Barnhälsovårdens årsredovisning 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnhälsovårdens årsredovisning 2013"

Transkript

1 Helena Nyström, barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2013 Illustratör: Carita Rasmussen

2 Innehåll Introduktion... 2 Sammanfattning Struktur, organisation och kompetens Hembesök Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Alkoholsamtal Föräldrastöd i grupp Spädbarnsmassage Amning Föräldrars rökvanor Vaccinationer Övervikt och fetma Barn som far illa

3 Introduktion Denna årsredovisning är en sammanställning av barnhälsovårdens arbete under 2013 samt några parametrar som mäter eller påverkar barns hälsa. Statistiken grundrar sig på uppgifter rapporterade av BVC-sjuksköterskor från varje barnavårdscentral i Kronoberg, uppgifter från journalsystemet Cambio-Cosmic samt nationell offentlig statistik. Materialet är tänkt att användas i verksamhetsuppföljning och kan vara ett stöd i den fortsatta utvecklingen av barnhälsovården. Målet är att alla förskolebarn i Kronoberg ska erbjudas en över länet likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet. 2

4 Sammanfattning Sedan har det totala barnantalet 0-6 år i Kronobergs län ökat från till Nyfödda barn har under samma period ökat från till Totalt finns det i dag fler förskolebarn i Kronoberg än för 10 år sedan. 96 procent av alla nyfödda barn i Kronobergs län fick hembesök av BVCsjuksköterska vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. På två år har hembesöksfrekvensen ökat med 6 procent. 87 procent av alla mödrar genomförde EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale), vilket är en ökning med två procent jämfört med föregående år. 97 procent av alla nyfödda barn hade ett dokumenterat alkoholsamtal i BHVjournalen, vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. 97 procent av föräldrar till nyfödda barn erbjöds att delta i föräldragrupp vilket är en ökning med 14 procent de sista två åren. Andel nyblivna föräldrar som deltog i barnhälsovården föräldragrupper har ökat från 60 till 66 procent de sista två åren. 19 procent av papporna deltog i föräldragrupp. Variationen är stor mellan olika vårdcentraler. Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrar stöd i föräldraskapet. I dag nås mammor i högre utsträckning än pappor av detta stöd. 30 av 32 barnavårdcentraler i Kronoberg erbjöd spädbarnsmassage i sina föräldragrupper. Totalt erbjöds 92 procent av alla nyfödda barn spädbarnsmassage viket är en ökning med 16 procent sedan Andel föräldrar och barn som deltog i spädbarnsmassage ökade från 57 till 62 procent sedan föregående år. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen fortfarande hög i Sverige. Amningsfrekvensen i Kronoberg ligger ungefär på riksgenomsnittet men inom Kronoberg varierar amningsfrekvensen mellan kommunerna. Kronoberg ligger över riksgenomsnittet när det gäller barn som utsätts för tobaksrök i hemmet. Detta gäller speciellt pappor. Eftersom det är fler pappor än mammor som röker är det viktigt för barnhälsovården att ha extra fokus på pappors rökning. Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder varierar från 10,4 procent till 27,5 procent mellan kommunerna i Kronoberg. Det är en god vaccinationstäckning enligt barnvaccinationsprogrammet. 9,1 procent av fyraåringarna födda 2009 hade övervikt och 2,4 procent hade fetma (totalt övervikt + fetma =11,5 %). Vid en jämförelse mellan barn födda 2006 med barn födda 2009 ses en signifikant skillnad med minskad övervikt/fetma, beräknat utifrån Iso-BMI. Övervikt är vanligare bland flickor än hos pojkar. I Kronobergs län gjordes 37 anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten på 31 olika barn (18 pojkar och 13 flickor) under Detta motsvarar 2 promille av totalt antal inskrivna barn. I fyra av länet kommuner har inga anmälningar till socialtjänsten gjorts. 3

5 Lammhult Hälsoringen Älmhult Hälsans hus Dalbo Specialistläkargruppen Växjö Achima Älmhult Strandbjörket Rottne Hovshaga Läkarhuset, Ljungby Strömsnäsbruk Gränsbygden Smålandshälsan, Ljungby 1. Struktur, organisation och kompetens Sedan har det totala barnantalet 0-6 år i Kronobergs län ökat från till Nyfödda barn har under samma period ökat från till Totalt finns det i dag 2500 fler förskolebarn i Kronoberg än för 10 år sedan. I Landstinget Kronobergs uppdragsspecifikation för Vårdval primärvård, 2014 finns nyckeltal för barnhälsovård. I uppdragsspecifikationen kan du läsa mer om barnhälsovårdens kvalitetsmått. oberg/uppdragsspecifikation% pdf I nationell målbeskrivning för barnhälsovård, se länken nedan finns ett måltal med max 60 nyfödda barn (0-1 år)/heltidstjänst, gällande sjuksköterske-bemanning. Motsvarande mål för läkartjänstgöring i barnhälsovården är max 60 nyfödda barn/4timmar/vecka enligt nationell målbeskrivning. Sjuksköterske och läkarbemanning för barnhälsovården varierar, se diagram nedan. Resurser behöver anpassas efter det barnunderlag som finns listade på respektive vårdcentral Antal nyfödda barn/ heltidstjänst sjuksköterska, 2013 Nyfödda/ heltidstjänst ssk måltal max 60 Tabellen ovan baseras på uppgivet antal sjukskötersketimmar/vecka på BVC omräknat till antal nyfödda/ heltidstjänst (måltal är max 60 nyfödda/heltidstjänst). 4

