SAMMANFATTANDE RESULTAT OCH FRAMTIDA UTMANINGAR
|
|
- Jonathan Arvidsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMMANFATTANDE RESULTAT OCH FRAMTIDA UTMANINGAR Bokslutet visar på många positiva delar i länets livsmiljö men också på ett antal utmaningar. Bedömningen är att livsmiljön totalt sett i länet har förbättrats sedan bokslutet Nedan summeras livsmiljöns delar samt identifieras exempel på områden där det är angeläget att stärka livsmiljön i länet. Uppväxtmiljö Uppväxtmiljön i länet har många positiva inslag. Unga trivs i länet och deras framtidstro är stark. Pappor fortsätter öka andelen av föräldraledigheten. Flertalet av länets kommuner ligger över eller i nivå med riksgenomsnittet när det gäller resurser i skolan. Merparten av de unga uppger att de trivs i skolan. Andelen elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet minskar. Andelen elever som fullföljt sin gymnasieutbildning varierar både mellan kommuner och över tid. Alkoholkonsumtionen bland unga är lägre än i riket. Andelen pojkar och flickor som inte konsumerar alkohol har ökat. De ungdomar som använder alkohol ökar däremot sin konsumtion. Att ungdomar använder tobak och narkotika är mindre vanligt i länet än i riket. De allra flesta av länets unga mår bra, men det finns i länet liksom i riket en ökad stress och psykisk ohälsa, särskilt bland tjejer. För att ytterligare stärka uppväxtmiljön i länet är det angeläget att skapa förutsättningar för att vända den negativa utvecklingen av övervikt bland barn och ungdomar, att fler ska fullfölja gymnasieskolan samt att mäta vad stress och psykisk ohälsa, särskilt bland unga flickor står för. Sociokulturell miljö Länet erbjuder en god sociokulturell miljö. Nio av tio ungdomar är nöjda med sin fritid, killar i något större utsträckning än tjejer. I Västernorrland satsar kommun och landsting mest i landet på kultur. Länet har en föreningsaktiv befolkning. Jämställdheten har förbättrats sedan tidigare bokslut. Enligt en modifierad variant av Statistiska Centralbyråns jämställdhetsindex placerar sig länet 2006 på sjätte plats i riket. Av länets unga har killar en klart mer positiv bild av jämställdheten. Västernorrland är ett tryggt län. Folk litar i allmänhet på varandra och fler än i riket känner ingen rädsla för överfall eller ofredande. Allt fler brott klaras upp. Även om de flesta västernorrlänningar konsumerar alkohol i låg eller måttlig utsträckning så är alkohol en bidragande omständighet vid våld och annan brottslighet. Försäljningen av alkohol ökar i länet. För att öka tryggheten i krogmiljöer arbetar kommunerna i länet tillsammans med restaurangnäringen för en ansvarsfull alkoholservering. Under 2006 antogs en reviderad överenskommelse om samverkan för bättre introduktion och integration av asylsökande, flyk- 98
2 tingar och andra invandrade. För att ytterligare stärka den sociokulturella miljön är det angeläget att skapa förutsättningar för att öka och bättre ta tillvara mångfalden som resurs samt att förbättra hälsan bland annat genom ökad fysisk aktivitet, förbättrade matvanor och minskad alkoholkonsumtion. Boendemiljö Boendemiljön i länet är i många avseenden attraktiv. Nio av tio barnfamiljerna är mycket nöjda eller nöjda med boendemiljön. Det är vanligast att äga sin bostad. Andelen fritidshus som används som permanentboende har ökat. Fler väljer kustnära boende på den tätortsnära landsbygden i närhet av länets städer. Boendekostnaderna är lägre än i riket i genomsnitt. Villaägarna i länet är de mest miljömedvetna i riket. Andelen av befolkningen med långa avstånd till dagligvarubutik, vårdcentral och skola är mindre än i övriga Norrlandslän. Västernorrländska barn vårdas i högre utsträckning än andra barn på sjukhus för skador, vilka vanligen uppkommer i boendemiljön. För att ytterligare stärka boendemiljön är det angeläget att skapa förutsättningar