Kandidatuppsats. Coronanyheter. Medie- och kommunikationsvetenskap 15hp

Transkript

1 Kandidatuppsats Samhällsanalys och kommunikation, inriktning medieoch kommunikationsvetenskap 180hp Coronanyheter En kvalitativ studie om hur covid-19 framställts i svenska dagstidningar online under våren och sommaren 2020 Medie- och kommunikationsvetenskap 15hp Halmstad Hannah Backman

2 Abstract Titel: Coronanyheter En kvalitativ studie om hur covid-19 framställts i svenska dagstidningar online under våren och sommaren 2020 Författare: Hannah Backman Handledare: Malin Hallén Examinator: Martin Danielsson Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap [15 hp] Termin: VT20 Antal ord: Syfte och frågeställningar: Syften med denna studien är att undersöka hur viruspandemin covid-19 har uppmärksammats och framställts i nyhetsrapporteringen hos två svenska morgontidningar och två kvällstidningar i nyhetsflödet online, mer specifikt på deras webbaserade nyhetssajter. Den övergripande frågeställningen som togs fram för att rama in och leda arbetet var: Hur har covid-19 framställts i svenska dagstidningars digitala nyhetsflöden vid två specifika nedslag under pandemins första halvår? Metod och material: Studien har använt sig av en kvalitativ diskursanalys med fokus på mikro- och makroanalys för att analysera sammanlagt 25 artiklar från de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Huvudresultat: Studien visar på en överlag jämn rapportering kring covid-19 hos de fyra tidningarna. Vid studiens första nedslag, 11 mars 2020, framgår det att rapporteringen är jämn och bred hos samtliga tidningar, men vid det andra nedslaget 30 juni 2020 har rapporteringen hos morgontidningarna stannat av något. Kvällstidningarna tenderar, trots en större bredd, använda sig av mer metaforer och sensationella rubriker. Nyckelord: Gestaltningsteori, Agenda-setting, Kritisk diskursanalys, Nyhetsartiklar

3 Coronanyheter En kvalitativ studie om hur covid-19 framställts i svenska dagstidningar online under våren och sommaren

4 1. Inledning Introduktion Syfte och frågeställning Disposition 5 2. Tidigare forskning Nyhetsmediernas kommunikation vid en kris Informationssökning i tider av kris Teoretiskt ramverk Diskursbegreppet Agenda-setting Gestaltningsteorin Metafor Ordval i medier Metod och material Hermeneutik Misstankens hermeneutik Kritisk diskursanalys Mikro- och makroanalys Material och urval Tillvägagångssätt Validitet och reliabilitet Analys och resultat Artiklarnas huvudteman Analys 11 mars Smitta Restriktion / resor Information Utrikes Analys 30 juni Immunitet Restriktion / resor Smitta Sammanfattning och resultat Slutdiskussion Sammanfattande diskussion Förslag på framtida forskning 50 Källförteckning 51 Bilagor 55 2

5 1. Inledning 1.1 Introduktion I december 2019 bryter en mystisk lunginflammation ut i staden Wuhan, Kina. Tusentals människor insjuknar på grund av ett aggressivt virus som orsakar problem med luftvägarna och det visar sig snart att viruset härstammar ur en grupp virus som kallas coronavirus, dit även SARS och MERS hör till. Viruset får namnet SARS-CoV-2, kort för severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (Nationalencyklopedin 2020). I denna studie kommer den sjukdom som uppstår av viruset hädanefter benämnas som covid-19, en förkortning av engelskans coronavirus disease. Den 30 januari 2020 utlyser världshälsoorganisationen, WHO, ett så kallad internationellt hälsonödläge, ett beslut som bland annat ger organisationen befogenhet att gå ut med diverse temporära rekommendationer till världens olika länder. Trots en snabb och bred spridning av viruset, så har ännu ingen smittad påträffats i Sverige vid den stunden, och risken för allmän smittspridning anses fortfarande vara låg (Folkhälsomyndigheten 2020). Det dröjer dock bara ett dygn innan det första bekräftade fallet i Sverige uppdagas, och sedan ytterligare drygt en månad tills det att Sveriges regering i början av mars omvärderat situationen och risknivån för allmän smittspridnings bedöms som mycket hög. Det är även runt denna tid som världshälsoorganisationen klassar spridningen av viruset runt världens länder som en pandemi (Nationalencyklopedin 2020). Pandemier har förvisso funnits flertal gånger tidigare, men någonting annorlunda inträffar i världen våren år I matbutikerna i Sverige gapar hyllor tomma på diverse varor. Människor börjar i mars att hamstra basvaror, toalettpapper, medicin, och allt dokumenteras på sociala medier och förevigas i nyhetsrubriker och artiklar i denna digitala tidsålder (Wahlund 2020). Nyhetsmedier ger onekligen pandemin ett stort utrymme; under den rådande situationen och pågående pandemin dyker det varje dag upp nya råd och rön med tips om olika försiktigheter och rekommendationer som människor bör vidta för att hålla nere smittspridningen, och för att öka medvetenheten om eventuella risker. Men bland all 3

6 information finns även risken för att desinformation får spridning, i form av skrämselpropaganda och konspirationsteorier, vilket i sin tur kan leda till onödig panik (Wikén 2020). Trots att trovärdighet kan anses vara av yttersta vikt i en tidsperiod som denna, så möts Folkhälsomyndigheten i Sverige av massiv kritik för val av strategi och bristande information, där bland annat smittskyddet har ifrågasatts (Hedlund 2020). Denna kritik har förts fram från olika håll, men även insatta läkare inom vården har öppet ifrågasatt Folkhälsomyndighetens agerande (Trysell 2020). Trots kritiken från olika håll så har Folkhälsomyndigheten i mars månad ett stort förtroende hos allmänheten, vilket visats i en Novus-undersökning genomförd på uppdrag av SVT där nästan 50 procent uppger att de har högt eller mycket högt förtroende för hur Folkhälsomyndigheten vid denna tid hanterat covid-19 (Novus 2020a). Ungefär en vecka senare tas även medier med i undersökningar av förtroende; den 18 mars svarar 28 procent att de har högt till mycket högt förtroende för morgontidningar, och 31 procent svarar att de har lågt till mycket lågt förtroende för morgontidningar. För kvällstidningarna uppger endast 13 procent ha högt till mycket högt förtroende, medan hela 53 procent svarar lågt till mycket lågt förtroend e (Novus 2020b). Det ligger en oerhörd stor vikt i att informationen som sprids under en epidemi (eller i detta fall, pandemi) är både sansad och rak för att hålla befolkningen så lugn som möjligt (Loveday 2020), samtidigt som myndigheters mobilisering i det digitala rummet behöver finna en balans mellan lättsamhet och allvar för att lyckas bibehålla ett högt förtroende hos befolkningen (Rousseau et al. 2015). Den här uppsatsen tittar således närmare på hur nyhetsmedier har valt att formulera sig under vad som kan beskrivas som en oerhört pressad och viktigt situation. 1.2 Syfte och frågeställning Syften med studien är att undersöka hur viruspandemin SARS-CoV-2 har uppmärksammats och framställts i svenska morgontidningar jämfört med svenska kvällstidningar i deras digitala nyhetsflöden. Detta genom att titta närmare på huruvida innehållet i framför allt rubriker och tillhörande ingresser som publicerats på tidningarnas webbplatser skiljer sig något mellan kvälls- och morgontidningar i hur pandemin har adresserats i exempelvis ordval 4

