Observation av solen
|
|
- Håkan Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Observation av solen (internetlab) Handledning ASTA01 Introduktionskurs Thomas Bensby Institutionen för Astronomi, Lund April 2013
2 Lab-instruktioner Innan laborationen ska du ha löst förberedelseuppgifterna, läst igenom laborationshandledningen samt läst lärobokens avsnitt om solen och dess strålning. Under dator-laborationen ska du gå igenom övningarna A till G. Dessa övningar finns både på laborationens websida och i denna handledning. Besvara frågorna och uppgifterna märkta med en svart punkt ( ). Efter datorlaborationen ska du göra en skriftlig redovisning. Där ska du beskriva vad du har gjort under laborationen samt redovisa dina svar på frågorna och uppgifterna. Dessutom ska du redovisa förberedelseuppgifterna. Till alla räkneuppgifter skall det finnas fullständiga lösningar och det skall enkelt gå att följa dina tankegångar. Glöm inte att skriva löpande text. Alltså inte bara svar på frågorna i handledningen. Regler för hur en labrapport ska se ut finns på 1 Markbaserade observatorier Vid ett antal solobservatorier runt om i världen dokumenterar man rutinmässigt solens skiftningar från dag till dag. Det gör man främst genom att avbilda solen i olika våglängdsområden. Vitljusbilder är oftast tagna helt utan filter, men ibland används speciella filter för att framhäva vissa effekter. Monokromatiska bilder är tagna med filter som släpper genom ljus i ett mycket smalt våglängdsområde, oftast centrerat på någon av de kraftigaste Fraunhoferlinjerna (t.ex. Hα, CaII H eller K). Vid vissa observatorier gör man också magnetfältsavbildningar, magnetogram, och radialhastighetsavbildningar, dopplergram. På dessa olika sätt följer man solens varierande utseende och aktivitet över tiden, från år till år, och från en solaktivitetscykel till nästa. Numera görs nästan allt detta arbete med CCD-teknik. Bilderna blir omedelbart tillgängliga i digital form och en del av bilderna läggs snabbt ut på Internet, ofta redan samma dag, men ibland med någon dags fördröjning. även den fåtöljbaserade astronomen kan idag följa händelseförlopp på solen genom att helt enkelt studera solobservatoriernas websidor. En lista över några av dessa observatorier finns i tabell 1. När man observerar från marken är man alltid begränsad av jordatmosfärens genomsläpplighet. I stort sett är det våglängder i och omkring det synliga området som man kan observera, även om atmosfären har fönster också på längre våglängder. I vitt ljus, och på kontinuumsvåglängder, ser man solens fotosfär. I absorptionslinjer ser man lager av solatmosfären som ligger något högre; från fotosfären upp till de lägre delarna av kromosfären. Jordatmosfärens våglängdsbegränsande inverkan gör att det endast är dessa c:a 2000 km av solatmosfären som man kan studera med markbaserade teleskop. Vill man se mer måste man ut i rymden, bort från den skymmande jordatmosfären. 2 Rymdbaserade observatorier Numera har hela det elektromagnetiska spektret öppnats för observation av solen. De senaste i raden av rymdsonder som studerar solen är den japanska satelliten Yohkoh och den europeisk-amerikanska rymdsonden SOHO. Yohkoh placerades i en låg ( km) jordbana hösten Den har en omloppstid på 90 minuter, varav minuter i solsken. Dess huvudsakliga uppgift är att avbilda solen på röntgenvåglängder, men den har också instrument för detektion av gammastrålning. Bilderna från Yohkoh läggs visserligen inte ut omedelbart på Internet, men delar av Yohkohs bildarkiv är ändå allmänt tillgängliga. 2
3 Tabell 1. Några av de markbaserade observatorier som rutinmässigt lägger ut solbilder på Internet. Länkar till dessa, och en del andra, observatorier finns samlade på laborationens websida. I tabellen nedan är SO en förkortning för Solar Observatory. Observatorium Plats Solbilder Big Bear SO Kalifornien vitt ljus, Hα, CaII K, magnetogram Mt. Wilson SO Kalifornien blyertsteckning, magnetogram, dopplergram Wilcox SO Kalifornien magnetogram, synoptiska magnetfältskartor National SO at Kitt Peak Arizona FeI λ8688, CaII λ8542, HeI λ10830 Mees SO Hawaii vitt ljus, CaII K Mauna Loa SO Hawaii Hα, koronagraf Learmonth SO Australien Hα, vitt ljus, magnetogram Kiepenheuer Institut Teneriffa Hα Nobeyama Radio Obs. Japan radiobild av solen Sedan början av 1996 ligger SOHO i en bana kring den sk. första Lagrange-punkten, dvs. den plats där jordens och solens gravitationskrafter uppväger varandra. Härifrån observeras solen 24 timmar om dygnet utan att störas av luftoro, vädrets växlingar, eller skiftningarna mellan natt och dag. Vid Goddard Space Flight Center i USA lägger man varje dag ut de senaste bilderna på Internet. 