Utbyggnadsstrategi tät, nära och blandad stad

Transkript

1 36 37 Utbyggnadsstrategi tät, nära och blandad stad Malmö ska under de närmaste decennierna fortsätta byggas inåt främst innan för Yttre Ringvägen. Med denna strategi kan Malmö under den kommande tjugo årsperioden växa med fler invånare och arbetsplatser genom omvandling och en tätare bebyggd stad samt fortsatt utbyggnad av exempelvis Hyllie. Det är möjligt att tillgodose behovet av såväl bostäder som service och ge plats för arbetsplatser och näringsliv. Malmö ska ha möjlighet att växa med i genomsnitt invånare per år under den kommande tjugoårsperioden. Det fordrar uppskattningsvis sammanlagt lägenheter och arbetsplatser en utbyggnadstakt på omkring lägenheter och lika många nya arbetsplatser per år fler malmöbor på 20 år får ses som en hög planberedskap. En så hög utbyggnadstakt är möjlig men kanske varken sannolik eller önskvärd. Ett mer troligt scenario är en mer måttlig ökningstakt. En annan tänkbar, men oönskad och mindre sannolik utveckling, är en minskande befolkning. Över siktsplanen ska kunna hantera flera andra tänkbara scenarier eftersom långsik tiga prognoser om den framtida befolkningsutvecklingen ofta visar sig slå fel, exempelvis på grund av svårförutsedda trendbrott. Beredskap ska finnas för en kraftig tillväxt men översiktsplanen ska vara så robust att den fungerar väl för andra scenarier. Fortsatt utbyggnad i huvudsak inåt Nu gällande översiktsplan (ÖP2000 och Malmö 2005) lade fast en generös och mångsidig utbyggnadsstrategi där möjlighet gavs till expansion med olika funk tioner och bebyggelsetyper. För att bibehålla Malmö som en kompakt och resurs effektiv stad var målsättningen att exploatering i första hand skulle ske innanför Yttre Ringvägen och i anslutning till tätorterna Oxie, Tygelsjö, Klagshamn och Bunkeflostrand. Under den senaste tioårsperioden har Malmö i enlighet med ÖP2000 växt med byggande i huvudsak innanför Yttre Ringvägen. En del av utbyggnadsmöjlig heterna i tätorterna utanför själva staden har också tagits i anspråk. Trots stor befolkningstillväxt de senaste åren finns dock en stor outnyttjad kapacitet kvar i nuvarande översiktsplan. Boendetätheten har ökat och det har visat sig att byg gandet i många fall skett med en högre exploateringsgrad än vad som förutspåd des, exempelvis i Västra Hamnen. Kvarvarande kapacitet ger möjlighet till omkring nya bostäder (varav omkring på platser med antagna eller påbörjade detaljplaner) och arbetsplatser. Utbyggnads kapaciteteten i gäl lande plan finns främst i pågående eller framtida omvandlings- och utbyggnads områden som Västra Hamnen, Hyllie, Norra Sorgenfri, Nyhamnen, Limhamns industriområde och Järnvägsverkstäderna i Kirseberg. Inom ramen för återstående kapacitet enligt nu gällande översiktsplan kan bostadsbehov och arbetsplatser som kan placeras i blandad stadsbebyggelse till godoses under en stor del av den kommande tjugoårsperioden. Svårigheter ligger i att ge plats för ytkrävande verksamheter som är störande och lågt exploaterade småhusområden. I vilken mån Malmö stad ska prioritera denna typ av markan vändning behöver diskuteras. Att rymma ytkrävande offentlig service är också problematiskt. För att lösa detta krävs en kreativ kraftsamling inom kommunen. För att uppnå önskvärd planberedskap fram till början av 2030-talet behövs plats för ytterligare ca bostäder och lika många arbetsplatser. Det tillkom mande behovet kan tillgodoses på olika sätt. Huvudinriktningen ska vara att för täta i existerande bostads- och verksamhetsområden, i första hand genom ny bebyggelse i anslutning till infartsleder som då kan omvandlas till stads huvud gator. I ett senare skede kan nya omvandlingsområden tas i anspråk för blandad stadsbebyggelse, till exempel Frihamnen. Ytterligare möjligheter är att Tygelsjö och/eller Klagshamn växer som stationsorter, något som förutsätter spårförbin delser från Vellinge. Med goda motiv och efter noggranna överväganden ska avsteg från grundprincipen att bygga staden inåt kunna accepteras, om för sta den vitala intressen annars kan bli lidande. En ny funktionsblandad stadsdel som Hyllie eller ett omvandlingsområde som Nyhamnen rymmer utöver bostäder även en stor del arbetsplatser av olika slag. Utrymmet för renodlade verksamhetsområden för den typ av företag som inte kan samsas med bostäder, är dock mer begränsad. I Norra Hamnen finns plats för bland annat logistik- och transportföretag. Behov av mark för verksamhets områden kan i viss mån tillgodoses innanför Yttre Ringvägen exem RIKSINTRESSEN Fortsatt omvandling av hamnområ den kan komma att beröra riksintre set för sjöfarten, Malmö hamn. Ny bebyggelse söder om Yttre Ring vägen kan komma att beröra riksin tresset för kulturmiljövård, FotevikenGlostorp-Oxie (K128).

