Personalhälsa Nyckeltal

Transkript

1 Nyckeltal Personalhälsa 2015 Rapporten är framtagen i samarbete mellan följande kommuner i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö 1

2

3 Förord FÖR FJORTONDE ÅRET I RAD har medlemskommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet. Arbetet med att förnya rapporten har fortsatt genom att vissa tabeller har tagits bort och andra har tillkommit eller modifierats. Rapporterna för de tidigare åren finns tillgängliga på Nyckeltalen är sådana som vi bedömer intressanta ur ett arbetsgivarperspektiv och som kan ha samband med arbetsmiljö, hälsa och ohälsa, både i en enskild kommun och kommungemensamt. Som framgår av rapporten fortsätter sjukfrånvaron att öka Fram till 2010 minskade sjukfrånvaron i samtliga GR-kommuner. Det året vänder sjukfrånvaron upp i samtliga GR-kommuner och i nästan hela Sverige samtidigt. Detta betyder att sjukfrånvaron bara delvis är något som den enskilda kommunen kan påverka. Om man tittar historiskt på sjukfrånvaron så kan man se att den samvarierar med hur många som är arbetslösa och hur många som blir sjukpensionerade. Dessutom påverkar sjukersättningen sjuktalet. Detta betyder att sjukfrån varon delvis kan regleras med politiska beslut. Men varje arbetsgivare måste ändå arbeta aktivt för så låga sjuktal som möjligt. Vi vill särskilt lyfta fram fem strategier för att minska sjukfrånvaron: Aktiva chefer som följer upp frånvaron och håller kontakt med medarbetaren Uppmärksammande av återkommande kortidsfrånvaro Redovisning av frånvarouppföljning som är öppen, värdeneutral, objektiv och baserad på fakta, gärna jämförbara med andra kommuner Enkel sjukanmälan som följer tydliga rutiner Ett hälsoperspektiv redan i rekryteringsprocessen misslyckade rekryteringar leder till ökad sjukfrånvaro. Att arbeta med att få ner sina sjuktal tar tid, det finns inga snabba genvägar för att nå målet. När målet är nått går det inte heller att luta sig tillbaka, utan det måste alltid vara en prioriterad fråga annars riskerar man snabbt att vara tillbaka där man började. Det kan ibland vara bättre att fokusera på det positiva, frisknärvaro, än på det negativa, sjukfrånvaron. Jan Wesa och Anders Pettersson För Personalchefsnätverket

4 Innehåll 1. Inledning Kommunfakta Jämförande personalfakta Sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro: dag 60 och därefter Sjukfrånvarons fördelning: 1 14, 15 90, 91 dagar Sjuklönekostnad Arbetad tid och kostnader Personalomsättning Bilaga 1. SKL:s personalgruppsindelning utifrån AID-koder...32 Bilaga 2. Lagstadgad redovisning av sjukfrånvaro...33 Tabell- och diagramförteckning

5 1. Inledning MEDLEMSKOMMUNERNA I GR har för fjortonde året i rad tagit fram en rapport med nyckeltal inom personalområdet med särskilt fokus på sjukfrånvaro. Arbetet med de gemensamma personalnyckeltalen initierades av personalcheferna i GR inom ramen för det regionala personalchefsnätverket. Personalcheferna har fortsatt huvudansvaret för arbetet. Syftet med de GR-gemensamma nyckeltalen är att: ge underlag och instrument för att stödja, påverka och styra arbetet med att främja en god hälsa bland kommunanställda utgöra en grund för regionalt och kommungemensamt agerande dynamik till förändring utbyta idéer och skapa grund för nätverksbyggande. Arbetsprocess De 13 GR-kommunerna har gemensamt bildat en arbetsgrupp för arbetet med de gemensamma personalnyckeltalen. Varje kommun har haft minst en representant med i arbetsgruppen. Personalchefsgruppen har varit representerad av personalcheferna från Härryda och Partille. En representant från GR har varit koordinator för gruppen och ansvarig för att samla in och sammanställa den statistik som erhållits från kommunrepresentanterna samt att ta fram underlaget till föreliggande rapport. Tillsammans med en kommunrepresentant från Mölndal har dessa fyra personer utgjort en mindre analysgrupp som tillsammans har ansvarat för uppläggningen och innehållet i 2015 års rapport. Samtliga kommuner har medverkat med uppgifter till 2015 års sammanställning. Ale och Stenungsund har till följd av tekniska problem inte kunnat lämna uppgifter inom samtliga nyckeltalsområden (kommenteras i berörda avsnitt), och detsamma gäller Lilla Edet och Tjörn rörande specifikt sjukskrivningens fördelning över olika sjukdagsintervall. Redovisningarna inkluderar genomgående ett sammantaget regionalt resultat för hela Göteborgsregionen, i förekommande fall avgränsat till de kommuner som har haft möjlighet att lämna uppgifter. Det ska observeras att Ales, Göteborgs, Lerums och Tjörns uppgifter om sjukfrånvaro genomgående exkluderar timavlönad personal. Detta påverkar i flera fall jämförbarheten med regionens övriga kommuner och kommenteras i rapportens berörda avsnitt och tabeller. På grund av olikheter i personalsystem och att det kan förekomma alternativa sätt att räkna ut nyckeltal, i de fall nationella riktlinjer saknas, finns det alltid en viss osäkerhet i jämförbarheten mellan kommunernas resultat. Det kan vidare noteras att avrundningar i tabellmaterialet kan medföra att redovisade procentandelar inte alltid summerar till exakt hundra procent. Nyheter i 2015 års rapport Årets rapport innehåller ungefär samma tabellmaterial och beskrivningar som 2014 års rapport. Nytt för i år är att personalomsättning även särredovisas för gruppen chefer. Därtill är de tabeller och diagram som visar på utvecklingen över tid i årets rapport placerade i de avsnitt där de tematiskt hör hemma och inte som tidigare år i ett särskilt kapitel sist i rapporten. Goda exempel Precis som i 2014 års rapport har de statistiska beskrivningarna kompletterats med ett antal goda exempel på det utvecklingsarbete som bedrivs i GR-kommunerna för att främja en god personalhälsa. Medverkande i arbetsgruppen Marja-Leena Jumisko...Ale kommun Maria Wallmyr...Alingsås kommun Anders Hedenquist...Göteborgs stad Claes-Göran Frisell...Härryda kommun Anders Pettersson...Härryda kommun Cecilia Lindbäck...Kungsbacka kommun Karl Persson...Kungsbacka kommun Karin Tilly...Kungälvs kommun Louise Olofsson...Lerums kommun Ann-Louise Joona...Lilla Edets kommun Ulrika Larsson...Lilla Edets kommun Per Dagérus...Mölndals stad Amir Kaukovic...Partille kommun Jan Wesa...Partille kommun Jonas Bolin...Stenungsunds kommun Majbritt Larsson...Tjörns kommun Agneta Carlsson...Öckerö kommun Åsa Nilsson...GR 5