3 Observationer på visuella våglängder Av solens totala utstrålning ligger 40% i det visuella området, dvs. med en sådan våglängd ( nm) att den är synlig för blotta ögat. Drygt hälften av utstrålningen sker på längre våglängder och ungefär 7% på kortare våglängder. Betraktar vi solen i vitt ljus, dvs. i ett brett band av visuella våglängder, så ser vi fotosfären; det relativt tunna (några hundra kilometer) skikt i solatmosfären varifrån det mesta av strålningen lämnar solen. Detta utgör i själva verket definitionen på fotosfären. I det visuella området finns det dock vissa diskreta våglängder där solatmosfären är mindre genomskinlig. I ett spektrum kommer man att se absorptionslinjer. På dessa diskreta våglängder lämnar strålningen skikt i solatmosfären som ligger högre upp. Med hjälp av speciella filter som enbart släpper igenom dessa våglängder (t.ex. Hα och CaII K), så kan vi studera kromosfären. Den vidsträckta koronan kan man enbart se i vitt ljus under totala solförmörkelser, då månen blockerar ljuset direkt från fotosfären. Under någon minut blir koronan synlig i reflekterat ljus. Det är alltså inte direkta emissioner från koronan som man ser under en solförmörkelse. 4 Observationer på ultravioletta våglängder Med ultraviolett menar man det våglängdsområde som ligger omedelbart kortvågigt om det visuella området. Oftast placerar man gränsen mellan visuellt och UV kring nm. De mest kortvågiga delarna av UV-området, kortare än 200 nm, benämns ofta vakuum-uv. Solljusets spektrum i visuella våglängder består av ett absorptionslinjespektrum, dvs. man ser ett ljust kontinuum draperat av mörkare linjer. Spektret fortsätter mot kortare våglängder, där den mer eller mindre Planck-fördelade emissionen från fotosfären snabbt avtar. När den kontinuerliga fotosfäriska emissionen har blivit tillräckligt svag, så övergår absorptionslinjerna till att bli emissionslinjer. Det sker kring nm. Strålningen i emissionslinjerna kommer från de hetare skikt i solatmosfären som ligger ovanför temperaturminimat. 5 Observationer i röntgenområdet Röntgen-området ligger omedelbart kortvågigt om UV-området. Gränsen mellan de två områdena definieras något olika beroende på studieobjekt och detektorteknik. Oftast hamnar gränsen någonstans kring nm. I många sammanhang skiljer man också på mjuk ( nm) och hård ( nm) röntgenstrålning. 3
4 6 Övningar Till var och en av nedanstående övningar finns en websida. A. Solfläckar och granulation Gå till Big Bear Solar Observatory i Kalifornien och titta på den senaste vitljusbilden. Om det just denna dag råkar vara ont om solfläckar, så har Big Bear ett arkiv där du kan hitta föregående dagars solbilder. Finns det solfläckar på båda sidor om ekvatorn? Vilka latituder befinner sig solfläckarna på? Försök uppskatta antalet solfläckar (f) och antalet solfläcksgrupper (g). Hur stort är solfläckstalet R enligt formeln R = f + 10g? De större solfläckarna består av en central umbra och en ringformad penumbra. Möjligen kan du se det på bilderna från Big Bear som en svart kärna omgiven av en mörkgrå ring. Annars framgår det tydligt av bild A1 på den aktuella websidan. Uppskatta diametern hos solfläckens umbra och penumbra från bild A1. Svara i Mm (Mega meter). Hur stor är hela solfläcken jämfört med jorden? Hur stor är solfläcken på bild A1 jämfört med den största solfläcken som syns på dagens bild från Big Bear? Beroende på var solfläcken befinner sig på solens yta, så kommer umbrans skenbara läge i solfläcken att skifta. Detta är Wilson-effekten, som ibland kan ses på bilderna från Big Bear. Du kan annars jämföra bilderna A2 och A3 som visar samma solfläck sett från två olika vinklar. Den ena snett från sidan och den andra rakt uppifrån. Perspektivförändringen gör att umbrans skenbara position i solfläcken skiftar. Beskriv hur Wilson-effekten yttrar sig hos bilderna A2 och A3. Försök förklara hur Wilson-effekten uppkommer (fundera på hur solfläckars geometri ser ut). Studerar man bild A1 så ser man att solens yta utanför solfläcken tycks koka. Det är detta fenomen som kallas granulation. De ljusare fläckarna består av het gas som rör sig uppåt och avkyls genom utstrålning. Den svalare gasen strömmar sedan nedåt i de mörkare stråken mellan granulerna. Hur stor är en typisk granul (konvektionscell) i bild A1? Hur mycket varierar granulerna i storlek, dvs. går det att urskilja en största och minsta storlek hos granulerna? Uppskattningen av granulernas storlek underlättas om du först förstorar bild A1 genom att klicka på den. C. Solens rotation Om man följer solen från dag till dag så lägger man märke till hur solfläckarna långsamt ändrar läge. Detta beror naturligtvis på att solen roterar. Du ska nu bestämma med vilken hastighet och åt vilket håll solen roterar. Det gör du genom att gå till arkivet vid Big Bear Solar Observatory och leta reda på ett antal dagar i följd med tydliga solfläckar. Notera åt vilket håll fläckarna rör sig och hur lång tid det tar för en fläck att passera hela solskivan. Riktigt kraftiga fläckar kan dessutom vara tillräckligt långlivade för att dyka upp en andra gång. Om du inte hittar någon lämplig period i Big Bears arkiv så kan du använda tabell C1 på den aktuella websidan. 4