2 38 RIKSINTRESSE Omvandling av Nyhamnen och Östra Hamnen kan komma att beröra riks intresset för vägar, väg 6:01. pelvis i de östra delarna av Fortuna och Hemgården. Ytterligare plats för störande verksamheter kan etableras i omedelbar anslutning till Yttre Ringvägen. Nya verksamhetsområden ska utformas med så hög täthet som möjligt, både för att spara mark och för att skapa goda stadsmiljöer. I äldre verksamhetsområden som Fosieby industriområde och Östra Hamnen behöver marken successivt utnyttjas mer effektivt. När staden blir tätare och mer mark tas i anspråk för bostäder är det samtidigt väsentligt att en del centralt belägna verksamhetsområden bibehålls. Billiga lokaler för olika typer av småföretag är mycket viktiga för utveckling av stadens näringsliv. Servicebehovet följer befolkningstillväxten. Befolkningens sammansättning vad gäller till exempel ålder och familjestrukturer påverkar i hög grad behoven av olika slags servicefunktioner. Att ge plats för samhällsservice kan vara komplicerat i en allt tätare stad. Framför allt när det gäller skolor, förskolor och plats för fritids aktiviteter av olika slag krävs nytänkande, innovativa lösningar och samutnytt jande av mark samt att kommunen strategiskt förvärvar lämpliga fastigheter. För att kunna uppnå ett fullgott stadsbyggande med huvudinriktning på till växt inåt, som tillgodoser alla behov, krävs gemensamma målbilder, innovativa och målinriktade arbetsprocesser över kommunens alla förvaltningar och i sam verkan med näringsliv, fastighetsägare och andra aktörer av olika slag. Tät, nä r a o c h f unktio nsb l an da d sta d s o m str ate g i Att rymma en stor del av Malmös expansion innanför Yttre Ringvägen innebär att öka bebyggelsevolymen i den existerande staden. Det kan ske på flera olika sätt, främst genom fortsatt omvandling av äldre industri- och hamnområden till tät stadsbebyggelse. Det kan också ske genom förtätning, som att placera in nya byggnader där det finns utrymme exempelvis längs infartsleder, genom tillbygg nader, påbyggnader eller genom rivning och nybyggande med högre exploate ring får staden en högre täthet. Eftersom tillgänglig mark i flera fall kommer att vara belägna på privat mark kan det med nuvarande lagstiftning innebära svårigheter för kommunen att få ersättning för investeringar i gator, parker, ledningar med mera. Det är troligt att en hög efterfrågan på friliggande markbostäder och vissa ytkrävande verksam heter med få arbetsplatser inte helt kan tillgodoses. Det är viktigt att omvandling och förändringar sker med hänsyn till platsspe cifika förutsättningar. I en allt tätare stad kommer stadsmiljön successivt att för ändras. Hänsyn till kulturmiljöaspekter behöver tas, men möjlighet ges också att skapa nya kultur- och skönhetsvärden. För att uppnå fördelar med en tät stad utan att kvaliteten i stadsmiljön går förlorad föreslås följande övergripande strategier: Bygg tätt i utbyggnads- och omvandlingsområden. Omvandla infartsleder till stadsgator. Skapa mer funktionsblandad stad. Utnyttja stationsnära lägen och kollektivtrafikstråk. Utveckla mellanrummen, det gröna och blå. Att i huvudsak växa inåt är en robust strategi eftersom byggandet kan anpassas efter behoven, det vill säga produktionen kan minska eller avstanna utan kom plikationer. En stad som breder ut sig riskerar å andra sidan att stå halvfärdig om förutsättningarna skulle förändras. Västra Hamnen och Varvsstaden Hyllie ny tät och blandad stad I Västra Hamnen och Varvsstaden kommer byggandet att pågå under lång tid framöver. I Västra Hamnen fins en stor kapacitet för en blandad stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter av olika slag samt kultur, of fentlig och kommersiell service. I början av 2011 hade området ca bostäder och antalet arbetsplatser uppgick till nästan Planerna innebär samman lagt omkring bostäder och arbets platser i hela Västra Hamnen. Det ska också rymmas tre skolor och sju förskolor. Här ska drygt människor kunna bo. Stadsutvecklingen i Västra Hamnen och Varvsstaden ska präglas av ett värdebaserat förhållningssätt, vilket innebär att en tydlig, bärkraftig och engagerande vision formule ras att navigera efter. Det ska vara ett holistiskt arbetssätt som sätter platsens män niskor, aktiviteter och processer i centrum. Illustration: Malmö stadsbyggnadskontor Med Hyllie station i centrum skapas en ny stadsdel i södra Malmö en vik tig plats för hela Öresundsregionen. Hyllie ska bli en tät och funktionsblandad stadsdel som sjuder av liv. Vid Stationstor get uppförs köpcentrum, hotell, mässan läggning, kontorshus och pendlarparke ring. Dessutom planeras för ca bostä der och mer än m2 lokalytor för verksamheter och kontor i centrum området. Fullt utbyggt kommer Hyllie att omfatta mer än bostäder och lika många arbetsplatser. Kommunikationsläget, tät stadsbebyg gelse, parkmiljöer och kulturlandskapet ska par en attraktiv miljö. Kontrast i skala och mellan stad och land ska utvecklas till att ge Hyllie en unik och spännande karaktär. Hyl lie ska bli en viktig plats regionalt för handel och evenemang men också lokalt som grön och hållbar stadskärna i södra Malmö. Illustration: David Wiberg Malmö stadsbyggnadskontor 39 RIKSINTRESSE Fortsatt utbyggnad inåt kan komma att beröra riksintresset för kulturmil jövård, Malmö (K114). A Läs mer i Så förtätar vi Malmö, dialog-pm 2010:2.