6 Hälsans hus Hälsoringen Älmhult Strandbjörket Smålandshälsan, Ljungby Älmhult Specialistläkargruppen Växjö Dalbo Strömsnäsbruk Rottne Lammhult Gränsbygden Hovshaga Läkarhuset, Ljungby Antal nyfödda barn/4 timmar läkartid, 2013 nyfödda/ 4 timmar läkartid Måltal max 60 Tabellen ovan baseras på uppgivet antal läkartimmar/vecka på BVC omräknat till antal nyfödda/ fyra timmar (måltal är max 60 nyfödda/fyra timmar läkartid). Under 2013 fanns det 32 barnavårdcentraler i Kronoberg. Lidhult tillhör nu mer och har öppnat BVC under året. Antal listade barn varierar stort mellan olika barnavårdcentraler. På flera vårdcentraler arbetar BVC-sjuksköterskor enbart med barnhälsovård och träffar på så sätt många barn och får där med en god barnkompetens. Sjuksköterskan kan då koncentrera sin kompetensutveckling inom barnhälsovård. På andra vårdcentraler arbetar BVC-sjuksköterskor endast en del av sin arbetstid med barnhälsovård. Kompetensutvecklingen måste då ske över flera områden (exempelvis astma, diabetes, sårvård mm) vilket innebär att mer arbetstid går till fortbildning. Det kan då vara svårt att prioritera barnhälsovården framför andra områden vilket kan leda till att BVCsjuksköterskan inte kan delta på fortbildning, handledning, nätverksträffar mm inom barnhälsovården. För att en god barnkompetens ska uppnås är det viktigt att BVC-sjuksköterskor och läkare har ansvar för tillräckligt stort antal nyfödda barn i enhetligt med vårdvalets anvisningar vilket är minst 25 nyfödda barn per sjuksköterska/läkare. 5

7 Strandbjörket Hovshaga Achima Älmhult Dalbo Specialistläkargruppen Växjö Hälsans hus Hälsoringen Älmhult Rottne Smålandshälsan, Ljungby Lammhult Strömsnäsbruk Gränsbygden Läkarhuset, Ljungby Flera av vårdcentralerna når inte detta mål. Ett förslag på lösning skulle kunna vara mer samverkan mellan vårdcentraler. Samma BVC-sjuksköterska/läkare kan arbeta på mer än en barnavårscentral. Denna modell förekommer redan idag på flera ställen i länet och kan ses som ett sätt att säkra en god barnkompetens. Flera studier visar att föräldrar är mer nöjda med barnhälsovård där sjuksköterskan arbetar enbart med barnhälsovård. I Kronoberg kan man se att många föräldrar väljer att lista sina barn där det fungerar på detta sätt Antal nyfödda/sjuksköterska, 2013 nyfödda/ssk Miniminivå Antal nyfödda/sjuksköterska och år. Varje sjuksköterska ska träffa minst 25 nyfödda/år. De vårdcentraler som ligger under miniminivån har för få barn i förhållande till Vårdvalets kvalitetskrav för att uppnå en god barnkompetens. 6

8 Hovshaga Specialistläkargruppen Dalbo Achima Älmhult Strandbjörket Hälsoringen Älmhult Rottne Lammhult Strömsnäsbruk Smålandshälsan, Ljungby Gränsbygden Hälsans hus Läkarhuset, Ljungby Specialistläkargruppen Växjö Hälsoringen Älmhult Dalbo Achima Älmhult Lammhult Hovshaga Strömsnäsbruk Rottne Smålandshälsan, Ljungby Strandbjörket Specialistläkargruppen Gränsbygden Läkarhuset, Ljungby Antal nyfödda/läkare, 2013 Antal nyfödda barn/läkare Miniminivå minst 25 Antal nyfödda/läkare och år. Varje läkare ska träffa minst 25 nyfödda/ år. De vårdcentraler som ligger under miniminivån har för få barn i förhållande till Vårdvalets kvalitetskrav för att uppnå en god barnkompetens Totalt inskivna barn i barnhälsovården, Totalt antal inskrivna barn 0-6 år/vårdcentral. 7

9 Specialistläk Dalbo Hovshaga Achima Strandbjörket Hälsoringen Rottne Smålandshä Lammhult Strömsnäsb Hälsans hus Gränsbygde Läkarhuset, Antal nyfödda barn, 0-12 månader, Flergångsföräldrar 2013 Förstagångsföräldrar Antal inskrivna nyfödda barn 0-1 år Som en prognos på framtiden kan andel förstagångsföräldrar som är listade på barnavårdcentralen vara en indikator. Ju högre andel förstagångsföräldrar desto större sannolikhet att föräldrarna kommer att välja samma vårdcentral till kommande syskon om föräldrarna varit nöjda med sitt första barn. 2. Hembesök Barnhälsovårdens hembesök hos nyblivna föräldrar har en lång tradition i Sverige. Syftet är att etablera kontakt, informera om barnhälsovårdens verksamhet, undersöka barnet och ge föräldrar möjlighet att samtala om sin situation. Redan i början av 1900-talet, det vill säga innan barnhälsovården var statligt reglerad, fanns en filantropisk verksamhet kallad Mjölkdroppen (en föregångare till BVC), där hembesök var en etablerad arbetsmetod. När de statligt finansierade barnavårdscentralerna etablerades i slutet av 1930-talet var hembesök fortfarande en självklar metod. Det har visat sig att just hembesök är en utmärkt möjlighet att kunna identifiera familjer som behöver extra stöd och att tidigt kunna identifiera riskbarn. (Läkartidningen nr volym 107). De flesta vårdcentraler når målet med 90 procent gällande hembesök hos nyfödda barn. Under 2013 fick 96 procent av alla nyfödda barn i Kronobergs län hembesök av BVCsjuksköterska vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. På två år har hembesöksfrekvensen ökat med 6 procent. Det är samma nivå både för förstagångs som för flergångsföräldrar. 8

