Det går bra för. Halland. några röster från det halländska näringslivet

Transkript

1 Det går bra för Halland några röster från det halländska näringslivet 1

2 Det går bra för Halland Drottning Kristinapassagen i Halmstad Det har gått fem år sedan Region Halland blev en region med direkt folkvalda politiker med ansvar för hälso- och sjukvård och för tillväxt och utveckling i Halland. Det går bra för Halland. Vi har en god utveckling såväl inom hälso- och sjukvården som inom en rad olika tillväxtområden. Den halländska hälso- och sjukvården har bra tillgänglighet och invånarna i Halland har ett stort förtroende för vården och är nöjda. Halland har det bästa sammanvägda resultatet i Sverige i den nationella mätningen Öppna jämförelser. Det är resultat som vi kan vara stolta över. Det gynnsamma läget i sydvästra Sverige, mitt emellan två storstäders arbetsmarknader gör Halland till en attraktiv region att bo och verka i. Och vi växer så det knakar och Halland har en av Sveriges starkaste folkmängdsutveckling. Halland visar också goda siffror när det gäller sysselsättning, utbildningsnivå, medelinkomst och närings livsutveckling. Slagkraftiga regioner handlar inte om storlek Just nu pågår det ett arbete med att se över hur Sveriges län och landsting ska delas in. Regeringens målsättning är att skapa slagkraftiga regioner som är större och färre till antal. Tanken är att större regioner skapar bättre förutsättningar att möta samhällets framtida utmaningar med en ökad andel äldre befolkning och en ökad kostnadstakt inom hälso- och sjukvården. Region Halland är positiv till att Sverige regionaliseras, det gör att styrning och ansvar blir lika i hela landet. Men vi konstaterar samtidigt att det inte finns något samband mellan en regions storlek och dess resultat, säger Mats Eriksson, regionstyrelsens ordförande. Slagkraftiga regioner handlar inte om storlek och leder inte per automatik till större effektivitet. Regional utveckling och tillväxt handlar om att styra, leda och verka i processer nära invånaren och i ett nära samarbete med andra i gemensamma frågor och utmaningar. Vi i Halland Hallands kommuner och samtliga partier representerade i regionfullmäktige, är överens om att hålla Halland helt och fortsätta verka på inslagen väg. Det är så vi bidrar bäst till både Hallands och Sveriges utveckling, avslutar Mats Eriksson. Teddy Eriksson, VD för Tomal AB och ordförande för Företagarna i Falkenberg är enig med Mats Eriksson och vill utvidga resonemanget att även gälla för näringslivsperspektivet. Teddy menar att Halland som region på ett framgångsrikt sätt har skapat förutsättningar för att företag och det offentliga möts i syfte att samverka och sam- planera för att utveckla näringslivet inför en ökad global konkurrens. Det finns en kraft och ett framåttänk i den gemensamma Tillväxtstrategin för Halland som bidrar till resultat, men det kan bli svårt att hålla ihop ifall regionen blir större, säger Teddy Eriksson. Fortsatt trevlig läsning Här kan du läsa röster från olika branscher i det halländska näringslivet. Du kan också läsa mer om vad som skapar tillväxt i en region och också om den pågående processen att rita om Sveriges karta. Trevlig läsning. Mats Eriksson regionstyrelsens ordförande, Region Halland Teddy Eriksson VD för Tomal AB och ordförande för Företagarna i Falkenberg 2