7 och användning av metaforer, samt hur pandemin ha gestaltats. Även artiklarnas övergripande innehåll ämnas undersökas för att se närmare på hur innehållet förändrats över tid. Den övergripande frågeställningen som togs fram för att rama in arbetet och syftet med studien blev således: Hur har covid-19 framställts i svenska dagstidningars digitala nyhetsflöden vid två specifika nedslag under pandemins första halvår? För att avgränsa arbetet och se huruvida rapporteringen kring pandemin förändrades med dess utveckling över Sverige och världen, så bestämdes det tidigt i studien att fokusera på två nedslag i tid. Dessa nedslag bestämdes till pandemins början samt drygt tre månader senare. Efter detta togs sedan tre mer specificerade frågeställningar fram för att leda arbetet med analysen i studien. Hur ser morgontidningars onlinerapportering om covid-19 ut jämfört med kvällstidningar? På vilket sätt förändras de olika tidningarnas rapportering om covid-19 under pandemins utveckling från vår till sommaren 2020? Vilket språkbruk används i rubriksättningen av artiklarna online hos morgontidning kontra kvällstidning? 1.4 Disposition Efter det inledande kapitlet fortsätter uppsatsen med att kapitel två redovisar den tidigare forskning som lagt grunden för intresset för studien. Två avsnitt djupdyker in i tidigare studier som berör nyhetsmediernas kommunikation i tider av kris, samt hur människor tenderar söka information i kristider. I kapitel tre presenteras det teoretiska ramverket; här redovisas teorierna agenda-setting samt gestaltningsteorin, begreppet metafor samt Fowlers studie om ordval i nyhetsmedier. Kapitel fyra redogör för den metod och det material som legat till grund för studiens faktiska genomförande. Här presenteras den kvalitativa metoden genom hermeneutik, diskursbegreppet, och kritisk diskursanalys, samt studiens urval, tillvägagångssätt och tillförlitlighet. Kapitel fem presenterar analysen och en översiktlig 5

8 genomgång av artiklarna från de fyra tidningarna, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. I det sjätte kapitlet återfinns slutdiskussionen för studien, först presenteras resultat och diskussion, och till sist ges förslag på fortsatt framtida forskning. Varje kapitel i studien inleds med en kort, introducerande text för att snabbt och enkelt ge läsaren en god förförståelse för var avsnitts innehåll. 6

9 2. Tidigare forskning Hur epidemier och pandemier framställs i medier, samt hur medier rapporterar och kommunicerar under världsomfattande kriser, är ett välstuderat område. Följande avsnitt presenterar tidigare forskning som berör detta område med tyngd på tidigare epidemin SARS, samt pandemin H1N1, även kallad svininfluensan. Första avsnittet berör nyhetsmediernas kommunikation under kristider, medan andra avsnittet involverar sociala medier. De utvalda studierna som ligger till grund för den tidigare forskningen var de som tidigt väckte intresset för studiens fokus, och ligger således till grund för det syfte och frågeställningar som leder studien. 2.1 Nyhetsmediernas kommunikation vid en kris År 2011 skrev Gaspar Mairals en artikel som handlar om hur medier genom olika narrativ styr hur nyheter om katastrofer och, i artikels fall, influensor, framställs. Detta genom att spela på människors tidigare kunskap och kännedom om liknande händelser, samt genom att använda jämförelser och påminnelser om hur detta kan hända igen, vilket kan leda till extrapolering bland läsare, det vill säga, grovt felaktiga antaganden. I artikeln tas en kommentar upp som publicerades i en tidning som kritik mot densamma för att ha använt sensationella rubriker, där kommentaren framför kritik mot att en rubrik på en nyhetstidning oftast inte speglar innehållet i brödtexten, och att rubriker bör spegla det exakta informationsinnehållet. Mycket forskning hävdar att medierna matar vår rädsla genom sitt språkbruk och rubriker som åberopar sådant som superspridare, patient noll, och annat som skapar rädsla och stigmatiserar grupper och människor (Loveday 2020). I boken Rhetoric of a Global Epidemic Transcultural Communication about SARS (Ding 2014) utforskar Ding bland annat hur olika kulturer och samhällen kommunicerade om SARS epidemin genom att jämföra hur olika olika organisationer och kulturer kommunicerade kring fyra olika epidemier. I boken finns många likheter med Mairals artikel, bland annat att medier och myndigheter ofta vid H1N1-pandemin 2009 jämförde denna med SARS i hopp om att lärdomar från en tidigare epidemi skulle hjälpa till att hantera riskerna med den andra. Det användes även ord som anspelar på olika känslor, såsom förödelse och dödligt, och även militära termer som krig och karantän. Detta för att understryka allvaret i sjukdomen. Men 7

