Projekteringsanvisning. Styrinstallation. STYR_PROJ1_10

Transkript

1 Projekteringsanvisning Styrinstallation STYR_PROJ1_10

2 1. INLEDNING SYSTEMBESKRIVNING KOMMUNIKATION MED EXTERNA SYSTEM Modbus Analoga/digitala signaler KNX, Bacnet och Dali LÖSNINGAR Kontorslokaler Cellkontor med överluft Cellkontor med överluft, låg takhöjd, platt kanal Cellkontor med överluft, låg takhöjd, väggdon Cellkontor med överluft, glasfasad med radiator/konvektor Cellkontor med frånluft Konferensrum med hög flexibilitet Konferensrum med låg flexibilitet Landskap med hög flexibilitet Landskap med hög flexibilitet, glasfasad med radiatorer/konvektorer Landskap/samlingslokal med låg flexibilitet Frånluftsbalansering Rum med fasta flöden (WC, städ etc.) Skollokaler Klassrum Grupprum med överluft Vårdlokaler Undersökningsrum Vårdrum med WC Belysningsstyrning CBR CBRE SBR Lab Dragskåp Dragbänk LAF-bänk Draghuv Punktutsug Luftbalansering Differenstrycksreglering Solskydd ANTECKNINGAR STYR_PROJ1_10 2 (51)

3 1. INLEDNING Att konstruera en väl fungerande anläggning med behovsstyrd ventilation behöver inte vara svårt, men det krävs ändå kunskaper som spänner över flera teknikområden. För att underlätta projekteringen av dessa system och för att undvika fallgropar har Lindinvent tagit fram tre anvisningar som i huvudsak är uppdelade efter de kategorier som förekommer inom branschen. Projekteringsanvisning, ventilation, värme och kyla Dimensionering av luftflöden, kanalsystem, fläktar o dyl. Projekteringsanvisning, styr Funktionssamband, styrprodukter, kommunikation Projekteringsanvisning, el Dimensionering av kablar, transformatorer etc. Nedanstående beskrivs kortfattat tillvägagångssättet för att konstruera ett variabelflödessystem med Lindinvents produkter. STYR_PROJ1_10 3 (51)

4 2. SYSTEMBESKRIVNING En anläggning med Lindinvents produkter installerade är mer än bara enskilda komponenter. Produkterna är delar i ett helt system för behovsstyrd ventilation som samverkar från rumsnivå till aggregatnivå och upp till webbaserad övergripande nivå. Grundtanken är dock att systemen skall vara så decentraliserade som möjligt genom att varje nivå skall vara autonom och inte vara beroende av en överordnad nivå. Detta gäller för de flesta standardfunktioner men det finns även ett flertal tillämpningar på central nivå och tack vare möjligheten till friprogrammering kan även specialtillämpningar skräddarsys. Lindinvent har de produkter som behövs för installation av behovsstyrd ventilation. De produkter som hör till kategorin styr är: Regulatorer TTC, taktilluftsdon Tilluftsdon med inbyggd rumsklimatsregulator. VTD, väggtilluftsdon Tilluftsdon med inbyggd rumsklimatsregulator. RCC, rumsklimatsregulator Spjällstyrning med rumsklimatsregulator FBL, flödesbalansregulator Spjällstyrning med flödesbalansregulator (klimat) FBC, flödesbalansregulator Spjällstyrning med flödesbalansregulator (lab) SPC, tryckregulator Spjällstyrning med tryckregulator FLC, flödesregulator Spjällstyrning med flödesregulator FCC, dragskåpsregulator Spjällstyrning med dragskåpsregulator LAFC, LAF-bänksregulator Spjällstyrning med LAF-bänksregulator DPC, differenstrycksregulator Spjällstyrning med differenstrycksregulator BCC, kylbaffelregulator Spjällstyrning med kylbaffelregulator Smarta spjäll (spjäll med färdigmonterad regulator, spjällmotor och givare för flöde eller tryck) DCV-RC Spjällenhet med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare och kanaltemperaturgivare DCV-BL Spjällenhet med flödesbalansregulator, spjällmotor och flödesgivare DCV-SP Spjällenhet med tryckregulator, spjällmotor och tryckgivare Produkter på överordnad nivå NCE, gateway can/ethernet LINDINTELL, server Lindinspect, webgränssnitt Gateway mellan cannätverk och Ethernet nätverk, även med modbus-brygga Server med mjukvara Mjukvara, webgränssnitt Utöver ovanstående finns givare, kopplingsboxar, användarpaneler och produkter för belysningsstyrning, se STYR_PROJ1_10 4 (51)

