Kvinna eller man spelar kön någon roll?

Transkript

1 Socionomprogrammet 210 hp Kvinna eller man spelar kön någon roll? En genusstudie av LVM-domar. Jessica Kennedy SA3400 C-uppsats 15 hp Högskolan i Kalmar Höstterminen 2008 Examinator: Ulf Drugge Handledare: Magdalena Damberg Humanvetenskapliga Institutionen

2 HÖGSKOLAN I KALMAR Humanvetenskapliga Institutionen Arbetets art: Titel: Författare: Handledare: SA3400 C-uppsats, 15 hp Socionomprogrammet Kvinna eller man - spelar kön någon roll? En genusstudie av LVM domar. Jessica Kennedy Magdalena Damberg ABSTRACT Title: Woman or man- does gender matter? A genus study of LVM sentences. The aim of the study was to see how men and women taken into custody care by LVM were described in the sentences through a gender perspective. The aim was also to lay more focus on young substance abusers and see in which extent young substance abusers are judged to institutional care through custody care by LVM. Through a documentary study of 77 LVM sentences in Småland in Sweden, the intention of the study was to see whether women and men are judged and treated equally or if gender makes a difference and in which way the judgement is different? The questions are in witch extent men and women are judged to institutional care through custody care by LVM and how the social indication LVM 4 3 b) are used in the sentences when it is younger men and women that are substance abusers. The study also covered a survey about how women and men are described in the sentence through a gender perspective and more focus is laid on younger substance abusers under 30 years old. The methodological approaches that were used in the study are both qualitative and quantitative with focus on the qualitative method. The theory that is used in this study is genus theory. The study shows that there are differences between men and women in the sentences and women s relations are more exposed than men s relations and that the women s living situation is more described. Men s substance abuse is more in focus and more described in details and their relations and living situation are almost not mentioned at all. One of the results in the study is that there are a majority of addicted women that were taken into custody care by LVM 4 in Kronoberg under The results of the study summarized shows that there are differences between the attitudes towards men and women that are substance abusers and how they are described in the sentences. I also found that younger women more likely is taken into custody care by LVM 4 3 b) through the social indication comparing to the men. Keywords: Women, men, gender, substance abuser, institution, sentence, genus

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING PROBLEMFORMULERING & SYFTE PROBLEMFORMULERING Vad säger lagen? SYFTE Frågeställningar AVGRÄNSNING DISPOSITION DEFINITIONER BESKRIVNING AV NYCKELBEGREPP BEGREPPET GENUS METOD KVALITATIV & KVANTITATIV STUDIE GENOM DOKUMENTANALYS Dokumentanalys URVAL TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ANALYSFÖRFARANDE VALIDITET, RELIABILITET, BORTFALL & GENERALISERBARHET Validitet & reliabilitet Bortfall Generaliserbarhet FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN TEORI TIDIGARE FORSKNING SYNEN PÅ KVINNOR OCH MÄN MAN & KVINNA, KVINNA & KVINNA KÖNSNEUTRAL LAG ELLER INTE? KÖNSSKILLNADER I STATISTIKEN GENUS I SPRÅKLIGA PROCESSER RESULTAT FÖRDELNING I ANTAL DOMAR MELLAN KVINNOR OCH MÄN KVINNOR OCH MÄN BESKRIVS OLIKA I LVM DOMAR UTIFRÅN ETT GENUSPERSPEKTIV Livssituation, arbete & bostad Relationer & barn Kriminalitet & våld Missbruk GENUSTEORETISK ANALYS FÖRSTÅELSE AV OLIKA LIVSSITUATIONER RELATIONER I FOKUS KRIMINALITET & VÅLD AV MÄN MOT KVINNOR SKILLNADER I BESKRIVNINGAR AV MISSBRUK GENUSKONTRAKT SLUTSATS DISKUSSION RESULTAT & ANALYS DISKUSSION METOD & TEORIDISKUSSION FORSKNINGEN BÖR FOKUSERA PÅ LIKHETER SNARARE ÄN SKILLNADER TVÅNGSVÅRD LEDER TILL ATT GENUS REPRODUCERAS REFERENSLISTA LITTERATUR INTERNET KÄLLOR OFFENTLIGT TRYCK BILAGA 1...3

4 Förord Denna uppsats är mitt examensarbete på socionomprogrammet och handlar om män och kvinnor som döms till tvångsvård enligt LVM och är en studie ur ett genusperspektiv. Det har varit en intressant resa under hela uppsatsens gång och jag vill rikta ett speciellt tack till min handledare Magdalena Damberg som bistått mig med kunskap och tips på hur jag skall lägga upp min uppsats. Jag vill även rikta ett varmt tack till Tina Mattsson lektor på Högskolan i Kalmar som har kommit med ovärderliga tips, råd och kommentarer som har gjort att jag har kommit längre med mitt examensarbete än vad jag skulle ha gjort annars. Jag vill också rikta ett tack till länsrätterna i Småland som hjälpte mig med material till uppsatsen på ett snabbt och effektivt sätt. Min familj är också värda ett tack för att ni har stått ut med att jag har isolerat mig i köket vid datorn under den här tiden och tack Micke för att du har stöttat mig i allt. Denna uppsats tillägnas Jesper! Du fick mig att börja fundera Ty har tillvarons ordning tillfogats en skada kan den helas på obestämbart många andra platser, än där den tillfogades (Citat av Filosofen Martin Buber i Medmänniskor av Stefan Einhorn 2007) Oskarshamn januari 2009 Jessica Kennedy