5 Åt vilket håll roterar solen? Jämför detta med jordens rotation och med jordens banrörelse runt solen. Hur lång tid tar det för en fläck att passera solskivan? Vad blir då solens ungefärliga rotationstid? D. Solens globala magnetfält De mörka solfläckarna består av magnetfältskoncentrationer. Anledningen till att de är mörka är att magnetfälten utgör ett hinder för den konvektiva energitransporten upp från solens inre. Vi ser ingen, eller mycket svag, granulation inne i själva fläcken. Temperaturen blir lägre och ljusintensiteten mindre än hos omgivningen. Beskrivningen av solfläckar som koncentrationer av magnetfält förklarar varför fläckar oftast dyker upp i par. De två fläckarna i ett solfläckspar har motsatt magnetisk polaritet, och ovanför solens yta sträcker sig magnetfältet i en båge mellan fläckarna. Solfläckarnas magnetiska polariteter bestäms i själva verket av det globala magnetfältet: om polariteten på norra halvklotet är positiv hos den västra och negativ hos den östra fläcken i ett par, så råder motsatta förhållanden på södra halvklotet. Under nästa solfläckscykel kommer sedan polariteterna hos solfläckspar att vara omkastade. De förhållanden som förut rådde påsödra halvklotet, råder nu pånorra halvklotet. Det är dessa magnetiska regelbundenheter som kallas Hale-Nicholsons polaritetslag. Ofta är dock verkligheten inte lika enkel som astronomernas beskrivning av den. Det som skulle vara ett enkelt par av solfläckar är i själva verket ett trassel av småfläckar med en eller annan större fläck. För att reda ut trasslet kan vi titta på handritade skisser av solens centrala delar. De enskilda solfläckarna har försetts med uppgifter om magnetisk flödestäthet och polaritet. Observera att skissen är spegelvänd. Förklaringar till beteckningarna finns under länken Sunspot drawing information. I ett tydligt solfläckspar brukar man benämna de två fläckarna p-fläcken respektive f- fläcken. Här står p för preceding och f för following (i förhållande till solens rörelseriktning). Vilken polaritet har p-fläckar respektive f-fläckar pånorra och södra halvkloten? Hur stor är den magnetiska flödestätheten hos den kraftigaste fläcken? På Mount Wilsons websida finns det också dagliga magnetogram där de magnetiska polariteterna är färgkodade. Magnetogrammens upplösning är för dålig för se de enskilda solfläckarna. Däremot är det tydligt att fläckarna ligger i anslutning till större aktiva områden (eng. active regions) där magnetfält väller upp från solens inre. Dessa aktiva områden är oftast bipolära med samma p- och f-polariteter som solfläckarna. Titta på magnetogrammet. Har norra respektive södra polområdena någon dominerande magnetisk polaritet? Om så är fallet, jämför med de aktiva områdenas f- och p-polariteter. E. Facklor, plager och aktiva områden På de vitljusbilder där det finns solfläckar ute vid randen, kan man se att området kring fläckarna är ljusare än andra delar av solen. Effekten är svag men syns oftast tydligt som ett slags spräckligt, ljust mönster kring fläckarna. Dessa ljusa områden kallas för facklor (eng. faculae). Om det inte syns så tydligt vid Big Bear i Kalifornien, så kan du istället ta dig till Hawaii. De dagliga vitljusbilderna vid Mees Solar Observatory brukar visa tydliga facklor. Här finns även ett arkiv av äldre bilder. Facklorna syns tydligt endast ute vid randen där randfördunklingen börjar bli påtaglig. Kan detta säga något om vilken höjd i atmosfären som facklorna uppträder på? Vilket atmosfärslager uppkommer de i? Beskriv hur randfördunklingen (eng. limb darkening) uppkommer. 5
6 Om vi betraktar solen i Hα (hos t.ex. Big Bear eller Learmonth Solar Observatory i Australien), så syns facklorna tydligt även inne på de centrala delarna av solskivan. Betraktat på detta sätt, dvs. i ett Hα-filter, kallas områdena istället plager. I själva verket är solfläckar, facklor och plager en konsekvens av det magnetfält som bryter igenom solens yta i de aktiva områdena. F. Protuberanser och filament Studera en Hα-bild, t.ex. den vid Big Bear (ibland är det bättre att studera den i halv storlek; välj isåfall half-sized image ). Du ser troligen de två parallella banden av solaktivitet tydligt. Ute vid solranden ser du protuberanser (eng. prominences): något som liknar trådiga moln eller bågar av kromosfärisk gas som sträcker sig en bit utanför solen. Inne på solskivan ser du filament (eng. filaments): mörka trådar i närheten av de aktiva områdena. Hur stora är de största protuberanserna och filamenten som råkar synas just för dagen? Hur stor är den protuberans som visas i bild F1 på den aktuella websidan? Detta är en av de allra största protuberanser som någonsin har iakttagits. Försök att på något sätt uppskatta storleken. Obs: Glöm inte att redovisa hur du har gjort. Ju högre upp i solatmosfären vi tittar, desto större betydelse får magnetfältet eftersom gasen blir allt tunnare. Vi kan alltså förvänta oss tydligare effekter av magnetfältet när vi går