SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Byggnadsnämnden

Transkript

1 Innehållsförteckning Ärende 79 Strandskyddsdispens för uppförande av stall, Munkaskog 1: Olovligt byggande, X Förhandsbesked för nybyggnad av 4 enbostadshus, Domneberg 1: Planbesked för området Gunnevi Godkännande av ny detaljplan för Parksäter Bränninge 3:4 m fl Översyn av det utvidgade strandskyddet i Jönköpings län Delegation av beslut i ärende Bygglov för tillbyggnad av skolbyggnad, Stora Kärr 8: Budget Tertialavstämning 2, Informationsärenden

2 Plats och tid Beslutande Ej tjänstgörande ersättare och övriga närvarande Högra kammaren Torsdagen den 6 september 2012 kl. 15:00-17:05 Zaine Andersson (M) Lars-Åke Johansson (S) Jonas Sjögren (KD) Mats Lindén (S) Brita Erlandsson (M) Björn Åstrand (M) Nermin Avdic, bygglovsingenjör Svärd Emma, plan- och byggchef Leremar Jessica, bygglovsingenjör Utses att justera Mats Lindén Paragrafer: Ordförande Justerande Sekreterare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Protokollet förvaras på Underskrift

3 Dnr BN12/ Ansökan om strandskyddsdispens för uppförande av stall, Munkaskog 1:29 Beslut beslutar att: 1. Bevilja strandskyddsdispens för uppförande av stall 2. Fastställa en tomtplats med en yta om cirka 2960 kvm (se bilagd situationsplan). Ärendebeskrivning Sökanden avser att uppföra ett stall på fastighet Munkaskog 1:29. Stallet ska användas för hästhållning av fritidskaraktär och runt byggnaden ska erforderliga ytor för bland annat uppfart och gödselstack anläggas. Stallet ska uppföras i närheten av sjön Vättern, inom strandskyddat område. Bestämmelser Vättern är omgärdat av ett 300 meter brett strandskyddsområde. Enligt 7 kap. 15 p.1 miljöbalken (MB) får nya byggnader inte uppföras inom strandskyddat område, dock kan kommunen om det finns särskilda skäl bevilja dispens från detta i enlighet med 7 kap. 18 b MB. I miljöbalken 7 kap. 18 c nämns de särskilda skäl som kan åberopas vid beviljande av en strandskyddsdispens. Bedömning anser, i enlighet med 7 kap. 18 c p.2 MB, att det föreligger särskilda skäl att bevilja strandskyddsdispens för uppförande av stallet eftersom placeringen av byggnaden och den tomtplats som tas i anspråk genom annan bebyggelse är väl avskiljt från området närmast strandlinjen. Byggnationen anses inte försämra allmänhetens möjlighet att få tillträde till strandlinjen och åtgärden anses inte ha någon påverkan på djur- eller växtlivet. Strandskyddsdispens för uppförande av stall samt i anspråkstagande av en tomtplats om cirka 2960 kvm kan därför beviljas. Fastigheten Munkaskog 1:29 ligger inom ett område som enligt den fördjupade översiktsplanen för Habo tätort i framtiden ska användas för bostadsändamål. Sökanden ska vara medveten om att detta kan påverka möjligheten att få ett bygglov beviljat för uppförande av stallet.

4 Giltighetstid Detta beslut upphör att gälla om den åtgärd som avses med dispensen inte påbörjas inom två år eller avlutas inom fem år från det datum beslutet vinner laga kraft. Avgift för strandskyddsdispens Avgiften för strandskyddsdispensen om 3520 kronor är uträknad utifrån en av kommunfullmäktige fastställd taxa och faktureras i separat brev. --- Beslutet skickas till: Sökanden, Länsstyrelsen i Jönköpings län