5 3 1 INLEDNING Bakgrunden till det här examensarbetet är mina tankar som jag har haft allt sedan min första praktik inom socialtjänsten. Det som jag reflekterade över då och som jag har hållit i tankarna sedan dess är att det är en majoritet män som söker sig till socialtjänstens missbruks- eller behandlingsenhet. Även statistik från Socialstyrelsen (2008) visar på en majoritet av män inom missbruksvården. Det finns ett antal kvinnor men de är få i jämförelse med männen. Jag började också fundera på om handläggare gör olika bedömningar beroende på om det är en kvinna eller en man som behöver vård? Finns det skillnader i bedömningen mellan män och kvinnor och vad är det som påverkar bedömningen? Hur beskrivs kvinnorna och männen ur ett genusperspektiv och leder det eventuellt till en ojämlik vårdinsats? Det har gjort mig intresserad av att undersöka om det är så det ser ut i missbruksvården. Syftet med tvångsvård enligt LVM (Lag 1988:870 om vård av missbrukare i vissa fall) är att bryta ett livshotande missbruk. Det är ett intrång i personers liv och skall ske om vårdbehovet inte kan tillgodoses frivilligt enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller någon annan lag som LVU (Lag1990:52 med särskilda bestämmelser om vård av unga) eller LPT (Lag 1991:1128 om psykiatrisk tvångsvård). Vården skall också motivera till vård genom frivilliga former efter LVM-vården (SFS). Socialtjänsten är den myndighet som utreder behovet av vård enligt LVM, vilket utgör underlaget till domstolsförhandling i Länsrätten. Även om det inte är de som tar det formella och juridiska beslutet är det den utredning de gjort som ligger till grund för domen (Johnsson 2004 s. 18). Har genus och synen på kvinnor och män påverkat socialsekreterarens bedömning när hon/han utreder om en ung missbrukare är i behov av vård enligt LVM undrar jag? Socialsekreterarens utredning ligger till grund för yttrandet från socialnämnden vid ansökan om vård enligt LVM hos länsrätten då undrar jag om det också påverkar domen? Därför har jag valt att studera LVM domar från Småland, länsrätterna i Kalmar, Jönköping och Kronoberg. På så sätt kan jag kanske få svar på frågan om bedömningen skiljer sig mellan kvinnor och män i missbruksvården vid LVM domar.

6 4 2 PROBLEMFORMULERING & SYFTE I det här avsnittet kommer jag att presentera problemformulering och lite bakgrund om vad lagen säger samt syfte och frågeställningar som jag har valt i min undersökning. Jag presenterar också de avgränsningar jag har gjort i min undersökning samt disposition för uppsatsen. 2.1 Problemformulering Det finns forskning om genus i missbruksvården och litteratur om kvinnor i behandling men det finns inte lika mycket forskning som fokuserar på hur socialsekreterare bedömer unga kvinnor och män ur ett genusperspektiv när de utreder behovet av institutionsvård. Däremot förekommer det väldigt lite forskning som visar hur länsrätten ser på missbrukande kvinnor och män. Närmast studie som jag har funnit är Schlytters (1999) studie av pojkar och flickor som omhändertas enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga 1990:52). Enligt Hedin & Leissner (2002) har under hela talet kvinnorna i narkomanvården utgjort ca 30 % oberoende av institutionsform. De menar att det har sett ut så även i andra länder och hänvisar till flertalet studier 1. Andelen kvinnor jämfört med män är procentuellt större för åldersgruppen kvinnor år jämfört med den äldre åldersgruppen (Socialstyrelsen 2008) vilket gjort mig intresserad av att titta närmare på varför det förhåller sig så. Ser man på statistik från Socialstyrelsen (2008) för 2007 så är det fler unga kvinnor omhändertagna i relation till männen ju yngre kvinnorna är. I Åldrarna 19 och 20 år är kvinnorna i majoritet enligt statistiken från Socialstyrelsen (2008). I Rapporten (Socialstyrelsen 2004) Jämställd socialtjänst? Könsperspektiv på socialtjänsten beskriver man könsskillnader i statistiken och bekräftar också att kvinnor är överrepresenterade i tvångsvården om man jämför med hur det förhåller sig med frivillig vård enligt SoL. 1 Chatham et al 1999, Fiorentine, Angelin, Gil-Rivas, och Taylor 1997, Griella och Joshi 1999, Messina, Wish och Nemes 2000, Nishimoto 1998 samt Simpsone, Fletcher, Hubbard och Angeline 1999 (Hedin & Leissner 2002 s 147)

7 5 Jag vill se om handläggare och länsrätt bedömer män och kvinnor olika på grund av kön och vad är det i så fall de tittar på när de gör bedömning om tvångsvård på institution? Är det lättare för kvinnor att få institutionsvård genom LVM än det är för män och behandlas män och kvinnor på samma sätt eller finns det skillnader när det gäller LVM utredningar? Beror skillnaderna på kön? Vad är det som handläggaren tittar på när han bedömer om en person är i behov av institutionsvård och då speciellt tvångsvård enligt LVM? Enligt Hedin & Leissner (2002) tar störande pojkar mer plats än flickor då pojkarna hörs och syns medan flickorna på ett sätt är mer utsatta då de är passiva och tysta, skolkar och kan ses som lata och ointresserade. De menar att på det sättet så uppmärksammas flickorna i mindre utsträckning vilket leder till hur samhällets resurser, både vad gäller forskning och vård, fördelas. Men hur hänger det ihop ställer jag mig undrande till då det är så pass stor andel unga kvinnor som finns i behandling för missbruk inom institutionsvården? Är det så att handläggaren just för att det är en ung kvinna sätter in mer insatser än han hade gjort för en ung man? Har genus någon påverkan vid bedömningen? Är det kanske så att en ung missbrukande kvinna skiljer sig så från normen hur en kvinna skall och bör uppföra sig enligt vår kulturella syn på kvinnan, att handläggaren och länsrätten gör en annan bedömning avseende en kvinna än en man? Det är frågorna som denna studie skall ta reda på Vad säger lagen? Då omhändertagande av missbrukare är ett intrång i människors liv och är styrt av lagen är det intressant att veta vad Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) säger om de olika rekvisit som finns för att omhänderta en person mot sin vilja, men även att veta vad Socialtjänstlagen (SoL) säger i sin grund som är portalparagrafen där Socialtjänstlagen enligt 1 skall: Samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhället. Socialtjänstlagen skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. (SFS)