10 Dalbo Lammhult Strömsnäsbruk Hovshaga Gränsbygden Läkarhuset, Ljungby Smålandshälsan, Ljungby Specialistläkargruppen Växjö Hälsoringen Älmhult Rottne Kronobergs län Strandbjörket Hälsans hus Achima Älmhult Sommarmånaderna är kritiska och i kommentarer i årsredovisningarna framgår man under sommaren drar man ner på barnhälsovårdstiden vilket kan påverka hembesöken negativt. Det framgår också att på vissa vårdcentraler görs inte hembesök till dem som inte pratar svenska, medan man på andra vårdcentraler använder tolk på hembesöken. För att nå en jämlik barnhälsovård är det viktigt att alla barn, oavsett när på året man föds eller vilket språk föräldrarna talar, erbjuds likvärdig barnhälsovård. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel genomförda hembesök hos nyfödda, 2013 Andel hembesök mål 3. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos nyblivna mammor. Forskning har visat negativa effekter på spädbarnets känslomässiga och kognitiva utveckling vid en långvarig depression hos mamman. Denna kunskap har medfört att man inom barnhälsovården så tidigt som möjligt försöker uppmärksamma spädbarnsfamiljer där mamman visar tecken på nedstämdhet eller depression. I Landstinget Kronoberg har EPDS-screening använts i drygt 10 år och ingår i barnhälsovårdens basprogram. Utbildning i metoden genomförs av mödra- och barnhälsovårdspsykologerna och erbjuds kontinuerligt till alla BVC-sjuksköterskor. EPDSutbildning genomfördes våren

11 Strandbjörket Smålandshälsan, Ljungby Hovshaga Gränsbygden Hälsoringen Älmhult Specialistläkargruppen Växjö Strömsnäsbruk Achima Älmhult Hälsans hus Kronobergs län Rottne Lammhult Läkarhuset, Ljungby Dalbo Under 2013 genomförde 87 procent av alla mödrar EPDS-screening (Edinburgh Postnatal Depression Scale), vilket är en ökning med två procent jämfört med föregående år. Målet är 90 procent av alla mödrar ska få EPDS-samtal. Under de sista åren har insatser gjorts för att erbjuda fler mammor som inte pratar svenska EPDS-samtal. Frågeformuläret finns översatt på ett 18 olika språk i rikshandboken. Eftersom formuläret inte finns på alla språk som efterfrågas rekommenderas att tolk används och att man då utgår från det svenska formuläret. Andel genomförda EPDS-samtal, 2013 Andel EPDS mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 4. Alkoholsamtal Enligt barnhälsovårdens handlingsprogram för alkoholpreventivt arbete ska barnhälsovården uppmärksamma föräldrar på alkoholens negativa effekter på föräldraskapet och vara lyhörda för om alkoholrelaterade problem finns i familjen. Under 2013 hade 97 procent av alla nyfödda barn ett dokumenterat alkoholsamtal i BHVjournalen, vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. 10

12 Rottne Strandbjörket Lammhult Strömsnäsbruk Achima Älmhult Hovshaga Specialistläkargruppen Hälsans hus Gränsbygden Hälsoringen Älmhult Smålandshälsan, Ljungby Kronoberg Dalbo Läkarhuset, Ljungby 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel barn som har dokumenterade alkoholsamtal i BHV-journalen, 2013 Andel Mål 5. Föräldrastöd i grupp År 2009 kom Socialdepartementet med en nationell strategi En vinst för alla. I strategin framgår att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år i samverkan mellan landsting, kommun och ideella organisationer. I Kronoberg har projektet Det goda föräldraskapet bidragit till att en föräldrastödskedja 0-18 år finns uppbyggd i flera kommuner i länet. Projektet är nu avslutat men fortfarande finns en halvtidstjänst som är samfinansierad till att samordna föräldrastödet i länet. Hemsidan som byggdes upp under projekttiden finns kvar och där kan alla barnavårdcentraler presentera sitt föräldrastöd. Inom barnhälsovården finns en lång tradition av att erbjuda nyblivna föräldrar föräldrastöd i grupp. Vårdcentraler som erbjuder alla föräldrar att delta i föräldragrupp har ökat de sista åren i enlighet med den nationella strategin En vinst för alla. Under 2013 erbjöds 97 procent av föräldrar till nyfödda barn att delta i föräldragrupp vilket är en ökning med 14 procent under de sista två åren. Andel nyblivna föräldrar som deltog i barnhälsovården föräldragrupper har ökat från 60 till 66 procent under samma period. 19 procent av papporna deltog i föräldragrupp under Variationen är stor mellan vårdcentraler. Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrar stöd i föräldraskapet. Idag nås mammor i högre utsträckning än pappor av detta stöd. 11

13 Strandbjörket Specialistläkargruppen Växjö Achima Älmhult Hälsoringen Älmhult Hälsans hus Lammhult Kronoberg Strömsnäsbruk Hovshaga Gränsbygden Smålandshälsan, Ljungby Rottne Dalbo Läkarhuset, Ljungby Dalbo Strandbjörket Strömsnäsbruk Hovshaga Specialistläkargruppen Växjö Gränsbygden Smålandshälsan, Ljungby Hälsoringen Älmhult Kronobergs län Lammhult Achima Älmhult Hälsans hus Rottne Läkarhuset, Ljungby 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som erbjudits delta i föräldragrupp, 2013 Andel Mål 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp, 2013 Andel Mål 12