3 4 0 utbyggnadsstr ategi tät, när a och bl andad stad utbyggnadsstr ategi tät, när a och bl andad stad 4 1 RIKSINTRESSEN Omvandling av Limhamns industriområde och Ön kan komma att beröra riksintresset för sjöfartens farleder, farled 231C. Utbyggnad i Kvarnbyområdet kan komma att beröra riksintresset för försvarets bullerinfluensområden, Malmö övningsfält, samt riksintresset för värdefulla ämnen, Kvarnby (M1). Utbyggnadsordning I första hand slutförs pågående utbyggnads- och omvandlingsområden som Hyllie, Västra Hamnen, Norra Sorgenfri, Gyllins trädgård, Limhamns industriområde / Ön samt marken omkring Kalkbrottet. Därefter kan Nyhamnen tas i anspråk som ett nytt omvandlingsområde. Det finns möjlighet att ge Nyhamnen en egen karaktär med en betydligt högre täthetsgrad än övriga Malmö. Fortuna och Hemgården är en omfattande markresurs som kan tas i anspråk då pågående utbyggnadsområden färdigställts. En utbyggnad i Kvarnbyområdet beräknas ske först på lång sikt. En omvandling av Järnvägsverkstäderna i Kirseberg förutsätter att nuvarande verksamheter omlokaliseras. Det är en stor och centralt belägen plats som i kombination med en omvandling kring Östervärns station kan ge östra Malmö en ny tyngdpunkt. Förtätningsprojekt i mindre skala pågår och kan initieras parallellt med de större omvandlings- och utbyggnadsområdena. Utbyggnadsordning och utbyggnadstakt är svårare att styra vid förtätning än vid nyexploatering. Det beror bland annat på att ägoförhållandena ofta är splittrade och att kommunens markinnehav är begränsat. I stället för en renodlad prioriteringsordning kan det bli mer principiella ställningstaganden som visar att staden är positiv till förtätning och vilka principer som då är önskvärda, till exempel närhet till kollektivtrafik. Det är därför viktigt att kommunen har en aktiv markpolitik. Strategiska markköp kan vara ett sätt att ta initiativ till och stimulera till förtätning. Det är också viktigt med en öppen och positiv attityd till initiativ som kommer från fastighetsägare och byggherrar. andra funktioner, som arbetsplatser och service är ett mål. Markupplåtelser till flera byggherrar inom samma kvarter är ett sätt att verka för ett mer varierat bostadsbyggande. Malmö stad ska stimulera till och stödja produktion av bostäder som är både/och istället för antingen/eller. Hellre fler, mindre och mer varierade bostadsområden istället för stora ensartade områden. Flera generationer ska samsas i staden, Malmö ska vara till för både unga och gamla. Många platser i Malmö präglas av relativt ensidiga bostadsbestånd både avseende bostadstyp, storlek och upplåtelseform. Sådana bostadsområden ska om möjligt kompletteras med nya bostäder så att ett bredare utbud kan erbjudas. För flera av Malmös storskaliga bostadsområden från och 70-talen pågår utredningar om komplettering med till exempel markbostäder, bostäder med äganderätt, bostäder med fler rum och andra typer av hus än de som redan finns. Dels kan detta främja stabiliteten inom ett område genom möjligheten att inom sitt eget bostadsområde flytta till en större eller mindre bostad, och dels kan det bidra till en större social blandning. Bostadspolitiska mål Bostäder Målen för bostadsförsörjningen är att tillräckligt många och attraktiva bostäder ska byggas för att tillgodose malmöbornas och inflyttades behov. Boendesegregation ska motverkas genom att kommunen stimulerar till ett allsidigt bostadsbyggande i alla stadsdelar bland annat med avseende på upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Fler invånare och tätare boende Under en femårsperiod har takten i Malmös befolkningstillväxt ökat kraftigt. Även bostadsbyggandet har ökat men inte tillräckligt mycket. Både på kort och lång sikt är det problematiskt om bostadsbyggandet inte förmår hålla jämna steg med befolkningsökningen. Malmöborna behöver fler bostäder för att kunna förverkliga sina boendeönskemål, och när Malmös företag expanderar behövs fler bostäder att flytta till. Malmös attraktionskraft och ekonomiska utveckling är beroende av en fungerande bostadsmarknad. En konsekvens av det låga bostadsbyggandet är att boendetätheten i Malmös bostäder ökat. En ökad boendetäthet behöver inte bara vara problematisk utan kan återspegla ett mer urbant boendemönster och att en större andel unga prioriterar annat än en stor bostad. Men boendetätheten är inte jämnt fördelad i staden och konkurrensen om bostäder tenderar att drabba betalningssvaga hushåll mest. I vissa delar av staden är trångboddhet ett allvarligt problem. MÅNGA T YPER AV