10 medierna uppmärksammade inte bara virusets utbredning, utan Ding tar även upp att medierna uppmärksammade det hon kallar för sociala biverkningar, med vilket hon menar masspanik och bunkring av mat och andra varor, och att mediernas rapportering kring H1N1 (svininfluensan) var mer viral än influensan själv. En annan intressant lärdom från Dings studie är hur när odefinierade och tvetydiga termer används om vartannat i medierapportering så har det en betydande inverkan på allmänhetens förståelse av situationen. I den kinesiska provinsen Guangdong togs ett beslut att begränsa sin kriskommunikation kring SARS, vilket ledde till både positiva och negativa konsekvenser, dels i form av bristande förståelse bland befolkningen om kausalitet och epistemologi gällande viruset, men då kommunikationen var begränsad lyckades allmänheten lugnas och masspanik förhindrades (Ding 2014). I tidiga skeden av nya epidemier bidrar ofta regeringar och medier till en nästintill oundviklig överreaktion hos befolkningen genom att använda språk och bilder som anspelar på rädsla. Detta har framför allt gällt vid utbrottet av covid-19 (coronaviruset). Det är en balansgång, där människor visserligen behöver ta viruset på allvar och ta till åtgärder för att förhindra smittspridning, men uppkomst av panik och hysteri bör om möjligt begränsas (Loveday 2020). I tidigare studier har relationen mellan medier, agenda-setting och människors oro inför spridningen av influensor uppmärksammats. Forskning från olika delar av världen tyder på liknande resultat oavsett vilka länder det är som undersökts; att det finns ett samband mellan mediernas rapportering och uppmaningar under en pågående epidemi, och allmänhetens uppfattning om risk och deras beteenden därefter (Sandell, Hebar & Harris 2013). Vid jämförandet av australisk och svensk medierapportering kring H1N1-utbrottet och huruvida människor i respektive länder upplevde sig påverkade av det som skrivits i tidningar, framkom det att regeringar aktivt måste integrera medier i sin planering av kommunikation under en pandemi för att förhindra oro bland befolkningen. Detta trots att svenska nyhetsmedier generellt rapporterade mer försiktigt om pandemin och osäkerheten kring den än australiska medier som skyllde på brist på information från organisationer som WHO. I samma studie lyfts även sensationsrubriker upp och användningen av känslomässigt laddade ord. Denna forskning understryker vikten av medier som en betydande källa till information om folkhälsa för samhället. I synnerhet identifierar artikeln vikten av medierna för att utforma gemensamma uppfattningar om risk under influensapandemier (Sandell, Hebar & Harris 2013). Liknande forskning i en jämförelse mellan kanadensiska provinsen 8

11 Quebec och Frankrike har resultat som visar på att förespråkandet av tydlig information och ett nära samarbete mellan sjukvårdsmyndigheter, regering och medier kan hjälpa till att effektivt främja ett förebyggande beteende, dock understryks det att befolkningens heterogenitet måste tas i beaktande (Rousseau et al. 2015). Det finns dock brister i den här studien, bland annat som författarna själva uppmärksammat. Bland annat att det är svårt att upprätthålla en balans hos mediernas rapportering mellan information som antingen är kort och koncis eller snudd på sensationell och överdriven. Det finns en risk att ett kontinuerligt användande av skrämselpropaganda, laddade ord och sensationsrubriker kan leda till att befolkningens förtroende för medierna eller andra myndigheter minskar, då det kan uppfattas som en dramatisering av mindre risker (Rousseau et al. 2015). Trots detta tyder resultatet av denna studie att allmänhetens riskuppfattning är konstruerad genom medier och att användningen av skrämseltaktiker för att påverka hälsobeteenden är på både gott och ont, och Rousseau hävdar att ytterligare studier måste undersöka avvägningen mellan offentlig mobilisering och dess inverkan på det framtida förtroendet hos befolkningen för hälsomyndigheter. Kopplingen mellan oro och uppmärksamhet på medier lyfts även av Mesh et al. 2013, där just medieintresse visade sig vara den största variabeln för att förutsätta oro. I studien intervjuades slumpmässigt utvalda människor i USA i två separata omgångar i en undersökning om uppmärksamhet på massmedier och oro över att bli smittad av H1N1. Huvudproblemet med den här undersökningen är dock, precis som forskarna själva nämner, att det var olika personer som tillfrågades vid de två olika tillfällena (Mesh et al. 2013). Sammanfattning Den tidigare forskningen om nyhetsmediernas kommunikation vid en kris visar på ett tydligt samband mellan mediernas val av ord och rubriksättning under ett allvarligt influensautbrott och människors beteende. Till viss del är det medierna som är med och påverkar befolkningens reaktion och följande beteende i en samhällelig kris, beroende på vilket utrymme och vilken möjlighet till oro och panikspridning som tillåts. Forskningen visar dock en brist gällande frågan om befolkningens förtroende för medierna. Dock finns här en grundläggande kunskap om mediernas roll i hur oro sprids under kristider i samhället och hur det i sin tur kan påverka i olika faktorer. 9

12 2.2 Informationssökning i tider av kris Under kristider söker sig människor i större utsträckning efter information och vänder sig både till traditionella medier så väl som sociala medier, där Internet är den dominerande källan inom vetenskap och hälsa. Forskning på området visar att falska nyheter och desinformation florerar i större utsträckning på sociala medier, men studier från flera forskare tyder på att en professionell närvaro i form av branschkunniga inom området minskar mängden desinformation som sprids (se Tirkkonen & Luoma-aho 2011; Sommariva et al. 2018; Vraga et al. 2017). Samtidigt är trovärdighet väldigt viktigt hos de som kommunicerar information under en sådan känslomässigt intensiv situation som en virusepidemi (Hedquist 2002). Under Zikavirusets utbrott visade en studie genomförd 2016 på att av de tio största engelskspråkiga nyheterna om viruset, kunde ungefär hälften klassas som baserade på rykten. Detta på grund av att det stora överflödet av nyheter på sociala nätverk tillsammans med deras unika struktur hjälper desinformation nå en allt större publik (Sommariva et al. 2018). Forskningen som redogörs för i studien Spreading the (Fake) News: Exploring Health Messages on Social Media and the Implications for Health Professionals Using a Case Study presenterar tidig intervention som en möjlig lösning på spridningen av felinformation, där social korrigering kan utlösas genom att experter delar korrekt information med användarna. Dock för att den korrekta informationen skall vara positiv så krävs det att informationens kvalitet och noggrannhet är ordentlig. Bekämpning av felinformation på sociala medier kan vara en lösning till att främja mediekunskap, här definierat som förmågan att kritiskt kunna utvärdera olika hälsomeddelanden i framför allt kristider (Sommariva et al. 2018). Myndigheters synlighet på sociala medier kan dock kräva en viss trovärdighet hos övriga användare för att deras meddelanden skall mottas på ett positivt sätt. Forskning från Finland har visat att trots att befolkningens förtroende för en myndighet generellt är högt, så behöver det nödvändigtvis inte vara detsamma online. Vid en studie där finska medborgares åsikter och attityd om myndigheters krishantering vid H1N1 pandemin granskades via myndigheters deltagande i digitala diskussionsforum, visade det sig att människor på nätet överlag inte litade på myndigheterna och de åtgärder som vidtagits. Studiens syfte var att ge korrekt information och ge råd till medborgarna om sjukdomen och dess utveckling, samt 10