8 6 Är socialtjänstens verksamhet så jämlik och ger den jämlikhet i levnadsvillkoren för de klienter den möter? Det är en fråga som jag försöker att belysa i denna uppsats. LVM skall i princip endast tillämpas på vuxna missbrukare då personer under 18 år skall beredas vård enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Även den som har fyllt 18 men inte 20 år kan beredas vård med stöd av LVU om vården med hänsyn till den unges personliga förhållanden och den unges behov i övrigt är lämpligare än annan vård (SFS). I Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall 4 Tvångsvård skall beslutas om: 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på något annat sätt, och 3. han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. (SFS 1988:870) Enligt Bergstand (2005) upptar 3 b) en social indikation som avser situationer där missbrukaren löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, detta för att göra det möjligt att inom lagens ramar ingripa på ett tidigare stadium än man kunde tidigare. Han menar att man på så sätt kan ingripa tidigare än vad man kan göra efter 4 LVM a) där man fokuserar på missbrukarens hälsotillstånd och c) där missbrukaren allvarligt kan befaras skada sig själv. I förarbetena till lagstiftningen LVM (Prop. 1987/88:147 s 46) uttrycks att: när det gäller yngre missbrukare måste LVM kunna användas i ett skede då det ännu är möjligt att bryta den destruktiva utvecklingen. De sociala konsekvenserna av en livsföring som är helt ägnad åt missbruk är så förödande för en ung person att vård med tvång är befogad, om hans framtida utveckling står på spel. (Prop. 1987/88:147 s 46) Det skall vara fråga om en utomordentligt allvarlig situation, där missbruket uppenbarligen äventyrar dvs. näst intill omintetgör missbrukarens möjligheter att under lång tid framöver leva ett människovärdigt liv (prop. 1987/88:147 s. 92) (SOU 2004:3) Då LVM 4 3 b) gör det möjligt att på ett tidigare stadie ingripa när en ung missbrukare riskerar att förstöra sitt liv, är det intressant att se om det visar sig i LVM-domar av unga missbrukare, vilket har lett till att jag har valt att lägga större fokus på unga missbrukare mellan år.

9 7 I Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ändrades 2005 och bland annat har 2 och 4 gjorts könsneutrala. Prop. 2004/05:123 beskriver ändringen av lagen som trädde i kraft 1 juli Utöver att paragrafen görs könsneutral föreslås en redaktionell ändring för att underlätta översikt av paragrafen. Förutsättningarna för vård är således identiska med tidigare. Punkterna 1 och 2 måste vara uppfyllda och därutöver en av punkterna a c. (Prop. 2004/05:123) Även regeringsformen 1:2 uttrycker jämlikhet och att det allmänna skall motverka diskriminering på grund av kön: Det allmänna skall verka för att alla människor skall kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna skall motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. (SFS) I regeringsformen 1:9 beskrivs likhet inför lagen. 9 Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871). I regeringsfor men 2:16 kan vi läsa att i lag eller föreskrift får ingen missgynnas på grund av kön: 16 Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Lag (1976:871). (SFS) Lägger handläggaren och länsrätten fysiologiska aspekter på bedömningen trots att lagen skall vara könsneutral? Det finns inget i lagtexten som särskiljer kvinnor från män och lagen skall inte heller tolkas så enligt Schlytter (1999), som har gjort en studie utifrån LVU-domar på ungdomar mellan år. Lagen är könsneutral, men syns det i domarna eller i så fall på vilket sätt särskiljs kvinnor och män, och döms de så könsneutralt som lagen är skriven? Frågan är om bedömningen av unga kvinnor och män är densamma vad gäller LVM 4 3 b? Görs samma bedömning vad gäller den sociala indikationen för unga kvinnor och män? Jag vill se om det går att utläsa ur LVM-domar hur socialtjänsten bedömer missbrukare och hur länsrätten beskriver domskälet. Finns det skillnader mellan män och kvinnor och vad är det som påverkar bedömningen? Med utgångspunkt från detta är det intressant att studera LVM-domar och bedömningen av kvinnor och män utifrån genusperspektiv för att undersöka om

10 8 domarna skiljer sig mellan könen och hur den sociala indikationen används vid LVM-domar av unga missbrukare. 2.2 Syfte Syftet med undersökningen är att ur ett genusperspektiv studera länsrättsdomar och undersöka hur män och kvinnor beskrivs i LVM-domar och om domarna skiljer åt sig mellan könen. Syftet är också att lägga mer fokus vid unga missbrukare och se i vilken omfattning unga missbrukande kvinnor och män döms till institutionsvård genom tvångsvård enl. LVM Frågeställningar I vilken omfattning döms kvinnor och män till tvångsvård enligt LVM? Hur beskrivs kvinnor respektive män i domarna och på vilket sätt skiljer sig bedömningen i domar mellan könen? Hur används den sociala indikationen LVM 4 3 b) vid domar av unga kvinnor och män som missbrukar. 2.3 Avgränsning Studien är avgränsad till missbrukande kvinnor och män i åldern från 20 år med domar enligt LVM 4. Jag har valt att studera alla LVM-domar under 2007 i Småland men med fokus på yngre missbrukare år. Att jag fokuserat på missbrukare över 20 år beror på att missbrukare under 20 år kan dömas till vård enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52 LVU) Jag har valt att extra fokusera på unga missbrukare i min undersökning och skillnader mellan män och kvinnor då statistiken från Socialstyrelsen (2008) skiljer sig för åldersgruppen år vad gäller kvinnor på institution enligt LVM och SoL jämfört med äldre åldersgrupper. Jag kommer inte att göra någon studie av kvinnor eller män i missbruksvården utan bara studera LVM-domar och genus vid bedömning av unga missbrukare. Jag kommer inte heller göra någon bedömning om det är bättre eller sämre om fler unga kvinnor än män får institutionsvård, utan i stället skapa en förståelse för hur socialsekreterare, socialnämnden och länsrätten beskriver kvinnor och män och om kön spelar någon roll vid bedömningen.