5 Dnr BN12/ Olovligt byggande, X Beslut beslutar att: 1. Enligt 10 kap. 4 ÄPBL (SFS 1987:10) påföra fastighetsägaren en byggnadsavgift om kronor. 2. Enligt 11 kap. 17 (PBL SFS 2010:900) förelägga fastighetsägaren att senast den 30 november 2012 inkomma med en bygglovsansökan. Om en bygglovsansökan inte inkommer inom utsatt tid, har byggnadsnämnden enligt 11 kap. 27 PBL rätt att på fastighetsägarens bekostnad vidta de åtgärder som är nödvändiga för att pröva frågan om lov. Motivering Fastighetsägaren har uppfört en byggnad på fastighet X, som han själv menar är en ekonomibyggnad som enligt plan- och bygglagstiftningen är undantagen bygglovsplikt. bedömer att byggnaden inte kan betraktas som en ekonomibyggnad och att byggnaden därmed är bygglovspliktig. Eftersom byggnaden uppförts utan bygglov ska fastighetsägaren påföras en byggnadsavgift. Byggnadsavgiften ska bestämmas till motsvarande fyra gånger bygglovsavgiften vilket innebär kronor. Då byggnadsnämnden gör bedömningen att byggnaden är bygglovspliktig, samt anser att det är sannolikt att bygglov kan beviljas för åtgärden, ska fastighetsägaren föreläggas om att inkomma med en bygglovsansökan. Ärendebeskrivning I maj år 2012 var byggnadsnämndens tjänstemän, tillsammans med fastighetsägaren, på besök på fastigheterna X. Det konstaterades då att fastighetsägaren utan bygglov låtit uppföra en byggnad om 85 m 2 på gränsen mellan de båda fastigheterna. Byggnaden hade redan bland annat utrustats med en murad öppen spis och förberedelser för installation av vatten och avlopp var gjorda. Byggnaden var vid besöket inte helt färdigställd. Fastighetsägaren hävdade vid besöket att denna byggnad utgör en så kallad ekonomibyggnad som behövs för skogsbrukets näring, och att en sådan ekonomibyggnad får uppföras utan bygglov. Efter besöket översände fastighetsägaren plan- och fasadritningar som visar på byggnadens planerade utformning. Fastighetsägaren tillskrevs därefter, då byggnadsnämnden klargjorde att

6 man inte ansåg byggnaden vara en ekonomibyggnad och att byggnaden därför var bygglovspliktig. Fastighetsägaren informerades även om att en byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 PBL (SFS 2010:900) skulle påföras honom om rättelse, i detta fall rivning av byggnaden, inte vidtogs innan tidpunkten för byggnadsnämndens nästkommande sammanträde. I juli bad fastighetsägaren om ett möte med byggnadsnämndens tjänstemän för att tillsammans med sina juridiska ombud få möjlighet att presentera sin syn på ärendet. Vid mötet överlämnades en reviderad ritning som visar den nu tänkta användningen och utformningen. Under mötet redogjorde fastighetsägaren och hans ombud för den verksamhet som bedrivs på fastigheterna och varför byggnaden ska ses som en ekonomibyggnad. Synpunkterna som uppkom på mötet har utvecklats i ett skriftligt yttrande, upprättat av fastighetsägarens juridiska ombud X. I yttrandet beskrivs att fastighetsägaren, privat eller genom bolaget X, äger fyra fastigheter i grannskapet. X är i privat ägo, medan fastighet X ägs av X. Den sammanlagda arealen av fastigheterna är cirka 56 ha, och fastighetsägaren undersöker nu möjligheten att köpa till ytterligare mark som ska införlivas i fastighet X. Den sammanlagda arealen som idag används för skogsbruk uppgår enligt yttrandet till cirka 44 ha, åkermarken är utarrenderad och resten av arealen hör till bostadshusen på fastigheterna. I yttrandet redogörs för det nödvändiga i att aktuell byggnad uppförts. Fastighetsägaren har ingen möjlighet att själv arbeta i skogen utan lejer in folk cirka 1320 timmar per år. Fastighetsägaren ska enligt yttrandet betraktas som arbetsgivare som enligt arbetsmiljölagstiftningen ska se till att personalen har möjlighet till lokaler för förtäring, vila och personlig hygien. Fastighetsägaren är enligt yttrandet mån om att skilja sin verksamhet från sina privata bostadshus, och därför ska även aktuell byggnad inrymma gårdskontor och arkiv. Uppförandet av byggnaden påbörjades enligt yttrandet år Byggnaden ligger på gränsen mellan fastighet X, i närheten av bostaden på X. Denna placering är enligt yttrandet valt för att kunna hålla byggnaden under samma bevakning och uppsikt som gäller för övriga byggnader inom fastighetskomplexet. En ansökan om lantmäteriförrättning med syfte att få byggnaden att helt ligga på fastighet X är inlämnad till Lantmäteriet. I yttrandet poängteras att byggnaden är utförd utanför detaljplanelagt område och den verksamhet som fastighetsägaren bedriver, med dess krav på lokaler för personalen, motiverar uppförandet av byggnaden. Något annat ändamål kan inte bli aktuellt eftersom byggnaden ska inrymma personalutrymmen, kontor och arkiv. Att byggnaden kommer att användas som privatbostad är enligt yttrandet uteslutet eftersom dess utformning endast kan tillgodose skogsbrukets behov, samt det faktum att fastighetsägaren redan idag disponerar cirka 700 m 2 bostadsyta i närheten.