3 Vad skapar tillväxt i en region? Region Halland har under de senaste fem åren som egen region fått stor erfarenhet och kunskap om vad skapar tillväxt i regionen. Jörgen Preuss Med patienten i fokus Arbetet utgår alltid från invånarens och patientens bästa. Närheten till invånarna, goda upparbetade strukturer för samverkan i lokala och regionala frågor, ett gott samarbetsklimat med tydliga gemensamma mål gör att politiska beslut kan fattas som förutsättningar för långsiktighet och genomförande. Det leder till goda resultat som uppmärksammats nationellt. Ett exempel där Halland var banbrytande nationellt är Vårdval Halland. Då sattes patienten i centrum och fokus för flytta des till vårdens kvalitet snarare än kostnad. Tillväxt sker där människor väljer att leva och bo Det är där människor väljer att bo och leva som idéer skapas och drivkraft utvecklas. Det är också där nya företag väljer att lokalisera sig då tillgång till arbetskraft och kompetens är en avgörande faktor. De infrastrukturella förutsättningarna har en avgörande roll, då många pendlar för att komma till jobbet och studier. Rörlighet är ett självklart sätt att leva idag, säger Jörgen Preuss, biträdande regiondirektör och ansvarig tjänsteman för det regionala tillväxtuppdraget i Region Halland. Att ta reda på vad som gör att en region utvecklas och har tillväxt är en nyckelfråga i arbetet för att skapa slag kraftiga regioner, menar Jörgen. Varje region har sina förutsättningar som man behöver ta hänsyn till när en ny karta över Sveriges administrativa gränser ska ritas om, menar Jörgen. Samhällets framtida utmaningar handlar inte om nya gränser. Det handlar om en regions förmåga att styra, leda och samarbeta med andra utifrån gemensamma utmaningar och uppgifter som ska lösas. Dessa samarbeten är inte beroende av gränser. Region Halland samverkar redan idag med flera parter när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor, infrastruktur, kollektivtrafik och kultur. Det handlar i många fall om att ta fram gemensamma riktlinjer och planer, skapa samsyn och samplanera inom respektive område. Besluten tas sedan i den folkvalda församlingen. Vi tror att närheten till invånaren är viktig. Tilltro till det politiska systemet förutsätter att politiker träffar medborgare, näringsliv och civilsamhälle. Vi tror att stora regioner ökar avståndet mellan de folkvalda och invånaren, menar Jörgen. Idag sker samverkan med sex kommuner. Enligt det nya kartförslaget ska vi ingå i storregion med Västra Götaland och Värmland, och samverkan ska ske med 71 kommuner. Det är en stor skillnad, avslutar Jörgen. Hallandsflaggan 3

4 Björn Alvengrip, VD HallandsHamnar AB HallandsHamnar: en tillväxtmotor i regionen Att Varbergs och Halmstads hamnar slogs samman i ett gemensamt bolag 2013 var absolut ingen självklarhet. Tvärtom. Enligt VD, Björn Alvengrip som varit med sedan start är sammanslagningen ett unikt och djärvt grepp av nytänkande politiker. Ett grepp som fallit mycket väl ut. Sammanslagningen gick fort, 1,5 år från idé till färdigt bolag. Det fanns en stor enighet i beslutet och resultatet har inte uteblivit. Bildandet av HallandsHamnar har bidragit till investeringar och tillväxt i regionen. Och då menar jag inte enbart i Halland utan också i ett vidare perspektiv för kringliggande regioner, säger Björn. De senaste åren har HallandsHamnars kunder gjort stora investeringar i området bland annat skogsindustrin, Södra Cell, som investerat i utbyggt massabruk, Södra Wood och Derome har byggt ut sina sågverk. Vidare bygger Stena Recyling sitt Nordencenter i Halmstad och Biltema som bygger ytterligare ett lager i hamnområdet i Halmstad. Investeringar för många miljarder som inte kommit till stånd om inte logistiken hade fungerat. Björn Alvengrip ser mycket positivt på framtiden och är övertygad om att flera av näringarna växer än mer exempelvis den gröna verksamheten i form av återvinning. Framtidens utmaningar för HallandsHamnar återfinns delvis i infrastrukturen. Visst har vi haft ett stort tapp i Hallands- Hamnars Halmstadsvolymer, men dynamiken i regionen är stor och vi har stor potential att växa. Det gäller då att vi fortsatt satsar på vägar till och från våra hamnar. Nya avfarter och infarter där vi kan separera tung trafik till exempel i Halmstad. Sedan har vi stadsutvecklingsprojekt i Varberg där vi ska bygga en ny hamn och en ny stadsdel som kommer att innebära fantastiska möjligheter för en fortsatt tillväxt i regionen, avslutar Björn. HallandsHamnar AB Ägare: Varbergs kommun (50 %) och Halmstads kommun (50 %) Verksamhet: Hamnar för container, RoRo, bulk, flytande bulk, bilar, skogsprodukter, recykling m.m. Antal anställda: 135 årsanställda Björn i hamnen Kuriosa om HallandsHamnar Återvunnet material 2015: ton, vilket i vikt motsvarar cirka afrikanska elefanter Hanterade containers 2015: stycken skulle de placeras i ett led, skulle sträckan motsvara Kattegattleden (cykelled) längs västkusten på 37 mil Sågat virke 2015: Cirka kubikmeter, vilket motsvarar drygt en och en halv Globen Arena 4