11 9 Jag kommer inte att studera andra insatser enligt SoL och LVM utan kommer att fokusera på tvångsvård på institution enligt LVM. Jag har valt att begränsa min studie till LVM-domar på länsrätterna i Kalmar, Jönköping och Kronobergs län och täcker på så sätt geografiskt upp hela Småland. 2.4 Disposition Efter inledningen i kapitel ett, presenteras problemformuleringen i kapitel två där problemet bakom denna studie beskrivs. I kapitel två presenteras även syftet, frågeställningarna och avgränsningar. I kapitel tre definieras centrala begrepp för att läsaren skall förstå vilka begrepp författaren har använt och betydelsen av dem som författaren har utgått ifrån. En större genomgång av begreppet genus beskrivs också i detta kapitel. I metodavsnittet i kapitel fyra, introduceras vilka metodologiska ansatsen som är valda till studien samt beskrivning av metoden dokumentanalys som är vald som metod. Sedan följer i samma kapitel hur jag har gått tillväga för att göra urval och det tillvägagångssätt som har använts till insamling och analys av materialet. Här framställs även validitet, reliabilitet och bortfall i studien och även studiens generaliserbarhet. Sist i metodavsnittet följer forskningsetiska överväganden. I kapitel fem beskrivs teorin som är genusteori. Jag har valt att presentera tidigare forskning i kapitel sex i flera underrubriker som beskriver tidigare forskning kopplat till genus samt en del rapporter som beskriver könsskillnader. I kapitel sju presenteras resultatet kvantitativt samt kvalitativt. För läsarens skull och för att göra det tydligt är kapitlet indelat i underrubriker där fördelningen i antal domar presenteras kvantitativt, sedan följer hur kvinnor respektive män beskrivs i LVMdomar presenterat i olika teman. I kapitel åtta som är genusteoretisk analys har jag analyserat resultatet av studien kopplat till teorier och tidigare forskning. I kapitel nio, som är ett diskussionsavsnitt, diskuterar jag det jag har kommit fram till i studien samt en diskussion om metodval, vad forskningen bör fokusera på och slutligen en diskussion om tvångsvård.

12 10 3 DEFINITIONER I detta kapitel går jag kort igenom definitioner av olika begrepp för att läsaren skall förstå innebörden av begreppen och hur jag som författare har använt dem. Sedan följer en mer utförlig beskrivning av begreppet genus och tolkningen av detta begrepp som är det mest centrala begreppet i denna uppsats. 3.1 Beskrivning av nyckelbegrepp Frivilligvård, vård enligt Socialtjänstlagen som sker frivilligt där definitionen är att verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. (SFS) Tvångsvård, Tvångsvård enligt LVM skall ske om någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (frivilligvård) eller på något annat sätt.(sfs) Tvångsvården ansöks av socialnämnden efter en utredning av socialsekreterare. Länsrätten är den instans som fastställer domslutet. Missbruk, okontrollerad eller överdriven användning av något, vanligen alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande effekter. (Nationalencyklopedin 2008) Institutionsvård, vård på institution (anstalt) i motsats till hemsjukvård, hemtjänst eller familjevård. Inom socialtjänsten hem för vård eller boende, inom kriminalvården talar man om anstaltsvård. Institutioner drivs av kommuner, landsting och statliga myndigheter som Kriminalvårdsstyrelsen och Statens institutionsstyrelse (SiS). (Nationalencyklopedin 2008) Norm, handlingsregel, påbud om hur man bör handla eller om hur något bör vara beskaffat eller organiserat. (Nationalencyklopedin 2008) Könsstruktur, fördelning av antalet kvinnor och män, grad av inflytande, positioner, rådande föreställningar om kön i organisationer.(wahl et. al 2001 s 38) Könsordning synonym med genusordning, Maktrelationen mellan könen på en strukturell nivå i organisationer uttrycks via könsstruktur och symboler (Wahl et. al 2001 s 38)

13 Begreppet genus Genus är benämningen på uppdelningen av de två biologiska könen man och kvinna och påverkas av kulturen och av samhället. Genus skapas i en konstruktionsprocess där olika nivåer som samhälls-, organisations- och individnivå interagerar menar Wahl et. al. (2001), som också menar att föreställningar om kön och genus förändras över tid. I Nationalencyklopedin (2008) beskrivs genusbegreppet: Genus begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning som används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Parallellt används termen kön i samma betydelse. (Nationalencyklopedin 2008) Begreppet genus och begreppet kön definieras oftast på samma sätt och i Wahl et. al. Det ordnar sig (2001 s 49-51) används begreppen synonymt. Wahl et. al. (2001) menar att kön är socialt och kulturellt konstruerat oberoende vilket av begreppen man använder och väljer i sin skrift att använda begreppet kön. Wahl et al. (2001 s. 53) beskriver kön som sociala och kulturella konstruktioner. Det finns uppställda normer i samhället hur en man respektive en kvinna bör vara vilket kommer från den kultur vi lever i. Alltså ser normerna olika ut i olika kulturer. När jag analyserar materialet utgår jag från genusteorin, att det finns skillnader mellan könen som skapas av kulturen, alltså socialt kön. Det beror alltså inte på biologiska skillnader som biologiskt kön, utan är skapat och reproducerat av samhället och bidrar samtidigt till ett dominansförhållande mellan könen. Maktperspektiv är ofta återkommande vid forskning om kön och genus och har en framträdande roll vid analyser och tolkning av olika nivåer som individ, organisations och samhällsnivåer menar Wahl et. al (2001). Schlytter (1999) har gjort en studie där hon studerar om kön hade någon betydelse vid LVU-mål och har gjort en jämförande studie mellan pojkar och flickor år Kön och juridik i socialt arbete. Tillämpningen av 3 LVU på länsrättsnivå. Schlytter har även skrivit artikeln Kvinnokroppen som text (2000) och hon vill inte använda ordet genus och kritiserar användandet av genus som finns i dag. Schlytter använder i stället benämningen kön. Användningen av kön istället för genus kan bero på att engelskans ord gender betyder kön (Språkrådet 2008) och även att det Latinska ordet genus har innebörder