för att bättre ta tillvara de attraktiva strandnära boendemiljöer som länet erbjuder, att finna nya lösningar för att upprätthålla en god servicenivå i glesbygd, samt att minska skador buller och luftföroreningar i boendemiljön. Natur- och kulturmiljö Västernorrland präglas av höga natur- och kulturmiljövärden. Landskapets särdrag, med skogen och de kraftrika älvarna som mynnar ut i Bottenhavet, har gett unika förutsättningar för länets utveckling. För länets invånare är kultur- och naturmiljön en källa till rekreation, studier, jakt och kunskap om det förflutna. En majoritet av invånarna uppger att de är mycket eller ganska intresserade av miljöfrågor. Miljön är i stort god även om det fortfarande finns utmaningar att anta. Miljömålsuppfyllelsen är bättre i länet än i riket, enligt den bedömning som gjordes Arbetet med kulturarv kännetecknas av en tydlig strategi och de områden som särskilt värnas är maritima kulturmiljöer, älvdalarnas kulturlandskap och industrisamhällets kulturarv. Fyra av fem invånare uppger att de i hög grad är intresserade av länets historia och kulturarv. För att ytterligare stärka länets natur- och kulturmiljö är det angeläget att skapa förutsättningar för att öka invånarnas och företagens miljömedvetenhet och användning av miljövänlighet som konkurrensfaktor, att minska klimatpåverkan, samt att öka tillgängligheten till kulturarvet. 99
3 Arbetsmiljö Länets näringslivsstruktur kännetecknas av ekonomiskt starka basnäringar inom skog och energi samt av en betydande offentlig sektor. Näringslivet har ett traditionellt könsmönster, med flertalet män inom industri och tillverkning och flertalet kvinnor inom tjänstesektorn. Andelen jobb ökade under 2006 och prognos för 2007 tyder på ytterligare netto tillskott av jobb. Ungdomar från Västernorrland väljer i hög utsträckning Mittuniversitetet för högre studier. Nyföretagandet har ökat med 20 procent mellan 2000 och År 2006 utsågs Västernorrland till årets hetaste entreprenörslän av landets ALMI-organisation. När det gäller den psykosociala arbetsmiljön kan konstateras att de allra flesta i länet trivs mycket eller ganska bra på arbetet, och ser det som meningsfullt. Arbetsrelaterade besvär är något vanligare i länet än i riket. För att ytterligare stärka länets arbetsmiljö är det angeläget att skapa förutsättningar för fler att etablera sig på arbetsmarknaden, särskilt unga, utrikes födda och funktionshindrade, att bryta upp de traditionella könsmönstren på arbetsmarknaden, samt att minska den arbetsrelaterade ohälsan. Infrastrukturell miljö Till Västernorrland är det enkelt att ta sig via någon av länets tre flygplatser med reguljär inrikes trafik. Botniabanan skapar nya resmöjligheter längs Norrlandskusten och bidrar till regionförstoring. För resor inom länet finns kollektivtrafik, företrädesvis med buss. Bil är dock fortfarande det viktigaste transportmedlet, i synnerhet i länets glesbefolkade delar. Antalet döda i trafiken har minskat de senaste åren medan antalet svårt skadade har ökat. Antalet barn och ungdomar som skadas eller dör i trafiken i länet är få. Insatser för att minska trafikolyckor görs på många håll i länet. Vägtrafiken har en negativ miljöpåverkan men många insatser görs i länet för att minska de negativa effekterna. Antalet miljöbilar i länet har ökat med 63 procent det senaste året. När det gäller informations- och kommunikationstekniken har en omfattande utbyggnad av bredband skett i länet under senare år. Täckningsgraden i länets kommuner är mellan 71 och 100 procent. För att ytterligare stärka den infrastrukturella miljön är det angeläget att skapa förutsättningar för att maximera nyttan av Botniabanan, att utveckla hållbara transportsystem med en ökad andel miljöklassade fordon och effektiv kollektivtrafik, samt att färre skadas och förolyckas i trafiken. 100