över till att studera solens allra yttersta atmosfärslager. G. Solens översta atmosfär: kromosfären, koronan och solvinden Gå till solobservatoriet SOHO. Ta fram listan över dagens eller gårdagens bilder och välj bilden som visar emissionen vid 304 Å från He II, dvs. en gång joniserat helium ( SOHO EIT, He II line ). Vi ser här skikt av kromosfären som ligger något högre upp än de vi kan se i Hα och CaII K. Det finns också instrument ombord på SOHO som avbildar solen i emissionen från olika järnjoner. Lägg märke till beteckningarna på de emissionslinjer som studeras: Fe IX, Fe X, Fe XII, Fe XV. Vad betyder dessa beteckningar? Vad säger det oss om de fysikaliska förhållandena i de områden som vi studerar? Studera solen i Fe XV-ljus. är aktiviteten även här fördelad runt ekvatorn, på samma sätt som solfläckarna i vitt ljus och aktiviteten i Hα? Solvinden blåser ständigt ut från solen p.g.a. den höga temperaturen i koronan. Nära solen är det magnetfältet som kontrollerar gasens rörelser. Längre ut från solen, där gasen har satts i rörelse, är det istället gasen som släpar med sig magnetfältet. Det syns genom att alla magnetfältsstrukturer är helt radiella. Ombord på SOHO finns en s.k. koronagraf. Detta är ett solteleskop försett med en cirkulär skiva som blockerar det direkta ljuset från solens yta, vilket gör det möjligt att studera koronan. Instrumentet kallas LASCO och har tre ljusblockerande skivor med olika diametrar. Du ska nu avgöra på vilket avstånd från solen som den expanderande koronan övergår i solvinden. Använd bilderna från koronagrafen (dvs. LASCO) för att bestämma på vilket avstånd från solens yta som den utåt strömmande gasen har tagit full kontroll över magnetfältet. Bestäm alltså var någonstans som alla strukturer i koronan blir helt radiella. 6
7 7 Förberedelseuppgifter 1. Hur stor är solen uttryckt i: (a) kilometer? (b) jordradier? (c) bågminuter (sett från jorden)? Redovisa din beräkning. Jämför med storleken av en typisk granul. 2. Ange temperaturen hos solens fotosfär. Hur mycket svalare är en typisk solfläck? 3. Hur varierar solens temperatur utåt? Rita upp ett diagram med solens atmosfärslager från fotosfären till koronan. 4. I solspektrum finns en grupp med fyra absorptionslinjer i området kring 6302 Å. De två smalare linjerna uppkommer genom absorption hos syre i jordatmosfären. De två bredare linjerna är fotosfäriska järnlinjer. Hur mycket kommer dessa linjer att dopplerförskjutas p.g.a. solens rotation när man flyttar spektrografens inträdesspalt från solens östra rand till solskivans centrum, och sedan vidare till den västra randen. Rita in linjernas dopplerförskjutna positioner i bifogat blad. Linjernas vilopositioner framgår av den streckade kurvan. Dessa uppgifter ska klaras av innan laborationen och redovisas sedan i laborationsredogörelsen. I redovisningen ska det gå att följa hur du har utfört beräkningarna. Glöm inte att även lämna in bilagan med linjerna i rapporten. 7
8 Solens östra rand Solskivans centrum Solens västra rand
Observation av solen
Observation av solen Alternativuppgift på internet Handledning ASTA11 Astronomi och astrofysik Ingemar Lundström Institutionen för Astronomi, Lund 20 augusti 2007 Lab-instruktioner Innan du kommer till
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merNär jag har arbetat klart med det här området ska jag:
Kraft och rörelse När jag har arbetat klart med det här området ska jag: kunna ge exempel på olika krafter och kunna använda mina kunskaper om dessa när jag förklarar olika fysikaliska fenomen, veta vad
Läs merStockholms Tekniska Gymnasium 2014-11-19. Prov Fysik 2 Mekanik
Prov Fysik 2 Mekanik För samtliga uppgifter krävs om inte annat står antingen en tydlig och klar motivering eller fullständig lösning och att det går att följa lösningsgången. Fråga 1: Keplers tredje lag
Läs merför M Skrivtid utbreder sig (0,5 p)
Tentamen i tillämpad Våglära FAF260, 2015 06 05 för M Skrivtid 08.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och miniräknare Uppgifterna är inte sorteradee i svårighetsgrad Börja varje ny uppgift på ett nytt blad
Läs mer4-3 Vinklar Namn: Inledning. Vad är en vinkel?
4-3 Vinklar Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig allt om vinklar: spetsiga, trubbiga och räta vinklar. Och inte minst hur man mäter vinklar. Att mäta vinklar och sträckor är grundläggande
Läs merIndividuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt
Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt RPG-spel med JavaScript Författare Robin Bertram Datum 2013 06 10 1 Abstrakt Den här rapporten är en post mortem -rapport som handlar om utvecklandet av ett RPG-spel
Läs merFRÅN A TILL Ö LäraMera Ab / www.laramera.se och Allemansdata Ab / www.allemansdata.se FRÅN A TILL Ö
I programmet finns 11 olika aktiviteter för att träna varje bokstav och på att känna igen ord. För varje bokstav kan olika övningsblad skrivas ut: Inledningsvis väljer du vilken bokstav du vill öva på.
