Att vara jude är att tillhöra ett folk, Israels folk och en

Transkript

1 Att vara jude är att tillhöra ett folk, Israels folk och en religion. Från år 70 till år 1948 hade det judiska folket inget eget land. Efter andra världskriget beslöt FN, Förenta Nationerna, att en del av Palestina skulle bli det nya landet Israel. I dag har judar från hela världen flyttat till Israel, men det bor fortfarande många judar i andra länder. Judendomen är en gammal religion. I Bibelns första del, Gamla testamentet, kan man läsa om hur judarna levde och kämpade för det land som i dag är Israel. Om judendomen Judar tror på en Gud. För judar är folkets historia en viktig del av religionen. För många judar är Israel det land Gud lovat dem. Därför betyder Israel mycket för judar över hela världen. Judendomens gudstjänstbyggnad kallas synagoga. Judarnas Bibel (Gamla testamentet) kallas också Tanak. Den består av Lagen, Profeterna och Skrifterna. Menora är en sjuarmad ljusstake. Den är judendomens äldsta symbol.

2 , detta kapitel får du läsa om: när Israel blev judarnås eget land hur det är att leva som jude och vad familjen gör när det är sabbat vad som händer när det är gudstjänst Pesach, Sukkot och andra högtider i synagogan som många judar firar.

3 Under andra världskriget skickades många miljoner judar till fängelseiäger. Bilden är från koncentrationslägret Auschwitz i Polen. Ett folk - en religion Judendomen är en religion, men att vara jude är också att tillhöra ett folk. Det judiska folket har en stark sammanhållning, fast de inte har haft ett eget land på nästan l 900 år. Många gånger har de blivit förföljda och tvingats bryta upp och flytta till ett annat land. Därför finns judar i dag i en stor del av världen. Redan i Gamla testamentet berättas det hur Israels folk slet hårt som slavar i Egypten och hur de till slut lyckades fly tillbaka till det land som de en gång hade utvandrat från. Men det blev en kort period av lugn. Det mäktiga Romarriket bredde ut sig allt mer. Judarnas egna kungar måste lyda romarna och blev avskydda av många. Till sist drevs judarna iväg från området. De flyttade till länder i Europa, Ryssland, Nordafrika och Mindre Asien..- Kartan visar judarnas eget land Israel. Många judar har flyttat dit, men långt ifrån alla. Det bor också judar utspridda över hela världen. USA är det land \. där det bor flest judar.

4 Att hålla ihop Flera länder hade speciella regler för judar. De fick inte äga någon mark och ibland fick de bo i särskilda områden, som kallades getton. När judarna kom till ett nytt land lärde de även känna traditionerna i sitt nya hemland. På så sätt utvecklades olika judiska traditioner i olika delar av världen. Men längtan efter ett eget land fanns hela tiden kvar. I slutet av ISOO-talet började många judar återvända till sitt gamla land, Palestina. Ett eget land - ett delat land Under andra världskriget lät Hitler döda cirka sex miljoner judar i arbetsläger och koncentrationsläger. FN, Förenta Nationerna, tyckte att det judiska folket hade fått lida nog och bestämde att delar av Palestina skulle bli judarnas nya land, Israel. Men hur skulle gränserna dras? Där bodde ju redan människor. I dag är det gamla landet uppdelat mellan Israel och Palestina, men man är fortfarande inte överens. Staden Jerusalem är en delad stad som både israeler och palestinier vill ha som huvudstad. Jerusalem är en helig stad för såväl judar som muslimer och kristna. Problemen finns kvar. Många, både judar och palestinier, längtar efter fred i området. Även om judarna fått ett eget land är det judiskafolket utspritt över en stor del av världen. Allra flest judar bor det i USA. I Sverige har det funnits judar under flera hundra år. Under andra världskriget lyckades några fly till Sverige. När kriget var slut kom också judar som hade överlevt koncentrationslägren. Davidsstjärnan vanligaste är judendomens symbol. Under andra världskriget tvingades judarna att bära stjärnan på kläderna. Nu finns Davidsstjärnan israeliska flaggan. på den Att fira och minnas Många judiska högtider firas till minne av viktiga händelser i det judiska folkets historia Förintelsedagen minne av alla judar i koncentrationslägren andra världskriget. firas till som dog under Israels självständighetsdag firas till minne av att Israel blev en egen stat år