4 BILAGA Uppföljning av folkhälsans målområden i livsmiljöbokslutet Människors hälsa har stark koppling till tillväxt och till ett hållbart samhälle. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan; det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Det övergripande målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Särskilt ska folkhälsan förbättras i de grupper som är mest utsatta för ohälsa så att skillnaderna i hälsa minskar. De nationella folkhälsomålen antogs av riksdagen Målområdena följer nedan, och bokslutet omfattar de markerade: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande1. Varje målområde har preciserats med mätbara indikatorer som gör det möjligt att beskriva och analysera folkhälsans utveckling över tid. Ett urval av de nationella indikatorerna har använts i livsmiljöbokslutet för att med fokus på västernorrländska förhållanden följa folkhälsopolitikens målområden. Dessutom följs ett antal av länsstyrelsen utvalda indikatorer för att mäta nivån och fördelningen av hälsa på regional nivå, exempelvis BMI hos barn. I tabellen nedan visas hur bokslutets faktorer anknyter till de nationella folkhälsomålen. Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan 101
5 Målområden Bestämningsfaktorer Indikatorer Sid. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och livsmedelssäkerhet 11. Minskat bruk av tobak och alkohol samt ett samhälle fritt från narkotika och doping Demokratisk delaktighet Valdeltagande 38 Jämställdhet Jämställdhetsindex 39 Diskriminering Självupplevd diskriminering i form av kränkade behandling eller bemötande Socialt deltagande Socialt deltagande 35 Socialt stöd Någon att anförtro sig åt 42 Arbetsmarknadsposition Ekonomiska villkor Sysselsättning 17 Ohälsotalet 15 Arbetslöshet 19 Andel barnfamiljer med låg ekonomisk standard, under socialbidragsnormen Utbildningsnivå Andel personer i olika grupper med låg utbildningsnivå 16 Tillgång till bostad Bostadsmarknadsläget per kommun 49 Trygghet i närmiljö Trygg och säker omgivning - rädsla för överfall 43 Barns och ungas kompetenser Fullständiga betyg i grundskolan/ behörighet till gymnasiet 25 Miljön i förskolan Andel anställda i förskolan med högskoleutbildning 24 Arbetsmiljöfaktorer Kroppsligt ansträngande arbete 72 Påfrestande arbetsställningar 73 Psykiskt påfrestande arbete 73 Självskattad arbetsrelaterad ohälsa i form av besvär 74 Meningsfullt arbete 73 Luftföroreningar Halter av partiklar, marknära ozon, kvävedioxid och bensen 51, 60, 83 Buller Trafikbuller 51 Radon Radon i bostäder 52 Miljöer som kan relateras till skador Barn vårdade på sjukhus för skada 53 Döda och skadade i trafiken 79 Fysisk aktivitet Andel vuxna fysiskt aktiva 30 minuter per dag 37 Energibalans Tobaksbruk Skadlig alkoholkonsumtion Andel vuxna med övervikt eller fetma 38 Andel barn och unga med övervikt eller fetma 27 Självrapporterat tobaksbruk bland ungdomar 28 Självrapporterad exponering för tobaksrök i omgivningen 52, 74 Självrapporterade alkoholvanor vuxna 45 Självrapporterade alkoholvanor gymnasiet årskurs 2 28 Självrapporterade alkoholvanor årskurs Bruk av narkotika Självrapporterad narkotikaanvändning, unga 29 1 Källor till tidsserier över radonhalter i skolor, förskolor och bostäder saknas enligt Statens folkhälsoinstitut: Folkhälsopolitisk rapport
6
7
8
9 Härnösand Tel
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014
Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011 2014 Innehållsförteckning 2 Folkhälsopolitisk policy för Östergötland 2011-2014 4 Östergötland - En hälsoregion 2020 6 Strategi 8 Regional samordning kring
Lågt socialt deltagande 70-74 75-79 65-69. Ålder
Sociala relationer Personer med täta sociala relationer, eller starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa samt en ökad förmåga att återhämta sig från sjukdom än socialt isolerade
Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt?