5 Lindinvents system är uppbyggt i tre nivåer: Regulatornivå Lokal nivå Överordnad nivå På regulatornivån kopplas externa givare, ventilställdon, I/O-boxar och spjällmotorer samman med det aktiva donet, regulatorn eller annan intelligent enhet via analoga signaler. Varje intelligent enhet kallas för en nod i nätverket. På lokal nivå sammanbinds alla noder av ett CAN-nätverk via Lindinvents LCCP-protokoll. Via CANnätverket kan enheterna samverka genom diverse fördefinierade funktioner, som konfigureras i enheterna, via så kallade zoner. Exempel på zoner är flödes-, närvaro- och belysningszon. Alla enheter som skall samverka via en zon-inställning skall vara inkopplade på samma fysiska CAN-nätverk, så kallad slinga. På regulatornivå och lokal nivå används samma typ av 4-ledar-kabel för att koppla samman de olika produkterna vare sig de skall kommunicera med analoga signaler eller om de skall agera som en del av CAN-nätverket. I fyrledarkabeln sker både kommunikation och spänningsmatning, 24 VAC. Regulatornivå Lokal nivå Regulatornivå STYR_PROJ1_10 5 (51)

6 På översta nivån sammanförs ett eller flera CAN-nätverk till en överordnad server med programvaran LINDINTELL. Förbindelsen mellan de lokala CAN-nätverken och LINDINTELL sker via en kommunikationsbrygga kallad NCE och ett TCP/IP-nätverk. Kommunikationen över TCP/IP är Lindinvents seriella protokoll Gustav. LINDINTELL är en servermjukvara som agerar som en DUC i Lindinvents system med funktioner för bland annat optimering, överstyrning och friprogrammering. LINDINTELL är också en förutsättning för att kunna visualisera enheterna via Lindinvents webbgränssnitt LINDINSPECT. TCP/IP Server med LINDINTELL CAN-nätverk Till varje NCE kan det anslutas 2 st slingor (CAN-nätverk). På respektive slinga kan det kopplas max 100 st noder. 2 st CAN-slingor, max 2x100 noder. 2 st CAN-slingor, max 2x100 noder. TCP/IP Server med LINDINTELL 2 st CAN-slingor, max 2x100 noder. På små anläggningar där det endast finns ett CAN-nätverk och behovet av LINDINTELL inte är motiverat, kan NCE istället agera Modbus-brygga åt de inkopplade enheterna på CAN-nätverket. STYR_PROJ1_10 6 (51)

7 3. KOMMUNIKATION MED EXTERNA SYSTEM För att kommunicera med externa styrsystem och produkter har LINDINTELL ett flertal möjliga vägar att tillgå. Modbus är den vanligast förekommande men även analoga/digitala signaler finns. Framöver kommer också stöd för KNX, Bacnet och Dali implementeras Modbus LINDINTELL har inbyggd funktionalitet för att agera både modbus-brygga (slav) åt externa DUCar/styrsystem, men även som master för att kunna agera utan mellanhand vid till exempel utbyte mot enhetsaggregat. Utbytet sker normalt över Modbus TCP men stöd för Modbus RTU över RS-485 och RS-232 finns också. Utbyte över Modbus RTU kräver normalt att LINDINTELL-servern är en fysisk maskin då inkoppling sker mot dess seriella portar. Då ingen LINDINTELL finns kan NCE agera Modbusbrygga (slav) istället. Inkoppling av Modbus TCP/RTU sker då direkt mot dess egna plintar för ändamålet. Varje enhet som är ansluten på ett CAN-nätverk har en egen modbuslista med register för diverse är-, bör-, inställnings- och statusvärden. Dessa enheter kan bryggas över LINDINTELL och betraktas då av läsande master som en komplett Modbus-anslutning med lika många enheter som på det bryggade CAN-nätverket. LINDINTELL är i sig själv också en modbus-enhet med register för överordnade funktioner så som optimerings-, status- och metrik-värden. Notera att NCE endast är en brygga i Modbus-fallet och har således ingen egen registerlista. Utförliggare information om Modbus-kommunikation mot Lindinvents produkter finns som bilaga till respektive produkts Modbus-registerlista Analoga/digitala signaler I vissa fall kan analoga och/eller digitala signaler vara att föredra i det överordnade utbytet mellan Lindinvents system och externa DUCar/styrsystem. En förutsättning för detta är att LINDINTELL finns med i systemet, då alla konfiguration och hantering sker där. Fysisk inkoppling av analoga och digitala signaler sker i gateway NCE och dess avsedda plintar för ändamålet KNX, Bacnet och Dali Framtida stöd för KNX, Bacnet och Dali kommer byggas in i LINDINTELL. Behövs en sådan lösning i dagsläget går det att lösa via Modbus-omvandlare. Kontakta Lindinvent för lösningsförslag. STYR_PROJ1_10 7 (51)