14 Gränsbygden Dalbo Rottne Strandbjörket Strömsnäsbruk Hovshaga Specialistläkargruppen Hälsoringen Älmhult Lammhult Achima Älmhult Hälsans hus Kronoberg Smålandshälsan, Ljungby Läkarhuset, Ljungby 6. Spädbarnsmassage Ur ett folkhälsoperspektiv är barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ett viktigt område och också ett prioriterat område i landstingets budget. Det som grundläggs under barndomen har stor betydelse för hälsa och goda levnadsvanor senare i livet. Psykisk hälsa hos barn och ungdomar främjas av trygga och goda uppväxtvillkor. I dag finns mycket kunskap om sambandet mellan våra tidigaste relationer, anknytning, hjärnans utveckling, social och emotionell kompetens, trauma, psykisk hälsa, ohälsa. Att hitta arbetsmetoder som hjälper föräldrar i det tidiga samspelet med barnet är viktigt. Sedan 2006 har spädbarnsmassage använts som en metod i föräldragrupper i syfte att främja trygg anknytning. Landstingets folkhälsoenhet har erbjudit återkommande instruktörsutbildning i spädbarnsmassage för BVC- sjuksköterskor sedan Utvärdering gjordes 2009 och metoden fick då ett stort stöd från BVC sjuksköterskorna som ett bra och användbart verktyg. 30 av 32 barnavårdcentraler i Kronoberg erbjöd spädbarnsmassage under Totalt erbjöds 92 procent av alla nyfödda barn spädbarnsmassage viket är en ökning med 16 procent sedan Andel föräldrar och barn som deltog i spädbarnsmassage ökade från 57 till 62 procent sedan föregående år. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som erbjudits delta i spädbarnsmassage,

15 Strandbjörket Achima Älmhult Specialistläkargruppen Växjö Hälsoringen Älmhult Hälsans hus Lammhult Strömsnäsbruk Kronoberg Gränsbygden Hovshaga Rottne Smålandshälsan, Ljungby Dalbo Läkarhuset, Ljungby 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel föräldrar som deltagit i spädbarnsmassage, Amning Amning är en skyddsfaktor för såväl mor som barn. Det är därför önskvärt att så många barn som möjligt får bröstmjölk. WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de första 6 månaderna. Sedan 2004 praktiseras WHO:s definition av amning i hela landet: Enbart ammade barn är de som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer och/eller mineraler. Delvis ammade barn är de som fortfarande ammas samt får smakportioner, modermjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost. Ej ammade barn är de som inte får någon bröstmjölk. I början av 70-talet helammade endast 35 procent av mödrarna i Sverige sina barn vid två månaders ålder. Motsvarande siffra för Kronobergs län för barn födda 2012 var 68,1 procent. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen fortfarande hög i Sverige. Amningsfrekvensen i Kronoberg ligger ungefär på riksgenomsnittet men inom Kronoberg varierar amningsfrekvensen mellan kommunerna, se diagram nedan. 14

16 Helammade barn i Kronoberg: Barn födda 2 mån 4 mån ,1 % 55,2 % ,0 % 59,5 % ,4 % 56,8 % ,1 % 56,4 % Amning helt eller delvis vid två månaders ålder: Barn födda Kronoberg Riket ,6 % 92,0 % ,2 % 91,9 % ,9 % 91,7 % ,9 % 91,4 % ,2 % 90,8 % ,2 % 90,5 % ,3 % 89,3 % ,6 % 88,8 % ,5% 88,0 % ,4 % 86,9 % ,4 % 86,5 % ,7 % Uppgift saknas Amningssiffror redovisas på nationell nivå års barn redovisas först Amning helt eller delvis vid 6 månaders ålder: Barn födda Kronoberg Riket ,6 % 72 % ,7 % 73 % ,1 % 69 % ,3 % 72 % ,5 % 70 % ,6 % 69 % ,8 % 68 % ,9 % 67 % ,2 % 65 % ,0 % 62,5 % ,0 % 63 % ,2 % Uppgift saknas Amningssiffror redovisas på nationell nivå års barn redovisas först

17 Andel helt eller delvis ammade barn vid 6 månaders ålder på kommun nivå - 8. Föräldrars rökvanor Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i världen och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av talet. Flera vetenskapliga studier har visat att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om mamman röker under graviditeten. Epidemiologiska studier har också visat att risken för plötslig spädbarnsdöd ökar om mamman endast rökt efter graviditeten eller om bara pappan rökt. Antalet rapporterade fall av plötslig spädbarnsdöd i Sverige har sjunkit från en topp på 146 fall 1990 till 15 fall Denna minskning beror framför allt på att en stor majoritet av spädbarnen numera sover på rygg istället för på mage. Eftersom det är svårt att skilja på effekterna av föräldrarnas rökning under och efter graviditeten är det komplicerat att beräkna hur stor andel av fallen som beror på tobaksrök. En metaanalys av ett stort antal studier visar att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om någon av föräldrarna röker sedan barnet fötts (Anderson HR, Cook DG. Passive smoking and sudden infant death syndrome: review of the epidemiological evidence. Thorax 1997;52(11):1003 9). Studier har visat att det finns ett samband mellan tobaksrök i miljön och utveckling av luftvägssjukdomar hos barn. Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar slemhinnorna i luftvägarna. Små barn är särskilt känsliga eftersom deras immunförsvar inte är färdigutvecklat och spädbarnets luftvägar är trängre än hos vuxna. Barn som utsätts för miljötobaksrök får fler luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och behöver oftare sjukhusvård än barn som inte exponeras. Dessutom får barn som utsätts för tobaksrök, framförallt spädbarn, oftare astmasymtom i form av pipande eller väsande andning (Socialstyrelsen, Miljöhälsorapport 2009). Nationella siffror visar att 12 procent av barnen födda år 2011 hade en familjemedlem som rökte under barnets första levnadsmånad. Bland mödrarna rökte 5 procent och bland fäderna 11 procent, vilket för båda föräldrarna är en minskning med cirka 3 procentenheter sedan år 2002 De regionala skillnaderna är stora.(socialstyrelsens officiella statistik). 16