Lägre kostnader och bättre hälsa samtidigt är det möjligt? Anita Linell 26 april 2012 2012-06-27 Sid 1 Syfte med presentationen Årliga kostnader för ohälsa i Sverige Visa fyra exempel med beräkningar -
Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018
Bilaga 1 Mål och budget för Tomelilla kommun 2016-2018 Strategiska målområden Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalitet och njuter av Österlen! HÅLLBAR TILLVÄXT DELAKTIGHET OCH EGENMAKT
KOMMUNSTYRELSEKONTORET
1 (6) KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Helén Blomqvist 2015-06-01 Dnr Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro 821 80 Bollnäs Stadshustorget 2 www.bollnas.se 0278-250 00 bollnas@bollnas.se
UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008. Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!
FOLKHÄLSOPLAN 2004-2008 UNGDOMSVARIANTEN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten! Målområden för folkhälsoarbetet i Götene kommun är: Barn och ungdomars hälsa, Drogförebyggande arbete, Psykisk hälsa, Trygga
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 1. Grundfakta Halland En rapport från Regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa
Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen
Faktablad 2004 LUND Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2003 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 128 90-94 49 867 585 826 90-94 566 871 4 529 014 90-94 4
Avgiftsbefrielse för uppföljningsbesök hos tobaksavvänjare efter graviditet
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2016-04-12 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsfullmäktige Avgiftsbefrielse för uppföljningsbesök hos tobaksavvänjare
Integration och tillväxt
Integration och tillväxt 13 maj 2016 Om Stockholms län Över 90 procent är nöjda med det liv de lever Över 90 procent trivs med både sitt arbete och sitt boende Länet utgör 2 procent av rikets yta, men
ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN
ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS FÖR ALLA. Valprogram för Strängnäs kommun 2014-2018. FRAMTIDSPARTIET I STRÄNGNÄS KOMMUN ETT BÄTTRE STRÄNGNÄS. Vi vill att Strängnäs ska bli en bättre kommun för alla. Oavsett bakgrund
Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen
Faktablad 2009 höst MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2008 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 019 90-94 5 226 781 653 90-94 776 477 4 652 637
Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen
Faktablad 2009 SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2008 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 852 90-94 36 010 128 543 90-94 129 269 4 652 637 90-94
Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen
Faktablad 2009 PITEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2008 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 440 90-94 20 462 123 149 90-94 126 528 4 652 637 90-94
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014
Kvalitet i fritidshem Ett kvalitetsstöd för politiker och förvaltning 2014 Innehållskvalitet Processkvalitet Strukturkvalitet Resultatkvalitet Utveckling och lärande Formellt och informellt Att lyckas
Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern
2011-09-20 Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern Förskola Öppen förskola Pedagogisk omsorg Måluppfyllelse och resultat Här beskrivs verksamhetens sammantagna
Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor
Om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor Syfte med förmiddagens pass: öka medvetenheten om sociala skillnader i hälsa och levnadsvanor ta del av resultat från enkätundersökningarna Liv & Hälsa ung
Hälsosamtalen i skolan hur använder vi dem?
Hälsosamtalen i skolan hur använder vi dem? Barns och ungas inflytande och delaktighet Temadag 5 nov 2013 Foto: Per Lantto Annika Nordstrand, chef Folkhälsocentrum Upplevd hälsa 100 Utveckling av andel
Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén
KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige
Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB
Hallands arbetsmarknad Källa: SCB Interaktiv statistik Innehållsförteckning Flera diagram i rapporten kan filtreras efter kommun, Halland och Sverige. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: STENSFSK/FSK Stensåkra Förskola Fokusområde: Samverkan Cecilia Stenemo, Barn- och utbildningsförvaltningen, Stensåkra förskola,
Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen
Tid och hälsa Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Utvecklingen gällande jämställdhet det obetalda hem- och omsorgsarbetet Deltid Föräldraledighet Hem- och omsorgsarbete Hälsa
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Regel 1 - Ökad medvetenhet
Regel 1 - Ökad medvetenhet FN:s standardregler: Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra
Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad, 17 januari 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010 Antalet lediga platser fler än för ett år sedan Efterfrågan på arbetskraft
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72
Arbetsmarknads- och Näringslivsprogram Söderköpings kommun 2015-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17 72 1. Programmets roll i styrkedjan Kommunfullmäktige har fastställt hur kommunens styrkedja
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2009:10 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:5 av Håkan Jörnehed (v) om fler lönebidragsanställda i landstinget Föredragande landstingsråd: Maria Wallhager Ärendet Motionären
Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i maj 2015 Fått arbete I maj fick 1 580 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I maj för ett
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 00 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet
Alkoholkonsumtion och alkoholrelaterad sjuklighet hur stor roll spelar sociala faktorer? Tomas Hemmingsson Sorad Stockholms universitet Förväntad livslängd under 1900- talet bland män och kvinnor i riket
Skolplan för Svedala kommun 2012 2015
skolplan 2012 2015 Skolplan för Svedala kommun 2012 2015 Nulägesbeskrivning Den kommunala förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Svedala kommun har en gemensam verksamhetsidé. Syftet med verksamhetsidén
Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2016 oförändrad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har varit oförändrad
UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S
UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar
Dalarna 27 oktober 2011. Framtidens folkhälsoarbete vår angelägenhet!