6 2. Kommunfakta Personal fördelat på verksamhetsområden Uppdelning av personalen på olika verksamhetsområden följer den indelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har definierat utifrån arbetsidentifikation (AID). Indelningen av yrkesgrupperna återges i bilaga 1. Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Genomsnittlig tjänstgöringsgrad avser all månadsanställd personal (definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning längre än tre månader). Tjänstgöringsgraden är de anställdas arbetstid i förhållande till ordinarie arbetstid vid heltidsanställning. I DET HÄR KAPITLET presenteras en faktaruta för varje kommun avseende verksamhetsåret Faktarutan innehåller följande verksamhetsmått: Bokslut för kommunen 2015 Kommunens bruttokostnad redovisas fördelad på personalkostnader och övriga kostnader, enligt den definition som gäller i kommunens egen årsredovisning. Eftersom definitionerna kan skilja sig åt kommuner emellan används uppgifterna inte som underlag i den här rapportens kostnadsjämförelser. I faktarutorna redovisas kostnaderna både som procentandel av brutto kostnad och i antal kronor. Befolkning Uppgifterna avser SCB:s uppgift om antal invånare den 31/ och ger ett mått på kommunens storlek. Skattesats Uppgifterna är hämtade från SCB och visar skattesatsen i kommunen 2015, totalt samt primärkommunal del. Personal 1/ Personaluppgifterna avser månadsanställda, definierat som tillsvidareanställda, månadsanställda samt personal med tidsbegränsad anställning längre än tre månader (dvs. exklusive timavlönade). Med årsarbetare avses antal månadsanställda omräknade till heltid, utifrån tjänstgöringsgrad. Med utgångspunkt i antalet anställda redovisas personalens köns- respektive åldersfördelning samt medelålder. Personal i kommunala bolag, verksamhet i entreprenadform och deltidsbrandmän ingår inte i redovisningen. Produktionstimmar Produktionstimmar anger summan av antal timmar utförda av timavlönade samt månadsanställda inklusive övertid och fyllnadstid (mertid). Ale kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*... 60% kr Övriga kostnader... 40% kr Summa bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,35... varav primärkommunal skatt...21,87 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...83% Män...17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...50% 50 år...39% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,6 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...35% Skola & Barnomsorg...36% Fritid & Kultur...3% Teknik...15% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,3% PRODUKTIONSTIMMAR

7 Alingsås kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*... 56% kr Övriga kostnader... 44% kr Summa bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,84 varav primärkommunal skatt...21,36 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...8% år...47% 50 år...45% PERSONALENS MEDELÅLDER...47,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...43% Skola & Barnomsorg...37% Fritid & Kultur...3% Teknik...6% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...89,6% PRODUKTIONSTIMMAR Göteborgs Stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*... 53% kr Övriga kostnader... 47% kr Summa bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,60... varav primärkommunal skatt...21,12 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...79% Män...21% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...13% år...48% 50 år...39% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,7 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...38% Skola & Barnomsorg...34% Fritid & Kultur...3% Teknik...11% Administration...9% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...97,2% PRODUKTIONSTIMMAR Härryda kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*... 61% kr Övriga kostnader... 39% kr Summa bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,10... varav primärkommunal skatt...20,62 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...50% 50 år...39% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,3 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...27% Skola & Barnomsorg...47% Fritid & Kultur...4% Teknik...12% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...95,6% PRODUKTIONSTIMMAR Kungsbacka kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*... 58% kr Övriga kostnader... 42% kr Summa bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,15... varav primärkommunal skatt...21,33 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...10% år...49% 50 år...41% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,9 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...30% Skola & Barnomsorg...41% Fritid & Kultur...3% Teknik...12% Administration...9% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...91,8% PRODUKTIONSTIMMAR * Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 7

8 Kungälvs kommun Lerums kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*... 64% kr Övriga kostnader... 36% kr Summa bruttokostnad % kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,92... varav primärkommunal skatt...21,44 PERSONAL 1/ (MÅNADSANSTÄLLDA) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% år...47% 50 år...39% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,7 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...38% Skola & Barnomsorg...37% Fritid & Kultur...3% Teknik...11% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...92,3% PRODUKTIONSTIMMAR BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*...56% kr Övriga kostnader...44% kr Summa bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,13 varav primärkommunal skatt...20,65 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...80% Män...20% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% år...51% 50 år...35% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...29% Skola & Barnomsorg...46% Fritid & Kultur...3% Teknik...10% Administration...7% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...92,8% PRODUKTIONSTIMMAR Lilla Edets kommun LILLA EDETS KOMMUN Mölndals stad BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*...54% kr Övriga kostnader...46% kr Summa bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,74... varav primärkommunal skatt...20,26 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...79% Män...21% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...47% 50 år...42% PERSONALENS MEDELÅLDER...45,8 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...34% Skola & Barnomsorg...38% Fritid & Kultur...3% Teknik...12% Administration...7% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,7% PRODUKTIONSTIMMAR BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*...50% kr Övriga kostnader...50% kr Summa bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,85... varav primärkommunal skatt...22,37 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...86% Män...14% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...14% år...41% 50 år...44% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...44% Skola & Barnomsorg...31% Fritid & Kultur...1% Teknik...13% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...88,4% PRODUKTIONSTIMMAR * Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 8

9 Partille kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*...60% kr Övriga kostnader...40% kr Summa bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,44... varav primärkommunal skatt...19,96 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...81% Män...19% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...12% år...52% 50 år...36% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,6 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...36% Skola & Barnomsorg...42% Fritid & Kultur...3% Teknik...10% Administration...6% Chefer...4% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...93,4% PRODUKTIONSTIMMAR Stenungsunds kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*...66% kr Övriga kostnader...34% kr Summa bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,12 varav primärkommunal skatt...21,64 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...83% Män...17% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...13% år...47% 50 år...40% PERSONALENS MEDELÅLDER...44,9 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...37% Skola & Barnomsorg...41% Fritid & Kultur...2% Teknik...9% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...92,8% PRODUKTIONSTIMMAR Tjörns kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*...53% kr Övriga kostnader...47% kr Summa bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,69... varav primärkommunal skatt...21,21 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...85% Män...15% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...11% år...44% 50 år...45% PERSONALENS MEDELÅLDER...46,1 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...42% Skola & Barnomsorg...35% Fritid & Kultur...5% Teknik...7% Administration...6% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...88,5% PRODUKTIONSTIMMAR Öckerö kommun BOKSLUT FÖR KOMMUNEN 2015 Personalkostnader*...51% kr Övriga kostnader...49% kr Summa bruttokostnad...100% kr BEFOLKNING Invånare 31/ SKATTESATS Total kommunal skatt ,24... varav primärkommunal skatt...20,76 PERSONAL 1/ (Månadsanställda) Antal årsarbetare Antal anställda PERSONAL FÖRDELAT PÅ KÖN Kvinnor...82% Män...18% PERSONAL FÖRDELAT PÅ ÅLDRAR <30 år...10% år...44% 50 år...46% PERSONALENS MEDELÅLDER...47,0 PERSONAL FÖRDELAT PÅ VERKSAMHETSOMRÅDEN Vård & Omsorg...38% Skola & Barnomsorg...33% Fritid & Kultur...3% Teknik...16% Administration...5% Chefer...5% GENOMSNITTLIG TJÄNSTGÖRINGSGRAD...87,9% PRODUKTIONSTIMMAR * Personalkostnader beräknas på olika sätt i olika kommuner varmed jämförbarheten är begränsad. 9

