Hur förverkligar vi vårt VardagsRum vid Mossen?

Transkript

1 Hur förverkligar vi vårt VardagsRum vid Mossen? - Framtidsverkstad kring ny lokal i norra Biskopsgården för Neutrala Ungdom/NUF och Biskopsgårdens Röda Kors-krets, ett nyskapande utvecklingsprojekt När: kl Plats: Björlanda Gård Processledare och dokumentation: Sophia Kaså, Katalysator och Malin Kennerud Närvarande: Representanter från Röda Kors-kretsen och NUF (bl.a. Föräldragruppen, Mammagruppen, Idrottsgruppen, Styrelsen, Mediegruppen). 1

2 Bakgrund Det finns långtgående planer på en nyskapande utvecklingsprojekt kring en ny lokal för Neutrala ungdomsföreningen och Biskopsgårdens Röda Kors-krets. Hårt arbete krävs i själva planeringen och byggandet och inte minst för att söka finansiering. När lokalen är färdig ska vi sköta och ta hand om lokalen. Detta är ett stort åtagande och under dagen ska vi diskutera om vi har kraft att äga och driva en egen lokal och vad som krävs. Ali som är projektledare berättar om nuläget. Han betonar att det är ett långsiktigt projekt som kommer att ta tid. Nu har vi marken att bygga på men det har varit en lång process. Men vi har bara planer. Vi har hela bygg- och planeringsprocessen framför oss och vi måste söka bygglov. Vi måste hitta finansiering. Vi behöver många miljoner för att bygga. Slutligen måste vi komma fram till hur vi ska sköta och driva lokalen. Det är ett stort ansvar. Vi kommer inte att ligga under kommunen eller bostadsbolaget. Det handlar om eget ansvar och egna kostnader, inte minst för värme och vatten som kostar mycket. Det fortsatta arbetet ställer alltså höga krav på oss när det gäller arbete och engagemang och vi måste försäkra oss om att vi har kraft, ork och förmåga och driva en egen lokal. Inledning Dagen kommer att kretsa kring tre frågor: Kritik: Vad kan hindra eller förstöra projektet? Vision: Hur ska lokalen göra skillnad? Förankring: Vad ska vi ha lokalen till? Vilka funktioner behövs? 2

3 Vad kan hindra eller förstöra projektet? Vi diskuterade frågan två och två. Därefter valde varje par ut de största riskerna eller problemen som de såg skulle kunna förstöra eller hindra projektet? Grupp A Diskriminering p.g.a. att vi är en somalisk förening Ekonomin, att vi inte får ihop pengar. Grupperingar, bland oss själva men också andra boende omkring oss i Biskopsgården. De säger att de vill hjälpa till men det kanske är det motsatta Skottlossning, det skapar otrygghet. Människor vågar inte komma. De vill inte gå ut utan stannar inomhus. Grupp B Ekonomin Bygglov, att vi inte får tillstånd att bygga. Grupp C Ekonomin Ansvar, det är för få som vill ta ansvar. Vi behöver vara fler. Tillstånd, att myndigheterna säger nej, kommunen i stadsdelen kan motarbeta projektet. Otrygghet i stadsdelen. Grupp D Ansvar, alla föräldrar tar inte ansvar. Ekonomin Grupp E Ekonomin Ansvaret Att vi inte hjälper varandra Grupp F Samarbetsbrist med stadsdelen Folk som inte vill ha utveckling i området Diskriminering och särbehandling Ekonomin Grupp G Ansvarslöshet Vi motarbetas av myndigheterna Tillstånd Ekonomin Efter att vi grupperat de risker som kom upp fick vi följande teman: 1. Ekonomi (7 st) 2. Vi tar inte ansvar (4 st) 3. Diskriminering (4 st) 3

4 4. Otrygghet/skottlossning (2 st) 5. Tillstånd (3 st) 6. Grupperingar som motarbetar (3 st) Vi arbetar gruppvis med vad vi kan göra för att minimera/möta riskerna och problemen. Risk/Svårighet: Vi tar inte ansvar Frågan om ansvar har alltid varit viktig i NUF och är det inom de flesta föreningar. Det blir lätt så att några få gör väldigt mycket istället för att många gör lite. Ali förklarar att han inte har någon ersättning utan är här frivilligt idag för sina barns skull. En annan medlem säger att jag vill inte ta ansvar för då kan man göra fel och så får man skäll. Kanske kan vi avdramatisera det genom att säga att hjälpa till är ett sätt att ta ansvar? 1. Idag har vi olika grupper inom föreningen. Idag har vi t.ex flera föräldrar som är väldigt aktiva inom läxhjälpen. Vi behöver rekrytera fler medlemmar till grupperna. 2. Vi måste fundera mer kring vad det betyder att vara medlem. Kanske kan vi fråga alla medlemmar vilken grupp de vill gå in i och ge varje medlem ett uppdrag 3. Vi behöver extra föräldrautbildning. Vi vill utbilda mer om föräldrarnas ansvar och föräldrarollen i Sverige. Föräldrarna ska ta mer ansvar än att bara ge mat, borsta tänderna och skicka barnen till skolan. 4. Se till att ge varandra feed-back när vi gör bra saker. Risk/svårighet: Svårt att få tillstånd Det finns en stor oro för att föreningen inte ska få de tillstånd, framför allt bygglov, som behövs för att bygga den nya lokalen. 1. Vi måste lämna in alla ansökningar i tid. 4