7 Med hänvisning till ovanstående anser fastighetsägaren att byggnaden är en ekonomibyggnad som enligt 9 kap. 3 PBL (SFS 2010:900) är undantagen kravet på bygglov. Det faktum att byggnaden har utformats arkitektoniskt tilltalande motsäger enligt yttrandet inte att bygganden är en ekonomibyggnad. Bestämmelser Enligt 9 kap. 2 PBL (Plan- och bygglagen, SFS 2010:900) är det bygglovspliktigt att uppföra en ny byggnad. Dock krävs det enligt 3 inte bygglov för en ekonomibyggnad som uppförs utanför detaljplanelagt område för jord- eller skogsbruksnäring. Övergångsbestämmelser i PBL gör gällande att för överträdelser som ägt rum före den 2 maj år 2011 ska äldre bestämmelser tillämpas på prövningen i sak, om inte den nya lagstiftningen innebär lindrigare påföljd. Detta innebär att ÄPBL (Plan- och bygglagen, SFS 1987:10) ska tillämpas i detta ärende. Även i 8 kap. 1 ÄPBL framgår att ekonomibyggnader som uppförs för jord- eller skogsbrukets näring får uppföras utan bygglov, men varken i PBL eller ÄPBL står det närmare beskrivet hur man ska tolka begreppet ekonomibyggnad. Vid bedömning i frågan måste man därför gå tillbaka till förarbetena till 1947 års byggnadslag, samt se till praxis på området. Av Prop. 1947:131 framgår att endast en byggnad som omedelbart sammanhänger med den aktuella näringen är undantagen krav på bygglov. Enligt gällande praxis ska man göra en helhetsbedömning om huruvida en byggnad ska ses som en bygglovsbefriad ekonomibyggnad eller inte. I en sådan bedömning ska bland annat omfattningen av näringsverksamheten vägas in, liksom byggnadens karaktär, utformning och ändamål. Boverket hänvisar till följande definition av begreppet ekonomibyggnad: ekonomibyggnad, byggnad som är inrättad för jordbruk eller därmed jämförlig näring och som inte är avsedd för bostadsändamål. Exempel på ekonomibyggnad är loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin. Gällande påföljder för olovligt byggande anger 10 kap. 4 ÄPBL att en byggnadsavgift, motsvarande fyra gånger bygglovsavgiften, ska påföras den som olovligen uppfört en byggnad. I den nya plan- och bygglagstiftningen behandlas frågan om påföljd i plan och byggförordningen (PBF 2011:338). Enligt PBF ska en byggsanktionsavgift för olovligt byggande utdömas, motsvarande ett prisbasbelopp med ett tillägg av 0,025 prisbasbelopp per kvadratmeter sanktionsarea. Likaså ska en byggsanktionsavgift motsvarande ett halvt prisbasbelopp för att åtgärden påbörjats utan startbesked tas ut. Om en åtgärd som kräver bygglov har vidtagits utan lov, ska