Dalarna 27 oktober 2011 Framtidens folkhälsoarbete vår angelägenhet! Folkhälsopolitisk rapport 2010 Anette Levander 2011-10-31 Sid 1 Den andra folkhälsopolitiska rapporten! 2011-10-31 Sid 2 Syftet med
Om chefen är den sista som får veta. Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop?
Om chefen är den sista som får veta Varför är det enklare att berätta att man brutit benet än att man brutit ihop? Innehåll Inledning...3 Arbetsgivarnas perspektiv...4 Medarbetarnas perspektiv...6 Sammanfattning
Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa
Svenska erfarenheter av att arbeta med hälsokonsekvensbedömningar (HKB) Ida Knutsson Enheten för miljöhälsa Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten sin verksamhet Myndigheten har övertagit de
Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor
Policy för delaktighet på lika villkor Innehåll Innehåll... 2 Begrepp... 2 Inledning... 3 Askersunds kommuns ledord... 4 Vi ska vara tillgängliga för alla... 4 Bristande tillgänglighet som grund för diskriminering...
Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret
Resultatrapport medarbetarundersökning februari 2013 UKK Utbildnings- och Kulturkontoret Antal inbjudna 59 68 63 1 386 (Alla anställda som arbetat inom kommunen i tre månader.) Antal svar 61 58 1 150 Svarsfrekvens
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.
Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt. I sagolika Sunne 2025 ser vi människors olikheter som en tillgång. Här finns en rikedom av språk, smaker, dofter och erfarenheter.
Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildnings- och arbetsmarknadsutfall. Caroline Hall SNS, 2015-12-08
Förlängningen av yrkesutbildningarna på gymnasiet: effekter på utbildnings- och arbetsmarknadsutfall Caroline Hall SNS, 2015-12-08 1 I 1991 års gymnasiereform förlängdes yrkesutbildningarna Förlängdes
Systematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: NYEFSK/FSK Nye Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Normer och värden Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016. -Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd 2016-03-03
Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget 2016 -Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd 2016-03-03 2 Mål Kommunövergripande prioriterade mål Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare Piteå ska präglas
2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Vart FaR vi? 29 januari 2014
ÖVER BRON Vart Om delaktighet, hälsa, fysisk aktivitet och habiliteringens möjligheter Helena Holmgren Handläggare Leg sjukgymnast, MScPH 1 ÖVER BRON VARFÖR? HUR? ATT Vart FAR ÖVER BRON! 2 ÖVER BRON Varför?
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET KS 2015:743 2015-12-07 Kerstin Alksten Kommunledningskontoret 1 Kommunala tillgänglighetsrådets verksamhet Personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet
nternati Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunfullmäktige den 10 november 2011 program policy handlingsplan riktlinje
nternati Strategisk plan för Västerås stad 2012-2015 Antagen av Kommunfullmäktige den 10 november 2011 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder
Välfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014
Granskning av ansvarsutövande och intern kontroll år 2014 Samordningsförbundet i Sundsvall Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-04-21 14REV77 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte,
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.