13 vaccination. Det visade sig dock vara utmanande då människor har möjlighet att interagera anonymt på nätet och sociala medier har ökat befolkningens förmåga att prata tillbaka och ifrågasätta. Studien visar därför på ett resultat där mer proaktiv kommunikation krävs för att skapa en dialog med medborgare redan före en kris uppstår, för att bygga trovärdighet och förtroende, där myndigheter investerar för sin online-närvaro på lång sikt i hopp om att tillgodose befolkningens informationsbehov i digitala rum (Tirkkonen & Luoma-aho 2011). Även i USA har medborgarnas syn och förtroende för myndigheter undersökts i samband med felinformation och sjukdomsspridning. Under utbrottet av Zikaviruset så undersöktes människors upplevda trovärdighet och pålitlighet för den amerikanska folkhälsomyndigheten CDC i samband med korrigering av desinformation. Studien visade att förtroende och pålitlighet är nära kopplade, och att en enda korrigering var tillräcklig för att minska missuppfattningar om Zikavirusets spridning. Dessutom skadades inte myndighetens trovärdighet av att korrigera information online. Korrigeringarna var som mest effektiva vid tidigt ingripande, och då trovärdigheten hos myndigheten höll sig stabil så rekommenderar studien att organisationer och myndigheter inom hälsofrågor och liknande omedelbart och personligen arbetar proaktivt för att motarbeta desinformation på sociala medier (Vraga et al. 2017). Dock finns flera brister i den här studien. Bland annat utfördes den i ett konstgjort Twitter-flöde där användarnas innehåll var sådant valt för studien och inte anpassat efter deras personliga intressen, således kan en verklig situation se annorlunda ut gällande människors delande och korrespondens vid desinformation och korrigering av densamma. Studien lyfter dock upp betydelsen av fortsatta studier på ämnet, framför allt de olika dimensionerna av trovärdighet, auktoritet och lämplighet hos myndigheters synlighet på sociala medier. Vid det pågående utbrottet av covid-19 har WHO och organisation runtom i världen effektivt erkänt desinformation på sociala medier och vidtagit åtgärder i samarbete med företag inom sociala medier för att hantera den infodemi som omger viruset, dels genom att sprida länkar till pålitliga informationskällor i hopp att desinformation blir svårare att hitta. Detta kan dock vara komplext då meddelanden om folkhälsa skall vara enkla, men samtidigt inte förminska allvaret hos virusinfektionen (Loveday 2020). 11

14 Sammanfattning Den befintliga forskningen om miljön på sociala medier i tider av epidemi visar att det finns en stor risk för spridning av desinformation vilket gör det möjligt för befolkningen att kritisera myndigheter. Flera studier nämner vikten av tidigt ingripande av myndigheter för att motarbeta spridning av desinformation, samt hur detta arbete vid stor pålitlighet hos befolkningen för myndigheten blir mera effektivt. Trots dessa studiers fokus på sociala medier så anses de ändå relevanta för denna uppsats, då de bekräftar vikten av korrekt information i tider av kris, samt hur tillförlitliga källor i form av exempelvis expertutlåtanden minskar risken för att desinformation sprids. 12

15 3. Teoretiskt ramverk I detta kapitel presenteras den teori och de begrepp som varit ledande i arbetet med studien och det som undersökts. Teorin som använts i studien berör bland annat hur människors verklighet konstrueras med hjälp av medierna, samt hur medier bidrar till att rama in diverse situationer och händelser och sätter dessa i en verklig kontext hos mottagarna. Det är bland annat med hjälp av medierna som vi människor ges möjligheten att få reda på händelser runt om i världen, och genom att bevaka dessa via medier ges även tillfälle för människor att reagera på det som medierna lyfter fram (Bruhn Jensen 2009, s.27). Men medier möjliggör inte endast eftertänksamhet för en själv eller ens omvärld; dess ständigt närvarande och de mänskliga faktorerna ger också möjlighet till olika tolkningar och reaktion beroende på hur någonting kommuniceras (Bruhn Jensen 2009, s.28 29). 3.1 Diskursbegreppet Begreppet diskurs kan beskrivas som den process som inträffar när två eller fler människor kommunicerar eller interagerar. Dessa interaktioner är beroende av den kontext personerna befinner sig i, och påverkar även relationen dem emellan (Berglez 2010, s.271). Begreppet diskurs kan definieras olika, men berör vanligen språkbruk, ibland med en social praktik tillämpat i ett särskilt sammanhang, men allra oftast hör de båda ihop (Bergström & Boréus 2012, s.23). Idéer, tolkningar, och föreställningar kräver ett visst språk eller en viss språkanvändning för att ett sammanhang skall kunna konstrueras; här menas att verkligheten inte är en reflektion av en viss tankegång, utan att den snarare är en konsekvens av ett visst språkbruk. Förenklat understödjer alltså språket till skapandet av en social verklighet (Bergström & Boréus 2012, s.354). Diskursbegreppet kan delas in i tre olika generationer inom diskursanalysen, relevant för denna studie är den andra generationen, där kritisk diskursanalys återfinns. Här kopplas kontext och sammanhang tydligare till språkanvändningen, och diskurser kan användas för utövandet av makt och inflytande där diskursen når ut till en grupp som inte redan är involverad i diskursen sedan tidigare (Bergström & Boréus 2012, s ). I den här 13