8 byggnadsnämnden enligt 11 kap. 17 PBL i ett föreläggande ge fastighetsägaren tillfälle att inom en viss tid ansöka om bygglov om det är sannolikt att bygglov kan beviljas för åtgärden. Om ett sådant föreläggande inte följs har byggnadsnämnden enligt 11 kap. 27 PBL rätt att på fastighetsägarens bekostnad vidta de åtgärder som är nödvändiga för att pröva frågan om lov. Bedömning gör bedömningen att aktuell byggnad inte är att betrakta som en ekonomibyggnad som är undantagen bygglov. Den skogsbruksverksamhet som idag bedrivs på fastighet X anses inte vara av den art eller omfattning att byggnaden kan anses omedelbart sammanhänga med näringen, att fastighetsägaren undersöker möjligheten att köpa till ytterligare mark förändrar inte detta ställningstagande. Byggnadens utformning och användningssätt anses inte heller rymmas inom den definition av begreppet ekonomibyggnad som Boverket har angivit. Byggnadens placering och utformning, med bland annat stort kök och murad öppen spis, gör att byggnaden uppfyller krav på vad man kan betrakta som boendestandard. Denna bedömning förändras inte av att fastighetsägaren i efterhand redovisat en reviderad ritning där byggnadens planlösning och yttre utformning till viss del förändrats. tvivlar inte på att byggnaden kan komma att användas till bland annat kontor och personalutrymmen, men byggnaden bedöms ändå vara av sådan art att den är bygglovspliktig. Fastighetsägaren har därmed olovligen utfört en bygglovspliktig åtgärd. Eftersom byggnationen startade år 2008 ska påföljden bestämmas enligt ÄPBL. Detta innebär att en byggnadsavgift om kronor, vilket motsvarar fyra gånger den avgift ett bygglov för åtgärden skulle kosta år 2008, ska påföras sökanden. Påföljd enligt PBF hade inte inneburit en lindrigare påföljd. Det bedöms som sannolikt att bygglov kan beviljas i efterhand för byggnaden, därför ska fastighetsägaren föreläggas att inkomma med en ansökan om bygglov innan den 30 november Om en sådan ansökan inte har inkommit inom utsatt tid, kommer byggnadsnämnden att på fastighetsägarens bekostnad att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att pröva frågan om lov. Betalning av byggnadsavgiften Byggnadsavgiften om kronor ska betalas av fastighetsägaren till Länsstyrelsen i Jönköpings län genom Post Giro nr , inom två månader från den dag då detta beslut vinner laga kraft. ---

9 Beslutet delges: Sökanden Beslutet skickas till: X

10 Ansökan om förhandsbesked för nybyggnad av 4 enbostadshus, Domneberg 1:2 Beslut beslutar att lämna ett negativt förhandsbesked. Dnr BN12/227 Motivering Plan- och bygglagen gör gällande att mark får tas i anspråk för bebyggelse endast om platsen ur allmän synpunkt anses lämplig för ändamålet. I lämplighetsbedömning ska hänsyn tas till exempelvis markförhållanden, vatten- och avloppsförsörjning, trafik, avfallshantering och kommunens medverkan i exploateringen. Fyra stycken enbostadshus som uppförs i omedelbar närhet till varandra, bildar en sammanhållen bebyggelse som ställer krav på en rad gemensamma anordningar och det finns flera frågeställningar som behöver utredas i ett sammanhang. anser inte att erforderliga utredningar och ställningstaganden kan rymmas endast genom en bygglovsprövning, utan måste utredas i en detaljplaneprocess. En förutsättning för att en sådan detaljplanering ska påbörjas är att en ansökan om planbesked inkommer och att byggnadsnämnden därefter beslutar om att påbörja en detaljplan. Ärendebeskrivning Ansökan Ansökan avser förhandsbesked för fyra stycken enbostadshus på Domneberg 1:2. Fastighetsägarens avsikt med åtgärden är att omvandla fastigheten till en levande gård och få grannar till sin egen bostad. Fastighetsägaren anser själv att det på platsen finns goda möjligheter att skapa ett attraktivt boende i traditionell stil som anpassas till bland annat topografi och kulturlämningar. Sökanden uppger vidare att det kan vara lämpligt att anordna gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp, samt skapa en samfällighetsförening för vägar. Yttranden från sakägare Med anledning av att förhandsbeskedet gäller en åtgärd som ska utföras utanför detaljplanelagt område, har berörda grannar hörts i ärendet. Anki och Jörgen Rånge, ägare till fastighet Hultarp 1:3, är emot byggnationen. Som skäl uppges att Domneberg 1:2 är beroende av en väg som går över Hultarp 1:3 och att en byggnation kommer medföra större belastning med ökad trafik. Makarna Rånge påpekar också att det inte finns något servitut på aktuell väg.