Läs mer4-6 Trianglar Namn:..
4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?
Läs merSaturnus snurrar fort, ett varv tar bara 11 timmar. Det tar 30 år för den att färdas ett varv runt solen.
Förord Rymden är ett ämne som fascinerar många. I våra kursplaner finns det med inom de naturvetenskapliga ämnena redan från första klass. De arton övningarna i Lycko - Rymden behandlar de delar i Lgr11
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merPresentationsövningar
Varje möte då temadialog används bör inledas med en presentationsövning. har flera syften. Både föräldrar och ledare har nytta av att gå igenom samtliga deltagares namn och dessutom få en tydlig bild av
Läs merScoot Boot - frågor & svar
Scoot Boot - frågor & svar Hur vet jag att jag har rätt storlek? När du satt på bootsen så försöker du rotera på dem. Vrid på bootsen åt båda håll. Om de rör sig MINDRE än 5 mm så bör din Scootboot ha
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merLathund till Annonsportalen
Lathund till Annonsportalen * För uppdrags-/arbetsgivare * www.gu.se/samverkan/annonsportalen/ Snabbvägar: 1. Klicka på För arbetsgivare 2. Sök efter arbetsgivarens namn i sökrutan. a. Om namnet finns
Läs merSammanfattning av kursdag 2, 2013-03-07 i Stra ngna s och 2013-03-12 Eskilstuna
Sammanfattning av kursdag 2, 2013-03-07 i Stra ngna s och 2013-03-12 Eskilstuna Sammanfattning och genomgång av lektion 1 samt hemläxa. -Hur ta ut en position i sjökortet? Mät med Passaren mellan positionen
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merModul 6: Integraler och tillämpningar
Institutionen för Matematik SF65 Envariabelanalys Läsåret 5/6 Modul 6: Integraler och tillämpningar Denna modul omfattar kapitel 6. och 6.5 samt kapitel 7 i kursboken Calculus av Adams och Essex och undervisas
Läs merFör dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN
För dig som är valutaväxlare Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN MARS 2016 DU MÅSTE FÖLJA LAGAR OCH REGLER Som valutaväxlare ska du följa
Läs merFrån min. klass INGER BJÖRNELOO
Från min klass INGER BJÖRNELOO Vi har nu följt Inger Björneloos klass under två år. Klassen börjar i höst på sitt sista lågstadieår, åk 3. Denna årgång av NÄMNAREN kommer att följa upp vad de gör och hur
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merLaborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28
Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2016-01-28 Kul matematik utan lärobok Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika strategier
Läs merVäga paket och jämföra priser
strävorna 2AC 3AC Väga paket och jämföra priser begrepp rutinuppgifter tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Den huvudsakliga avsikten med denna aktivitet är att ge elever möjlighet att utveckla grundläggande
Läs merPesach Laksman är lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik vid Malmö högskola.
111a Geometri med snöre Pesach Laksman är lärarutbildare i matematik och matematikdidaktik vid Malmö högskola. Areabegreppet När elever får frågan vad area betyder ges mestadels svar som antyder hur man
Läs merTexturbild. Lagerpaletten du kommer arbeta med ser du till höger. 1. Kopiera bakgrunden till ett nytt lager och gör den svartvit.
Texturbild En guide om hur man skapar en bild med matta färger och texturiserad yta. Guiden innehåller moment där man får pröva sig fram och resultatet kanske inte blir det man tänkt sig direkt, men med
Läs merTvå konstiga klockor
strävorna C Två konstiga klockor resonemang geometri Avsikt och matematikinnehåll Det som kan göra det svårt för barn att avläsa en analog klocka är att förstå att den består av två skalor som är beroende
Läs merHandledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram. Vital, StavaRex och SpellRight
Handledning för digitala verktyg Talsyntes och rättstavningsprogram Vital, StavaRex och SpellRight Elevens namn:.. Skola: Datum:.. Varför behövs en handledning? Denna handledning är tänkt att användas
Läs merTräning i bevisföring
KTHs Matematiska Cirkel Träning i bevisföring Andreas Enblom Institutionen för matematik, 2005 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 1 Mängdlära Här kommer fyra tips på hur man visar
Läs merAbstrakt. Resultat. Sammanfattning.
Abstrakt Bakgrund. Inom idrotten strävar många atleter att förbättra sin maximala förmåga i styrka i ett antal övningar med olika redskap. Min frågeställning har varit: Kan en pension på 66 år förbättra
Läs merVad är ljud? Ljud skapas av vibrationer
Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer När en gitarrist spelar på en sträng börjar den att svänga snabbt fram och tillbaka - den vibrerar och du hör ett ljud. När du sjunger är det dina stämband som vibrerar
Läs merAvsikt På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta mönster som uppkommer.
Strävorna 4A 100-rutan... förmåga att förstå, föra och använda logiska resonemang, dra slutsatser och generalisera samt muntligt och skriftligt förklara och argumentera för sitt tänkande.... grundläggande
Läs merDet är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.