10 3. Jämförande personalfakta Årsarbetare och antal anställda GR-kommunerna har 2015 tillsammans årsarbetare det vill säga antalet månadsanställda omräknat till heltids årsarbetare, utifrån tjänstgöringsgrad (se tabell 1). Med undantag av Mölndal har antalet årsarbetare vuxit i de kommuner där det finns jämförbarhet ett år tillbaka i tiden. Tydligast gäller det Tjörn, med 17,1 procent fler årsarbetare 2015 än 2014, därefter Göteborg med 7,2 procent. Ökningen hos övriga kommuner varierar mellan 0,4 och 5,0 procent. Mölndals minskning är 1,6 procent. Antalsmässigt kan konstateras att Göteborg 2015 står för drygt hälften (54 procent) av antalet årsarbetare i regionen. Sett till månadsanställda personer har även dessa generellt blivit fler sedan 2014 och uppgår 2015 till nära personer. Endast i Alingsås och Mölndal har antalet minskat (sett till de kommuner där det finns jämförbarhet), med 1,1 respektive 1,9 procent. Mölndals utveckling kan delvis förklaras med ett nedlagt gymnasium samt ett äldreboende som lagts ut på entreprenad. Det kan också noteras att Alingsås stod för störst relativ ökning mellan 2013 och De kommuner där antalet månadsanställda vuxit mest mellan 2014 och 2015 är Kungälv och Tjörn (4,7 respektive 4,5 procent). Det ska betonas att rapportens redovisning är begränsad till antalet anställda i verksamheter som bedrivs i kommunens egen regi. Förändringar i antalet anställda kan alltså bero på övergångar från/till kommunal regi. TABELL 1. ÅRSARBETARE, MÅNADSANSTÄLLDA OCH TJÄNSTGÖRINGSGRAD Antal årsarbetare* Antal månadsanställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad i % Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö HELA GR ** Kommentar: Lerum och Stenungsund medverkade ej i redovisningen * Antal månadsanställda omräknat till heltids årsarbetare utifrån tjänstgöringsgrad. ** Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde ger en tjänstgöringsgrad på 92 procent (2014: 91 procent baserat på de då 11 medverkande kommunerna). TABELL 2. TJÄNSTGÖRINGSGRAD ÖVER TID (PROCENT) Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum * 93 Lilla Edet Mölndal Partille * Stenungsund * 93 Tjörn Öckerö MEDELVÄRDE** * Kommunen har inte kunnat ta fram uppgift detta år. ** Observera att medelvärdet är oviktat och baseras på ingående kommuner respektive år. 10 Genomsnittlig tjänstgöringsgrad Tjänstgöringsgraden bland de månadsanställda i GR:s kommuner varierar mellan 88 och 97 procent (tabell 1). Den högsta noteringen återfinns i Göteborg. Tre kommuner ligger under 90 procent: Lilla Edet, Tjörn och Öckerö. Tjörn är den enda kommun som förändrats med mer än 1 procentenhet sedan 2014, från 79 till 89 procent. Ur ett längre tidsperspektiv har dock flertalet kommuner ökat den genomsnittliga tjänstgöringsgraden sedan mitten av 00-talet, även om det finns undantag (se tabell 2).

11 Jan Wesa, personalchef i Partille kommun, beskriver hur de påbörjat ett nytt projekt Önskad sysselsättningsgrad : Att ha ofrivilligt deltidsanställda är ingen bra personalpolitik på lång sikt. Att kunna bemöta morgondagens medarbetare med möjligheten att själv välja sysselsättningsgrad skulle göra kommunen till en mer attraktiv arbetsgivare. Partille kommun vill som arbetsgivare ta ett ökat ansvar genom att kunna erbjuda en önskad sysselsättningsgrad till sina medarbetare. Ingen skall behöva ha ofrivillig deltid. Den ena delen av projektet innebär en effektivisering av vikarieanskaffning genom att organisera en central bemanningstjänst. Den andra delen är en komplett rekryteringsenhet för samtliga anställningsformer, en väg in. Projektet ska vara klart för implementering i januari Könsfördelning och medelålder Könsfördelningen bland kommunernas månadsanställda är långt från balanserad. Sett till hela GR är 80 procent kvinnor och 20 procent män, där Göteborg och Mölndal bidrar något till att dra upp andelen män med resultatet 21 procent (tabell 3). I övriga kommuner varierar andelen män mellan 14 och 20 procent. Förhållandet är överlag stabilt sedan 2014: inte i någon kommun (av de elva där det finns jämförbarhet) har fördelningen ändrats med mer än 1 procentenhet. Ur ett längre tidsperspektiv finns en svag generell tendens till en växande andel män bland GR-kommunernas anställda sedan mitten av 00-talet, men där finns också undantag (se tabell 4). Medelåldern bland de månadsanställda varierar mellan 44,0 och 47,0 år; det ovägda genomsnittet för GR:s kommuner är 45,4 år. Generellt är det här förhållandet stabilt jämfört med I tre kommuner (av de elva där det finns jämförbarhet) har medelåldern ändrats med mer än ett år: Kungälv, Lilla Edet och Tjörn, där den i samtliga tre fall har sjunkit (mellan 1,3 och 2,0 år). Ur det längre tidsperspektivet har medelåldern hos de anställda i en genomsnittlig GR-kommun legat kring år sedan mitten av 00-talet (tabell 5). TABELL 3. ANSTÄLLDAS KÖN OCH ÅLDER, 2015 Procentandel Medelålder Procentandel per åldersgrupp Kvinnor Män <30 år år 50 år Ale , Alingsås , Göteborg , Härryda , Kungsbacka , Kungälv , Lerum , Lilla Edet , Mölndal , Partille , Stenungsund* , Tjörn , Öckerö , HELA GR ** Kommentar: Uppgifterna avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. * Stenungsund kan ej avgränsa övriga månadsanställda till tidsbegränsade anställningar längre än 3 månader. ** Underlag saknas för att kunna beräkna ett viktat regionalt resultat. Ett oviktat medelvärde för de 11 kommunerna ger en medelålder på 45,4 år. TABELL 4. ANDEL ANSTÄLLDA KVINNOR OCH MÄN ÖVER TID (%) Kvinnor Män Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö MEDELVÄRDE* * Observera att medelvärdet är oviktat och baseras på ingående kommuner respektive år. TABELL 5. PERSONALENS MEDELÅLDER ÖVER TID Ale 45,6 45,5 45,5 44,4 44,6 Alingsås 45,2 46,2 46,2 47,1 47,0 Göteborg 45,5 45,7 45,5 45,0 44,7 Härryda 44,4 44,8 45,7 45,3 45,3 Kungsbacka 45,0 45,4 45,0 45,0 44,9 Kungälv 45,0 45,5 45,5 46,0 44,7 Lerum 45,0 47,0 45,7 * 44,0 Lilla Edet 45,0 47,1 48,0 48,0 46,0 Mölndal 46,0 45,2 45,2 46,0 45,8 Partille 44,0 45,3 44,8 44,6 44,6 Stenungsund 46,0 47,0 46,0 * 44,9 Tjörn 47,0 47,3 47,5 47,4 46,1 Öckerö 47,0 48,0 48,0 47,5 47,0 MEDELVÄRDE** 45,4 46,2 46,0 46,0 45,4 * Kommunen har inte kunnat ta fram uppgift detta år. ** Observera att medelvärdet är oviktat och baseras på ingående kommuner respektive år. 11