8 4. LÖSNINGAR 1. Kontorslokaler Ventilation i kontor skall vara produktiv och energieffektiv, den skall helt enkelt inte märkas. Därför är rätt temperatur och luftflöden en viktig fråga - inte bara ur energi och miljöperspektiv. Våra lösningsexempel nedan beskriver några typlösningar för smart ventilation i kontor. 1.1 Cellkontor med överluft Standardlösning för cellkontor. I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 8 (51)

9 Exempeldriftkort cellkontor med överluft Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. TTC Aktivt taktilluftsdon CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. STYR_PROJ1_10 9 (51)

10 1.2 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, platt kanal Det är inte alltid nödvändigt att använda en donlåda för montage av tilluftsdonet TTC. Eftersom all strypning av luften sker i donet och inte via ett spjäll i donlådan kan man montera donet direkt i en ventilationskanal. I ett rum med begränsad takhöjd kan donet monteras i lågbyggande rektangulär kanal. Vid montage kan antingen donadapter DAB användas eller så kan färdig kanal PBF beställas (se respektive produktbeskrivning för mer info). Tilluftsdonet TTC kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som monteras i närheten av tilluftsdonet, exempelvis mot bjälklaget. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 10 (51)

11 Exempeldriftkort cellkontor med överluft, låg takhöjd, platt kanal Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. TTC Aktivt taktilluftsdon CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. STYR_PROJ1_10 11 (51)

12 1.3 Cellkontor med överluft, låg takhöjd, väggdon Ett alternativ till att ha takmonterade don i rum med låg takhöjd är att montera ett väggdon. Man bör dock observera att väggdon inte ger lika bra omblandning av luften som ett takplacerat don. Väggtilluftsdonet VTD kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan i korridoren. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 12 (51)

13 Exempeldriftkort cellkontor med överluft, låg takhöjd, väggdon Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. VTD Aktivt väggtilluftsdon CBX Kopplingsbox till VTD SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. STYR_PROJ1_10 13 (51)

14 1.4 Cellkontor med överluft, glasfasad med radiator/konvektor I en del lokaler kan man råka ut för att det inte går att förlägga kabel mellan tilluftsdonet och radiatorställdonet inom rummet. Så kan fallet exempelvis vara i rum med glasfasader där det av estiska skäl inte går att genomföra. Lösningen i detta fall är att använda sig av radiatorstyrningsboxen SBT. SBT kopplas som en nod på slingan och kommunicerar med donet via nätverket. Boxen kan till exempel placeras på våningen under radiatorn/konvektorn så kabeldragning ej görs i våningen ovanför. Tilluftsdonet TTC kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 14 (51)

15 Exempeldriftkort cellkontor med överluft, glasfasad med radiatorer/konvektorer Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. TTC Aktivt taktilluftsdon CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC SBT Styrenhet för termoställdon Radiatorstyrning Tilluftsdonet kommunicerar med styrenheten för termoställdon, SBT, via nätverket. Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. STYR_PROJ1_10 15 (51)

16 1.5 Cellkontor med frånluft I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 16 (51)

17 Exempeldriftkort cellkontor med frånluft Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. STYR_PROJ1_10 17 (51)

18 1.6 Konferensrum med hög flexibilitet I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonen reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Kanalmonterad koldioxidgivare, GTQD, ansluts till ett av tilluftsdonen och reglerar luftflödet efter inställt värde. Luftflödet regleras antingen efter temperatur eller CO 2 -halt beroende på vilken parameter som kräver högst flöde. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, som är monterat i frånluftskanalen och summerar flödena från konfigurerade tilluftsdon. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdon med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 18 (51)