5 Hälsan i goda händer och Hallands vård i topp Bäst tillgänglighet, nollvision om kö tider, landets kortaste utryckningstider, god kvalitet på vården och hallänningar med god hälsa. På den privata vårdcentralen Capio Familjeläkarna i Falkenberg har man idag över listade patienter. Det är största den vårdcentralen i Falkenberg och har ett ökande söktryck. Verksamhetschefen Ulrika Persson menar att verksamheten står inför flera utmaningar när trycket ökar. Ulrika Persson, verksamhetschef Capio Familjeläkarna Falkenberg Människan i centrum i Hyltebruk På vårdcentralen i Hyltebruk är idag personer listade. En fullservicecentral med allt ifrån allmän sjukvård till rehab och BVC. Barnmorska Helena Erlandsson Tillgänglighetsfrågan är det vi arbetar mest med, vi har en bred verksamhet och flera allmänläkare som kan vara svårrekryterade. Men hittills har vi lyckats hålla jämna steg och har en hög kvalitet på vården, säger Ulrika. Ulrika Persson menar också att det fria vårdvalet och den ökande konkurrensen har varit bra för vården. Det är klart att det var konkurrens i början när alla skulle etablera sig men idag handlar det mest om att vi samarbetar. Uppdraget som vi får från regionen ser ju likadant ut för oss alla. Region Halland är ingen stor region det har säkert sina fördelar för att kunna leverera god kvalitet, säger Ulrika. Capio Familjeläkarna i Falkenberg Antal anställda: 45 Antal listade patienter: Vi har ökat listningen med cirka 200 personer under det sista året. Dels har antalet födda ökat men även antalet asylsökande som stannar i kommunen. Det är roligt, men så klart är det också en utmaning att få alla resurser att räcka till, säger Carin Andrén, vårdcentralschef i Hyltebruk. Vårdcentralen räknas som medelstor och cirka 35 personer arbetar där till vardags. Samarbetet mellan vårdcentralen i Torup (3 000 listade patienter) är stort men även samverkan mellan andra vårdcentraler inom regionen finns. Kan Hallands toppbetyg inom vården vara en effekt av det fria vårdvalet? Det fria vårdvalet har inneburit att vi är konkurrensutsatta och det är bra. Vi måste hålla hög kvalitet och vara på topp. Är vi inte bra nog så åker man någon annanstans istället, säger Carin. I Hyltebruk finns ett stort fokus på hög beredskap och stor jourverksamhet för att så långt det är möjligt bespara patienterna en resa till sjukhuset i Halmstad. Vi har också ett bra samarbete med olika verksamhet inom kommunen, exempelvis barn- och ungdom och omsorgsverksamhet. Det innebär korta kontaktvägar och det är lätt att göra bra saker för Hyltebrukborna, avslutar Ulrika. Vårdcentralen i Hyltebruk Antal anställda: 35 Antal listade patienter: 7500 Om Hallands hälso- och sjukvård Svensk sjukvård ligger i topp både i kvalitet och kostnadseffektivitet i en färsk jämförelse av sjukvården inom EU15 plus Norge och USA. I Halland har vi generellt en god hälsa och invånarna i Halland lever längre än genomsnittet i Sverige. Enligt nationella mätningar har hallänningarna hög tillgänglighet till hälsooch sjukvården som håller en hög kvalitet. Väntetiderna är förhållandevis korta och förtroendet är högt med nöjda patienter. 5