12 Verksamheter Merparten av kommunernas månadsanställda arbetar inom skola och barnomsorg eller vård och omsorg dessa två verksamheter svarar totalt sett för ungefär lika stor andel av GR-kommunernas anställda: 37 respektive 36 procent (diagram 1). Därefter arbetar 11 procent inom tekniska verksamheter, 8 procent inom administrativa verksamheter, 3 procent inom fritid och kultur. Ytterligare 5 procent är klassificerade som chefer (oavsett verksamhetsområde). Den här sammantagna verksamhetsprofilen i GR är mer eller mindre giltig för de enskilda kommunerna. I två kommuner är andelen månadsanställda inom skola och barnomsorg påtagligt större än för vård och omsorg, i Härryda och Lerum, och ganska tydligt så även i Kungsbacka. Andelen månadsanställda inom vård och omsorg är störst i Lilla Edet, Alingsås och Tjörn. Andelen anställda inom tekniska verksamheter varierar mellan 6 procent (Alingsås) och 16 procent (Öckerö). Även Tjörns andel är relativt liten, 7 procent, och det kan noteras att kommunen har en viss del av den tekniska verksamheten i kommunala bolag som inte omfattas av rapportens redovisning. Fritid- och kulturverksamheterna är sett till antalet anställda den minsta verksamheten i samtliga kommuner; andelen varierar mellan 2 och 5 procent av de kommunanställda. När det gäller administrativa verksamheter varierar andelen anställda mellan 5 procent (Öckerö) och 9 procent (Göteborg och Kungsbacka). Hur stor del av de anställda som faller in under chefkategorin skiljer sig inte stort mellan kommunerna; andelen varierar mellan 4 och 5 procent. Jämfört med verksamhetsprofilerna 2014 är det generellt marginella skillnader. Bara för två kommuner (av de elva där det finns jämförbarhet) överstiger förändringarna 2 procentenheter för någon verksamhetsandel. Det handlar om Göteborg och Tjörn där vård och omsorgsandelen vuxit med 5 respektive 4 procentenheter medan tvärtom skola och barnomsorgs-andelen har minskat med 4 respektive 3 procentenheter. Det kan noteras att det i båda dessa kommuner handlar om en tillbakagång till ett förhållande som liknar det DIAGRAM 1. FÖRDELNING AV MÅNADSANSTÄLLDA ÖVER VERKSAMHETER 2015 (PROCENT) Vård & Omsorg Skola & Barnomsorg Fritid & Kultur Teknik Administration Chefer Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö HELA GR Kommentar: Verksamhetsindelningen baseras på SKL:s indelning utifrån arbetsidentifikation (AID). 12

13 4. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid Den sjukfrånvaro som redovisas i det följande avser, där inget annat framgår, tillsvidareanställda, månadsanställda samt timavlönade. För 2015 års resultat gäller dock fyra undantagna kommuner: Ale, Göteborg, Lerum och Tjörn, vars uppgifter av tekniska skäl genomgående exkluderar timavlönade (i Göteborgs fall har det gällt konsekvent över tid). Sett till hela GR uppgår frånvarotiden hos kommunernas anställda till 8,0 procent av ordinarie arbetstid 2015 (tabell 6) ett resultat som alltså inkluderar de fyra kommunernas avvikande statistikunderlag. Samtliga kommuners resultat har försämrats sedan 2014 (sett till de elva kommuner där jämförbarhet finns). Den särskilt stora ökningen i sjukfrånvaro i Tjörn ska ses i ljuset av att 2015 års resultat för kommunen exkluderar timavlönade, en grupp som generellt bidrar till att förbättra sjukfrånvarostatistiken. I Kungsbacka är ökningen minst (5 procent). I övriga kommuner har sjukfrånvaron vuxit med minst 10 procent, med reservation för att jämförbarheten mellan 2015 och 2014 haltar i några fall. Ur det längre tidsperspektivet har sjukfrånvarotidens andel av ordinarie arbetstid i GR successivt ökat sedan 2010, då det oviktade medelvärdet var 5,0 procent efter en längre period av successiv minskande andel, med en regional maxnotering på 9,0 procent år Även om nivåerna varierar mellan enskilda kommuner gäller den övergripande utvecklingen hela GR (diagram 2). Att fyra av regionens kommuner inte inkluderar den timavlönade gruppen försvårar jämförelser mellan kommunerna och bidrar tillsammans med andra avvikelser genom åren till svårigheter att tolka utvecklingen över tid. Eftersom den registrerade sjukfrånvaron hos timavlönade generellt är mindre än hos anställda, blir sjukfrånvaroandelen generellt större hos kommuner som inte inkluderar gruppen timavlönade även om skillnader naturligtvis inte automatiskt kan hänföras till detta förhållande. Hos de nio kommuner som inkluderar timavlönade i underlaget är det genomsnittliga resultatet 7,0 procent och det varierar från 6,2 procent (Kungsbacka) till 7,5 procent (Alingsås och Stenungsund). Hos de avvikande fyra kommunerna är genomsnittet 8,5 procent varierande från 7,9 procent (Ale) till 8,8 procent (Tjörn). TABELL 6. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID Samtliga anställda 2014 Samtliga anställda 2015 Övriga månadsanställda* Tillsvidareanställda Timavlönade Ale 6,9 7,9** 8,2 5,7 -** Alingsås 6,5 7,5 8,6 4,1 3,2 Göteborg 7,9** 8,7** 9,3 5,8 -** Härryda 6,3 6,9 7,5 6,6 2,0 Kungsbacka 5,9 6,2 6,7 4,9 3,3 Kungälv 6,2 7,1 7,9 5,5 1,2 Lerum - 8,6** 9,0 4,8 -** Lilla Edet 5,7 6,5 7,1 5,6 2,1 Mölndal 6,4 7,2 8,3 4,5 3,1 Partille*** 6,0 6,8 7,9 -*** -*** Stenungsund - 7,5 8,1 4,9**** 4,8 Tjörn 6,2 8,8** 9,0 7,9 -** Öckerö 6,7 7,4 8,7 5,1 2,4 HELA GR - 8,0** 8,6 5,4*** 2,8** / * / Kommentar: Två kommuner medverkade ej 2014, varför ett sammantaget resultat saknas för detta år. * Tidsbegränsad anställning längre än 3 månader. ** Ale, Göteborg, Lerum och Tjörn kan ej redovisa uppgifter för timavlönade 2015, vilket även innebär att resultat för samtliga anställda exkluderar gruppen (för Göteborg gäller det även 2014). *** Partille kan ej särredovisa timavlönade från övriga månadsanställda. Den sammanlagda sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetstid för övriga månadsanställda och timavlönade är 2,5 procent. **** Stenungsund kan ej avgränsa övriga månadsanställda till tidsbegränsade anställningar längre än 3 månader. Daniel Kindstedt personal - chef i Lerums kommun, beskriver hur de förstärkt sitt arbete för att motverka sjukfrånvaro: Vi har under 2015 inlett ett ökat arbete kring att sänka sjukfrånvaron. Detta arbete består till största del av att tydliggöra rutiner, ha ett tätare samarbete med försäkringskassan och företagshälsovården samt att vi arbetar med ett mer riktat stöd till chefer i rehabiliteringsprocessen. Vår sjukfrånvaro har endast ökat med 0,3 procentenheter mellan 2014 och Vi tror att ökningen hade varit större utan detta aktiva arbete och vi fortsätter på den inslagna vägen men kommer också genomföra ytterligare insatser för att minska sjukfrånvaron. 13