16 uppsatsen kommer kritisk diskursanalys stå i fokus för analysen, vilket beskrivs djupare i nästkommande kapitel. 3.2 Agenda-setting Teorin om agenda-setting sträcker sig långt bak i tiden. McCombs och Shaw utförde redan på sjuttiotalet en studie som behandlade hur nyhetsmedier genom sin rapportering påverkade politiska kampanjer och hur detta i sin tur påverkade människors uppfattning av kampanjerna (McCombs & Shaw 1972). Agenda-setting kan på svenska ibland omnämnas som dagordningsfunktion, men i denna studien kommer den engelska benämningen användas. Teorin menar att det är medierna som bestämmer över agendan som mottagarna, publiken eller i detta fallet läsarna, relaterar till. Det är medierna som väljer vad som är av intresse att lyfta upp och ge fokus, vilka händelser och vilka frågor som skall belysas. Producenterna bakom en text är de som utformar den verklighet som mottagarna skall relatera till; de kanske inte inte kan påverka vad de kan tycka om en text och dess innehåll, utan mer vad mottagarna skall tycka och ha åsikter om (McCombs & Shaw 1972). 3.3 Gestaltningsteorin Framing-teorin, eller gestaltningsteorin som den hädanefter kommer benämnas som i studien, är en av de mer centrala och dominerande teorierna när det gäller studerandet av medier (Strömbäck 2012, s.271). En av definitionerna för gestaltning kommer från Robert Entman och citeras på detta sätt i Strömbäck (2012, s ): Frame innebär att man väljer ut vissa aspekter av en uppfattad verklighet och gör dem mer framträdande i en kommunicerad text, för att på så sätt främja en viss problemdefinition, orsakstolkning, moralisk bedömning och/eller föreslagen lösning på det beskrivna problemet. För att kunna studera hur morgontidningar skildrar pandemin gentemot hur kvällstidningar gör detsamma, har gestaltningsteorin valts som ett av sätten att titta närmare på detta. Strömbäck beskriver att medierna konstruerar, ombildar och gestaltar verkligheten, då den senare är obegränsad medan medierna inte är det; det finns limitationer som gör att en avvägning och flera val måste göras innan någonting rapporteras om (2012, s.271). Detta görs genom diverse urval av vad för innehåll som skall publiceras, och följaktligen även vilket 14

17 innehåll som skall bedömas som fakta av mottagarna av medieinnehållet. Det kan handla om perspektiv, språkanvändning, inkluderande eller exkluerande av källor, för att skapa den verklighet som medierna vill att människor skall ha av verkligheten eller vilka ramar (eng. frames) som skall hjälpa människor med deras tolkning av verkligheten (2012, 271). Textproducenter, som exempelvis journalister, kan skapa olika sorters gestaltningar, däribland sakgestaltning som innebär ett textmässigt innehåll som fokuserar på tidigare eller kommande händelser i ett sakligt och verklighetsförankrat perspektiv som kan tänkas hjälpa människor i diverse beslut och ståndpunkter (2012, s.272). Ett annat perspektiv som ofta används inom politiska situationer är spelgestaltning, där opinion och ett upplägg som drar tankarna till spelets värld med vinnare, förlorare, taktik och tävling (2012, s.272). Relevant för just denna studie är språkanvändningen. Olika sorters språk och val av ord påverkar läsare olika, då de hjälper skapa och föra fram de ramar som läsaren förhåller sig till för att tolka ett visst innehåll i en text. (Entman 2010, s ). Denna teori kan anses relevant som strategi inom studerandet av diskurs då textproducenten innehar en särskild position av makt med möjlighet att forma innehållet på olika sätt, exempelvis genom att styra konstruktionen av hur diverse figurer, citat, händelser m.m. framställs i en text (Berglez 2019, s.240). Det är därför intressant att inom diskursanalys ha detta i åtanke i och med det eventuella maktperspektivet som kan finnas i det som studeras. I denna studie kommer gestaltningsteorin användas genom att studera vilka citat och personer som figurerar i nyhetsartiklarna, samt vilka gestaltningar som kan finnas i materialet Metafor Gestaltningsteorin innefattar även en frågan om huruvida metaforer genom bland annat just medierna påverkar, är med och skapar, samt bibehåller sammanhang i människors världsbild (Bruhn Jensen 2009, s.127). Således menas att när specifik språkanvändning, så som metaforer eller liknelser, används i exempelvis medier så upprätthålls en varaktig relation mellan människors uppfattning av världen och de föreställningar om som påverkas av, och påverkar, språket (Boréus & Bergström 2012, s.264). En metafor är något som beskriver något specifikt med hjälp av ett annat ord eller en annan term, det sker en förflyttning av betydelse från ett ämne till ett annat, detta kan vara både allmänt vedertagna begrepp, och 15

18 mer diffusa (Boréus & Bergström 2012, s.265). Medan en metafor beskriver något med andra ord, exempelvis att någon rasar, eller att det stormar i ett politiskt sammanhang, så är en liknelse mer bildlig. En liknelse beskriver något som är som något annat (Boréus & Bergström 2012, s.265). För enkelhetens skull kommer i denna uppsats endast ordet metafor användas som samlad benämning för detta fenomen Ordval i medier I slutet av åttiotalet undersökte Roger Fowler hur medierapporteringen sett ut kring ett utbrott av salmonella. Studien handlade om hur brittiska medier konstruerade panik genom sitt sätt att rapportera om matförgiftning och utbrottet av bakterier (Fowler 1991). Detta genom hur medierna använde sig av ett speciellt språkbruk som anspelade på fara och kris, samt ord med medicinsk koppling vilket gav läsarna en känsla av auktoritet och legitimitet till den text som presenterades (Fowler 1991, s ). Fowler menar men sin studie att beroende på vad för ordval som textproducenten gör, kan nyhetsinnehållet bli alarmerande för mottagarna (Fowler 1991, s ). Ordval i medier har alltså en viss påverkan på läsaren beroende på bland annat dess konnotation. Jag har i denna studien valt att placera Fowlers studie inom mitt teoretiska ramverk och inte den tidigare forskningen, då jag anser att det hänger ihop med agenda-setting och gestaltningsteorin i hur medierna hjälper konstruera verkligheten för läsaren. 16