BOSTÄDER Inom Malmö finns påtagliga sociala skiktningar och även inom enskilda stads delar kan det finnas stora socio-ekonomiska skillnader, något som delvis har sin orsak i hur olika bostadstyper och upplåtelseformer är fördelade i bostadsbeståndet. I planeringen av nya bostadsområden ska en blandning av hustyper, lägenhetsstorlekar och upplåtelseformer eftersträvas. Även en blandning av bostäder med En god och långsiktigt hållbar bostadsförsörjning är ett av kommunens viktigaste planeringsmål. Varje mandatperiod antar kommunfullmäktige bostadspolitiska mål till ledning för bostadsplaneringen. De nu gällande målen för Malmö antogs i april Målen ska omformuleras under Kommunen ska aktivt motverka boendesegregation i Malmö genom att stimulera till ett allsidigt bostadsbyggande vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper. Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar det behov man har genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder på marknaden. Frågan om tillgänglighet ska ha särskilt fokus. Kommunen ska underlätta förmedlingen av hyresbostäder till de bostadssökande. Kommunen ska arbeta för att utveckla och höja boendekvaliteten i bostadsområdena. Bostadsbyggande och planering ska ske med högsta möjliga demokratiska ambitioner. Stadsdelarnas behov av lokaler för skola, barnomsorg, vård, omsorg och socialt boende vid nyproduktion av bostäder ska komma in tidigt i planprocessen. Kommunen ska genom god mark- och planberedskap skapa förutsättningar för nyproduktion av bostäder. Kommunen ska ha en aktiv markpolitik som bidrar till att goda bostäder med hyresrätt till rimliga kostnader byggs. Bostadsbyggandet ska i huvudsak ske i områden där infrastruktur i form av vatten och avlopp, gator, kollektivtrafik och övrig kommunal och privat service redan finns. Kommunen ska medverka till att skapa förutsättningar för en allsidig bostadsförsörjning i regionen. För att stimulera nyproduktion av bostäder ska en god service till byggherrar verksamma i kommunen erbjudas. Byggandet av nya bostäder ska ske enligt högt ställda ekologiska krav. Kommunen ska verka för en bebyggelseutveckling som främjar en ekologiskt hållbar utveckling. Fyra gånger per år presenteras en kvartalsrapport som syftar till att stämma av bostadsbyggande och bostadsplanering. En planlägesrapport görs en gång per år där pågående detaljplaner med bostadsändamål redovisas i respektive skede i detaljplaneprocessen.

4 42 43 Omvandlingsområden Principiell utbyggnadsstrategi Ny spårförbindelse till Köpenhamn (Öresundsmetro) Norra Hamnen Västra Hamnen Norra Sorgenfri Limhamns industriområde Järnvägsverkstäderna i Kirseberg Nyhamnen och Frihamnen Förtätning Östra Hamnen Frihamnen Västra Hamnen Nyhamnen Kirseberg Malmö C Kustskydd Östervärn Valdemarsro Norra Sorgenfri Utbyggnadsområden FortunaHemgården Triangeln Gyllins trädgård Limhamns ind.omr. Ny spårförbindelse till Bara och Klågerup Rosengård Persborg Elisedal Hyllie Bunkeflostrand en äg tre Yt v ing Hyllie Bunkeflostrand Öster om Kalkbrottet Fortuna Hemgården och Gyllins trädgård Kristineberg Kvarnby I stationsnära lägen kring Svågertorp och nya stationer längs spår från Vellinge. Nya verksamhetsområden Kvarnby Kalkbrottet Mer funktionsblandad stad; förtätningsprojekt i centrum och halvcentrala lägen, exempelvis Lorensborg, Rosengård, Linde borg, Holma Kroksbäck. Infartsleder som omvandlas till stadsgator genom förtätning, exempelvis längs delar av Amiralsgatan, Lorensborgsgatan, Pildammsvägen, Eriksfältsgatan/Munkhättegatan. I stationsnära lägen i den existerande staden. Vid stadens statio ner kan ny blandad bebyggelse med hög täthet tillkomma. I existerande verksamhetsområden. Dagens verksamhetsområ den rymmer expansionsytor som kan nyttjas bättre. R Fosie Norra Hamnen Vintrie och söder om Kalkbrottet Lockarp, Glostorp och Kristineberg Elisedal Fortuna Hemgården Valdemarsro Grönområden och infrastruktur Den här redovisade principiella utbyggnadsstrategin kommer att kompletteras med grönområden (t ex nya parker och naturområ den) och ytterligare infrastruktur (t ex reservat för yttre godsspår och höghastighetståg) i den fortsatta planprocessen. Vintrie Svågertorp Kristineberg Lockarp A Läs mer om Malmös utbyggnadskapacitet på Oxie FÖRKLARINGAR Befintlig innerstad/blandad stad Klagshamn V Klagstorp Glostorp Framtida innerstad/blandad stad utbyggnad/omvandling/förtätning Framtida bostadsbebyggelse Framtida verksamhetsområde Tygelsjö Utredningsområde Infartsled med förtätningspotential Ny spårförbindelse (alternativa sträckningar) till Vellinge och Näset Stationsnära läge km Principiella spårvägsstråk Utredningsområde för spårburen kollektivtrafik