19 Exempeldriftkort konferensrum med hög flexibilitet Klimatreglering via aktiva tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktiva tilluftsdon. Kanalmonterad luftkvalitetsgivare mäter koldioxidhalten i rummet. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC GQ Koldioxidgivare för kanalmontage, GTQD Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för STYR_PROJ1_10 19 (51)

20 1.7 Konferensrum med låg flexibilitet I ett konferensrum med flera större tilluftsdon där man inte eftersträvar hög flexibilitet installeras reaktiva (självverkande) tilluftsdon. I tilluftskanalen monteras smart spjäll, DCV-RC. Spjället är försett med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare samt kanaltemperaturgivare. I regulatorn ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som närvarogivare, radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Kanalmonterad koldioxidgivare, GTQD, ansluts till rumsregulatorn och reglerar luftflödet efter inställt värde. Luftflödet regleras antingen efter temperatur eller CO 2 -halt beroende på vilken parameter som kräver högst flöde. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikationsoch spänningsmatningsslingan. Rumsklimatsregulatorn reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Rumstemperatur och koldioxid kan antingen mätas med frånluftsgivare eller väggmonterad givare. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I regulatorn finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 20 (51)

21 Exempeldriftkort konferensrum med låg flexibilitet Klimatreglering via reaktiva tilluftsdon Tilluftsflöde och kanaltemperatur mäts i rumsregulatorn via interna givare. Till regulatorn kopplas externa givare för närvaro, rumstemperatur och koldioxidhalt. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. MTC Reaktivt (självverkande) tilluftsdon DCV-RC Smart spjäll med rumsklimatsregulator RCC och spjällmotor PAD. DCV-BL Smart spjäll med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC GTQ Kanalmonterad temperatur- och koldioxidgivare, GTQD GN Närvarogivare, XPIR eller PD-2400 Frånluftsbalansering Rumsklimatregulator och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan rumsklimatsregulatorn sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. STYR_PROJ1_10 21 (51)

22 1.8 Landskap med hög flexibilitet I ett kontorslandskap där man vill ha stor flexibilitet installeras aktiva tilluftsdon. Beroende på hur framtida tänkt rumsindelning skall se ut kan antingen TTC-250 eller TTC-400 installeras. Tilluftsdonen kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Vilka don som skall balanseras av frånluftsspjället konfigureras i respektive regulator genom att ange vilken flödeszon de tillhör. Zontillhörighet kan enkelt ändras via överordnat system och kräver ingen kabeldragning. Tilluftsdonen reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Tilluftsdonen med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donen finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 22 (51)

23 Exempeldriftkort kontorslandskap med hög flexibilitet Klimatreglering via aktiva tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktiva tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator konfigureras att tillhöra en gemensam flödeszon och kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar summerat tilluftsflöde efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donen sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. STYR_PROJ1_10 23 (51)

24 1.9 Landskap med hög flexibilitet, glasfasad med radiatorer/konvektorer I en del lokaler kan man råka ut för att det inte går att förlägga kabel mellan tilluftsdon och radiatorställdon inom rummet. Så kan fallet exempelvis vara i rum med glasfasader där det av estiska skäl inte går att genomföra. Lösningen i detta fall är att använda sig av radiatorstyrningsboxen SBT. Boxen kan till exempel placeras på våningen under radiatorn/konvektorn så att kabeldragning ej görs i våningen ovanför. SBT kopplas som en nod på slingan och kommunicerar med donen via nätverket. Tilluftsdonen kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Vilka don som skall balanseras av frånluftsspjället konfigureras i respektive regulator genom att ange vilken flödeszon de tillhör. Zontillhörighet kan enkelt ändras via överordnat system och kräver ingen kabeldragning. Tilluftsdonen reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Tilluftsdonen med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donen finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning STYR_PROJ1_10 24 (51)

25 Exempeldriftkort kontorslandskap med hög flexibilitet, glasfasad med radiatorer/konvektorer Klimatreglering via aktiva tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktiva tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Tilluftsdonen kommunicerar med styrenheterna för termoställdon, SBT, via nätverket. Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventil till radiator. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC SBT Styrenhet för termoställdon Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator konfigureras att tillhöra en gemensam flödeszon och kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar summerat tilluftsflöde efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donen sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. STYR_PROJ1_10 25 (51)