19 4. Metod och material I följande kapitel presenteras den metod som ligger till grund för studiens utförande, samt det urval av material som är centralt för undersökningen och dess avgränsningar. Avslutningsvis redogörs det för undersökningens validitet samt reliabilitet. Ledin och Moberg (2010) skriver att texter representerar delar av verkligheten och beskriver att texter påverkar människors föreställningar och idéer och formar hur vi tolkar samhället. Vidare hävdar de att det därför är viktigt att analysera text, och att om intresset ligger på att studera hur och om makt utövas på en språklig nivå, är kritisk diskursanalys en god metod (2010, s.193). Då jag är intresserad av att titta på hur morgontidningar kontra kvällstidningar rapporterat om covid-19, så anser jag att kritisk diskursanalys därför är en lämplig metod för att se ifall det finns något möjligt mönster eller skillnad i hur de valt att uttrycka sig. 4.1 Hermeneutik Hermeneutik har används länge som ett medel att analysera diverse medietexter och användarna av dessa, samt de bådas plats i det allmänna rummet. En fortsättning på detta är den hermeneutiska cirkeln, som hävdar att delar av text endast kan förstås i samband av varandra och den helhet de tillsammans utgör och vice versa. Vidare spelar individers olika tolkning in i hur helheten uppfattas (Bruhn Jensen 2009, s.36-37). Processen av hur en tolkning går till hos mottagarna av exempelvis en medietext, är ständigt pågående och föränderlig. Huruvida medietextens innehåll kan anses vara enkelt eller svårt att tolka, är beroende av mottagarens tidigare föreställningar och kunskap om dess innehåll (Bruhn Jensen 2009, s.38). Tolkningar kan därför skilja sig åt mellan olika individer, och det är alltså med hjälp av olika deltolkingar och tidigare uppfattningar som mottagarna tillslut skapar sig en fullständig tolkning. Dessutom kan dessa tolkningsmönster komma att förändras med individens olika kommande tolkningar, då dessa i sin tur bidrar med nya intryck och förförståelser (Alvesson & Sköldberg 2017, s.151) Misstankens hermeneutik Den så kallade misstänksamma hermeneutiken växte fram från den franska filosofen Paul Ricoeurs perspektiv på hermeneutiken. Ricoeur bedömde nämligen att det krävs mer av 17

20 mottagarna än förförståelser och fördomar för att tolka och förstå något; han menar att mottagarna även torde ge sig på att förklara och inte minst söka efter dolda budskap och betydelser i innehållet som tolkas (Nyström 2005, s.271). Något förenklat så kan Ricoeurs idé om misstankens hermeneutik förklaras övergripligt genom att denna hermeneutik inbegriper ett tolkningssätt hos mottagarna som är desto mer objektivt, kritiskt, samt just misstänksamt (Alvesson & Sköldberg 2017, s.191). Englund (2005) nämner två förhållningssätt: tolkning och förklaring. Han menar att människor tolkar genom sina tidigare kunskaper och upplevelser och för att göra det obestämda mer bestämt och intentionen tydligare, medan det andra förhållningssättet går ut på att en förklaring på texten eftersträvas genom en omstrukturering av innehållet; tillsammans bildar de två förhållningssätten en helhet som ingår i läsningen av texten (Englund 2005, s.122). Det är bland annat genom dessa två förhållningssätt som läsaren kan finna ny förståelse för innehållet, och därmed även underliggande innebörder (2005, s.122). 4.2 Kritisk diskursanalys Kritisk diskursanalys är en kvalitativ metod som har särskilt fokus på förhållandet mellan språk och makt (Wodak 2001, s.2). Då nyheter är och består av språk, och vars roll innefattar kommunikation inom en institutionell arena där expertkunskap och särskilda konventioner präglar dels innehåll och produktion, räknas det således som en sorts diskurs. Vidare konstrueras nyhetstexter med specifika strukturer och faktorer bundna till samhälle och språk (Berglez 2010, s.273). Kritisk diskursanalys är därför väsentligt för att undersöka eventuella maktdimensioner inom diskurs och de olika förhållanden som kan finnas inom språkanvändning av institutioner (Wodak 2001, s.2-3). Kritisk diskursanalys kan förklaras med hjälp av en tredimensionell modell. Fairclough (refererad i Bergström & Boréus 2012, s ), delar upp modellen i text, diskursiv praktik, samt social praktik. Då kritisk diskursanalys har texten som utgångspunkt är fokuset på bland annat grammatik och andra lingvistiska sätt att se på en text. Den diskursiva nivån tittar på hur texten produceras och konsumeras, och den sociala praktiken sätter texten i ett större sammanhang. För denna uppsats kommer jag genom den första nivån att titta efter 18

21 metaforer och andra laddade ord, på den andra nivån titta på avsändare eller producent av texten, och till sist på den tredje nivån knyta ihop säcken i större sociala sammanhanget med hjälp av de utvalda teorierna agenda-setting och gestaltningsteorin som synkar med kritisk diskursanalys på så sätt att de förutsätter att nyhetsmedier påverkar textmottagarna genom sina nyhetsskildringar. Precis som hur gestaltningsteorin lägger fokus på att mediernas informationsförmedling begrips inom en särskild kontext, genom de olika frames som läggs fram i form utav annan information och vilka ramar som skall hjälpa läsaren tolka innehållet (Bruhn Jensen 2009, s.127), så berör mikro- och makroanalysen som beskrivs i det kommande avsnittet något liknande. Då diskursanalys liksom gestaltningsteorin har ett fokus på att studera hur språk skapar en ram (diskurs), därför kopplas i denna studie diskursanalys ihop med gestaltningsteorin. 4.3 Mikro- och makroanalys Ett sätt att initialt få en överblick över analysmaterialet är att titta på texten på mikro- och makronivå och relationen sinsemellan dessa nivåer. Enligt den kritiska diskursanalysen finns det alltid en hierarki inom en text, vilket innebär att det finns en över och underordning i vad som får uppmärksamhet. Analys på makronivå syftar till att ta reda på vilka som är textens största tema, samt om det kan finnas diverse mindre delteman (Berglez 2019, s.238). I delteman kan det figurera experter och andra personer som kan anses relevanta för delteman och som hjälper läsaren att identifiera huvudtemat (Berglez 2019, s.244). När exempelvis avsändare av en typ av information blir synlig i en text kan det kallas för modalitet, det kan röra sig om själva textproducenten, en expert, eller en organisation (Bergström & Boréus 2012, s.376; Ledin & Moberg 2019, s.203). Språket har i sig en makt som hjälper att skapa en skildring av verkligheten, nyhetsjournalistik är inte verkligheten i sig men hjälper skildra den genom hur den beskrivs (Hultén 2009, s.35). Eftersom denna studie ämnar titta närmare på tidningsartiklar online så åsyftas med huvudtema det som allt som oftast lyfts fram allra först i en artikel, det vill säga rubrik och ingress där det allra viktigaste ges direkt uppmärksamhet till läsaren, medan de 19