18 Kronoberg ligger över riksgenomsnittet när det gäller barn som utsätts för tobaksrök i hemmet. Detta gäller speciellt pappor. Eftersom det är fler pappor än mammor som röker är det viktigt för barnhälsovården att ha extra fokus på pappors rökning. Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder varierar från 10,4 procent till 27,5 procent mellan kommunerna i Kronoberg. Alla nyblivna föräldrar ska tillfrågas om rökvanor som journalförs vid 0-4 veckor, 8 månader, och 4 års ålder. Landtinget har i budget målet att följa socialstyrelsens riktlinjer för förebyggande metoder för bla tobaksbruk. Där rekommenderas att alla föräldrar som röker ska erbjudas stöd för att bli tobaksfria. BVC-sjuksköterskan ska vara väl förtrogen med vart man kan remittera de föräldrar som önskar ytterligare hjälp med tobaksavvänjning. Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmiljö: Barn födda Kronoberg 0-4 veckor Riket 0-4 veckor Kronoberg 8 mån Riket 8 mån ,4 % 16,3 % 17,5 % 16,7 % ,2 % 14,9 % 14,3 % 15,4 % ,4 % 13,9 % 12,4 % 14,3 % ,0 % 14,0 % 16,3 % 14,6 % ,3 % 13,2 % 15,7 % 13,7 % ,3 % 13,2 % 15,7 % 13,7 % ,7 % 13,2 % 15,4 % 13,6 % ,4 % 12,6 % 16,2 % 13,1 % ,3 % 12,4 % 15,2 % 12,7 % ,6 % Uppgift saknas 12,7 % Uppgift saknas Rökstatistiken redovisas på nationell nivå års barn redovisas först Andel barn som utsätts för passiv tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder 17

19 9. Vaccinationer Alla barn i Sverige har rätt att vaccineras enligt nationellt gällande barnvaccinationsprogram. Förutom att det skyddar barnet från att insjukna i olika sjukdomar, som kan ha ödesdigra konsekvenser, så är det den mest kostnadseffektiva åtgärden som samhällets hälsovård kan erbjuda. Sverige har en hög vaccinationstäckning jämfört med många andra länder. Detta gäller även Kronoberg. Det finns ingen självklarhet i att denna trend kommer att fortsätta. För att bibehålla förtroendet för barnvaccinationsprogrammet hos småbarnsföräldrar i Sverige krävs ett fortsatt enträget arbete med god kvalitet. Både antalet fall av polio och antalet poliodrabbade länder har ökat det senaste året. På grund av ökad internationell spridning av poliovirus har WHO nu deklarerat poliosituationen som ett internationellt hot mot människors hälsa enligt det internationella hälsoreglementet (IHR). (Folkhälsomyndigheten) I Polen pågår ett större utbrott av röda hund. Det är en påminnelse om att sjukdomen inte är utrotad. Alla kvinnor bör ha skydd mot röda hund innan första graviditeten och resor till länder med hög smittrisk. (Folkhälsomyndigheten) Den senaste månaden har sju fall av mässling rapporterats på olika platser i Sverige. Mässling är en allvarlig sjukdom som smittar mycket lätt. Det finns ingen inhemsk smittspridning i Sverige, men sjukdomen cirkulerar fortfarande i många länder i bland annat Europa. Mellan november 2012 och oktober 2013 rapporterades över fall av mässling från de EU-länder som deltar i övervakningen. Flest fall rapporterades från Italien, Nederländerna, Rumänien, Storbritannien och Tyskland. Mässling förekommer också fortfarande i många andra länder. (Folkhälsomyndigheten) Fullständigt vaccinerade i Kronobergs län enligt barnvaccinationsprogrammet: Barn födda Difteri,stelkramp, polio,kikhosta, hemophilus Mässling, påssjuka, rödahund BCGvaccinerade riskbarn Hepatit B ,0 % 94,8 % 85,3 % ,3 % 95,4 % 85,8 % ,3 % 96,4 % 90,5 % ,5 % 97,9 % 91,1% ,3 % 97,5 % 90,0 % ,8 % 98,3 % 87,6 % ,7 % 97,3 % 88,9 % ,1 % 96,8 % 89,2 % 4,5 % ,5 % 97,4 % 88,1 % 22,5 % ,7 % 98,3 % 90,9 % 26,8 % BCG-riskbarn = BCG-vaccin rekommenderas till barn som bedöms som riskbarn ur tuberkulos- synpunkt. Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos eller att den ena eller båda föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från område där tuberkulos är vanligt. 18

20 Övervikt / Fetma Övervikt / Fetma 10. Övervikt och fetma Sedan 1 januari, 2010 registreras längd och vikt på alla 4-åringar i Kronobergs län i Cambio Cosmic i. I diagrammen nedan presenteras andel 4-åringar födda 2009 som har övervikt eller fetma. Resultatet för barn födda 2009 baseras på 1846 individer, vilket motsvarar 82 procent av totalt antal 4-åringar i Kronobergs län. I Kronobergs län har 9,1 procent av fyraåringarna födda 2009 övervikt och 2,4 procent fetma (totalt övervikt + fetma =11,5 %). Vid en jämförelse mellan barn födda 2006 med barn födda 2009 ses en signifikant skillnad med minskad övervikt/fetma, beräknat utifrån Iso-BMI. Övervikt är vanligare bland flickor än hos pojkar. 10,0% 9,0% Andel 4 åringar födda 2009 med övervikt och fetma i Kronobergs län 9,1% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% Övervikt Fetma 3,0% 2,0% 2,4% 1,0% 0,0% Andel 4 åringar födda 2009 med övervikt och fetma per kön i Kronobergs län 12,0% 10,9% 10,0% 8,0% 7,3% 6,0% Övervikt Fetma 4,0% 2,0% 2,9% 1,8% 0,0% Flicka kön Pojke 19