14 DIAGRAM 2. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, SAMTLIGA ANSTÄLLDA % 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 8,8% 7,5% 6,2% Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö MEDELVÄRDE Kommentar: 2015 års värden avser kommunen med minst respektive störst andel samt medelvärdet av de 13 kommunerna. Observera att medelvärdet är oviktat och baseras på ingående kommuner respektive år. Det sammantagna GR-resultatet 2015 är 8,0 procent; se tabell 6 angående avvikelser i redovisningar hos enskilda kommuner. Diagrammet visar förenklat tendenserna över tid. De exakta resultaten för en enskild kommun, ett enskilt år, bör tolkas med försiktighet. Under åren har det förekommit flera avvikelser och skillnader i sättet att beräkna sjukfrånvaron. Information om dessa finns i de berörda rapporterna (se Sjukfrånvarons andel av ordinarie arbetstid är genomgående större hos tillsvidareanställda än hos månadsanställda, där andelen i sin tur är större jämfört med timavlönade. Med ett fokus på de tillsvidareanställda som medger en jämförelse mellan samtliga kommuner samt över tid är sjukfrånvarotiden störst i Göteborg, 9,3 procent, och minst i Kungsbacka, 6,7 procent. I övriga kommuner varierar andelen mellan 7,1 och 9,0 procent. Sett till hela GR är andelen 8,6 procent en ökning från 7,8 procent Då Partille inte kan särredovisa timavlönades sjukfrånvaro från månadsanställda är det samlade GRresultatet med 5,4 procent sjukfrånvaro i gruppen månadsanställda inte fullt jämförbar med gruppen tillsvidareanställda. Men andelen i denna grupp är i samtliga kommuner mindre jämfört med sjukfrånvaron bland tillsvidareanställda. I mycket grova drag utgörs ungefär hälften av sjukfrånvarotiden i kommunerna av långtidsjukfrånvaro, 60 dagar eller mer. Sett till de tio GR-kommuner som har möjlighet att redovisa dessa uppgifter utgör långtidssjukfrånvaron sammantaget 4,4 procent av ordinarie arbetstid, medan resterande kortare sjukfrånvaro utgör 3,6 procent (diagram 3). Det här generella förhållandet varierar något mellan kommunerna. Beträffande den relativt stora andelen långtidssjukfrånvaro i Lerum (64 procent) ska noteras att Lerums uppgifter inte är helt jämförbara med övriga kommuners, då tekniska systeminställningar bidrar till att göra Lerums andel högre i jämförelse. Därefter är det Göteborg som uppvisar störst andel långtidsfrånvaro av total sjukfrånvaro (59 procent). Andelen långtidssjukfrånvaro är tvärtom minst i Kungsbacka (40 procent). Sjukfrånvarons fördelning i olika tidsintervall kommer att beskrivas mer i kapitel 5 och 6. DIAGRAM 3. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, SAMTLIGA ANSTÄLLDA Kungsbacka Partille Härryda Kungälv Mölndal Öckerö Alingsås SAMTLIGA 10 KOMMUNER Lerum*/** Göteborg* Tjörn* 3,1 3,7 3,7 3,8 3,9 3,8 3,7 3,7 3,6 3, dagar 60 dagar 5,1 Kommentar: Ale, Lilla Edet och Stenungsund har ej haft möjlighet att inkomma med uppgifter. * Timavlönade ingår ej i underlaget för Göteborg, Lerum, Tjörn. ** Lerums uppgifter inte är direkt jämförbara med övriga kommuners då tekniska systeminställningar bidrar till att göra Lerums långtidssjukfrånvaro högre i jämförelse. 2,5 3,1 3,1 3,2 3,5 3,7 3,9 4,4 5,5 5,2 6,2 6,8 3,7 6,9 7,1 7,2 7,4 7,5 8,0 8,6 8,7 8,8 14