6 Global miljö för Devicia i Kungsbacka Elisabeth Liljensten, VD Devicia Från noll till 21 anställda och en omsättning på 21 miljoner kronor på ett fåtal år. Devicia i Kungsbacka växer så det knakar. Bakom det globala företaget finns Elisabeth Liljensten som startade verksamheten Huvudkontoret för Devicia finns i Kungsbacka, men har också öppnat kontor i Stockholm, Lund och nu senast i Philadelphia USA. Cirka 80 procent av kunderna finns i USA och det är ett kunskapsintensivt företag som framförallt hjälper medicintekniska kunder att genomföra kliniska studier i Europa. Sverige är ett attraktivt land att starta företag i. För mig är det naturligtvis extra roligt att jag har startat företaget i min hemkommun och att det dessutom har gått så fantastiskt bra, säger Elisabeth Liljensten. Eftersom de flesta kunderna finns i USA är det viktigt att alltid vara nåbar även om tidsskillnaden kan vara en hel arbetsdag. De flesta som arbetar på kontoret i Kungsbacka kommer inpendlande från Göteborg med omnejd. Det är svårt att hitta rätt kompetenser till det vi arbetar med. I det avseendet är Sverige ett litet land. Vi ligger nära Göteborg som är starka inom området biomaterial både inom forskning och inom utbildning. Det är personer med den kompetensen som jag gärna vill anställa. Framtidens utmaningar för Devicia är bland annat infrastrukturen och transporterna. Vi är ett globalt företag med världen som arbetsfält. För dem som pendlar hit är det inga problem att ta sig till och från arbetsplatsen. Då vi reser mycket till USA är fler direktflyg från Landvetters flygplats en viktig faktor för oss i framtiden. Devicia Verksamhet: Kliniska studier medicinsk teknik, utbildning Startår: 2012 Antal anställda: 21 stycken Kontor: Huvudkontor i Kungsbacka. Även kontor i Stockholm, Lund och Philadelphia i USA Ökande arbetspendling Västkustbanan utgör stommen i det kollektiva resandet till och från Halland. Pendlingen ökar i i både nordlig och sydlig riktning, men det finns ett övergripande mönster där Kungsbacka kommun vänder sig mot Göteborgsregionen, där Varbergs och Falkenbergs kommuner uppvisar ett ömsesidigt ökande pendlingsutbyte och där södra Halland med kommunerna Hylte, Halmstad och Laholm i hög grad utgör en egen arbetsmarknad. Halland är också en betydande inpendlingsregion. År 2013 hade Halland inpendlare en ökning med 12 procent sedan år Pendlare på tåg 6

7 Miljövänligt i Halland och resten av världen Silvanderssons första produkt kom till av en slump i början på åttiotalet. Ett klister visade sig fungera som flugfångare. Det blev starten på en lång rad produkter som används för giftfri skadedjursbekämpning för såväl konsumenter som proffsbekämpare. På hemsidan kallar de sig Världens leverantör av miljövänliga produkter och lösningar en beskrivning som stämmer bra. Hela 90 procent av alla produkter går på export till ett femtiotal länder i Europa, USA och Asien. VD på företaget är Kenneth Silvandersson som också var med och startade det tillsammans med sin far och bror. Vi hade tur när vi startade, för Arla hade just börjat fundera över hur man med giftfria produkter skulle komma tillrätta med flugor i alla stallar. Vår produkt utvecklades i samarbete med dem och sedan dess har det rullat på, säger Kenneth. Företaget är baserat i Knäred, där sker all produktion och produktutveckling. Produkterna säljs både till konsument via återförsäljare och till proffsanvändare, exempelvis Anticimex. En bra strategisk placering för marknaden i norra Europa är viktigt, menar han. Vi har en bra placering här i Halland. Det är två mil till E4:an och E6:an. Infrastrukturen är bra och det är nära till hamnar, vi har bredband och fiber och saknar egentligen ingenting. Vi kan snabbt leverera under högsäsong och våra kunder slipper att ligga på stora lager. För Silvandersson har det aldrig varit aktuellt att flytta företaget någon annanstans än Knäred. De flesta som arbetar där bor i regionen och det har aldrig varit problem att hitta rätt kompetens. Genom alla år har vi haft ett bra samarbete med kommunen, det är viktigt att ha en god lokal förankring. Generellt sett är jag av åsikten att det blir mindre flexibelt när man slår ihop verksamheter. Vår utmaning framåt är att få fler människor att inse, både inköpare och vanliga konsumenter, att det finns giftfria produkter när man ska bekämpa skadedjur. Och att det är viktigt för miljön att vi börjar använda dem, avslutar Kenneth. Silvandersson Verksamhet: Produkter för giftfri skadedjursbekämpning Antal anställda: 25 stycken Omsättning: ca 50 miljoner per år Startår: 1982 Kenneth Silvandersson, VD Silvandersson 7