5 44 En trend är att barnfamiljer i högre grad än tidigare väljer att att fortsätta bo urbant även när man fått barn. Innerstaden måste därför anpassas bättre till bar nens perspektiv med mer levande innergårdar och trygga platser att vistas på. En av de grupper som drabbas hårdast av bostadsbrist är stadens unga. Fram till 2015 går den största ungdomsgenerationen sedan fyrtiotalisterna ut i vuxen världen och detta i kombination med en förmodad fortsatt stor inflyttning av unga människor till Malmö väntas försvåra ungas etablering i egen bostad ytter ligare. Ett särskilt fokus på boende för unga och studenter är angeläget. Offentlig service i en tät stad Tillgång till samhällsservice och kommersiell service har stor betydelse för att Malmö ska kunna vara en socialt sammanhållen stad med en levande, tillgänglig och attraktiv stadsmiljö för alla invånare. I synnerhet det kommersiella service utbudet är ett starkt karaktärsgivande inslag i stadsmiljön som tillför liv och rörelse. Ett över hela staden jämnt fördelat utbud av idrotts- och fritidsanlägg ningar och kulturinstitutioner är också väsentligt. Inom den offentliga servicen har det skett en koncentration och specialise ring som lett till färre och större enheter. Dessutom har utbudet av enskilt drivna verksamheter med egen profil ökat. Det blir allt vanligare att malmöborna väljer något annat än det mest närbelägna när de söker sin service. På många områ den, till exempel förskolor och skolor, betraktas det ändå som en viktig kvalitet att ha service i närheten av bostaden. Tillgången till och kvaliteten hos förskolor och skolor har stor betydelse för uppfattningen om Malmös och enskilda områ dens attraktivitet. förskolor o c h sko lo r Tätare sta d ger nya f ö ru tsättning ar Under 1990-talet byggdes bostäder mest som komplettering i existerande stadsde lar och befintlig service räckte i allmänhet till också för nya invånare. Sedan sekel skiftet 2000 har Malmö befunnit sig i ett expansivt skede med högt bostadsbyg gande, fler barn och fler barnfamiljer som väljer att stanna kvar i staden. Bostads byggandet är också mer marknadsstyrt vilket ger stadsdelsförvaltningarna kort framförhållning och små möjligheter att koordinera serviceutbyggnaden med inflyttningen av nya invånare. Lokalförsörjningsplan för Malmö stad visar mycket stora behov av skolor och förskolor. Befolkningsprognoser pekar på en möjlig ökning med 50 % av barn (upp till 15 år) fram till Det innebär teoretiskt ett behov av ca 70 nya normal stora förskolor (till och med 2015) och 25 nya grundskolor för 500 elever vardera (fram till 2020). Det är en avsevärd utmaning för den kommunala organisationen att bygga ut denna service i takt med de snabbt ökande behoven. Förutom att lösa finansieringsfrågor handlar det om tillgång till mark och lokaler, oavsett om verk samheten drivs av kommunen eller andra aktörer. För att möjliggöra detta krävs metodutveckling på flera plan; nya arbetsprocesser, samutnyttjande av mark och lokaler, aktivt kommunalt mark- och fastighetsförvärvande, kommunala-privata partnerskap med mera. Med konventionella lösningar kommer behoven inte att kunna tillgodoses. Fördjupade analyser av behov och möjligheter behöver göras i den fortsatta processen med översiktsplanen. Malmö stads konventionella modell för förskolor enplansbyggnader på egen tomt är svår att infoga i den täta stadsmiljö som eftersträvas i nya stadsdelar som Västra Hamnen och Hyllie. Från stadsbyggnadssynpunkt är det särskilt svårt att hitta möjliga lägen i befintliga stadsdelar, men också att tillämpa de traditionella för skole- och skolmodellerna i centrala omvandlingsområden där ett högt markutnytt jande eftersträvas. Nya riktlinjer behövs men också möjligheter till anpassning efter lokala förutsättningar och försöksverksamhet med nya former av flexibla byggna der som kan konverteras mellan förskola, skola, fritidsverksamhet, social träffpunkt och andra verksamheter. Nyskapande lösningar behöver prövas och utvecklas. När utbyggnadstakten är hög blir det också större skillnad mellan toppbehov och långsiktigt behov av service. Därmed ökar också behovet av tillfälliga försko lor och skolor. Sett ur barnens synvinkel måste samma kvalitetskrav ställas på provisorier som på permanenta enheter, men driften måste ibland tillåtas bli dyrare på grund av små enheter, lokaler i bostadshus med mera. R ekre ati on o c h fritid För att