5 Att leva som jude Att vara jude är att tillhöra ett folk som har fått uppleva mycket förtryck och lidande. Det har gjort att samhörigheten är viktig för folket - även för judar som inte bryr sig så mycket om religionen. Att vara jude kan också vara att bekänna sig till den judiska tron. Judar upplever att de är ett folk som är utvalt av Gud. Därför försöker de aldrig att omvända människor med en annan tro. Men även om man inte tillhör det judiska folket är det möjligt att konvertera till den judiska tron. I den judiska religionen finns många regler för hur man ska leva. Det kan till exempel handla om praktiska saker som vad man ska äta, hur man ska klä sig och när man ska vila eller arbeta. Många av reglerna kommer från Bibeln. Vissa regler kan vara svåra att följa. I Sverige är det till exempel inte tillåtet att slakta djur på det sätt som reglerna säger. ITora kan man läsa om reglerna för hur man ska leva som jude. Handskrivna Tora-rullar finns i varje synagoga. ~ TROSBEKÄNNELSE :T(gf ~ Hör Israel! ~ Herren, vår Gud Herren, är en. Femte Moseboken 6:4 Kippa Judiska män och pojkar ska täcka huvudet för att visa respekt mot Gud. Många bär en liten tyg mössa som kallas för kippa. En del använder kippa varje dag, medan andra bara har den på sig i synagogan och vid högtider. 50 Konvertera betyder att man övergår från en religion till en annan.

6 Sabbaten - vilodagen Sabbaten är den judiska vilodagen. Den börjar när solen går ner på fredagskvällen och håller på till lördagens kväll. Gud skapade världen på sex dagar, den sjunde dagen vilade Gud. Människan ska följa Guds exempel. Därför ska ingen behöva arbeta på sabbaten, man ska vara tillsammans, vila och glädjas åt att världen har skapats. På fredagskvällen äter familjen sabbatsmåltiden som är en festmåltid, och på lördagen firas veckans viktigaste gudstj änst. Judar som vill följa sabbatsreglerna gör inget arbete på sabbaten. Bland annat är det förbjudet att resa, laga mat och göra upp eld efter att sabbatsljusen tänts. Också för judar som inte följer reglerna så strängt är fredagskvällens måltid en uppskattad träffpunkt för hela familjen. Judisk mat En jude som följer judiska matregler äter bara mat som är kosher. Det betyder att den har lagats på rätt sätt och enligt kosherreglerna. Vissa råvaror är helt förbjudna, till exempel gris och blodmat. En annan viktig regel är att kött och mjölk inte får blandas i matlagningen eller på samma fat. Många judiska högtider firas som måltider i familjen, till exempel sabbaten, lövhyddohögtiden påskmåltiden. och

7 Synagogan Judarna började bygga synagogor för att ha någonstans att samlas och fira gudstjänst. Synagogan är också en plats där man kan studera eller bara träffas och ha det trevligt. I Sverige finns det i dag synagogor i flera större städer. Ledaren för en judisk församling kallas rabbin. Rabbinen ansvarar för undervisningen i församlingen, men det är inte alltid han som leder gudstjänsten. Templet i Jerusalem var judarnas heligaste plats. I dag finns bara den vägg kvar som kallas klagomuren. Torarullarna är gjorda av pergament. Det är ett djurskinn som förr i tiden användes i stället för papper. 52

8 Synagogan i Stockholm. Gudstjänsten Längst fram i synagogan står arken. Det är ett vackert skåp där Torarullarna förvaras. I Torarullarna finns de viktigaste texterna Tora, skrivna för hand med bläck och fjäderpenna. Gudstjänsten kan ledas av vilken vuxen som helst i församlingen. Under gudstjänsten läser någon av deltagarna högt eller sjunger ett stycke ur Tora. Den som går till synagogan varje vecka får höra hela Tora på ett år. Under gudstjänsten läser man också ur de heliga skrifterna Profeterna och Skrifterna. Kantorn har en viktig roll vid den judiska gudstjänsten. Kantorn sjunger texter och böner som församlingen sedan upprepar och sjunger efter. Guds regler till folket I Tora finns Lagen. Lagen är regler som Gud har gett till folket och lär ut hur man ska leva som jude. Därför är undervisningen i Tora viktig. Men alla måste inte vara överens om hur Lagen ska tolkas. Rabbiner söker hela tiden olika sätt att förstå Lagen. När två rabbiner möts finns det alltid tre åsikter, säger ett judiskt talesätt. Judarnas Bibel Bibelns första del innehåller texter som är gemensamma för både judar och kristna. Judarna kallar den för Bibeln eller Tanak. Kristna kallar den för Gamla testamentet. Den judiska Bibeln är skriven på hebreiska. När judarna började bosätta sig i Israel kom de från olika delar av världen. De talade olika språk. Men Bibeln hade de gemensamt. Därför fick hebreiska bli det gemensamma språket, trots att ingen talat det på många hundra år.