11 Bosse Thörn och Yvonne Gustavsson, ägare till fastighet Hultarp 1:4 samt Jan och Margareta Arphult, ägare till fastighet Hultarp 1:11, har lämnat in ett gemensamt yttrande. Det anses att kostnaden för en eventuell vägsamfällighet ska bekostas av de fyra enbostadshusen, likaså ska kostnad för att förbättra vägen bekostas av de nybyggda husen. Thörn, Gustavsson och makarna Arphult menar att de har servitut för att få använda vägen upp till sina fastigheter men att de inte finner anledning att dela på kostnaden för att förbättra den sista sträckan upp till Domneberg 1:2. Bo Svensson, ägare till fastighet Äskhult 1:6, menar att vägen upp till Domneberg 1:2 går igenom fastighet Äskhult 1:2. Då det inte finns något servitut för vägsträckan anser Svensson att förhandsbesked inte ska lämnas för sökt åtgärd. Ägaren till Domneberg 1:2 har bemött sina grannars åsikter, där hon poängterar att hon år 2011 ansökte om inrättande av gemensamhetsanläggning för vägen upp till Domneberg 1:2. Hon menar också att hon vid behov underhållit vägsträckan samt på egen bekostnad gjort förbättringsåtgärder som även kommit de andra fastighetsägarna till gagn. Remissinstanser Länsstyrelsen i Jönköpings län har med anledning av att det finns fornlämningar och intressen för naturvård i området hörts i ärendet. Länsstyrelsen konstaterar att det finns tre kulturhistoriska lämningar i närområdet, men anser att det inte föreligger några hinder för planerad bebyggelse. Miljöförvaltningen anser inte att det utifrån ansökningshandlingarna är möjligt att göra en slutlig bedömning om möjligheten att uppföra byggnaderna. Miljöförvaltningen menar att en bedömning måste göras gällande de bullernivåer som eventuella vindkraftverk på grannfastigheten Äskhult 1:6 kan komma att alstra. Det konstateras att det inte finns några planer på att dra fram kommunalt vatten- och avlopp till fastigheten, därför måste fastighetsägaren inlämna en komplett ansökan om anläggande av avlopp samt redovisa hur vattenförsörjningen ska lösas. Med anledning av att Domneberg 1:2 endast kan nås via en väg som går över andra fastighetsägares marker, har Lantmäteriet hörts i ärendet. Lantmäteriet menar att varje fastighet ska ha tillgång till behövliga vägar utanför sitt område för att anses som varaktigt lämpad. Det är lämpligt att tillgången till väg löses med servitut eller gemensamhetsanläggning, men detta är inget krav. Lantmäteriet bekräftar att det finns en ansökan om inrättande av gemensamhetsanläggning för väg från Domneberg 1:2 till allmän väg. Räddningstjänsten har tagit del av ansökan och har inget att erinra.