15 Andelen sjukfrånvarotid är väsentligt större bland kvinnor än män. För hela GR exklusive Ale som inte har haft möjlighet att ta fram dessa uppgifter är andelen 8,7 procent för kvinnor mot 5,1 procent för män (diagram 4). Sjukfrånvaron har ökat sedan 2014 hos både kvinnor och män. Utifrån ett enkelt oviktat genomsnitt av de ingående kommunerna har könsskillnaden ökat under senare år men den var ännu större i mitten av 00-talet (tabell 7). Könsskillnaden 2015 är störst i Lerum och minst i Tjörn. Karl Persson, HR-strateg i Kungsbacka kommun, lyfter fram ett positivt undantag från den generellt ökande sjukfrånvaron: Inom förvaltningen Vård & Omsorg som ansvarar för hemsjukvård och äldreomsorg har sjukfrånvaron sjunkit jämfört med föregående år. Både korttids- och långtidsfrånvaron har minskat. Arbetet med rehabilitering och andra tidiga och förebyggande insatser ger en positiv utveckling och förvaltningen har lyckats bryta en negativ trend. DIAGRAM 4. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER KÖN, SAMTLIGA ANSTÄLLDA Kungsbacka Lilla Edet Partille Härryda Kungälv Mölndal Öckerö Alingsås Stenungsund GR exkl. Ale** Lerum* Göteborg* Tjörn* 3,8 3,8 3,6 3,9 4,0 4,5 4,3 4,1 4,8 4,9 5,1 5,8 6,4 6,8 7,0 7,6 7,6 7,8 8,0 8,1 8,2 8,2 Kvinnor Män *Timavlönade ingår ej. **Ale har ej haft möjlighet att ta fram uppgift nedbruten på kön. TABELL 7. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID ÖVER TID, KVINNOR RESPEKTIVE MÄN 8,7 9,3 9,7 9,5 Ulrika Larsson, personalstrateg, beskriver hur Lilla Edet i sitt kommunövergripande hälso- och arbetsmiljöarbete sedan 2014 har haft särskilt fokus på rehabiliteringsområdet: En personalstrateg stöttar aktivt cheferna i starten av en rehabiliteringsutredning, för att intensifiera en tidig start, och finns sedan till hands under hela processen. Vid starten erbjuds alltid medarbetaren att medverka i en hälsoprofil, som inkluderar medarbetarens hela livssituation inte bara arbetslivet. Personalstrategen samordnar kontinuerligt ett hälsoarbete tillsammans med kommunens hälsoinspiratörer i form av exempelvis nätverksträffar och hälsoaktiviteter för kommunens medarbetare. Strategen utför hälsoprofiler även på gruppnivå, vilket kommunen erfarit är ett bra sätt att starta ett hälsofrämjande arbete på i en arbetsgrupp. Personalavdelningen tar regelbundet ut sjukstatistik för analys och uppmärksammar chefer på de medarbetare som uppvisar framförallt ökad korttidssjukfrånvaro. Avdelningen arbetar också på att uppmärksamma sjukfrånvarotalen i ledningsgrupper och deltar på arbetsplatsträffar och samtalar kring hälsa ur olika perspektiv. Kvinnor Ale 8,6 5,5 ** 3,5 3,5 ** Alingsås 9,9 5,2 8,2 5,5 3,1 4,9 Göteborg 11,7* 6,8* 9,5* 6,4* 4,3* 5,8* Härryda 10,2 5,8 7,6 4,8 3,3 3,9 Kungsbacka 8,2 5,3* 6,8 5,0 3,3* 3,8 Kungälv 9,2 4,2 7,8 3,5 2,6 4,0 Lerum 9,0 5,4 9,7* 3,5 3,2 4,1* Lilla Edet 9,9* 5,9* 7,0 4,7* 2,8* 3,8 Mölndal 11,7 6,1* 8,0 5,5 3,1* 4,5 Partille 11,7 6,0 7,6 5,3 3,3 3,6 Stenungsund 9,4 5,0 8,2 4,7 3,3 4,3 Tjörn 8,2 4,5 9,3* 6,8 3,8 6,4* Öckerö 9,5 4,6 8,1 4,7 2,8 4,8 MEDELVÄRDE*** 9,8 5,4 8,2 4,9 3,3 4,5 Män Kommentar: Uppgifterna avser generellt samtliga anställda inklusive timavlönade, men se avvikelser nedan *. * Uppgifter exkluderar timavlönade. ** Ale har inte kunnat ta fram uppgifter för *** Medelvärdet är oviktat och baseras på ingående kommuner respektive år. Det sammantagna GR-resultatet exkl. Ale för 2015 är för kvinnor 8,7 och för män 5,1 procent (se diagram 4). 15

16 Sjukfrånvaro utifrån ålder och kön Kvinnors mer omfattande sjukfrånvaro än män gäller i både yngre och äldre åldersgrupper (diagram 5). Könsskillnaden är generellt lite större i gruppen år jämfört med både gruppen under 30 och gruppen 50 år och äldre. Hos såväl kvinnor som män ökar sjukfrånvaron med stigande ålder. Sett till hela GR utgör sjukfrånvarotiden i gruppen under 30 år 6,0 procent av all ordinarie arbetstid. Andelen växer till 7,7 procent i gruppen år och växer ytterligare till 8,9 procent i gruppen 50 år och äldre. Den här generella betydelsen av ålder för sjukfrånvaron är inte ny utan avspeglas i resultaten även tidigare år (tabell 8). Sjukfrånvaron har ökat i samtliga åldersgrupper sedan 2014 sett till GR sammantaget. DIAGRAM 5. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID, EFTER ÅLDER OCH KÖN, GR EXKL. ALE 8,5 8,9 7,7 6,6 6,0 4,6 4,1 9,7 6,0 Totalt Kvinnor <30 år Män Totalt Kvinnor år Män Totalt Kvinnor 50 år Män Kommentar: Ale har ej haft möjlighet att ta fram uppgift nedbruten på kön eller ålder. Göteborgs, Lerums och Tjörns underlag exkluderar timavlönade; i övrigt avser resultaten samtliga anställda. TABELL 8. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID ÖVER TID, I TRE ÅLDERSGRUPPER <30 år år 50 år Ale 3,2 3,7 ** 7,4 4,9 ** 9,0 5,7 ** Alingsås 3,8 3,2 4,7 9,3 4,8 7,3 10,2 5,2 8,5 Göteborg 6,9* 4,9* 7,0* 10,3* 6,1* 8,4* 11,7* 6,7* 9,8* Härryda 4,8 3,4 5,1 9,2 5,9 7,3 10,5 5,2 7,3 Kungsbacka 5,6 4,3* 4,9 6,8 4,6* 5,9 9,1 5,6* 6,9 Kungälv 4,3 2,4 4,1 8,4 3,8 7,1 8,9 4,4 8,0 Lerum 3,8 4,0 6,6* 7,2 4,0 7,7* 9,9 6,6 10,3* Lilla Edet 5,3* 4,0* 5,7 8,8* 4,6* 6,4 10,0* 6,3* 6,8 Mölndal 6,6 5,0* 4,6 10,2 5,0* 7,3 11,8 6,1* 8,0 Partille 4,3 4,1 3,9 10,1 5,4 7,3 13,3 6,2 7,5 Stenungsund 5,1 3,1 6,2 8,7 4,1 6,7 9,1 5,7 9,0 Tjörn 4,0 2,8 7,2* 7,8 5,1 9,1* 8,6 4,0 8,8* Öckerö 2,9 1,8 3,9 7,8 4,0 7,9 9,2 5,0 8,1 MEDELVÄRDE *** 4,7 3,6 5,3 8,6 4,8 7,4 10,1 5,6 8,3 Kommentar: Uppgifterna avser generellt samtliga anställda inklusive timavlönade, men se avvikelser nedan *. * Uppgifter exkluderar timavlönade. ** Ale har inte kunnat ta fram uppgifter för *** Medelvärdet är oviktat och baseras på ingående kommuner respektive år. Se tabell 9 för sammantaget GR-resultat exkl. Ale De här två generella tendenserna med en mer omfattande sjukfrånvaro bland äldre än yngre, och en större sjukfrånvaro bland kvinnor än män oavsett åldersgrupp, gäller nästan genomgående i kommunerna (tabell 9). Ett tydligt undantag återfinns i Tjörn: här är sjukfrånvaron i gruppen unga män större än den i gruppen unga kvinnor, och här är också sjukfrånvaron något högre i gruppen år än i gruppen 50 år och äldre. Det kan också noteras att sjukfrånvarotiden i Härryda är densamma i de två äldsta grupperna. 16