14 12 som härkomst, släkt, stam, kön, art eller slag (Gothlin 1999 s.3). Gender blir på svenska översatt till genus. Wahl et. al. (2001) beskriver att från början av 1980-talet har engelskans gender använts i Svensk forskning översatt till genus. Detta menar Wahl et. al. (2001) är för att kunna gör en distinktion mellan socialt kön och biologiskt kön. En del forskare i Norden menar Gothlin (1999) använder hellre begreppet kön då det har en vidare innebörd än engelskans sex som mer betyder biologiskt kön eller sexualitet. I stället ses nordiskt kön som mer likt engelskans ord gender. Ullmanen och Andersson (2006) beskriver att kön innefattar både betydelsen av biologiskt och socialt/kulturellt kön. Kön innefattar på så sätt både den fysiska kroppen och de föreställningar som tillskrivs den, det vill säga såväl de kroppsliga som de sociala villkoren för kvinnors och mäns handlande. Ett ytterligare skäl att välja kön i stället för genus är att engelskans tydliga skillnad mellan sex och gender inte finns i svenskan, där kön innefattar betydelsen av både biologiskt och socialt/kulturellt kön. (Ullmanen & Andersson 2006 s 14) Det kan vara en begreppsförvirring och jag vill påpeka att jag i denna uppsats kommer att använda ordet genus vilket är det begrepp jag använder som benämningen för de uppdelningar vi gör mellan de biologiska könen man och kvinna. Uppdelningarna är i sin tur kopplade till den kultur vi lever i och bildar normer för hur en man respektive kvinna skall vara och bete sig. Wahl et. al. (2001) menar också att valet av begreppet genus före begreppet kön är ett val av många forskare för att markera att det är ett analytiskt begrepp. För att skilja teoretiserande om kön från vardagsbetydelsen av kön väljer forskare begreppet genus i stället menar Wahl et. al (2001). Av samma bakgrund väljer även jag att använda begreppet genus. Genus: Genus kan användas synonymt med begreppet kön, jag har valt att använda begreppet genus för att lättare kunna göra en åtskillnad mellan biologiskt kön och socialt kön. Genus är socialt och kulturellt konstruerat och föränderligt över tiden. Hur könsskillnader konstrueras kan uttryckas i relationer, ses i institutioner, i texter, dokument, bilder och lagar (Gothlin 1999 s.7). Maktperspektivet i genusordningen har en framträdande roll vid analys av olika nivåer som individ, organisation eller samhällsnivå. (Wahl et al. 2001)

15 13 4 METOD Jag har valt dokumentstudie som metod och kommer att studera totalt 98 LVMdomar varav 77 är enligt LVM 4. Jag har valt att presentera de metodologiska ansatserna kvalitativa kontra kvantitativa, då jag använder båda i min studie. Jag söker en förståelse och har därav valt att företrädelsevis använda kvalitativ ansats i min undersökning. Dock använder jag kvantitativa data för att beskriva skillnader mellan könen som jag i resultatet presenterar i siffror och i jämförande tabeller. 4.1 Kvalitativ & kvantitativ studie genom dokumentanalys Jag har valt dokumentanalys som metod för att se i vilken omfattning kvinnor och män döms till tvångsvård enligt LVM och studera hur den sociala indikationen LVM 4 3 b) används vid domar av unga kvinnor och män som missbrukar. Jag vill på det viset se om fler kvinnor än män omhändertas enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall där 4 LVM Tvångsvård skall beslutas om 3. han eller hon till följd av missbruket b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv (SFS). Där 3b) upptar en social indikation. Kvantitativa data kan ge svar på de könsskillnader som finns men inte på varför det finns skillnader mellan könen och inte heller på hur kvinnorna respektive männen beskrivs och på vilket sätt bedömningen skiljer sig mellan könen. Detta gör att jag samtidigt kommer att analysera domarna kvalitativt för att få en nyanserad förståelse för hur de olika könen beskrivs i domarna. Jag söker en förklaring till varför det finns skillnader mellan könen och vilka villkor som påverkar de skillnaderna samt den genusordning som finns. Jag kommer därför att analysera kvalitativt hur den sociala indikationen LVM 4 3 b) används vid domar av unga missbrukare, både kvinnor och män. Alvesson och Deetz (2000) menar att den kvalitativa forskningspraktiken utmärks av att den är löst strukturerad. Men det finns kritik mot kvalitativa metoder. Alvesson och Deetz (2000) menar att kvalitativ forskning mer riktas mot det som händer än vad det betyder för de människor som är inblandade De beskriver att inom den kritiska forskningen måste man vara medveten om att strukturella faktorer kan verka bakom ryggen på de personer som undersöks (Ibid 2000 s. 81). De menar även att forskaren måste vara medveten om att strukturer påverkar människors handlingar och att forskaren måste veta en del om bakgrunden och även analysera den för att förstå helhetsbilden. Därför har jag valt genusperspektiv för att också få

16 14 en insikt om bakomliggande faktorer i samhället som påverkar strukturella nivåer på organisation- och gruppnivå där könsstrukturen är en avspegling på genusordningen i samhället. I min studie har jag använt statistik framtagen av Socialstyrelsen (2008) för att belysa problemet. Statistiken från Socialstyrelsen (2008) kan inte ge svar på de frågeställningar som jag har då jag inte kan utläsa från statistiken vilka rekvisit socialnämnderna har yttrat eller länsrätterna har dömt efter. Därför kommer jag i stället göra en mindre kvantitativ studie av de domar jag har granskat och redovisa det i siffror i mitt resultat. Genom att också göra en kvantitativ studie kan jag få fram fakta på hur många kvinnor respektive män som har dömts till tvångsvård enligt LVM. I en kvantitativ studie får jag också svar på i vilken omfattning den sociala indikationen används och om det skiljer sig mellan könen Dokumentanalys Genom att studera dokument kan jag få svar på mitt syfte och mina frågeställningar. Enligt Denscombe (2000) finns det flera dokumentära data som är skriftliga källor. Dels skulle jag kunna studera utredningar, men det kan vara svårt att få tag på material som är sekretessbelagt och som i så fall måste avidentifieras innan jag får ta del av dem. Men det finns dokument som är offentliga som går att studera som LVM-domar. Robson (2002) beskriver dokumentanalys som: Instead of directly observing, or interviewing, or asking someone to fill in a questionnaire for the purposes of our enquiry, we are dealing with something produced for some other purpose. (Robson 2002 s. 349) En fördel med att göra en dokumentanalys är att det kan vara lättare att få tag på material, och särskilt domar från länsrätten, än vad det är att hitta informanter till en intervju. En annan fördel med en dokumentanalys är att man i lugn och ro kan studera dokumenten inte bara en gång utan flera gånger. Nackdelen är att det inte går att ställa följdfrågor som vid en intervju. En annan nackdel är om svaren man söker inte finns i dokumenten och då är arbetet gjort utan att man fått några svar på sina frågor. Robson (2002) menar att dokumentanalys kan användas för att få fler variabler, cross- validation, antingen för att stödja sin hypotes eller inte.