12 Bestämmelser Vid prövning av ärenden utifrån plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) ska hänsyn alltid tas till både enskilda och allmänna intressen. Enligt 2 kap. 2-5 PBL ska prövning av ärenden om förhandsbesked syfta till att markområden används för det som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Mark får tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet. Vid en lämplighetsprövning ska hänsyn tas till bland annat människors hälsa och säkerhet, markförhållanden, möjlighet att anordna trafik-, avlopps- och vattenförsörjning samt avfallshantering och energitillförsel. När en ny sammanhållen bebyggelse ska utformas ska kommunen enligt 4 kap. 2 i en detaljplan pröva ett markområdes lämplighet, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen. Boverket menar att en ny sammanhållen bebyggelse avser sådan bebyggelse som ställer krav på gemensamma anordningar och/eller behöver få flera frågor lösta i ett sammanhang. Vid en ny sammanhållen bebyggelse ställs också i allmänhet krav på kommunens medverkan vilket regleras i en detaljplan (Boken om detaljplan och områdesbestämmelser, Boverket 2009). Enligt 9 kap. 17 PBL (SFS 2010:900) ska byggnadsnämnden, om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ge ett förhandsbesked om åtgärden kan tillåtas på platsen. Kommunfullmäktige i Habo antog år 2011 en fördjupad översiktsplan för Habo tätort. Denna plan syftar till att fastlägga behovet av mark för bebyggelse och övergripande trafikleder, i första hand för perioden fram till år Fastighet Domneberg 1:2 ligger utanför det område som den fördjupade översiktsplanen omfattar. Bedömning Den 16 juni år 2012 tog byggnadsnämnden ett beslut om en definition av sammanhållen bebyggelse som lyder bebyggelse med minst tre bostadshus med tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Fyra bostadshus, som dessutom uppförs i närheten av ytterligare ett hus som fastighetsägaren har fått beviljat bygglov för (12 april 2012, 47), anses sålunda som en sammanhållen bebyggelse. Med utgångspunkt från Boverkets rekommendationer och bestämmelser i PBL, gör byggnadsnämnden bedömningen att möjligheten att uppföra fyra stycken enbostadshus på Domneberg 1:2 inte kan avgöras i en bygglovsprövning utan föregående detaljplaneläggning. Innan en byggnation kan tillåtas måste en rad gemensamma frågeställningar utredas, bland annat gällande vatten- och avlopp samt förbindelser upp till

13 fastigheten. En exploatering av denna omfattning kan också ställa krav på kommunens medverkan, vilket också måste regleras i en detaljplan. Vägen upp från allmän väg till fastigheten Domneberg 1:2 går igenom andra fastigheter och ett antal berörda sakägare har uttryckt sig negativt till ökad byggnation, bland annat eftersom Domneberg 1:2 inte har något servitut på vägen. Trots att en ansökan om inrättande av gemensamhetsanläggning för vägen är gjord och att Lantmäteriet uppger att servitut eller gemensamhetsanläggning inte är ett krav, anser byggnadsnämnden att denna fråga måste utredas ytterligare så att en stadigvarande överenskommelse om vägens användning kan nås. Fastighetsägaren är själv mån om att byggnationen ska ske med hänsyn tagen till bland annat topografi och kulturlämningar. Att i en detaljplaneprocess utreda bästa möjliga placering av byggnaderna samt reglera byggrätt och till viss del utformning är ett bra sätt att uppnå en helhetssyn på byggnationen. Om fastighetsägaren vill utreda möjligheterna att utföra byggnationen, kan en ansökan om planbesked inlämnas till byggnadsnämnden som tar ställning till om en detaljplaneläggning ska påbörjas eller inte. Avgift för förhandsbeskedet I ärendet utgår en avgift om 1600 kronor, vilket motsvarar två timmars handläggning. Avgiften faktureras i separat brev. --- Beslutet delges: Sökanden