17 TABELL 9. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID EFTER ÅLDER OCH KÖN, SAMTLIGA ANSTÄLLDA <30 år år 50 år Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Alingsås 4,7 5,2 3,1 7,3 8,0 4,6 8,5 9,2 5,7 Göteborg* 7,0 7,5 5,0 8,4 9,2 5,1 9,8 10,5 6,9 Härryda 5,1 5,5 3,9 7,3 8,0 3,8 7,3 8,0 4,1 Kungsbacka 4,9 5,6 3,0 5,9 6,5 3,2 6,9 7,4 4,7 Kungälv 4,1 4,6 2,6 7,1 7,6 4,6 8,0 9,1 4,0 Lerum* 6,6 7,9 3,1 7,7 8,8 2,9 10,3 11,4 5,9 Lilla Edet 5,7 6,4 2,8 6,4 7,1 2,4 6,8 7,0 5,5 Mölndal 4,6 5,0 3,6 7,3 8,1 4,2 8,0 8,8 5,2 Partille 3,9 4,4 2,2 7,3 8,3 3,0 7,5 8,1 5,0 Stenungsund 6,2 6,9 3,3 6,7 7,2 4,4 9,0 9,9 4,7 Tjörn* 7,2 5,9 10,7 9,1 9,8 5,5 8,8 9,3 5,9 Öckerö 3,9 4,8 1,6 7,9 8,2 6,2 8,1 8,8 5,0 GR exkl. Ale** 6,0 6,6 4,1 7,7 8,5 4,6 8,9 9,7 6,0 * Göteborgs, Lerums samt Tjörns resultat exkluderar timavlönade. ** Ale har ej haft möjlighet att ta fram uppgift nedbruten på kön eller ålder. Anna D. Brocker, personalchef i Öckerö kommun, beskriver en av kommunens satsningar för att motverka sjukfrånvaro: Öckerö kommun har som ett led i att hejda ökningen av sjukfrånvaron beslutat att pröva en ny tjänst sjuk- och friskanmälan via företagshälsovården. Syftet är att medarbetarna genom en central hantering av sjukanmälan via företagshälsovården ska få en bättre rådgivning vid sjukdom samt att underlätta för återgång i arbete och därmed få en bättre rehabilitering. Tjänsten ger även arbetsgivaren en bättre överblick över frånvaroorsaker, så att rätt insatser och åtgärder kan vidtas i ett tidigt skede samt att arbetsgivaren lättare kan identifiera områden där förebyggande åtgärder krävs. Barn- och utbildningsförvaltningen är testgrupp och försöket pågår från och med november. Efter utvärdering ska beslut tas om även andra förvaltningar ska komma att omfattas av denna tjänst. Sjukfrånvaro bland månadsanställda inom olika verksamhetsområden och yrkesgrupper Jämförs olika verksamheter och yrkesgrupper syns hur sjukfrånvaron generellt är lite mer omfattande inom vård- och omsorgsverksamheter än inom skola och barnomsorg: den utgör 10,4 respektive 8,0 procent av ordinarie arbetstid sett till hela GR (tabell 10) års resultat pekade på samma slags förhållande (tabell 11). Det ska noteras att underlaget för den här analysen är begränsat till tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning (dvs. exkluderar timavlönade). Den här generella bilden med högre sjukfrånvaro inom vård och omsorg än skola och barnomsorg gäller 2015 samtliga kommuner utom två: I Partille är sjukfrånvaron större inom skola och barnomsorg än inom vård- och omsorgsverksamheten, till följd av en relativt låg frånvaro inom den senare. Även i Öckerö är sjukfrånvaron något större i skola och barnomsorg; här handlar det tvärtom om en relativt hög frånvaro inom skola och barnomsorg. För båda kommunerna syntes samma mönster Inom vård- och omsorgsverksamheten är sjukfrånvaron generellt större för undersköterskor jämfört med gruppgenomsnittet (11,9 respektive 10,4 procent i hela GR). Detta GR-övergripande resultat som gällde även 2014 gäller 2015 för samtliga kommuner utom Öckerö. Inom skola och barnomsorg varierar sjukfrånvaron mellan de fyra undersökta grupperna. Sjukfrånvaron är generellt störst bland barnskötare (10,7 procent i hela GR), något mindre bland förskollärare (9,8 procent), ytterligare mindre bland grundskollärare (5,1 procent) och minst bland gymnasielärare (3,8 procent). Den här GR-övergripande bilden gäller flertalet kommuner, men några undantag kan noteras (se Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Tjörn). 17