den täta staden ska vara attraktiv är det viktigt att det finns ytor och loka ler för fritidsaktivitet, spontanidrott och rekreation. Med fler invånare kommer behoven av nya anläggningar att öka. Nya lösningar för ett effektivt markutnytt jande kommer att krävas även när det gäller fritidsanläggningar. Multifunktiona litet kan ge möjlighet att på liten yta rymma flera behov. Strategiska lokalise ringar ska göras tidigt för nya idrottshallar, badanläggningar, ridhus, idrottshallar, arenor för exempelvis bowling och curling med mera. Anna n offentl i g serv i c e Andra serviceområden individ- och familjeomsorg, omsorg om äldre och funk tionshindrade, sjukvård och kultur är inte lika ytkrävande som förskolor och sko lor, men problematiken är likartad. Exempelvis kan behovet av LSS-bostäder vara svårt att lösa. Att komplettera med nya funktioner i färdigbyggda stads delar krä ver ofta nya synsätt och modeller så att god service kan inrymmas i den täta Förskolor I en växande stad blir mark allt mer värdefull och måste användas mer ef fektivt och samtidigt med hög kvalitet. Stadens befolkningstillväxt gör att det kan komma behövas upp mot 70 nya förskolor till och med Det motsvarar med nuvaran de byggnadssätt drygt 40 fotbollsplaner. Det ta motverkar stadens ambition att uppnå en yteffektiv markanvändning. För att åstadkomma förskolor med god kvalitet i en tät stad krävs nytänkande. Inno vativa lösningar för förskolor i flera våningar ska prövas och möjligheterna att samutnyttja grön mark behöver utvecklas. Nya byggnads former och kreativ arkitektur har potential att ge förskolor nya kvaliteter. I den redan bebyggda staden är det svårt att finna mark för nya byggnader. Att utnyttja mångfunktionella byggnader och lokaler som kan anpassas efter behov samt strategis ka inköp av fastigheter, till exempel i villaom råden kan vara sätt att bidra till fler förskolor. Illustration: Džiugas Lukoševičius 45

6 46 stadsmiljön. Nära tillgång och hög tillgänglighet till samhällsservice är särskilt vik tigt för stadens äldre och malmöbor med någon form av funktionsnedsättning. Närheten är också en viktig aspekt från ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Generellt kommer serviceverksamheter att i ökad utsträckning behöva sam existera med boende och med andra verksamheter. Relationer blir mer komplexa och ökat ömsesidigt hänsynstagande blir nödvändigt. Det kan krävas nya rutiner och administrationsformer, nya organisationsformer och ersättningsmodeller. Inom Malmö sjukhusområde planerar Region Skåne för en kraftig koncentration och förtätning i linje med Fördjupad översiktsplan för UMAS Triangeln Medeon (2008). När staden växer kommer även kommunala kulturinstitutioner att behöva expandera. De ska då kunna erbjudas kompletterande faciliteter på platser som stödjer strävan efter ett brett kulturutbud i hela staden. Mark för näringslivet A Läs mer om det pågående arbetet med förslag till Markprogram för närings livet (Samrådshandling 2010). Malmö ska kunna erbjuda ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter inom kommunen. Med en ökande befolkning ökar behovet av arbetsplatser och efter frågan på mark för verksamheter är stor. En stad som växer hållbart måste dock hushålla med marken vilket innebär att alla verksamheter får klara sig med min dre mark per person. Både i den blandade staden och i verksamhetsområden är det en utmaning att skapa funktionella miljöer med god stadsmiljö som medger många arbetstillfällen på liten yta. I gengäld erbjuder Malmö en stor hemma marknad, goda internationella kontaktmöjligheter, en tydlig miljöprofil och en stadsmiljö som ger mervärden åt företagen. För ändr a d n äring s livsstrukt ur Genom den pågående omvandlingen från industristad till kunskapsstad och eve nemangsstad har Malmö fått ett mer diversifierat näringsliv som är mindre sår bart för förändringar i omvärlden än vad den renodlade industristaden var. Malmös näringsliv har på två decennier genomgått en omfattande förnyelse då delar av tillverkningsindustrin ersatts med mer diversifierade verksamheter. Nu arbetar endast 8 % av Malmös sysselsatta med tillverkning vilket kan jämföras med 15 % för hela Sverige. I Malmö arbetar mer än hälften med handel, företagstjänster, vård, omsorg och sociala tjänster. Även utbildningssektorn sysselsätter många. Många sysselsätts inom kunskapsintensiva tjänstebranscher. Många branscher växer, men särskilt stark är utvecklingen inom kreativa branscher media, marknadsföring, kultur, musik, film, design och liknande. Även