9 54 Högtider och riter För många judar är religionen en naturlig del av livet. Det finns riter för olika händelser i livet. Högtiderna berättar om folkets historia och ger tillfålle att fira och minnas. Omskärelse Alla nyfödda judiska pojkar ska omskäras när de är åtta dagar gamla. Då opererar man bort förhuden från penis. För judiska pojkar och män betyder det att de har ett tecken på sin kropp, som visar att de tillhör det judiska folket och att de är ett Guds folk. Det spelar ingen roll om de är religiösa eller inte, tecknet finns där. Flickor och pojkar studerar heliga skrifter Bat mitzva (budets dotter) firas då flickorna fyller tolv år och bar mitzva (budets son) när pojkarna fyller tretton år. Men först har de fått undervisning i Tora i synagogan. Som avslutning och tecken på att de nu blivit vuxna och kan följa reglerna i Tora får pojkarna och numera ofta också flickorna gå fram och läsa ur Tora vid gudstjänsten. Efter gudstjänsten blir det fest och släkt och vänner kommer med presenter. Pojken firar bar mitzva och får för första gången använda böneremsor och bönesjal när han ska läsa urtorarullarna. Bröllop Bröllopet är livets höjdpunkt. Under vigseln står brudparet under en baldakin, ett fyrkantigt tyg som symboliserar de fyra väderstrecken och det första egna hemmet. Vigseln avslutas med att brudgummen krossar ett glas under höger fot för att påminna om att livet innehåller både glädje och sorg.

10 55 Begravning Inom judendomen finns olika tankar om ett liv efter döden, men det väsentligaste är att livet fortsätter genom barn och barnbarn. För judar är det viktigare att betona livet, inte vad som händer efter döden. När någon dött inleds ett helt sorgeår. Som tecken på sorg river de anhöriga en reva i sina kläder och man vakar över den döde. Den döde sveps i vita kläder och själva begravningen ska ske så snart som möjlig, vanligtvis efter tre till fyra dagar. Pesach - påsk Högtider markerar olika tider på året och påminner om vad det judiska folket har varit med om. Ofta berättar man om dessa upplevelser i samband med en måltid hemma. Pesach är både en vårfest och en minnesfest för att Gud befriade folket från slaveriet i Egypten. Då samlas familjen eller nära vänner och äter en speciell påskmåltid. Den ska påminna om hur Israels folk slet som slavar i Egypten. Maträtterna på bordet symboliserar olika händelser. En fruktröra föreställer murbruket som slavarna blandade till Faraos byggnader. En skål med saltvatten påminner om alla deras tårar. Det ojästa brödet visar på brödet som inte hann jäsa på grund av den hastiga flykten från Egypten. Judiska begravningsplatser har inga blommor. I stället lägger man en liten sten på graven. Stenen är ett tecken på att man har besökt graven och minns den döde. Andra högtider Sukkot - lövhyddohögtiden är en höst- och skördefest då man minns att Gud tog hand om sitt folk under den långa vandringen genom öknen. Då bodde folket i lövhyddor och därför serveras måltiderna under högtiden helst i en sukka, en lövhydda. Rosh Hashana - nyårsdagen infaller på hösten och Vom Kippur - försoningsdagen, tio dagar senare. Vom Kippur är årets viktigaste helg. Då samlas alla i synagogan och ber Gud om förlåtelse för fel man har gjort under året. För att visa att man ångrar det som blivit fel så låter man bli att äta och dricka hela dagen.