14 Dnr BN12/ Ansökan om planbesked för området Gunnevi Beslut beslutar att upprätta en detaljplan för den gamla idrottsplatsen vid Gunnevi. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott har sökt planbesked genom att den 12 juni 2012 besluta att föreslå byggnadsnämnden att upprätta en detaljplan för området Gunnevi. Bakgrunden till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag är att man menar att det finns intressenter som vill bygga flerfamiljhus vid den före detta idrottsplatsen Gunnevi. Plan- och byggchef har på kommunstyrelsens arbetsutskotts önskemål förhört sig hos länsstyrelsen om möjligheten att kunna upphäva strandskyddet utmed Hökesån vid en eventuell planläggning. Den före detta idrottsplatsen Gunnevi ligger inom det strandskydd på 100 meter som gäller för Hökesån. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Inom ett strandskyddat område gäller bland annat förbud mot att uppföra nya byggnader. Kommunen kan fatta beslut om att upphäva strandskyddet i en detaljplan förutsatt att det finns särskilda skäl och att intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. När det gäller de särskilda skälen är det miljöbalkens bestämmelser i 7 kap. 18 c 18 g som ska tillämpas. Enligt samtal med naturvårdshandläggare Mari-Janne Möller på länsstyrelsen den 7 mars 2012 är det mycket tveksamt att något av de särskilda skälen skulle kunna vara tillämpbart för området vid Gunnevi. De två skäl som man möjligen skulle kunna hänvisa till är 7 kap. 18 c pkt 1 och 5 i miljöbalken. Punkt 1 kan användas om området redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Strandskyddets syfte är, som tidigare beskrivet, att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

15 Gunneviområdet skulle man kunna anse ianspråktaget så att det saknar betydelse för att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet eftersom det så sent som på 1990-talet bedrevs idrottsverksamhet på området. Att det däremot skulle sakna betydelse för allmänhetens friluftsliv är mycket tveksamt enligt länsstyrelsen. Punkt 5 kan användas om området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Om man ska kunna hänvisa till punkt nummer 5 måste man samtidigt kunna påvisa att det inte finns någon möjlighet för kommunen att bygga på något annat ställe. Enligt länsstyrelsen känns detta tveksamt när det gäller Habo. Punkt nummer 5 är inte speciellt ofta använd och det finns inte många rättsfall när det gäller denna punkt. Arbetsutskottet har trots länsstyrelsens inställning funnit det angeläget att få fram centrumnära hyresbostäder och menar att man även med ett mindre strandskyddsområde än 100 meter på aktuell sträcka ska kunna trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv. Bedömning Länsstyrelsen har i särskilt uppdrag att verka för att strandskyddet inte upphävs i strid med gällande bestämmelser. Länsstyrelsen har även enligt 12 kap. PBL skyldighet att överpröva ett upphävande av strandskyddet i en detaljplan som upphävs i strid med gällande bestämmelser. Förutsättningarna för att kunna detaljplanelägga Gunnevi bygger därmed mycket på att länsstyrelsen anser att vi har bra motiv för att kunna upphäva strandskyddet. Länsstyrelsen ställer sig enligt samtalet med Mari-Janne Möller mycket tveksamma till detta, men framhåller också att man inte kan ge något fast besked förrän man har ett förslag till detaljplan att ta ställning till. Platsen är i kommunens fördjupade översiktsplan utpekad som reservområde och bedöms lämplig att planläggas för detta ändamål. Det tänkta området ligger centrumnära och har goda kommunikationsmöjligheter. Eventuellt planarbete kommer att utföras med normalt planförfarande. En eventuell planläggning bör kunna leda fram till ett beslut om antagande inom cirka 12 månader. --- Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

16 Dnr BN10/ Ny detaljplan för Parksäter Bränninge 3:4 m fl. Beslut beslutar att godkänna detaljplan för Parksäter Bränninge 3:4 m fl. för antagande av kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Detaljplanen har upprättats för att möjliggöra byggnation av två punkthus med fyrtio stycken lägenheter. Beslut om upprättande togs av byggnadsnämnden den 6 december 2010, 156. Under arbetet med planen utökades planområdet med det kvarter som ligger kring Bränninge 15:45 och Bränninge 3:4 vilket beslutades av byggnadsnämnden den 17 augusti 2011, 86. Detaljplanen har varit ute på samråd mellan den 12 september och 17 oktober 2011, och på utställning mellan den 30 april och 28 maj De synpunkter som inkommit under utställningen har bemötts i ett utlåtande och har inte föranlett några förändringar av utställningshandlingarna. -- Beslutet skickas till: Sökanden, kommunfullmäktige