5 2. Ha en bra plan som visar på att vi kan bidra med ett tryggare lokalsamhälle och ett bättre samhälle. 3. Ta reda på vart man ska vända sig så att vi vänder oss till rätt ställe, dit där frågorna avgörs. 4. Att övertyga berörda myndigheter om att det är viktigt för området. Risk/svårighet: Ekonomin - att vi inte får pengar Att inte få ekonomi till lokalen bedömdes vara den största risken. Utan ekonomi blir det ingen lokal. Då kommer ungdomarna att bli besvikna och upplevelsen av negativ särbehandling kommer att öka. Föräldrarna är oroliga för ungdomarna och det är viktigt att lokalen blir av. 1. Vi söker genom Allmänna Arvsfonden och andra aktörer. 2. Samarbetet med Röda Korset är jätteviktigt. 3. Samarbeta med andra aktörer. 4. Självfinansiering. 5. Kulturarrangemang och andra aktiviteter eller sälja produkter för att dra in pengar till föreningen. Risk/svårighet: Otrygghet/skottlossning Vi fokuserade på ungdomarna och konstaterade att det inte är de skötsamma ungdomarna som kommer till föreningen. De är hemma eller engagerade i andra fritidsaktiviteter. De som kommer till oss är de som behöver hjälp och eftersom de kommer till oss kan vi också hjälpa dem. Det funkar inte att bara låta dem spela pingis. 1. Ett mini medborgarkontor, där man kan få hjälp och guidning i sina kontakter med myndigheter och liknande. 2. Förebygga mot kriminalitet och droger. Utbilda föräldrar om vad de behöver vara uppmärksamma på. Till exempel ordnades en utbildning med Mini-Maria. 5

6 3. Information till ungdomar och föräldrar. Föräldrautbildning ta in lite av det svenska. 4. Hjälpa ungdomarna att hitta en passande hobby fotboll och hänga är det som gäller. Det finns så mycket mer. Vi provade t.ex. fiske. Först tyckte alla att det var löjligt men när vi väl provade var det jättekul. Risk/svårighet: Diskrimineringen Ungdomarna och de boende i stadsdelen känner sig diskriminerade för att de inte får möjlighet till inflytande. Ett exempel är mottagandet av nyanlända flyktingar. Ge människor förtroende genom att låta de boende och aktiva i området få vara med och utforma hur projekt och komma fram till hur lösningarna ska se ut. Inte servera färdiga lösningar eller helt färdiga förslag. 1. Samarbeta med stadsdelen och de boende. 2. Bra aktiviteter som redan finns kan bli än bättre om man gör på samma sätt här. 3. Att man inte gör någon åtskillnad mellan människor. 4. Fortsätta arbetet med ungdomar och föräldrar. 6

7 Risk/svårighet: Grupperingar och skitsnack I området finns det grupperingar som snackar skit om och motarbetar föreningen. Vi kan bjuda in till diskussion. Om föreningen bjuder in alla och försöka locka till oss de som är negativa eller kriminella eller vad det kan vara. Vi försöker bjuda in till dialog och lyssna på vad de inte tycker är bra etc. Om någon snackar skit om NUF så välkomnar vi dem och bjuder in dem. Istället för att stänga ute, vilket bara skapar dåligt rykte, ska vi bjuda in. Vi föregå med gott exempel. Hur ska lokalen göra skillnad? Vi diskuterar två och två på vilket sätt en ny lokal kan göra skillnad i Biskopsgården, Göteborg. Vi listar alla idéer och tankar. Därefter får alla dela ut fyra poäng var till det som de tycker är de viktigaste punkterna. I topplistan nedan är idéerna sorterade med de populäraste idéerna högst upp: Topplista: Community-service/mini-medborgarkontor (10p) Läxhjälp till fler (8p) Jobbcoachning (6p) Skapar arbetstillfällen under byggprocessen med sjäv-byggeri (6p) Plats för fler ungdomar (4p) Större lokal skulle ge mer plats till flickor och kvinnor att använda lokalen (4p). Utrymme för föräldrar för att stärka och utveckla föräldrarollen (4p) Plats för fler ungdomar (4p) Nya dörrar för ungdomar att få jobba bl a genom arbete och sysselsättning i lokalen (2p) Mottagning och stöd till nyanlända (2p) Vardagsrum det handlar om trångboddhet (2p) Fler aktiviteter (1p) Fler målgrupper (1p) Minska destruktiv utveckling i området ett positivt alternativ (1p) Sjukstuga. Många somalier är utbildade läkare. De kan erbjuda rådgivning i lokalen (1p) Hälsofrämjande, t.ex. kost- och matlagningskurs (1p) Fler separata aktiviteter på en gång (1p) Studievägledning + jobbcoach (1p) Utrymme och uppgifter för föräldrar (1p) Genom att vara en arena för boende att lyfta stadsdelen (1p) En möjlighet för föreningen och civilsamhället att visa att man kan ta ansvar (1p) Hobby-coach, hjälp att hitta nya fritidsaktiviteter som inte finns i området idag Första hjälpen kurser Lokalen är ett sätt att göra något bra och få positiv feed-back av varandra men även från det omgivande samhället Uppgifter till fler, då kan också fler få beröm 7