21 Procent Övervikt / Fetma 18,0% Andel 4 åringar födda 2009 med övervikt och fetma per kommun ,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Övervikt Fetma Antal personer Antal personer 2,0% 100 0,0% Ljungby Uppvidinge Växjö Älmhult 0 I en av kommunerna finns inga 4-åringar som har fetma. Detta kan förklaras av att endast 2,4 procent har fetma. I en liten kommun med endast 100 barn i varje årskull innebär det att endast två till tre barn skulle ha fetma, det kan då slå så att det vissa år inte finns något barn med fetma. 14 Övervikt-fetma 4-åringar födda i Kronobergs län Övervikt, ISO-BMI 25 Fetma, ISO-BMI Vid en jämförelse mellan barn födda 2006 med barn födda 2009 i Kronobergs län ses en signifikant skillnad med minskad övervikt beräknat utifrån Iso-BMI. 20

22 Procent Andel 4-åringar födda 2006 med övervikt och fetma ,2 3,2 2,2 2 2,9 10 2,6 Fetma 8 övervikt 6 13,5 12, ,6 10,5 4 7,9 2 0 Västernorrland Västmanland Uppsala Kronoberg Jämtland Blekinge Det saknas nationell statistik gällande övervikt och fetma hos fyraåringar. Flera landsting följer utvecklingen av övervikt och fetma på 4-åringar. Ovan presenteras några andra landsting på barn födda Därefter finns ingen sammanställning. 11. Barn som far illa Det finns en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa vilket regleras i lagstiftningen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. En viktig princip är att barn som far illa är ett gemensamt samhällsuppdrag och att samverkan kan skapa en helhetsbedömning av barnets behov och bidra till samlade insatser för barnet. Föräldern kan själv eller med hjälp av någon annan göra en ansökan om stöd. En ansökan kan återtas och socialtjänsten kan då inte utreda vidare om det inte i kontakten med familjen framkommit något som tyder på att socialtjänsten måste ingripa mot familjens vilja. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet, vilket innebär att familjen tackar ja eller nej till de insatser som erbjuds. Men om personal inom hälso- och sjukvården i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är de däremot skyldiga att genast anmäla detta till socialtjänsten. Till skillnad från en ansökan så kan då en utredning göras oavsett vad familjen själv vill. All personal inom hälso- och sjukvården är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det räcker med en oro för att barn inte får sina grundläggande behov tillgodosedda i hemmet, är utsatt för psykiskt och fysiskt våld, sexuella övergrepp eller annan utsatthet för att göra en anmälan. Man är också skyldiga att lämna socialtjänsten alla uppgifter som kan vara av betydelse för 21

23 utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Uppgiftsskyldigheten gäller även om någon annan har gjort anmälan eller om socialtjänsten på eget initiativ inlett en utredning. Den som har gjort anmälan ska också fortlöpande hålla socialtjänsten underrättad om nytillkomna omständligheter som kan ha betydelse för socialtjänstens bedömning. I Kronobergs län gjordes 37 anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten på 31 olika barn (18 pojkar och 13 flickor) under Detta motsvarar 2 promille av totalt antal inskrivna barn. I fyra av länet kommuner har inga anmälningar till socialtjänsten gjorts. I och Älmhult är det andra året i rad som det inte gjorts någon anmälan från barnhälsovården till socialtjänsten. På familjecentraler i länet framgår av redovisningen att man samverkat med socialtjänsten runt flera barn. Detta har troligen lett till frivillig ansökan om stöd från familjen och någon anmälan har därför inte behövt göras Antal anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten i Kronobergs län Växjö Uppvidinge Ljungby Älmhult 22

24 Antal anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten under 2013 fördelade på ålder 5-6 år 19% 6-7 år 6% 0-1 år 19% 4-5 år 9% 1-2 år 28% 3-4 år 6% 2-3 år 13% Barnmisshandel 4% Orsak till anmälan Sexuella övergrepp 4% Psykisk sjukdom/utvecklingss törning hos förälder 4% Missbruk 8% Våld inom familjen 12% Omsorgssvikt 44% Annat 24% 23

Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000

Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna. Rapporter insända januari 2002 och januari 2003. gällande barn födda 1999 och år 2000 Vaccinationsstatistik från barnavårdscentralerna Rapporter insända januari 2002 och januari 2003 gällande barn födda 1999 och år 2000 Sammanställning i juni 2003 Marianne Bergström och Victoria Romanus

Läs mer

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Vissa grundläggande bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) - När åtgärder rör

Läs mer

Särskilt stöd i grundskolan

Särskilt stöd i grundskolan Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket

Läs mer

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011

Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen

Läs mer

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén Central Barnhälsovård Bamse må bra tidning Handledning hälsosamtal vid 4 år Handledning hälsosamtal vid 4 år Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén Central Barnhälsovård

Läs mer

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta

Läs mer

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013

Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg

Läs mer

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utredningen skulle utreda och lämna förslag i vissa frågor som handlar om svenskt medborgarskap. Svenskt medborgarskap i dag Vissa personer blir svenska medborgare när

Läs mer

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex

Läs mer

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för

Läs mer

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening

Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening 1 Central Barnhälsovård 2016-02-08 Södra Älvsborg Rutiner för Södra Älvsborg vid EPDS-screening EPDS - Edingburgh Postnatal Depression Scale - Translated from Cox, J. L., Holden, J. M. & Sagovsky, R. (1987).

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011

Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.