turism och besöksnäringar har visat en positiv utveckling med kraftigt ökad omsättning och sysselsättning. En annan betydelsefull förändring är att de stora företagen numera inte är lika dominerande. Idag har de flesta av Malmös företag färre än tio anställda. Den bl a nda de sta den Ma l m ös största v erksa m h ets o m r å de! Huvuddelen av Malmös arbetsplatser finns i det som kan kallas den blandade staden tillsammans med bostäder. De flesta typer av verksamheter kommer även fortsättningsvis att kunna bedrivas i den blandade staden. Det är också dessa stadsintegrerade branscher som ökar mest i sysselsättning. Exempel på dessa verksamheter är administration, företags- och konsulttjänster, forskning och utveckling, detaljhandel och service, besöksnäring, hotell och restauranger, utbildning, vård, friskvård och medicinsk verksamhet. I Malmö finns mycket goda expansionsmöjligheter för denna typ av verksam heter på platser där flera olika funktioner kan samsas. I samband med pågående omvandling i Västra Hamnen och kommande omvandling i Nyhamnen och Norra Sorgenfri finns stor kapacitet för verksamhetslokaler av olika slag. Även utbyggna den av Hyllie kommer i stor utsträckning att bestå av verksamhetslokaler. Förtät ning i dagens bostadsdominerade stadsdelar ger möjlighet till komplettering med arbetsplatser. Särskilt goda förutsättningar för verksamheter finns i city området och områden inom gångavstånd från järnvägsstationer och spårvägsstråk. I anslutning till sjukhusområdet och Medeon skapas en ny funktionsblandad stadsdel med fokus på medicinsk forskning, utbildning och företagande Det medicinska Malmö. Nya forskningsmiljöer kan byggas som ger goda utvecklings möjligheter för den avancerade forskning som pågår inom SUS. Världsledande forskning kan här integreras med nya bostäder, grönska och intensivt stadsliv. Genom Citytunneln blir området ett av de mest lättillgängliga i regionen. Även Universitetsholmen och Västra Hamnen har goda förutsättningar för forsknings institutioner och utvecklingsföretag. T r ansp orter o c h lo g istik Det geografiska läget gör Öresundsregionen till en perfekt port till Skandinavien, Baltikum och övriga Europa. Malmö och Köpenhamn driver hamnverksamhet i det samägda bolaget Copenhagen Malmo Port (CMP), och verksamheten har utvecklats väl under det senaste decenniet. Inom de närmaste åren kommer Malmö att kunna erbjuda avsevärt förbätt rade förhållanden för logistik med i synnerhet hamnanknuten verksamhet. För närvarande anläggs ett nytt logistikcentrum med godsfärje- och containertermi naler i Norra Hamnen. Stora effektivitets- och miljövinster kan göras genom att det finns goda omlastningsmöjligheter mellan fartygs-, tåg- och lastbilstranspor Nyhamnen Nyhamnen kan bli en tättbebyggd ut vidgning av centrum med bostäder, service, kultur och verksamheter. Nyhamnens läge mellan Centralstationen och hamnbassängerna ger platsen en stor potential att bli ett attraktivt och intressant tillskott i Malmös stadsväv. Nyhamnen blir Malmös nästa omvandlingsområde när Västra Hamnen och delar av Hyllie färdig ställts. Platsen kan med sitt regionalt strategiska läge bli minst lika attraktivt som Västra Hamnen för företagsetableringar. Nyhamnen har idag ett profil med några höga hus som reser sig över omgivningen. Denna skyline kan få bli taggigare och om rådet som helhet kan få en betydligt högre täthet än andra områden i Malmö. Hög täthet ställer krav på stadsrum, par ker och grönska och kräver noggranna stu dier för att ge en attraktiv stadsmiljö. Illustration: Kanozi arkitekter / Jernhusen 47

7 4 8 utbyggnadsstr ategi tät, när a och bl andad stad utbyggnadsstr ategi tät, när a och bl andad stad 4 9 ter. Företag som vill dra nytta av närhet till dessa anläggningar beräknas kunna etablera sig här från och med år Industri, lager och liknande verksamheter Det är framför allt verksamheter som är störande och riskabla som inte kan lokaliseras tillsammans med boende och som måste hänvisas till renodlade verksamhetsområden ( industriområden ). Tung industri och logistikföretag kräver stora ytor för byggnader och trafik samt skyddsavstånd till bostäder. Den här typen av verksamheter kommer i huvudsak att koncentreras till Norra Hamnen. Viss kapacitet för verksamheter som av olika anledningar inverkar störande på omgivningen finns till exempel i Fosieby industriområde samt i Mellersta och Östra Hamnen. Nya områden föreslås i lägen i omedelbar anslutning till Yttre Ringvägen. Många industri- och verksamhetsområden är mycket lågexploaterade med