Modul: Föreningspresentation Ett stort blädderblocksblad delas upp i fyra rutor. Deltagarna, som under detta pass är indelade föreningsvis, får i uppgift att rita följande saker i de fyra rutorna: Föreningsstyrelsen
Läs merManual för BPSD registret. Version 6 / 2013 06 17
Manual för BPSD registret Version 6 / 2013 06 17 Logga in Logga in till registret överst till höger på hemsidan. (Observera att du hittar testdatabasen längre ner på hemsidan) Fyll i ditt personliga användarnamn
Läs merHur skapar man formula r
Hur skapar man formula r Gamla jämfört med nya sättet Förord Att skapa olika typer av dokument är styrkan i ett ordbehandlingsprogram, såsom Microsoft Word. Dock är denna flexibilitet även till en nackdel.
Läs merGuide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner
1(8) Guide för att hitta markavvattningssamfälligheter och täckdikningsplaner Framtagen av Magdalena Nyberg, Jordbruksverket, 2016 Markavvattningssamfälligheter Inför en Grepparådgivning är det bra om
Läs merTomi Alahelisten Lärare Idrott & Hälsa - Internationella Skolan Atlas i Linköping. Orientering
Orientering 1. Inledning Orientering härstammar från Norden i slutet på 1800-talet. Ursprungligen var orientering en militär övning, men tidigt såg man nyttan med att sprida denna kunskap till allmänheten
Läs merI den här delen används inte räknare. Motivera alltid din slutsats med matematiska uttryck, figurer, förklaring el.dyl.
DEL 1 Tid 30 min Poängantal 20 I den här delen används inte räknare. Motivera alltid din slutsats med matematiska uttryck, figurer, förklaring el.dyl. 1. Vilket är det största heltalet, som uppfyller följande
Läs merIntroduktion till Open 2012
Introduktion till Open 2012 av Lisbeth Rydén Funktionen med OPEN som jag ser den Alla har sin egen idé med att åka till OPEN. Någon framförallt för att lära sig något om de ämnen som ska avhandlas (kurs),
Läs merProgrammera en NXT Robot
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmera en NXT Robot Med hjälp utav NXC Peyman Torabi 2012-09-03 E-post: peymant@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Uppgiften var att analysera
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när
Läs merTentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar.
Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Juni 2016 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler än
Läs merLathund för överföring av rapporter och ljudfiler
Lathund för överföring av rapporter och ljudfiler För handledare I den här lathunden finns detaljerade instruktioner om hur du gör för att ladda ner rapporter och ljudfiler från dina studenter. Först kommer
Läs merBruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3
Bruksanvisning - Spisvakt Prefi 2.3 Försäljning och support Rutab AB Tel: 0380-55 50 60 Lerbacksgatan 2 571 38 Nässjö order@rutab.se http://www.rutab.se Utvecklad och tillverkad av: Cabinova AB Verkstadsvägen
Läs merElektronen och laddning
Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande
Läs merOmvandla Vinklar. 1 Mattematiskt Tankesätt
Omvandla Vinklar 1 Mattematiskt Tankesätt (Kan användas till mer än bara vinklar) 2 Omvandla med hjälp av Huvudräkning (Snabbmetod i slutet av punkt 2) 3 Omvandla med Miniräknare (Casio) Läs denna Först
Läs merÖSS jolles Seglarsaga
ÖSS jolles Seglarsaga Det här är ÖSS lilla seglarsaga för dig som skall börja segla! Läs den gärna tillsammans med dina föräldrar under tiden du går i seglarskola. Längst bak finns en lista där du kan
Läs merDina inloggningsuppgifter är samma som du använder för att logga in på skolans datorer.
Att logga in Öppna Internet Explorer (eller någon annan webbläsare). I adressfältet skriver du www.hjarntorget.net (eller bara hjarntorget.net). Tryck sedan på Enter-tangenten. Nu öppnas Hjärntorgets inloggningssida.
Läs merSOLCELLSBELYSNING. En praktisk guide. Råd & Tips SOLENERGI LADDA MED. Praktiska SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT
SOLCELLSBELYSNING En praktisk guide LADDA MED SOLENERGI Praktiska Råd & Tips SÅ TAR DU BÄST HAND OM DIN SOLCELLSPRODUKT Kom igång med 3 solenergi fördelar med Solcell Mi l jö vä n l i g t Enkelt Praktiskt
Läs merVad är WordPress? Medlemmar
Vad är WordPress? WordPress är ett publiceringsverktyg som används för att kunna ändra och uppdatera innehåll på en webbplats. Varje gång ni är inloggad på er nya webbplats så använder ni er av detta verktyg,
Läs merDEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merDiskussionsfrågor till version 1 och 2
Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de
Läs merDatorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska)
Datorövning 2 Statistik med Excel (Office 2007, svenska) Denna datorövning fokuserar på att upptäcka samband mellan två variabler. Det görs genom att rita spridningsdiagram och beräkna korrelationskoefficienter
Läs merSANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.