8 Stärker föreningen och ett bevis på förningens förtroende Nära till fotbollsplan, basket Stör inga grannar Möjlighet till utomhusverksamhet Vad ska vi ha lokalen till? Vilka funktioner behövs? Vi inventerar behoven och tematiserar. Därefter arbetar vi med alla teman. Vi avslutar med redovisning och kompletteringar i storgrupp. Aktivitetslokal/festlokal En stor festlokalen med möjlighet för 200 personer sittandes och äta Det ska gå att dansa här Filmvisning (filmduk och projektor) Ljudanläggning Ljus rum med mång fönster Ljusanläggning för disco etc Flyttbar scen Möjlighet till att bygga upp provisoriskt rum Vikvägg eller vikväggar så att lokalen kan skärmas av och användas till olika aktiviteter samtidigt. Vardagsrum soffhörna, loungehörna Inventarierna måste vara flyttbara med tex hoppfällbara bord och stapelbara stolar. Mötesrum Behov: Bibliotek, Tjejrum, Samtalsrum, Hälsa, Läxhjälp, Första hjälpen 1 rum med 40 sittplatser t.ex. för läxhjälp och utbildning. Rummet är möblerat med flyttbara stolar och bord, whiteboard, projektor, böcker och några datorer. 1 rum för ca 10 personer ska alltid vara tjejrum, möblerat med soffa och fåtöljer, som ett mysrum. 1 samtals-/mötesrum rum för ca 10 personer som ev också kan användas som bibliotek. Samtliga rum är avskilda och går att stänga. 8

9 Kontor & samtalsrum 4-5 st. Communityservice/Information råd, översättning och vägledning i det svenska systemet. Det är inte en myndighetsplats utan mer välkomnande. Här finns dator, telefon och skrivare Information och stöd till nyanlända Jobbcoach Mediarummet - ett litet kontor som ligger i direkt anslutning till aktivitetslokalen. Härifrån kan man sköta projektorn som finns i Aktivitetsrummet/festlokal. Här kan 1-2 personer sitta och här finns också dator etc för filmredigering. Lekrum för små och mellanstora barn, 1-11 år Synligt med fönster från café och festlokal så att man kan ha uppsikt över barnen. Barnsäkert för små barn Ljudisolerat Leksaker, mattor, tavlor mm Kök och café Välkomstfunktion, caféet ska vara det man möts av i lokalen Uteservering och terrass Ska kunna serva 200 ätande gäster i festlokalen. Serveringsdisk in till festlokalen Ska kunna användas för matlagningskurser och utbildningar Välutrustat Omklädningsrum och litet gym 2 bänkar där man kan hänga kläder. 9

10 Inget duschrum, det får inte plats. Laget får duscha hemma även i fortsättningen. Istället utrustas ett par av toaletterna med dusch. 2 träningscyklar och några hantlar. Övrigt Flera toaletter. Några av toaletterna behöver ha dusch. Inbrottsskydd med larm och övervakningskamera Parkeringsplatser Fysiskt tillgängligt Förråd Städmaterial Idrottsmateriel Kontorsmaterial, böcker etc. Hur går vi vidare? Vi började med att inventera vad som kunde stjälpa projektet. Vi gjorde en riskanalys kring de största problemen. Vi arbetade sedan med Hur ska lokalen göra skillnad?. Vi måste kunna motivera varför man ska satsa pengar på oss. Sista frågan handlade om vad ska vi ha lokalen till och vilka funktioner som behövs. Sammanfattningsvis har vi fått ett bra underlag till ansökan och vårt fortsatta arbete. Avslutningsvis går vi laget runt. Alla tackar och är nöjda med dagen. Abdi tackar för dagen och alla synpunkter. Det var bra jobbat men vi kan bli ännu bättre. Ali tackar alla närvarande för att de har kommit och tagit ansvar. Det är en lång resa vi har framför oss, säger han. Detta kommer att ta mycket energi och tid. Vi måste vara starka. Mina förväntningar och min dröm är att lokalen ska bli en present till Neutrala år 2017 då vi firar 20 år. Micraj, föreningens ordförande avslutar med att tacka alla som kom och önskar oss lycka till! Närvarande: Aliyare, Lee, Mohamed Svenne, Salman, Abdiaziz, Fadumo, Sacdiya, Micraj, Abdinasir, Abdinasir Foul, Ahmed, Yusuf, Abdirisaak, Kayse, Abdi Adam, Alisiyad och Salad Osman. 10