expansionsytor och stora markparkeringar. För att klara av att tillgodose näringslivets behov av mark och lokaler i en tätare stad är det viktigt att möjliggöra att dessa områden bebyggs tätare. Det krävs att kommunen i samarbete med fastighetsägare och näringsidkare tar initiativ till utvecklingsarbete och pilotprojekt. Regionala perspektiv och samverkan med grannkommunerna i etableringsfrågor kan underlätta möjligheterna att hitta lokalisering av vissa typer av företag. HAndel och Kommersiell service Människor rör sig idag över allt större områden för att handla och roa sig. Inom detaljhandeln har en betydande koncentration skett och specialisering både när det gäller dagligvaror och urvalsvaror. Stora butiker samlas i city och i externa handelsområden medan servicen i bostadsområden glesnar. Ett annat utvecklingsdrag är att intresset ökar för handelsplatser där shopping kan kombineras med upplevelse. Handel och kommersiell service gynnas i allmänhet av en tätare bebyggd stad eftersom underlaget ökar. Förutsättningarna för lokal handel och service förbättras. Större lågexploaterade handelsområden kan bebyggas tätare och omvandlas till mer blandad stadsbebyggelse. Cityhandeln i Malmö har lyckats hävda sig i konkurrensen med stora anläggningar i externa lägen. Ett skäl till detta är att kundunderlaget i form av boende och arbetande i den centrala staden ökar. Det är också ett resultat av en målmedveten samverkan om stadsmiljöförbättringar mellan kommun, fastighetsägare och handels företag, och ambitionen är att denna samverkan ska vidareutvecklas. En stor del av detaljhandeln finns i den blandade staden och kommunen verkar för att byggherrar i lämpliga lägen ska möjliggöra handel och service i bottenplanet på bostads- och kontorshus i ny stadsbebyggelse. Även om underlaget är litet för handel inledningsvis ska nya byggnader utformas så att bottenvåningar senare ska kunna omvandlas till handelslokaler. Att planera för handel nära bostäder är en väsentlig jämställdhetsaspekt. En betydande utbyggnad av Malmös detaljhandel sker också i Hyllie, en knutpunkt som har mycket god tillgänglighet med både regional och lokal kollektivtrafik. Här skapas expansionsmöjligheter för handeln i ett läge som både får lokalt kundunderlag och är lättillgängligt med kollektivtrafik och bil. När den storskaliga handeln i Hyllie och Svågertorp är utbyggd planeras inga ytterligare renodlade handelsområden inom överskådlig framtid. Nya handelsföretag som vill etablera sig i Malmö ska kunna lokaliseras i befintlig stadsstruktur med fördel i befintliga centrum eller stationsnära lägen. Handel i verksamhetsområden bör undvikas. Framför allt ska handel med dagligvaror finnas där människor bor. Malmö Cleantech City Tätare stad: idéskiss Pildammsvägen Malmö satsar på att bli en attraktiv plats för att starta, driva och utveckla företag inom cleantech-området. När staden har växt och befolkningen ökat har innerstaden historiskt sett utvidgats. Illustration: Victoria Skoglund, Sustainable studio Med cleantech avses all ny teknik som är mindre skadlig för miljön än tillgängliga alternativ. Koncentration och närhet är viktigt för projektet Malmö Cleantech Cluster. Västra Hamnen, Sege Park, Augustenborg och Norra Hamnen är viktiga noder där det redan finns en viss koncentration av cleantechföretag. I Norra Hamnen, med närhet till E.ON:s och Sysav:s anläggningar, finns goda förutsättningar för produktion och utveckling inom energi och återvinning. Augustenborg är en levande testbed för lokala kretsloppslösningar och dagvattenhantering. I Sege Park provas framtida energilösningar i form av solceller och solkraftverk i full skala. En ny mötesplats för cleantech företag, Malmö Cleantech Center öppnade i mars Det finns ett dynamiskt samspel mellan stadens tillväxt och stadskärnans utbredning. Gränsen mellan stad och förstad ska fortsätta att successivt flyttas utåt mot Yttre Ringvägen och de centrala infartslederna ska utvecklas till stadshuvudgator. Potentialen för ny bebyggelse längs infartsleder är stor. Denna idéskiss visar en kombination av nya kvarter och öppnare bebyggelse längs Pildammsvägen. Genom att bygga på bland annat parkeringsplatser kan ett tätare men ändå fortsatt grönt gaturum skapas. Det finns kapacitet längs Pildammsvägen för att bygga mer än 1000 lägenheter och lika många arbetsplatser. Nya bostadstyper, arbetsplatser och service ger ökade möjligheter till ett lokalt stadsliv längs gatan. Vägens barriäreffekt bryts och trafiktempot minskas. Idéskiss: Jaenecke arkitekter / MKB