18 TABELL 10. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND MÅNADSANSTÄLLDA EFTER VERKSAMHET OCH YRKESGRUPP Personal inom Vård & omsorg Personal inom Skola & barnomsorg Samtliga månadsanställda Undersköterskor Barnskötare Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare Ale* 7,9 10,3-8, Alingsås 8,0 8,2 11,4 7,4 10,5 9,7 5,1 4,1 Göteborg 8,7 10,6 12,3 8,5 11,0 10,3 5,3 4,2 Härryda 7,4 10,2 11,3 7,0 11,8 9,4 4,6 2,6 Kungsbacka 6,5 10,0 10,2 5,9 11,2 6,9 4,1 3,1 Kungälv 7,7 10,3 12,5 6,7 9,8 9,1 4,0 4,1 Lerum 8,6 12,2 13,8 8,2 11,6 10,6 6,2 1,0 Lilla Edet 6,8 7,9 9,2 5,8 7,1 9,3 2,8 4,2 Mölndal 7,6 10,4 12,7 7,2 11,4 8,3 4,4 5,9 Partille** 6,8 6,7 9,1 7,9 7,2 11,3 6,2 6,6 Stenungsund 7,8 10,6 11,2 7,8 11,7 9,7 6,4 3,4 Tjörn 8,8 11,7 11,8 7,2 7,4 10,7 2,8 -*** Öckerö 8,1 9,6 7,8 9,8 13,0 12,0 8,3 0,7 HELA GR** 8,2 10,4 11,9 8,0 10,7 9,8 5,1 3,8 Kommentar: Månadsanställda avser tillsvidareanställda och månadsanställda med tidsbegränsad anställning längre än 3 månader (men exkluderar timavlönade). * Ale har inte möjlighet att inkomma med uppgifter för personalundergrupper. ** Partilles resultat inkluderar timavlönades sjukfrånvaro då den ej kan särskiljas från månadsanställdas sjukfrånvaro. *** Yrkesgruppen saknas. Jämfört med 2014 har sjukfrånvaron inom vård- och omsorgsverksamheten ökat i samtliga kommuner (där det finns jämförbara uppgifter); sett enbart till gruppen undersköterskor syns dock en svag minskning i Kungsbacka och Öckerö. Inom skola och barnomsorg handlar det genomgående om en negativ utveckling, detsamma gäller med fokus på gruppen förskollärare. Sett till de andra tre särredovisade yrkesgrupperna inom skola och barnomsorg (i tabell 10) finns dock några undantag från den negativa utvecklingen (i Kungälv beträffande barnskötare; i Lilla Edet och Tjörn beträffande grundskollärare och i Alingsås, Härryda och Öckerö beträffande gymnasielärare). TABELL 11. SJUKFRÅNVARO I PROCENT AV ORDINARIE ARBETSTID BLAND MÅNADSANSTÄLLDA I OLIKA VERKSAMHETSOMRÅDEN, 2014 OCH 2015 Vård & omsorg Undersköterskor Skola & barnomsorg Förskollärare Ale 9,7 10,3 11,9 ** 7,1 8,0 7,7 ** Alingsås 8,1 8,2 9,7 11,4 6,9 7,4 8,0 9,7 Göteborg 10,4 10,6 10,7 12,3 7,6 8,5 9,1 10,3 Härryda 9,6 10,2 10,6 11,3 6,2 7,0 7,5 9,4 Kungsbacka 9,2 10,0 11,5 10,2 5,3 5,9 6,8 6,9 Kungälv 9,2 10,3 11,0 12,5 6,0 6,7 8,0 9,1 Lerum - 12,2-13,8-8,2-10,6 Lilla Edet 7,3 7,9 5,8 9,2 5,3 5,8 7,3 9,3 Mölndal 9,1 10,4 11,4 12,7 6,6 7,2 7,4 8,3 Partille * 5,9 6,7 8,0 9,1 7,0 7,9 10,7 11,3 Stenungsund - 10,6-11,2-7,8-9,7 Tjörn 6,7 11,7 8,8 11,8 6,3 7,2 10,2 10,7 Öckerö 8,6 9,6 8,8 7,8 8,6 9,8 11,5 12,0 HELA GR* - 10,4-11,9-8,0-9,8 Kommentar: Samtliga kommuner medverkade ej 2014, varför ett sammantaget resultat saknas för detta år. * Uppgifter avseende Partille inkluderar 2015 timavlönade. ** Ale har inte kunnat ta fram uppgifter för

19 Upprepad sjukfrånvaro ofta sjuka Andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro det vill säga med 6 eller fler sjuktillfällen under året uppgår under 2015 till 8,9 procent sett till det sammantagna GR-resultatet (diagram 6a). Resultatet är i det här fallet begränsat till elva kommuner då Ale och Stenungsund inte har haft möjlighet att ta fram dessa uppgifter. Andelen är störst i Göteborg (10,9 procent) och minst i Öckerö och Härryda (5,0 5,1 procent). I övrigt varierar andelen med 6 eller fler sjuktillfällen mellan 5,4 och 9,1 procent. Jämfört med 2014 har andelen tillsvidareanställda med upprepad sjukfrånvaro vuxit i sex av kommunerna och krympt i tre (Härryda, Mölndal och Öckerö), det vill säga sett till de nio kommuner där det finns jämförbarhet mellan åren (tabell 12). Sett till ett oviktat genomsnitt av de ingående kommunerna respektive år har andelen vuxit från 5,9 till 7,1 procent men det kan delvis förklaras av att Göteborg endast ingår 2015, med en relativt stor andel. Återigen sett till de elva GR-kommunerna som ingår i redovisningen 2015 har sammantaget knappt hälften av de tillsvidareanställda haft 0 4 sjukdagar under 2015 enstaka eller sammanhängande (diagram 6b). Andelen varierar dock i kommunerna: mellan 41,0 procent (Göteborg) och 76,2 procent (Alingsås). Göteborg ligger ensamt under det sammantagna GR-resultatet medan andelen i alla övriga kommuner överstiger 51 procent. Sedan 2014 har andelen vuxit i en del kommuner och krympt i andra. Störst förändring återfinns i Alingsås, där andelen vuxit, och i Kungsbacka, där andelen tvärtom minskat i båda fallen uppgår förändringen till 9 10 procentenheter. DIAGRAM 6a 6b. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO HOS TILLSVIDAREANSTÄLLDA (PROCENT) a: 6 eller fler sjuktillfällen * b: 0 4 sjukdagar ** Öckerö 5,0 Göteborg 41,0 Härryda 5,1 GR exkl. Ale, Std*** 49,6 Partille 5,4 Kungsbacka 51,1 Lilla Edet 5,5 Kungälv 51,1 Alingsås 6,5 Mölndal 53,3 Mölndal 6,5 Öckerö 56,9 Kungälv 7,2 Lilla Edet 57,3 Lerum 8,2 Härryda 59,3 Kungsbacka 8,7 Tjörn 59,4 GR exkl. Ale, Std*** Tjörn Göteborg 8,9 9,1 10,9 Partille Lerum Alingsås 60,9 66,8 76,2 Kommentar: Ale och Stenungsund har ej haft möjligheter att ta fram upp gifterna och ingår därför inte i det regionala resultatet. * Oavsett sjukfrånvarons längd. ** Enstaka eller sammanhängande dagar. TABELL 12. UPPREPAD SJUKFRÅNVARO HOS TILLSVIDAREANSTÄLLDA Procentandel tillsvidareanställda med: 6 eller fler sjuktillfällen * 0 4 sjukdagar ** Antal tillsvidareanställda Ale *** 5,0-65,4-2014: Alingsås 5,0 6,5 66,4 76, Göteborg - 10,9-41, Härryda 7,5 5,1 53,4 59, Kungsbacka 6,4 8,7 60,1 51, Kungälv 6,1 7,2 55,7 51, Lerum - 8,2-66, Lilla Edet 4,3 5,5 62,6 57,3 932 Mölndal 7,6 6,5 54,7 53, Partille 3,8 5,4 64,1 60, Stenungsund *** Tjörn 7,8 9,1 54,9 59, Öckerö 5,7 5,0 54,6 56,9 940 GR exkl. Ale, Stenungsund*** - 8,9-49, * Oavsett sjukfrånvarons längd. ** Enstaka eller sammanhängande dagar. *** Ale och Stenungsund har ej haft möjlighet att ta fram uppgifter för 2015 (detsamma gällde 2014 Göteborg, Lerum och Stenungsund). 19