26 1.10 Landskap/samlingslokal med låg flexibilitet I ett kontorslandskap eller samlingssal där man inte eftersträvar hög flexibilitet installeras reaktiva (självverkande) tilluftsdon. I tilluftskanalen monteras smart spjäll, DCV-RC. Spjället är försett med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare samt kanaltemperaturgivare. I regulatorn ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som närvarogivare, radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikationsoch spänningsmatningsslingan. Rumsklimatsregulatorn reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Rumstemperatur och koldioxid kan antingen mätas med frånluftsgivare eller väggmonterad givare. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I rumsklimatregulatorn finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 26 (51)

27 Exempeldriftkort kontorslandskap med låg flexibilitet Klimatreglering via reaktiva tilluftsdon Tilluftsflöde och kanaltemperatur mäts i rumsregulatorn via interna givare. Till regulatorn kopplas externa givare för närvaro och rumstemperatur. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsspjället trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. MTC Reaktivt (självverkande) tilluftsdon DCV-RC Smart spjäll med rumsklimatsregulator RCC och spjällmotor PAD. DCV-BL Smart spjäll med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC GT Kanalmonterad temperaturgivare, GTD GN Närvarogivare, XPIR eller PD-2400 Frånluftsbalansering Rumsklimatregulator och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan rumsklimatsregulatorn sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. STYR_PROJ1_10 27 (51)

28 1.11 Frånluftsbalansering I en kontorsmiljö där man har cellkontor med till- och överluft balanseras luftflödet centralt i exempelvis en korridor. Det summerade tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Vilka don som skall balanseras av frånluftsspjället konfigureras i respektive regulator genom att ange vilken flödeszon de tillhör. Zontillhörighet kan enkelt ändras via överordnat system och kräver ingen kabeldragning. Om det finns fasta flöden i WC, städ, förråd etc. så anges dessa som en fast offset i frånluftsbalanseringsregulatorn. STYR_PROJ1_10 28 (51)

29 Exempeldriftkort frånluftsbalansering Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator konfigureras att tillhöra en gemensam flödeszon och kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar summerat tilluftsflöde efter eventuellt inställd offset. TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. STYR_PROJ1_10 29 (51)

30 1.12 Rum med fasta flöden (WC, städ etc.) I stamkanal för rum med fasta (konstanta) flöden installeras smart spjäll DCV-SP i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Exempeldriftkort rum med fasta flöden Tryckreglering Tryckregulatorn konstanthåller inställt tryck i frånluftskanalen. inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. DCV-SP Smart spjäll med tryckregulator SPL och spjällmotor PAD. STYR_PROJ1_10 30 (51)

31 2. Skollokaler 2.1 Klassrum I klassrum och liknande lokaler eftersträvas sällan hög flexibilitet. I dessa rum installeras därför reaktiva (självverkande) tilluftsdon. I tilluftskanalen monteras smart spjäll, DCV-RC. Spjället är försett med rumsklimatregulator, spjällmotor, flödesgivare samt kanaltemperaturgivare. I regulatorn ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som närvarogivare, radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikationsoch spänningsmatningsslingan. Rumsklimatsregulatorn reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Rumstemperatur och koldioxid kan antingen mätas med frånluftsgivare eller väggmonterad givare. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I rumsklimatregulatorn finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 31 (51)

32 Exempeldriftkort klassrum Klimatreglering via reaktiva tilluftsdon Tilluftsflöde och kanaltemperatur mäts i rumsregulatorn via interna givare. Till regulatorn ansluts rumsmonterad närvarogivare samt temperatur- och koldioxidgivare som monteras i frånluftskanalen. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. inställningar görs via överordnat system eller via användarpanel som kan vara trådlös eller trådbunden. MTC Reaktivt (självverkande) tilluftsdon DCV-RC Smart spjäll med rumsklimatsregulator RCC och spjällmotor PAD. DCV-BL Smart spjäll med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC GTQ Kanalmonterad temperatur- och koldioxidgivare, GTQD GN Närvarogivare, XPIR eller PD-2400 Frånluftsbalansering Rumsklimatregulator och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan rumsklimatsregulatorn sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. STYR_PROJ1_10 32 (51)