SANNOLIKHET Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar. tomas.persson@edu.uu.se SANNOLIKHET Grundpremisser: Ju fler möjliga händelser, desto mindre sannolikhet att en viss händelse
Läs merEn jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
Läs merPOST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588
POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588 FEBRUARI 2002 T-22588 1 (7) BAKGRUND/SYFTE Post- och Telestyrelsen genomför inom ramen för sin tillsynsverksamhet undersökningar om inverkan på
Läs merSKOGLIGA TILLÄMPNINGAR
STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig
Läs merTräningsprogram - sommaren 2010
Träningsprogram - sommaren 2010 ALLMÄNT OM TRÄNINGSPROGRAMMET Det finns två huvudsakliga syften med detta träningsprogram. Det första och kanske viktigaste syftet, är att det ska hålla dig borta från skador
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merRallylydnad Nybörjarklass
Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Remiss på Nya beskrivningar, börjar gälla 2017-01-01 Sida 1 (5) Mom nr Skylt Rallylydnad Nybörjarklass Beskrivning Start Här börjar banan. Startpositionen vid skylten
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merVad vill jag bli, och vad vill jag ha gjort?
Vad vill jag bli, och vad vill jag ha gjort? Mitt liv och framtidsdrömmar som fotbollsspelare!!! Namn:. Syfte med detta dokument (föräldrasnack) Om vi ska klara av våra uppsatta mål, så är det endast möjligt
Läs merKapitel 6. f(x) = sin x. Figur 6.1: Funktionen sin x. 1 Oinas-Kukkonen m.fl. Kurs 6 kapitel 1
Kapitel 6 Gränsvärde 6. Definition av gränsvärde När vi undersöker gränsvärdet av en funktion undersöker vi vad som händer med funktionsvärdet då variabeln, x, går mot ett visst värde. Frågeställningen
Läs merAnvändarvänlighet och tillgänglighet Workshop II
Användarvänlighet och tillgänglighet Workshop II Överordnad struktur - Analys av eget gränssnitt Applikationen innehåller flera vyer, varav navigeringsvyn är den enda jag hunnit skapa ännu. Applikationen
Läs merELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen
ELEV- HANDLEDNING (Ansökan via webben) www.orebro.se/gymnasieantagningen Gymnasieantagningen i Örebro län På Gymnasieantagningens hemsida www.orebro.se/gymnasieantagningen hittar du information om vad
Läs merAntalet människor som lever i extrem
Fattigdomen minskar FATTIGDOM Läget () Trenden 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det motsvarar 10 procent av jordens befolkning. Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och minskade
Läs mer7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5
7. SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 5 7.2. Elevhäfte 2 7.2.1. Livsfrågor Eva och Micke går båda i 5:an. De träffas ofta efter skolan och lyssnar på musik eller gör hemläxan tillsammans. Ibland funderar de på frågor
Läs merANVÄNDARHANDLEDNING FÖR
ANVÄNDARHANDLEDNING FÖR TILLSÄTTARE/LAGLEDARE OCH DOMARE Cleverservice ett smart sätt att hantera matcher, domartillsättningar, samt utbetalningar av arvoden 2015 ANVÄNDARHANDLEDNING - CLEVERSERVICE Cleverservice
Läs merFler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
Läs merTränarguide del 1. Mattelek. www.mv-nordic.se
Tränarguide del 1 Mattelek www.mv-nordic.se 1 ATT TRÄNA MED MATTELEK Mattelek är ett adaptivt träningsprogram för att träna centrala matematiska färdigheter såsom antalsuppfattning, den inre mentala tallinjen
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Läs merFöräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?
Föräldrabroschyr Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan? Vad ska barnen lära sig i skolan? Tanken med den här broschyren är att ge Er föräldrar en bild av
Läs merDash and Dot. Svårighetsgraden bestämmer du själv genom att välja någon av av de 5 appar som är kopplade till Dash & Dot.
Robotar Dash and Dot Dash & Dot är robotar som kan utföra en mängd olika saker. Alla kommandon programmeras på en läsplatta och överförs sedan till robotarna via Bluetooth. Svårighetsgraden bestämmer du
Läs merSammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
Läs merFacit med lösningsförslag kommer att anslås på vår hemsida www.ebersteinska.norrkoping.se. Du kan dessutom få dem via e-post, se nedan.
Detta häfte innehåller uppgifter från fyra olika områden inom matematiken. Meningen är att de ska tjäna som en självtest inför gymnasiet. Klarar du dessa uppgifter så är du väl förberedd inför gymnasiestudier
Läs merDEMONSTRATIONER MAGNETISM II. Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m
FyL VT6 DEMONSTRATIONER MAGNETISM II Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m Uppdaterad den 19 januari 6 Introduktion FyL VT6 I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt
Läs merUppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?
Uppdrag: Huset Praktiskt arbete: (Krav) Göra en skiss över ditt hus. Bygga en modell av ett hus i en kartong med minst två rum. Koppla minst tre lampor och två strömbrytare till ditt hus. Visa både parallellkoppling
Läs merObservation av solen. Handledning. ASTA01 Introduktionskurs
Observation av solen Handledning ASTA01 Introduktionskurs Ingemar Lundström Institutionen för Astronomi, Lunds Universitet 20 augusti 2007 1 Lab-instruktioner Anmälan sker på listan som sitter på anslagstavlan
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merManual HSB Webb brf 2004 03 23
AVDELNINGAR Det finns flera olika typer av avdelningar. Standard, Nod HSB, Nod Förening, Nod Brf, Nod Styrelsewebb, Struktur och Område/projekt. Standard är den mall som används för att presentera artiklar.