Läs mer

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010

Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 1 Tandhälsan Barn och Ungdomar i Gävleborgs län 2010 Samtliga barn och ungdomar i åldrarna 3-19 år har en ansvarig tandläkare som kontinuerligt rapporterar tandhälsodata in i landstingets tandvårdssystem.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen

Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen Barnets behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad tycker

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,

Läs mer

Maj-juni 2012. Medborgarpanel 3. - vårdval plus

Maj-juni 2012. Medborgarpanel 3. - vårdval plus Maj-juni 2012 Medborgarpanel 3 - vårdval plus Medborgarpanel 3 maj-juni 2012 Vårdval plus Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna medborgarpanel är att inhämta synpunkter från kronobergarna

Läs mer

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism. REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

BHV-bladet. Innehåll. Råd från Livsmedelsverket. Sunda solvanor. Sommartider. Barnhälsovårdsenheten Juli 2015

BHV-bladet. Innehåll. Råd från Livsmedelsverket. Sunda solvanor. Sommartider. Barnhälsovårdsenheten Juli 2015 BHV-bladet Barnhälsovårdsenheten Juli 2015 Innehåll Sommartider... 1 Råd från Livsmedelsverket... 1 Sunda solvanor... 1 Psykologernas sommartider... 2 Ny PTP-psykolog... 2 Pappors deltagande i omvårdnaden...

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Ungas attityder om prevention och droger

Ungas attityder om prevention och droger Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Ungas attityder om prevention och droger Linda Nilsson 2012-09-18 RNS Attitydundersökning Genomfördes hösten 2011 300 svar Majoritet kvinnor Samtliga från gymnasieskolan

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av maj månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 juni 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län maj 2012 8 246 (8,8 %) 3 631 kvinnor (8,3 %) 4 615 män (9,3 %) 2

Läs mer

Barnhälsovårdens årsredovisning 2012

Barnhälsovårdens årsredovisning 2012 Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2012 Illustratör: Carita Rasmussen Innehåll

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:20 (M och S) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2007:10) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens

Läs mer

Medborgarförslag angående hur fäder registreras vid fastställande

Medborgarförslag angående hur fäder registreras vid fastställande PM 2004 RVII (Dnr 325-2249/2004) Medborgarförslag angående hur fäder registreras vid fastställande av faderskap Hemställan av Skarpnäcks stadsdelsnämnd Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av december månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 14 januari 2014 Maria Lycke Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län december 2013 8 559 (9,1 %) 3 816 kvinnor (8,7 %) 4 743 män (9,5

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad

Läs mer

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av mars månad 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 11 april 2012 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län mars 2012 8 896 (9,4 %) 3 854 kvinnor (8,8 %) 5 042 män (10,0 %)

Läs mer

Stratsys för landsting och regioner

Stratsys för landsting och regioner Stratsys för landsting och regioner Agenda Kort presentationsrunda Förväntningar Vårdval (LOV) I och med Lagen om valfrihet ställs allt högre krav på landstingen och kommuner att göra informationen transparent

Läs mer

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015

Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en

Läs mer

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Diskussionsfrågor till version 1 och 2 Version 1 Tillgång till internet i hemmet A. Vilken åldersgrupp har haft den största ökningen av tillgång till internet under perioden? B. Kan man med hjälp av de

Läs mer

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport

Läs mer

Till Mammor I samband med att barnet är sex månader korrigerad ålder

Till Mammor I samband med att barnet är sex månader korrigerad ålder IV Till Mammor I samband med att barnet är sex månader korrigerad ålder Här kommer det fjärde frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller frågor kring hur barnet ammar, äter och sover.

Läs mer

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie

Läs mer

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet BRUK bedömning reflektion utveckling kvalitet Vad är BRUK? BRUK är ett verktyg för självskattning av kvaliteten i samtliga läroplansstyrda verksamhetsformer. BRUK är en del av det systematiska kvalitetsarbetet.

Läs mer

Hur mår barnen i Jönköpings län? Henrik Ahlgren, FoU-ledare, FoUrum Marit Eriksson, epidemiolog, Landstinget i Jönköpings län

Hur mår barnen i Jönköpings län? Henrik Ahlgren, FoU-ledare, FoUrum Marit Eriksson, epidemiolog, Landstinget i Jönköpings län Hur mår barnen i Jönköpings län? Henrik Ahlgren, FoU-ledare, FoUrum Marit Eriksson, epidemiolog, Landstinget i Jönköpings län Barnen i Jönköpings län vilka är de? Föds ca 4000 barn varje år Ca 80 000 barn

Läs mer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Lathund, procent med bråk, åk 8 Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016

Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län juli 2016 Fler övergångar till arbete i juli 2016 jämfört med juli 2015 Under juli påbörjade 498

Läs mer

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen

Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen Föräldrar och barn kortfattat om lagstiftningen I denna serie har även utkommit: y Arv y Enklare redovisning y Sambor och deras gemensamma hem y Ägarlägenheter Gratis exemplar av broschyrerna kan beställas

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %)

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Fristående förskolor totalt 2015. Antal svar samtliga fristående förskolor: 360 (57 %) Sundbybergs stad Skolundersökning Föräldrar förskola Antal svar samtliga fristående förskolor: ( %) Innehåll Om undersökningen Förklaring av diagram Resultat - Per fråga - NöjdKundIndex (NKI) Frågorna

Läs mer

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 FAKTAUNDERLAG Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015 Antalet inskrivna arbetslösa minskade under månaden Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras, om än i ett svagare tempo än tidigare.