22 mindre teman hamnar lite skymundan i texten (Berglez 2019, s.238). Mikroanalysen är, som det låter, en analys som hamnar på en mer detaljerad nivå. Detta genom att studera hur strukturerna av huvudteman, alltså det som uppmärksammas på en makronivå, realiseras med hjälp av sitt sammanhang, eller koherens som många gånger är framträdande i exempelvis artiklars rubrik eller ingress (Berglez 2019, s.238). Detta kan ske genom att exempelvis identifiera särskilda ord eller delteman som stärker textens helhet, alltså makrostrukturen (Berglez 2019, s.244). Enligt van Dijk (1991) är det en avgörande egenskap i diskursen att den inte bara har en koherens som är lokal, utan också global. Med global koherens menas att texten har ett övergripande semantiskt samband i form av exempelvis tema, genre eller ämnet som texten berör (van Dijk 1991, s.113). Tillsammans bildar delteman och annat inom texten, exempelvis citat och beskrivningar och annat som binder ihop texten med en röd tråd, koherensen. Konsumenten av en text hjälper till att fylla i de luckor som finns i texten, det vill säga de luckor som tillsammans bildar koherensen (Berglez 2019, s.238). Vidare menar Berglez att det sålunda finns ett underförstått sociokulturellt band mellan producenten av texten och konsumenten läsaren förstår vad som menas utan att textproducenten behöver skriva det direkt (2019, s.238). Läsaren antas alltså ha en förförståelse med sig vid läsning av exempelvis en artikel på sportsidorna. För att få en uppfattning om det eventuella sociokulturella meningsskapande som sker mellan producenten av en text och läsaren, så är det dessa luckor i en text som bör studeras (2019, s.139). Följaktligen menar van Dijk att inte bara bakomliggande och outsagda budskap är intressanta att studera, utan att det även kan finnas eventuella ideologiska idéer och aspekter i texten (van Dijk 1991, s.115). 4.4 Material och urval Materialet för undersökningen avgränsades till en början till fyra tidningar, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen har baserats på artiklar publicerade på tidningarnas webbversioner, och inte fysiska tryckta tidningar. I detta avsnitt redogörs för urvalet av det material som använts i studien. 20

23 Den hastiga spridningen och stora omfattning i utbrottet av covid-19 runt om i världen, de snabbt ökande antal smittade och den stigande dödligheten, rapporterades friskt i diverse medier, men fick stort utrymme i framför allt nyhetsmedier. Vid tidpunkten för denna undersökningen ger en sökning på corona i mediearkivet Retriever Research ger hela träffar i enbart webbaserade svenska nyhetsmedier. För att avgränsa mängden artiklar för undersökningen så gjordes ett urval utifrån forskningsfrågorna. Ett urval som baseras i forskningsfrågorna i sökandet efter ett relevant material kallas för ett målstyrt urval (Bryman 2015, s.350). Urvalet görs med studiens mål i åtanke, och för att kunna besvara forskningsfrågorna och nå målet (2015, s.351). Med detta i åtanke valdes först webbaserade nyheter istället för tryckta tidningar. Detta för att det finns en koppling mellan ökningen av Internets framfart och en minskande konsumtion av fysiska tidningar (Findahl 2013, s.85). Eftersom Internet och teknologin finns överallt runt omkring oss i dagens samhälle, ansågs det därför relevant att fokusera på just webbaserade nyhetsmedier. Vidare valdes att jämföra morgon- och kvällstidningar. Fler väljer att läsa kvällstidningar online än i tryckt pappersformat, medan det gällande morgontidningar är tvärtom, där är fortfarande tidningen i tryckt format mer populär (Findahl 2013, s.95). Enligt en undersökning gjord av Internetstiftelsen år 2017 så angav en majoritet att de hade kvällstidningen Aftonbladet som främsta nyhetskälla på Internet, tätt följt av morgontidningen Dagens Nyheter. Även morgontidningen Svenska Dagbladet angavs av många som en nyhetskälla online, medan kvällstidningen Expressen hamnade något längre ned i procent (Davidsson & Thoresson 2017). Aftonbladet var 2017, som nämnt ovan, till den nyhetskälla som flest vände sig till online. Året dessförinnan nådde Aftonbladet 3,5 miljoner läsare i en mätning som kombinerade tryckt tidning, webb, och mobil. Då framför allt Aftonbladet och Dagens Nyheter har en stor räckvidd och är, enligt Internetstiftelsens undersökning, ett högt val bland många när det gäller nyhetsläsning online, valdes dessa två tidningars webbversioner ut för undersökningen. För att göra det mer intressant valdes sedan även Expressen och Svenska Dagbladet för att försöka se om mönster finns sinsemellan morgon- kontra kvällstidning. I insamlingen av materialet för undersökningen användes databasen tillhörande mediearkivet Retriever Research. Där gjordes initialt en sökning på termen covid inom samtliga artiklar 21