17 15 Jag har valt att göra en dokumentanalys för att se om det finns signifikanta skillnader hur män och kvinnor bedöms vid tvångsvård genom LVM. Jag har valt att genom studier av LVM-domar på länsrätten i Kalmar, Jönköping och Kronoberg under 2007, se om jag kan få fram skillnader beroende på genus. Dokumenten jag studerar är inte skapade för min studie utan kan ge svar på mitt syfte utan att vara färgat av min studie, som en intervju kan vara. Det man måste tänka på vid studier av skriftliga källor är i vilket sammanhang de uppstod. Vad vill dokumentet berätta? I vilket syfte uppstod dokumentet? Enligt Denscombe (2000) måste forskaren värdera sina källor och man måste som forskare ställa sig frågan hur trovärdig är källan? Då jag har valt att studera LVM-domar och jag studerar hur klienten beskrivs i domen samt att domen grundar sig på en utredning som socialsekreteraren har gjort, är de tillförlitliga källor och det är även förstahandsinformation i källan. Men skall man vara kritisk så grundar sig domen på information från utredaren, i det här fallet socialsekreteraren, som har tolkat information från klienten. Men då domen är en förstahands information och klienten också har möjlighet att anföra sin syn i länsrätten, så anser jag det är en förstahands källa. 4.2 Urval Jag har valt att begränsa mig geografiskt till Småland och till länsrätterna i Kalmar, Jönköping och Kronoberg då jag i min studie undersöker skillnader i LVM-domar. Under 2007 avgjordes 21 mål enligt LVM i Kalmar länsrätt, 53 mål enligt LVM i Jönköpings länsrätt och 24 mål enligt LVM i Kronobergs länsrätt. Jag har valt att studera alla LVM domar under 2007 i Småland för att materialet inte skall bli för litet. Totalt är det 98 LVM mål avgjorda i Småland under 2007 och jag kommer att studera 77 av dem vilka rör LVM 4. Således finns ett bortfall på 21 domar vilket redovisas under avsnittet bortfall. Jag har valt att avgränsa mig till år 2007 då det är nyligen dömda enligt LVM 4. Att jag har valt 2007 beror på att jag vill ha alla domar under ett helt år från de tre länsrätterna i Småland. Jag ser inte att det skulle påverka studien om jag skulle välja år 2005 eller Eftersom jag inte kommer att fokusera på kvantitativ data utan mer leta efter en förståelse och se hur män och kvinnor beskrivs ur ett genusperspektiv i domarna, ser jag inte att det skulle göra någon större skillnad om

18 16 jag skulle välja ett annat år eller flera år att studera. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ändrades 2005, vilket eventuellt hade påverkat mitt material om jag också hade valt domar från tiden före ändringen. Nu påverkar det inte resultatet då alla domar är från tiden efter ändringen. 4.3 Tillvägagångssätt Jag har kontaktat länsrätterna i de tre länen i Småland, vilka är Kalmar, Jönköping och Kronoberg, för att få tillgång till alla LVM-mål avgjorda under Det första jag gjorde vara att se hur många som var dömda enligt LVM 4, vilka var de domar som jag skulle studera enligt mitt syfte. Jag sorterade domarna från varje länsrätt i två grupper, män och kvinnor, då det är skillnader mellan könen jag har valt att studera. Sedan ordnade jag i grupper efter ålder, då jag sorterade ut dem mellan år för att se om domarna skiljer sig mellan unga män och kvinnor, men också för att få en uppfattning om hur många unga kvinnor respektive unga män som under 2007 har dömts i länsrätterna i Småland, då jag har valt att lägga fokus på yngre missbrukare och valt att studera hur den sociala indikationen LVM 4 3 b) används. Dock har jag även studerat alla domar enligt LVM 4 och även de över 30 år för att se om domarna skiljer sig mellan män och kvinnor. Sedan har jag tagit fram statistik 2 som jag redovisar i analys- och resultatavsnittet där jag kvantitativt visar fördelning av antalet domar. Jag har sedan analyserat domarna kvalitativt. Jag har tagit fasta på återkommande ord eller beskrivningar som skiljer männen och kvinnorna i domarna. Olika teman som framkommit under studiens gång är livssituation, arbete och bostad, relationer och barn, kriminalitet och våld samt missbruk, vilka jag redovisar i resultatavsnittet. Sedan har jag med hjälp av teori och tidigare forskning analyserat det material jag har fått fram för att visa på hur kvinnor och män beskrivs i LVM-domar utifrån ett genusperspektiv. 4.4 Analysförfarande Det jag har valt att först studera är hur många män och kvinnor som har dömts enligt 4 LVM 3 a), b) eller c), där 3 b) är den sociala indikationen. Jag har sammanställt statistik över domarna där jag har tagit fram siffror på antal från varje länsätt, antal 2 Se bilaga 1. Statistik länsrätterna i Småland.

19 17 kvinnor och män och antal kvinnor och män under 30 år, samt vilka rekvisit de yngre missbrukarna under 30 år har dömts efter och vilka socialnämnderna har åberopat i sin ansökan för att se om det finns skillnader. Resultatet redovisas i resultatkapitlet och analyseras sedan enligt genusvetenskaplig analys. Jag använde programmet Excel att lägga in data i för att få en bild av hur det ser ut. 3 Jag har fokuserat på hur kvinnorna respektive männen beskrivs i domarna, om det är missbruket som domen fokuserar på eller om det är andra delar som livsföring. Detta kopplar jag till begreppen missbruk, norm och genus, enligt teorier och tidigare forskning. Ur ett genusperspektiv presenteras detta sedan i resultat och analys. Det är de yngre missbrukarna under 30 år som jag är mest intresserad av, bland annat på grund av att när det gäller yngre missbrukare måste LVM kunna användas i ett skede då det ännu är möjligt att bryta den destruktiva utvecklingen (Prop. 1987/88:147 s 46). Därför har jag fokuserat på de domarna extra för att se om det finns skillnader mellan hur unga män och kvinnor beskrivs i domarna och om det gör någon skillnad i domslutet. 4.5 Validitet, reliabilitet, bortfall & generaliserbarhet När man gör en undersökning så måste man både tänka på reliabiliteten, är det insamlade materialet tillförlitligt och är källorna jag använder tillförlitliga? Den andra delen är validiteten, mäts det som jag skall mäta? Att jag valt att studera LVM-domar beror på att de är dokument som är framtagna i ett annat syfte än min undersökning och inte är färgade av min undersökning som en intervju kan vara, men de kan samtidigt ge svar på mina frågeställningar Validitet & reliabilitet Då jag vill se hur kvinnor och män beskrivs ur ett genusperspektiv och om det finns skillnader i LVM-domar är validiteten god då det är just LVM-domar jag studerar. Validiteten påverkas av den metod som jag som forskare valt att använda för att göra studien. Mitt val av metod, som är dokumentanalys, gör att jag undersöker det som var min avsikt att undersöka, i det här fallet LVM domar och hur män och kvinnor beskrivs i dessa. Jag får också svar på om det finns olikheter i bedömningen av kvinnor eller män genom att studera domarna då det är länsrätten som gör 3 Se tabell bilaga 1.

