftkort kontorslandskap med hög flexibilitet Klimatreglering via aktiva tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktiva tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Frånluftsbalansering Tilluftsdon och flödesbalanseringsregulator konfigureras att tillhöra en gemensam flödeszon och kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar summerat tilluftsflöde efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donen sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med flödesbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC STYR_PROJ1_12 27 (56)

28 A.9 Landskap med hög flexibilitet, glasfasad med radiatorer/konvektorer I en del lokaler kan man råka ut för att det inte går att förlägga kabel mellan tilluftsdon och radiatorställdon inom rummet. Så kan fallet exempelvis vara i rum med glasfasader där det av estiska skäl inte går att genomföra. Lösningen i detta fall är att använda sig av radiatorstyrningsboxen SBT. Boxen kan till exempel placeras på våningen under radiatorn/konvektorn så att kabeldragning ej behöver göras i våningen ovanför. SBT kopplas som en nod på slingan och kommunicerar med donen via nätverket. SBT måste alltid kopplas in på samma slinga som det reglerande tilluftsdonet. Tilluftsdonen kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Vilka don som skall balanseras av frånluftsspjället konfigureras i respektive regulator genom att ange vilken flödeszon de tillhör. Zontillhörighet kan enkelt ändras via överordnat system och kräver ingen kabeldragning. Tilluftsdonen reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Tilluftsdonen med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donen finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning STYR_PROJ1_12 28 (56)

29 Exempeldriftkort kontorslandskap med hög flexibilitet, glasfasad med radiatorer/konvektorer Klimatreglering via aktiva tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktiva tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Tilluftsdonen kommunicerar med styrenheterna för termoställdon, SBT, via nätverket. Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Frånluftsbalansering Tilluftsdon och flödesbalanseringsregulator konfigureras att tillhöra en gemensam flödeszon och kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar summerat tilluftsflöde efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donen sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. Materialspecifikation TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med flödesbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC SBT Styrenhet för termoställdon STYR_PROJ1_12 29 (56)

30 A.10 Landskap/samlingslokal med låg flexibilitet I ett kontorslandskap eller samlingssal där man inte eftersträvar hög flexibilitet installeras reaktiva (självverkande) tilluftsdon. I tilluftskanalen monteras smart spjäll, DCV-RC. Spjället är försett med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare samt kanaltemperaturgivare. I regulatorn ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som närvarogivare, radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Rumsklimatsregulatorn reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Rumstemperatur och koldioxid kan antingen mätas med frånluftsgivare eller väggmonterad givare. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I rumsklimatregulatorn finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_12 30 (56)

31 Exempeldriftkort kontorslandskap med låg flexibilitet Klimatreglering via reaktiva tilluftsdon Tilluftsflöde och kanaltemperatur mäts i rumsregulatorn via interna givare. Till regulatorn kopplas externa givare för närvaro och rumstemperatur. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsspjället trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Frånluftsbalansering Rumsklimatregulator och flödesbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan rumsklimatsregulatorn sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Se separat beskrivning. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. Materialspecifikation MTC Reaktivt (självverkande) tilluftsdon DCV-RC Smart spjäll med rumsklimatsregulator RCC och spjällmotor PAD. DCV-BL Smart spjäll med flödesbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC GT Kanalmonterad temperaturgivare, GTD GN Närvarogivare, XPIR eller PD STYR_PROJ1_12 31 (56)

32 A.11 Frånluftsbalansering I en kontorsmiljö där man har cellkontor med till- och överluft balanseras luftflödet centralt i exempelvis en korridor. Det summerade tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Vilka don som skall balanseras av frånluftsspjället konfigureras i respektive regulator genom att ange vilken flödeszon de tillhör. Zontillhörighet kan enkelt ändras via överordnat system och kräver ingen kabeldragning. Om det finns fasta flöden i WC, städ, förråd etc. så anges dessa som en fast offset i flödesbalanseringsregulatorn. STYR_PROJ1_12 32 (56)

33 Exempeldriftkort frånluftsbalansering Frånluftsbalansering Tilluftsdon och flödesbalanseringsregulator konfigureras att tillhöra en gemensam flödeszon och kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar summerat tilluftsflöde efter eventuellt inställd offset. Avläsningar och inställningar Avläsning av ärvärden samt ändring av börvärden och inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. Materialspecifikation TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med flödesbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC STYR_PROJ1_12 33 (56)