Läs merVad är egentligen tid?
Vad är egentligen tid? Omvälvningen - från klassisk till modern fysik... eller vad visste man egentligen i slutet av 1800-talet? 1600-talet: Newtons rörelselagar, mekanik! Kroppars rörelse under påverkan
Läs merVarför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!
Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl! Fyra olika aspekter! Rättvisa! Reflektion och utvärdering av vår egen undervisning! Motivation för lärande! Metalärande (kunskapssyn)! 1. Rättvisa!
Läs merPå och avmastning. 1. Ensam är inte stark
På och avmastning 1. Ensam är inte stark Avmastning är naturligtvis lättast. Ned kommer ju masten alltid! Detta är vad jag funnit bäst för att i ordnade former få ned masten. Man förlänger först fockfallet
Läs merHemsida Arbetsrum. Skapa arbetsrumslista
Skapa arbetsrumslista Hemsida Arbetsrum För att kunna skapa en arbetsrumslista så markerar du i navigeringsfönstret där den nya sidan ska ligga. Klicka på menyknappen till höger om sidnamnet och sedan
Läs merUPPVÄRMNING. Ta med styrketräningen på semestern:
Ta med styrketräningen på semestern: SUPERSTARK I Gymmet och träningskompisarna kan kännas långt borta på semestern, men träningen finns alltid nära till hands. I FORM tog hjälp av personliga tränaren
Läs merMåttbandet nr 143 januari 2007
Måttbandet nr 143 januari 2007 Eleverna ger högt betyg åt Kulturskolans verksamhet! Sammanställning av enkät till Kulturskolans elever hösten 2006. Gunilla Carlson planeringssekreterare GOTLANDS KOMMUN
Läs merStart. Mål. Rallylydnad Nybörjarklass. Mom nr Skylt Beskrivning
Svenska Brukshundkl ubben Rallylydnad_Mom_Nyborjarklass.doc Sida 1 (5) Rallylydnad Nybörjarklass Mom nr Skylt Beskrivning Start Här börjar banan. Startpositionen vid skylten är att föraren står och hunden
Läs mer[ÖVNINGSBANK] Sollentuna FK. Expressbollen
Expressbollen Övning nr. 1 Två lag på varje långlinje i en rektangel på 15x25 meter. o T.ex. Halv gympasal o Viktigt att vara tydlig med mitten, d.v.s. markera mitten med koner Varje spelare har en boll.
Läs merNämnarens adventskalendern 2007
Nämnarens adventskalendern 2007 1 När det närmar sig jul är det kallt. Då behöver de tre tomtenissarna både halsduk och mössa när de leker i snön. I korgen ligger en röd, en blå och en randig halsduk.
Läs merKoll på cashen - agera ekonomicoach!
För elever Fördjupningsuppgift: Koll på cashen - agera ekonomicoach! Fördjupningsuppgift: Ekonomicoach Så här går det till Börja med att se filmen Koll på cashen. Därefter är ni redo för att komma igång.
Läs merMenys webbaserade kurser manual för kursdeltagare. Utbildningsplattform: Fronter
Menys webbaserade kurser manual för kursdeltagare Utbildningsplattform: Fronter Innehållsförteckning Introduktion 3 Inloggning & Lösenordsbyte 4 Idagsidan 6 Kursens rum (startsida) 7 Webblektion 8 Inlämning
Läs merAnpassad symbolpalett till teknikövningar i OCAD. Installera symbolpaletten i din dator
Anpassad symbolpalett till teknikövningar i OCAD OCADs symboluppsättning är anpassad för att lägga traditionella tävlingsbanor, men programmet är flexibelt och kan anpassas efter egna önskemål. När man
Läs merAxiell Arena. Samarbeta om bilder Regionbiblioteket i Kalmar län
Axiell Arena Samarbeta om bilder Regionbiblioteket i Kalmar län Introduktion Det finns möjlighet att samarbeta om bilder i Axiell Arena. Samarbetet kan läggas upp på olika sätt, men i denna lathund beskrivs
Läs merVÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?
VÄRDERINGSÖVNINGAR Vad är Svenskt? Typ av övning: Avstamp till diskussion. Övningen belyser hur svårt det är att säga vad som är svenskt och att normen vad som anses vara svenskt ändras med tiden och utifrån
Läs merCAEBBK01 Drag och tryckarmering
Drag och tryckarmering Användarmanual 1 Eurocode Software AB Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 ANVÄNDNINGSOMRÅDEN 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING 3 1.3 ARMERINGENS INLÄGGNING 4 1.4 ARBETSKURVA BETONG 4 2 INSTRUKTIONER
Läs merSyftet med en personlig handlingsplan
Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om
Läs mer1. Månens rörelser. Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen
Övning 1: Illustrera astronomiska fenomen Uppgiften var att skapa illustrationer till fyra texter. Illustationerna tydliggör allt det som texten beskriver. 1. Månens rörelser Månen roterar runt jorden
Läs mer