20 18 bedömningen och socialnämnden endast ansöker och lägger fram ett yttrande efter socialsekreterarens utredning. Validiteten höjs ytterligare i undersökningen då hela processen med urval och analysförfarande beskrivs utförligt och resultatet beskrivs med citat tagna från domarna, vilket gör att läsaren kan få en bra bild av det fenomen som studerats (Larsson 2004). Då jag har valt dokumentanalys som metod påverkar det reliabiliteten då dokumentet inte är skapat i samband med min studie, vilket leder till större tillförlitlighet. Hade jag i stället intervjuat socialsekreterare eller nämndemän i länsrätten hade jag fått deras syn på hur kvinnor och män beskrivs i LVM domar. Nu kan jag i stället själv studera dokumenten och skapa mig en uppfattning utifrån vald teori hur kvinnor och män beskrivs i domarna vilket gör att jag har större validitet i min undersökning. I valideringssyfte har jag likaså gått tillbaka till syfte och frågeställningar under hela arbetets gång för att inte komma från syftet med undersökningen. För att stärka validitet och reliabiliteten i uppsatsen har jag presenterar resultat i tabeller samt i citat som stärker det resultat som jag har fått fram, detta för att ytterligare stärka trovärdigheten i undersökningen. Då jag har ett underlag på 77 domar enligt LVM 4 är det ett stort underlag som gör att reliabiliteten i undersökningen är större jämfört om jag bara hade studerat domar från en länsrätt. Då domarna är en förstahandskälla stiger dessutom tillförlitligheten i undersökningen Bortfall Jag har fått ut domar från samtliga av de tre länsrätter som jag har begärt domar från, men trots det blir det en del bortfall. Av totalt 98 domar utskickade från länsrätterna finns ett bortfall på 21 domar 4. De domar som faller bort är inte ett statistiskt bortfall utan faller utanför kriterierna för vilka domar som skall studeras. De domar enligt LVM 4 som jag kan studera är 77 till antalet. Bortfallet beror på att det är domar enligt LVM 13 (omedelbart omhändertagande) som avskrivits, upphävts, eller då ett mål avslagits på grund av målsägandens ålder och att annan vård (LVU) ej prövats. Det är även LVM 13 som fastställts och där det även finns en dom enligt LVM 4 på samma målsägare. Två mål rör annan fråga som inte är LVM 4. Således är bortfallet 21 domar av 98. Den återstående delen att 4 Se bilaga 1 tabell 1.5 bortfall

21 19 undersöka är 77 domar enligt LVM 4, vilket får anses som ett tillräckligt antal för att ha en god reliabilitet Generaliserbarhet Materialet på 77 studerade domar är tillräckligt stort för att få en bild av hur män och kvinnor beskrivs i LVM-domar utifrån genusteori. Att domarna är tagna från ett geografiskt stort område då de tre länsrätterna i Småland är representerade och att både landsbygdskommuner och större kommuner är representerade i materialet påverkar generaliserbarheten positivt. Men samtidigt är de domar gällande yngre missbrukande män och kvinnor mellan år bara 24 till antalet, vilket gör att statistiken inte kan generaliseras då det är ett för litet urval för att få ett statistiskt tillförlitligt resultat, vilket betyder att resultatet inte är generellt för alla yngre missbrukare i Sverige, då till exempel storstäder inte är representerade och att livssituationen kan skilja sig mellan män och kvinnor i mindre kommuner och i storstäder. Samtidigt visar undersökningen att det ser ut så i Småland under Forskningsetiska överväganden Undersökningen följer Forskningsetiska principer enligt Vetenskapsrådet (1991) och de fyra huvudkrav som krävs för god forskning, vilka är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Då jag inte kommer att intervjua missbrukare eller ta del av sekretessbelagda uppgifter, blir undersökningen inte etiskt problematisk. Då LVM-domar är offentliga handlingar, bryter inte det mot några forskningsetiska principer. Inga namn eller andra uppgifter kommer att publiceras i uppsatsen som kan göra att individer kan identifieras, och materialet kommer att hanteras konfidentiellt. Då jag citerar enskilda domar kommer jag inte heller att publicera vare sig namn, ort, årtal eller datum för att berörd socialnämnd och personerna i domarna inte skall gå att identifiera. Jag kommer inte heller att presentera från vilka socialnämnder yrkanden kommer för att det inte skall gå att identifiera de olika socialnämnderna eller enskilda socialsekreterare. Av domarna framgår heller inte vilken socialsekreterare som ligger bakom utredningen till ansökan om vård enligt LVM. Eftersom jag studerar offentliga handlingar har jag inte behövt be om samtycke och jag har inte heller kontaktat de socialnämnder som är berörda av min undersökning.