24 som publicerats i de valda tidningarnas webbaserade versioner. För att avgränsa något valdes en bestämd tidsperiod mellan 30 januari 2020 och 30 juni 2020, detta för att Världshälsoorganisationen den sista januari 2020 utlöste internationellt nödläge. Detta gav ett resultat på 7778 träffar. Därefter skedde en ytterligare avgränsning för undersökningsperioden med två nedslag. Eftersom undersökningen gjordes med målstyrt urval fanns forskningsfrågan om att jämföra nyhetsrapporteringen från pandemins början till hur det såg ut vid sommaren med i åtanke, därav valdes först 11 mars som datum för det första nedslaget, då det var på detta datum som covid-19 klassades som pandemi (Nationalencyklopedin 2020), samt 30 juni som andra nedslag för att ha någorlunda med tid emellan de båda nedslagen att se en eventuell utveckling. Kriteriet för artiklarna var att de skulle beröra covid-19 på något sätt, spridningen av viruset, läget i samhället och världen och annan samhällsviktig information och rapportering kring pandemin. Artiklar bakom någon sorts betalvägg valdes bort av den anledning att jag ville titta på sådana artiklar vars innehåll är tillgängligt till så många som möjligt. Totalt hade det den 11 mars vid det första nedslaget publicerats 61 artiklar på de fyra nyhetssajterna. Vid det andra valda nedslaget, 30 juni, fanns totalt 92 träffar. Materialet sorterades sedan in i kategorier baserat på bland annat genre, där det skedde en första gallring genom att exempelvis ledare, debattartiklar och andra opinionstexter valdes bort, även artiklar från sportsidor, ekonomisidor och liknande som inte ansågs relevant för undersökningen. Anledningen till att dessa artiklar inte ansågs relevanta för studien var på grund av en önskan att studera ett sådant homogent innehåll som möjligt. Visserligen skulle det kanske varit intressant att jämföra hur det rapporterats kring hur covid-19 påverkat sportvärlden, den intressanta kopplingen mellan samhällsekonomi och folkhälsa, eller jämföra de olika tidningarnas ledarsidor eller debattartiklar, men för att begränsa innehållet i analysen till allmänna nyhetsartiklar valdes dessa således bort. Att kategorisera material baserat på återkommande teman, genrer eller andra mönster som kan finnas, är ett sorts undersökningsinstrument där en sak i taget konstrueras, det vill säga, skillnader definieras (Rennstam & Wästerfors 2015, s.227). Slutligen hamnade urvalet på 14 artiklar vid det första nedslaget som analyserades. Vid det andra nedslaget valdes 11 artiklar. Svenska Dagbladet hade stor brist på innehåll vid det 22

25 andra nedslaget; av hela 44 artiklar så föll nästan samtliga under SvD Näringsliv, det vill säga artiklar som berörde börs, ekonomi eller finans. Lyckligtvis fanns vid det andra nedslaget i alla fall en artikel som gick att analysera. Till sist landade materialet för det andra nedslaget på 11 artiklar. Sammanlagt utfördes en analys på totalt 25 artiklar. Inom kritisk diskursanalys och textanalys som helhet så kan det även vara relevant att studera andra texter än just de språkliga, som till exempel bilder, då relationen mellan dessa båda texter bidrar till läsarens tolkning av texten samt den relation som textproducenten skapar med konsumenten (Ledin & Moberg 2019, s.195). Den avgränsning som gjorts i den här undersökningen där fokus endast ligger på textens språkliga innehåll kan därför anses något bristande. Valet att inte inkludera bilder i analysen skedde till stor del på grund av arbetets tidsbrist. 4.5 Tillvägagångssätt Metoden för analysen i denna undersökning är kritisk diskursanalys som utvecklades i Storbritannien av flera språkvetare, bland annat Norman Fairclough. Denna inriktningen har en ingång som är makt- och samhällskritisk (Boréus 2015, s.179). Genom kritisk diskursanalys kan gränser inom diskurser upptäckas, där sammanhang och teman finns och detta blir allt som oftast tydligt genom diskursens manifesta innehåll det vill säga det synliga och explicita som står i texten (Boréus 2015, s ). Utifrån detta valdes det att analysera materialet på ett makro- och mikroanalytiskt sätt. Samtliga valda artiklar sorterades till en början rätt så övergripligt in i kategorier, eller huvudteman, som dök upp naturligt under läsningens gång. Innan analysen genomfördes så lästes alla artiklar grundligt för att skapa en god bekantskap med materialet. Sedermera sorterades de valda artiklarna in i kategorier för den makroanalys som skulle göras. Makroanalysen innefattar, som nämndes ovan i avsnittet om makro- och mikroanalys, en texts diverse tematiska egenskaper (Berglez 2019, s.238). Huvudteman bildades med hjälp av mikroanalysen som inbegrep att titta närmare på vad som underbyggde artiklarnas texter; de delteman som fanns i texten och legitimerade det som visade sig vara huvudteman. I kapitel fem redovisas den tabell som togs fram under arbetet med artiklarnas huvud- och delteman. 23

26 Artiklarna sorterades först in under tidningskategori och sedan under det huvudtema som trädde fram med hjälp av textens delteman. Vidare studerades de olika artiklarna mer noggrant under var huvudtema först vid nedslaget 11 mars 2020, och sedan vid det andra nedslaget 30 juni Här genomfördes en mer detaljerad redovisning av det som placerats in i tabellerna; det vill säga sammanfattning av artiklarnas innehåll, dess delteman som var de som understödde huvudtemat. Här analyserades även rubrikerna och ingresserna för att se huruvida metaforer eller annat språkbruk eller gestaltning blev uppenbar. I brödtexten markerades modaliteter i form av citat eller framträdanden från myndigheter, experter och varifrån textens innehåll baserats. Slutligen kopplades detta ihop med den tidigare forskningen för att sammanfattningsvis ge en överskådlig blick av hur nyhetsrapporteringen kring covid-19 sett ut under våren Validitet och reliabilitet Reliabilitet, eller tillförlitlighet som det också kan kallas, innebär i kvantitativ forskning att mätningar gjorts på ett oklanderligt sätt (Thurén 2013, s.26). I denna uppsats har jag främst använt mig av kvalitativ metod, dock kan det argumenteras för att det inom dataanalysen av det insamlade empiriska materialet ingick i alla fall ett inslag av kvantitativ metod då artiklarna räknades och antalet jämfördes. Att kombinera metoder kallas triangulering och ökar en studies tillförlitlighet (Ekström, Waldenström, Westlund 2019, s.47). För att försäkra att artiklarna räknats på ett så korrekt sätt som möjligt så har detta gjorts vid fler tillfällen än ett, och kalkylator har använts för att säkerhetsställa att resultatet blivit korrekt. Validitet innebär att det som undersökts faktiskt överensstämmer med det som studien ämnat undersöka (Thurén 2013, s.26). För att uppnå hög validitet har jag i denna undersökning bland annat använt mig av ett målstyrt urval vid urvalet av datamaterialet, detta för att finna artiklar som överensstämmer med det forskningsområde och det tema som jag med studien ämnat att undersöka. Genom att redovisa för analysen, först genom att överskådligt redovisa de artiklar som analyserats, och presenterat de rubriker, citat och delteman som funnits, ges möjlighet för andra att dra liknande slutsatser och skapa intersubjektivitet, även genom att förklara noggrant hur resultatet har nåtts. Som forskare kan tolkningar skilja sig åt 24