33 2.2 Grupprum med överluft I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiator i sekvens med luftflödet. Överluft från flera grupp- och kontorsrum balanseras i centralt frånluftsdon som exempelvis placeras i korridor. Rumsmonterad koldioxidgivare, GTQV, ansluts till tilluftsdonet och reglerar luftflödet efter inställt värde. Luftflödet regleras antingen efter temperatur eller CO 2 -halt beroende på vilken parameter som kräver högst flöde. Tilluftsdon med motor och givare är internt färdigkopplade och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventiler, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 33 (51)

34 Exempeldriftkort grupprum med överluft Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av det aktiva tilluftsdonet. Väggmonterad luftkvalitetsgivare mäter koldioxidhalten i rummet. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Vid stigande koldioxidhalt i rummet regleras luftflödet enligt inställda gränser. Det värde av temperatur eller koldioxid som ger högst luftflöde prioriteras. Temperatur- och koldioxidgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. TTC Aktivt taktilluftsdon CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC GQ Koldioxidgivare för väggmontage, GTQV Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. STYR_PROJ1_10 34 (51)

35 3. Vårdlokaler 3.1 Undersökningsrum I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiatorer i sekvens med luftflödet. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla STYR_PROJ1_10 35 (51)

36 Exempeldriftkort undersökningsrum Klimatreglering via aktivt tilluftsdon Rumstemperatur, kanaltemperatur, tilluftsflöde, närvaro samt kanaltryck mäts av aktivt tilluftsdon. Då närvaro detekteras höjs tilluftsflödet från minflöde till projekterat närvaroflöde. Vid stigande rumstemperatur ökas luftflödet för att kyla bort värmelaster. Vid sjunkande rumstemperatur sänks luftflödet till inställt närvaro- eller minflöde. Temperaturgivare har högre prioritet än närvarogivare, d.v.s. att vid värmelast öppnas tilluftsdon trots att ingen närvaro registrerats i rummet. Radiatorstyrning Vid sjunkande rumstemperatur öppnas styrventiler till radiatorer. Belysningsstyrning Se separat beskrivning. inställningar görs via trådlös användarpanel eller via överordnat system. TTC Aktivt taktilluftsdon DCV-BL Smart spjäll med frånluftsbalanseringsregulator FBL och spjällmotor PAD. CBX Kopplingsbox till TTC SV Ventilställdon (A40405) 24VAC ON/OFF NC Frånluftsbalansering Tilluftsdon och frånluftsbalanseringsregulator kommunicerar med varann via nätverket. Frånluftsspjället balanserar tilluftsflödet efter eventuellt inställd offset. Ekonomiläge För att minska energianvändningen kan donet sättas i ekonomiläge. Efter inställd tid förskjuts P-banden för värme och kyla så att det skapas en dödzon där rummet varken värms eller kyls. STYR_PROJ1_10 36 (51)

37 3.2 Vårdrum med WC I rummet monteras tilluftsdon TTC som kopplas in på den överordnade kommunikations- och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet reglerar temperaturen i rummet genom att kyla bort värmelaster med ökat luftflöde. Vid värmebehov regleras rummets radiatorer i sekvens med luftflödet. Donets inbyggda närvarogivare ersätts med en närvarogivare monterad i WC-rummet. Minflödet i rummet dimensioneras för närvaro av en person och närvaroflödet dimensioneras efter erforderligt flöde i WC-rummet. Tilluftsflödet balanseras via smart spjäll, DCV-BL, monterat i frånluftskanalen till WC-rummet. Spjället är försett med regulator, spjällmotor och flödesgivare. Regulatorn ansluts till kommunikations och spänningsmatningsslingan. Tilluftsdonet med motor och givare är internt färdigkopplat och ansluts till kopplingsboxen CBX som företrädesvis monteras på donlådan. I kopplingsboxen ansluts kommunikations- och spänningsmatningsslingan samt externa komponenter som radiatorventil, belysningsstyrning, koldioxidgivare etc. Inställning av börvärden, avläsning av ärvärden mm görs via trådlös användarpanel eller via det överordnade systemet LINDINTELL/Lindinspect. Via det överordnade systemet loggas värden som kan presenteras grafiskt och användas för analys och optimering av anläggningen. I donet finns ett flertal funktioner som kan aktiveras för olika tillämpningar, exempelvis: Ekonomiläge (aktiveras ej för denna rumstyp) Belysningsstyrning Solavskärmning Nattkyla (aktiveras ej för denna rumstyp) STYR_PROJ1_10 37 (51)