8 Förslag på ny karta för Sveriges regioner Tylebäck strand På initiativ av regeringen pågår arbetet med att se över hur Sveriges län och landsting ska delas in. Målsättningen är att skapa större och därmed färre regioner. Tanken är att storregioner ska skapa bättre förutsättningar för att möta samhällets framtida utmaningar med en ökad andel äldre befolkning och en ökad kostnadstakt inom hälso- och sjukvården. Region Halland ställer sig positiv till att Sverige regionaliseras vilket innebär att styrning och ansvar blir lika i hela landet, men menar att det inte finns något samband mellan en regions storlek och resultat. För att rita en ny karta behövs ytterligare svar på frågorna vad är det som skapar slagkraftiga regioner som möter de framtida samhälleliga utmaningarna och vad blir bättre för invånaren? Region Halland hävdar att det inte finns något samband mellan en regions storlek och dess resultat. Efter fem år som region, med ansvar för hälso- och sjukvård och det regionala utvecklingsarbetet anser Region Halland att slagkraftiga regioner skapas genom att styra, leda och verka i processer nära invånaren och Mer om förslaget på Sveriges nya läns- och landstingsindelning Ansvarig minister: Civilminister, Ardalan Shekarabi (S) i nära samarbete med andra aktörer i gemensamma frågor. Slagkraftiga och effektiva regioner skapas inte per automatik bara för att de blir större. Hallands samtliga kommuner och partier representerade i regionfullmäktige är överens om att hålla Halland helt för att bäst bidra till både Hallands och Sveriges utveckling. I den fortsatta processen är det viktigt att det finns en demokratisk acceptans, menar Mats Eriksson, regionstyrelsens ordförande. Vi anser att kartförslaget från den 9:e mars inte är bra för Hallands fortsatta utveckling och för invånaren i Halland. Därför kommer vi fortsatt arbeta med att påverka processen. Inget är avgjort förrän det finns ett riksdagsbeslut, avslutar Mats. Ansvarig indelningskommitté: Ordförande, Barbro Holmberg (S) och vice ordförande, Kent Johansson (C) Hallands företrädare i indelningsprocessen: Mats Eriksson (M), Stefan Bengtsson (C), Lise-Lotte Bensköld Olsson (S), region styrelsens arbetsutskott och Elisabeth Babic (M), kommunstyrelsens ordförande Laholms kommun Tidsplan för fortsatt process 30 juni, 2016: Om indelningskommittén finner att det är möjligt att genomföra en eller flera indelningsändringar som kan träda i kraft den 1 januari 2019 ska kommittén lämna ett delbetänkande senast den 30 juni januari, 2017: Delredovisning 31 augusti, 2017: Slutbetänkande, förslagen träder i kraft senast i januari 2023 September, 2018: Riksdagsval i Sverige 1 januari, 2019: Eventuell start för nya regioner Indelningskommitténs förslag från den 9 mars 2016 Produktion: Nowa Kommunikation Fotografer: Bo Håkansson (Bilduppdraget), Andreas Adde Andersson, Magnus Andersson, Mikael Pilstrand och Stina Olsson 8 Region Halland, Box 517, Halmstad regionen@regionhalland.se