22 20 5 TEORI Genus används som ett analytiskt verktyg som man kan använda när man beskriver relationer mellan könen i olika slags kontexter. Det kan vara både på individuella, sociala eller språkliga nivåer (Gothlin 1999 s.7). Tolkning av texter kan vara ett sammanhang där genus kan användas för att förstå hur genus skapas, därav valet av denna teori att använda som analysverktyg vid studier av LVM-domar. Genusteori som jag har valt att använda i min analys utgår från teorier om könsordning i samhället, och enligt Wahl et. al (2001) uttrycks maktrelationen i könsordningen. Maktrelationen på en strukturell nivå definieras som en manlig överordning och en kvinnlig underordning. Wahl et. al (2001) menar att viktiga begrepp inom fältet är könsordning eller synonymen genusordning. Det finns flera författare som beskriver genusteorin men utgångspunkten är densamma. Vi har olika biologiska kön, men genus skapas i kontakten med kulturen, med samhället, en social och kulturell konstruktion (Kulick 1987). På så vis skapas normer vad gäller de olika sociala könen, hur en man eller en kvinna skall vara. Laanemets (2002) menar att femininitet skapas och beskriver att genus används för att skapa en förståelse för uppkomsten av det sociala könet som skiljer sig från det biologiska könet. Samtidigt skapas en förståelse för hur sociala strukturer och samhälleliga strukturer påverkar uppkomsten av socialt kön. Det är uppkomsten av maskulint/feminint och manligt/kvinnligt och inte fokuserat på kön utan på processen fram till socialt kön som genus beskriver. Enligt Kulick (1987) har genus och uppfattningen av sexualitet lite att göra med det biologiska könet. I stället är genus kulturella uppfattningar som har påverkats av samhället. Kulturen är enligt Kulick (1987) och antropologin ett system av idéer och föreställningar som påverkar hur vi agerar och tänker. Han menar också att kön är det biologiska könet och genus är de två olika kategorier som vi delar in människor i, vilka är påverkade av vår kultur och den tolkning vi har av vilka skillnader det finns mellan könen. Det är viktigt att framhålla att det inte är de biologiska skillnaderna som utgör genus, utan det är tolkningen av dessa. (Kulick 1987 s 11)

23 21 Bourdieu (1999) beskriver i Den manliga dominansen genus som en social definition som differentierar män och kvinnor. Det finns definitioner som passar könet och samtidigt andra som avskräcker mannen eller kvinnan från ett opassande uppförande. En kvinna beskrivs som feminin och mannen som maskulin. Bourdieu (1999) menar också att de olika könen bara existerar relationellt till varandra. Det är två kön som jämförs med varandra och som samtidigt differentieras. Han menar att genus inte är några enkla roller som kan spelas hur och när man vill. Det finns sociala dominansförhållanden mellan könen, främst i familjen men även i resten av samhället som i skolan, staten, kyrkan, men även i andra delar som i politiken genom både dolda, uttalade, officiella eller halvofficiella politiska handlingar. (Bourdieu 1999 s 132) Bourdieu (1999) har studerat det Kabyliska samhället 5, men drar även slutsatser vad gäller kvinnor och män i USA och Europa, vilket gör att hans teori även kan användas i det moderna samhället. Bourdieu (1999) beskriver dominansförhållandet som ett oavbrutet reproduktionsarbete där männen, med ibland vapen som fysiskt eller symboliskt våld, tillsammans med olika institutioner som stat, kyrka, skola och familjen, reproducerar dominansstrukturerna. Dominansstrukturerna ses som naturliga och ifrågasätts inte ens av kvinnorna själva (Ibid 1999 s.48). Vi har olika kön och olika biologiska kroppar menar Bourdieu (1999 s.36), men att göra indelning av arbete beroende på kön, en könslig arbetsfördelning, och sedan göra det till en naturlig skillnad mellan könen som objektiva grundvalar är inte helt riktigt. Bourdieu beskriver dominansrelationen så här: den manliga sociodicéns särskilda kraft beror på att den kumulerar och komprimerar två operationer: den legitimerar en dominansrelation genom att göra den till en del av en bioligisk natur vilken själv är en neutraliserad social konstruktion. (Ibid 1999 s. 36) Även Wahl et. al. (2001) menar att man på arbetsplatser ser denna uppdelning av arbetsuppgifter och menar att det är enkelt att där se skillnader på arbetsplatsen vad kvinnor och män gör men att det är långt mer komplicerat att förklara uppdelningen 5 Det Kabyliska samhället har en kulturtradition där det inte finns någon skriftlig tradition, Bourdieu har där gjort en etnografisk analys av de objektiva strukturerna och de kognitiva formerna. Bourdieu drar även slutsatser som kan användas i det moderna samhället. (Bourdieu 1999 Den manliga dominansen)

24 22 av sysslor. Det finns en naturlighet i uppdelningen av arbetsuppgifter är en dominerande uppfattning menar Wahl et. al (2001) och att kvinnor passar för vissa arbetsuppgifter och män för andra. Detta kallas för sociala konstruktioner av kvinnlighet och manlighet och ses som sanna och naturliga tolkningar av kön. (Wahl et. al s 38) Bourdieu (1999) skriver att de kvinnor som är mest underordnade den traditionella modellen (Ibid s.50), som han kallar det, är kvinnor som önskar sig störst åldersskillnad till sin man. Där beskrivs ålder vara indikatorer på mognad och garanti för trygghet (Ibid s 50). Dessa kvinnor, skriver han, återfinns framförallt bland hantverkare, bönder, arbetare och affärsidkare och menar att det är genom äktenskapet som dessa kvinnor främst kan skaffa sig en social position. Samtidigt menar Bourdieu (1999) att det är en omedveten anpassning förknippad med en objektiv dominansstruktur. Effekterna av det symboliska våldet (etniskt, genus-, kulturellt, språkligt etc.) följer inte det medvetna tänkandets rena logik utan verkar via de perceptions-, värderings- och handlingsscheman som ingår i habitus (Bourdieu 1999 s 51). Detta leder till en social ordning som är både en spontan och en framtvingad kvinnlig underkastelse och en manlig dominans. Han menar att kvinnorna väljer en äldre man för att få en social position och detta är frivilligt, men samtidigt leder det till en manlig dominans, vilket är framtvingat och leder till den paradoxala logiken. Man föds inte till kvinna, man blir det är ett känt citat av Simone de Beauvoir (2002). Hon har skrivit en av de mest kända böckerna om kvinnan Det andra Könet. Trots att boken kom ut 1949 är den fortfarande högst aktuell och har getts ut i fullständig upplaga 2002 översatt till svenska. De Beauvoir kan betecknas som en av de första feministerna. Hon var existentialist och menar på det sättet att man inte kan vara kvinna, det är något man blir. Därav det berömda citatet. Även de Beauvoir (2002) menar att man blir kvinna genom påverkan av omgivningen, hur man blir bemött och behandlad påverkar hur man tänker, känner och handlar. Även de Beauvoir beskriver kvinnans biologiska utgångspunkter men menar att det inte räcker för att förklara hierarkin mellan könen.