Läs mer

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola

Sundbybergs stad Skolundersökning 2015 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Sundbybergs stad Skolundersökning 2 Föräldrar förskola Stella Nova förskola Antal svar Stella Nova förskola: 2 ( %) Antal svar samtliga fristående förskolor: (5 %) 1 Innehåll Om undersökningen Förklaring

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för barn, unga och förslossningsvård.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för barn, unga och förslossningsvård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Pahlstad TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-06-21 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 17 1 (2) HSN 2016-0140 Yttrande över motion 2015:39 av Maria Kjellsdotter

Läs mer

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet

Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet 14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Mark Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mark Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om

Läs mer

Konsultation med skolan

Konsultation med skolan Konsultation med skolan När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet för bedömning av barnets

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län oktober månad 2014 Fått arbete Av samtliga inskrivna vid länets arbetsförmedlingar påbörjade

Läs mer

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009 Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2009 Innehåll Sökande höstterminen 2009 3 Exempel på inriktningar som ökat/minskat 3 Deltagargrupper 4 Verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning, invandrade

Läs mer

Syftet med en personlig handlingsplan

Syftet med en personlig handlingsplan Syftet med en personlig handlingsplan Gör idéerna konkreta Ger dig något att hålla dig till mellan mötena Skapar tillförlitlighet i utvecklingen Hjälper dig att fokusera på några områden Påminnelse om

Läs mer

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget

Läs mer

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:

En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar: PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger

Läs mer

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg

REGLER. Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Regler för placering i förskola och annan pedagogisk omsorg REGLER Sida 2 av 6 Regler för placering i förskola och pedagogisk omsorg Barn erbjuds förskoleplats från och med ett års ålder i den omfattning

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem

Läs mer

Vet du vilka rättigheter du har?

Vet du vilka rättigheter du har? Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). När du kommer till

Läs mer

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 15/16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan

Läs mer

Frågor relaterade till åtgärdsförslagen för 2009 i centralt ungdomsforum 2009-04-23 Finns det regler om hur mycket elever får pressas i skolan?

Frågor relaterade till åtgärdsförslagen för 2009 i centralt ungdomsforum 2009-04-23 Finns det regler om hur mycket elever får pressas i skolan? Sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från möte 2009-10-19 med socialnämnden (IFO-utskott) och elever i åk 7-9 från Rosenlundsskolan och från Bäckadalsgymnasiets bygg- och industriprogram

Läs mer

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling.

kvinnor (5,7 %) män (6,5 %) I april månad månaden. i april 2014. ling. MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad 9 maj 2014 Peter Nofors, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län april 2014 9 295 (6,1 %) 4 220 5 075 2 022 kvinnor (5,7 %) män (6,5

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej- / killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter

Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Solna 2010-01-26 Ungdomsindikator: Avgångna ledamöter Uppdrag Valmyndigheten skall årligen redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, april 2016 Allt fler personer går till arbete Antalet personer som gått

Läs mer

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Uppsala. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Holström Ingrid 2016-06-08 UBN-2016-2488 Håkansson Katarina Utbildningsnämnden Ansvarsfördelning avseende Ungdomsteamets drogförebyggande

Läs mer

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga

februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga PM Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga Februari 2015 Arbetsvillkor för personal inom HVB barn och unga Inledning Under hösten

Läs mer

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda

Läs mer

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11

Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-

Läs mer

Trygg på arbetsmarknaden?

Trygg på arbetsmarknaden? Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Karlstad Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Karlstad Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Karlstad Hemtjänst Deltagare Totalt svarade 91 690 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 66,7% av de tillfrågade. I Karlstad

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även

Läs mer

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande

Läs mer

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015

Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 1 Enkät om heltid i kommuner och landsting 2015 2 Innehåll Heltidsarbetet ökar... 5 Varför ska fler jobba heltid?...

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts

Läs mer

Repetitivt arbete ska minska

Repetitivt arbete ska minska Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

Riv 65-årsgränsen och rädda liv och rädda liv Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB Ni har hört det förut! Äldres psykiska hälsa och ohälsa är ett eftersatt område När jag trodde att vi tagit ett sjumilasteg så. Jag

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:87 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:22 av Marie-Louise Sellin m fl (s) om införande av hederspris till skolor som arbetar förebyggande för att främja barns hälsa

Läs mer

Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 00 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett

Läs mer

En gemensam bild av verkligheten

En gemensam bild av verkligheten En gemensam bild av verkligheten En meningsfull diskussion om Sveriges framtid förutsätter en gemensam bild av var vi står i dag. Hur ser verkligheten egentligen ut och vilka fakta beskriver den bäst?

Läs mer

En tobaksfri förskola. varför och hur?

En tobaksfri förskola. varför och hur? En tobaksfri förskola varför och hur? Här finns information och tips för dig som arbetar på en förskola eller är beslutsfattare med ansvar för förskolor. Vi vänder oss också till föräldrar som har barn

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2011 Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare

Läs mer

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård Guide till webbaserat stöd YRKESINTRODUKTION FÖR SOCIALTJÄNSTENS BARN- OCH UNGDOMSVÅRD 1 Guide till webbaserat stöd Socialnämnden ansvarar för

Läs mer

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting

Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting JUNI 2016 Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting Resultat från en kartläggning av regioners och landstings arbete 2015 Under 2015 gjorde Folkhälsomyndigheten en webbenkät

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Första kvartalet 2007. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Första kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta maj 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Föräldrar

Läs mer

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA AGECAP HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS Att gå i pension och lämna arbetslivet är för de flesta en stor händelse då livet kan förändras helt från en dag till en annan.

Läs mer

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014

Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,

Läs mer

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre Detta kan du förvänta dig av kommunens service Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre ANTAGEN AV SOCIALNÄMNDEN JANUARI 2014 NATIONELL VÄRDEGRUND Socialtjänstens omsorg om äldre

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, januari månad 2014 Vera Opacic Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län januari 2014 8 615 (11,6 %) 3 736 kvinnor (10,7 %) 4 879 män (12,5

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS Kvalitetsdokument KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS Socialförvaltningen Gotlands Kommun Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23 44 Reviderat SON 2010-12-08 146 Innehåll Korttidstillsyn 3 Beslut 3 Verkställighet

Läs mer

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012

Kvalitet i äldreomsorgen. Resultat av en brukarundersökning 2012 Kvalitet i äldreomsorgen Resultat av en brukarundersökning Februari 2013 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av den femte brukarundersökningen inom äldreomsorgen, som genomfördes under september-oktober.

Läs mer

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44.

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd 2015-09-17, 44. 1 Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Fastställd 2015-09-17, 44. 1 2 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt

Läs mer