17 Dnr BN09/ Översyn av det utvidgade strandskyddet i Jönköpings län Beslut har inget att erinra mot förslaget. Ärendebeskrivning Länsstyrelsen har granskat värdena i det utvidgade strandskyddet för Furusjön och Hökesjön. Vid granskningen har det inte framkommit några natur- eller friluftsvärden som länsstyrelsen bedömer motiverar ett utvidgat strandskydd för Furusjön och Hökesjön. Länsstyrelsen överväger därför att upphäva gällande beslut om utvidgat strandskydd (200 meter) för Furusjön och Hökesjön. Förslaget innebär att strandskyddet återgår till det generella strandskyddet 100 meter. Inför ett beslut vill länsstyrelsen ha in synpunkter på förslaget. Synpunkter skulle enligt remissen inkomma senast 7 september Plan- och byggchef har dock begärt, och beviljats, anstånd med att lämna yttrande för kommunen till 30 september Remissen besvaras även av fritid- och kulturförvaltningen och miljöförvaltningen. Yttrandena kommer att gemensamt skickas till länsstyrelsen. Bedömning Ett beslut om utökat strandskydd ska grundas med hänsyn till områdenas värden samt nuvarande och förväntade behov. Utvidgning får ske om det behövs för att säkerställa något av strandskyddets syften. Strandskyddets syften är att trygga förutsättningarna för allemansrättlig tillgång till strandområden, samt att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Varken Furusjön eller Hökesjön ligger inom något riksintresse eller annat områdesskydd. Områdena kring sjöarna är inte heller utpekade som tysta områden enligt den inventering som gjordes i Habo kommun Områdena har inte heller pekats ut som särskilt känsliga gentemot etableringar i den landskapsanalys som kommunen lät göra I Habo kommuns översiktplan, antagen jan 2006, finns inget som motiverar ett utökat skydd kring de båda sjöarna.

18 Sammanfattningsvis finns inga synbara skäl till att ha ett utökat strandskydd kring de båda sjöarna. --- Beslutet skickas till: Länsstyrelsen i Jönköpings län, fritid- och kulturförvaltningen, miljöförvaltningen

19 Dnr BN12/ Delegation av beslut i ärende Bygglov för tillbyggnad av skolbyggnad, Stora Kärr 8:1 Beslut beslutar att delegera till byggnadsnämndens ordförande Zaine Andersson att ta beslut i ärendet. Ärendebeskrivning Byggnationen av Alléskolan påbörjades år 2009 och lokalerna togs i bruk hösten Det har nu visat sig att skolköket behöver mer plats för bland annat matvagnar och avfallssortering och en tillbyggnad är därför nödvändig. När Alléskolan skulle uppföras, föregicks detta av framtagande av en ny detaljplan. Tillbyggnaden som detta ärende avser överensstämmer med detaljplanens bestämmelser. Bedömning Tekniska kontorets fastighetsavdelning har fått i uppdrag att snabbt påbörja byggnationen, vilket förutsätter att det finns bygglov för åtgärden. Då det återstår en del handläggning kan beslut i ärendet inte tas idag. För att sökanden inte ska behöva vänta till byggnadsnämndens sammanträde i oktober, kan beslut i ärendet fattas av byggnadsnämndens ordförande när handläggningen är slutförd. ---

20 Dnr BN12/ Budget 2013 Beslut beslutar att godkänna redovisad budget för 2013 (se bilaga till beslutet). Ärendebeskrivning Förslag på budget för 2013 redovisas. --- Beslutet skickas till: Ekonomikontoret