Den sammanvägda bilden av medarbetarundersökningen 2015 visar att Nybro kommun är en bra arbetsgivare. Här finns hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang. Medarbetare känner
Hammarlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Hammarlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Hammarland kommuns verksamheter kännetecknas av: Minskad kostnad per grundskoleelev år 214 samt lägre kostnad än genomsnittet för Åland. Ökande
Hälso- och sjukvårdsberedning
Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Rapportens disposition: Så här tycker medborgarna. Sammanfattning av medborgarnas synpunkter utifrån diskussioner om vad medborgarna anser vara viktigt i en framtida
Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013
Blekinge, 8 januari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av januari 2013 Kraftig ökning av antalet varsel på en fortsatt svag arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas
Basutbildning i jämställdhet ESF JÄMT
Basutbildning i jämställdhet Jämlikhet handlar om alla människors lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
Trygg på arbetsmarknaden?
Trygg på arbetsmarknaden? En jämförelse av svenska och danska ungdomars syn på arbetsmarknaden och framtiden Stefan Persson September 2009 Rapport framtagen av: RHETIKFABRIKEN Stefan Persson Verksamhetsansvarig
Botniabanan Dubbla spår mot. framtidens arbetspendling?
Botniabanan Dubbla spår mot framtidens arbetspendling? 2011-05-24 Jessica Eriksson, Handelshögskolan vid Umeå universitet Agneta Marell, Handelshögskolan vid Umeå universitet Frida Bylin, Örnsköldsviks
Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län i slutet av april månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Växjö 15 maj 2013 Ronnie Kihlman Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Kronobergs län april 2012 8 588 (9,1 %) 3 743 kvinnor (8,5 %) 4 845 män (9,7 %) 2
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2015 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Kristina Nordmark Verksamhetsutvecklare, äldreomsorgen Skellefteå kommun
Kristina Nordmark Verksamhetsutvecklare, äldreomsorgen Skellefteå kommun Västerbotten & fallskador Sammanställning av statistik i länet via Öppna Jämförelser. Dåligt resultat i jämförelse med övriga Sverige
Policydokument för. Malmö Redhawks
Policydokument för Malmö Redhawks Hjärta Kvalitet Stolthet Malmö Redhawks policy Malmö Redhawks är en av regionens största ishockeyföreningar och målet för föreningen är att vara etablerad i landets toppskikt.
Ärende 01054 7 - bilaga. Verksamhetsplan 2017. Lokal nämnd i Halmstad
Ärende 01054 7 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Verksamhetsplan 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med
Maj-juni 2012. Medborgarpanel 3. - vårdval plus
Maj-juni 2012 Medborgarpanel 3 - vårdval plus Medborgarpanel 3 maj-juni 2012 Vårdval plus Varför en medborgarpanel om detta område? Syftet med denna medborgarpanel är att inhämta synpunkter från kronobergarna
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, oktober 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Omfördelning, ojämlikhet och tillväxt Det skulle vara ett misstag att fokusera enbart tillväxt och låta frågan ojämlikhet sköta sig själv. Inte bara för att ojämlikhet kan vara
Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland. April 2015
Konjunktur- och arbetsmarknadsläge i Västernorrland April 2015 Konjunkturläge - konjunkturbarometer Konjunkturinstitutet mäter konjunkturen i ett antal branscher i Sverige på nationell och regional nivå
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012. Antal svar: 50
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten 2012 Antal svar: 50 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
En jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar
Regeringsbeslut III:24 Socialdepartementet 2015-12-17 S2015/07686/FS S2015/08111/FS (delvis) S2015/08132/FS Socialstyrelsen S2015/08200/FS (delvis) 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att
Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län
Arbetsmaterial enbart för diskussion Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län 3 november 2014 Sidan 2 Arbetsmaterial Framtidsplan för enbart hälso- och för diskussion sjukvården Stockholms län växer
Arbetsplan Jämjö skolområde
Arbetsplan Jämjö skolområde 2016 för Torhamns skola Jämjö skolområde: Jämjö skolområde består av ett antal skolor inklusive fritidshem där vår gemensamma målsättning är att ge alla elever bästa förutsättningar
Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa
1. Nya perspektiv Nya Perspektiv för värmlänningarnas bästa Nya Perspektiv är en gemensam arena för kommunerna i Värmland och Landstinget i Värmland att mötas i en dialog utifrån ett medborgarperspektiv.
Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher
Ingela Hemming, SEB:s företagarekonom torsdag den 7 april 06 Kvinnliga företagare är välutbildade och finns i framtidsbranscher SEB har under perioden december 05 - februari 06 låtit Sifo/Research International
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige
Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige 29 november 2001 Arne Modig T22502 Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företag i Sverige Svenskt Näringsliv
Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.
Likabehandlingsplan Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016. 1 Ansvariga Ansvariga för planen är pedagogerna och förskolechefen vid Vitå förskola. Vår vision är En förskola för alla På Vitå
Nationella prov i årskurs 3 våren 2013
Utbildningsstatistik 1 (8) Nationella prov i årskurs 3 våren 2013 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning i de årskurser där betyg
Stockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 2014 Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och Skyddsfaktorer - Förse kommuner, stadsdelar och skolor med
Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer
Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer En uthållig innovationsmiljö: En region eller plats där företagen visar god konkurrenskraft och gör upprepade FoU-satsningar, vilket bidrar till
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011
Likabehandlingsplan för läsåret 2010-2011 - Hagagymnasiets plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1. Inledning Bestämmelser i 14 a kap.
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16
Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-16 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare Hela arbetslaget
BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION
BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION 1 ETT VARMT TACK TILL ALLA SOM BESVARADE ENKÄTEN. MED ER HJÄLP HAR VI FÅTT VÄRDEFULL KUNSKAP OM HUR BARN OCH UNGDOMAR I KRONOBERGS LÄN MÅR. VILL DU VETA MER OM RAPPORTEN
Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med mål och nyckeltal 2014
Bilaga Social- och äldrenämndens väsentlighets- och riskanalys med och nyckeltal 2014 Rätt stöd Svårigheter att utvärdera effekterna av insatserna Socialtjänsten bygger på forskning och beprövad erfarenhet
Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014
Enheten för utbildningsstatistik 2014-10-21 1 (8) Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014 Syftet med de nationella proven är i huvudsak att dels stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Arbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs mer: Policy arbetsmiljö, tillämpning hälsa i arbetslivet flik 1.
1 (6) 2016-04-13 Arbetsmiljöpolicy Hudiksvalls kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare. För att uppnå en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2010
Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2010 2 Enhetsplan för Arbetscentrum 2010 Syfte Syfte på nämndnivå: Med hjälp av olika utbildningar, sysselsättningsåtgärder och effektiva insatser ge kunskaper,
Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, december 2015 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras
Kännedomsundersökning 2015
1 Om undersökningen Genomförande Bakgrund TNS Sifo har i flera år genomfört en kännedomsundersökning på uppdrag av KRAV. Undersökningen genomfördes i år på samma sätt som 11-14, förutom att några extra
Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.
Guide till arbetsblad för utvecklingsarbete Arbetsbladet är ett verktyg för dig och dina medarbetare/kollegor när ni analyserar resultatet från medarbetarundersökningen. Längst bak finns en bilaga med
FREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting
JUNI 2016 Förebyggande insatser mot spelproblem i Sveriges regioner och landsting Resultat från en kartläggning av regioners och landstings arbete 2015 Under 2015 gjorde Folkhälsomyndigheten en webbenkät
Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser. ISM Institutet för stressmedicin
Hållbart ledarskap och hälsofrämjande arbetsplatser Forskningsfrågor Hur har cheferna det? Hur har medarbetarna det? Kommunikationens funktion och betydelse Hur har cheferna det? Vad har vi kommit fram
Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Folkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Kommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.
Kommentar om könsfördelningen på arbetsplatsen: 96,3 % kvinnor och 3,7 % män av 325 svarande (svarsfrekvens 61,4 %) Kommentar om åldersfördelningen på arbetsplatsen: Hög genomsnittsålder, flera pensionsavgångar
Skolinspektionen Nyanlända 2016
Skolinspektionen Nyanlända 2016 Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av samtliga skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever. Målet med granskningen är att identifiera vanligt förekommande
Patientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse År 2015 2016-02-22 Fredrik Mogren och Ida Silvare Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4
Folkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en