Årsredovisning Dnr

Transkript

1 Årsredovisning Dnr

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Resultatredovisning 3 Polaråret Organisation och verksamhetsstyrning 4 Återrapporteringskraven 7 Planering av svensk polarforskning 13 Internationellt samarbete 14 Miljö 15 Kommunikation 16 Forskningsinfrastruktur 18 Forskningsexpeditioner 19 Uppdragsverksamhet 21 Planerade forskningsexpeditioner 22 Genomförda expeditioner Resultaträkning 30 Balansräkning 31 Anslagsredovisning 33 Tilläggsupplysningar och noter 34 Tilläggsupplysningar 34 Noter 37 Sammanställning över väsentliga uppgifter 42 Undertecknande 43 Sida 2 av 43

3 Resultatredovisning Polarforskningssekretariatets uppgift är att främja förutsättningar för och samordna svensk polarforskning och utveckling i polarområdena. Vår vision är att bidra till att polarforskning av hög kvalitet genomförs, sprids och används i samhället. Det sker genom att erbjuda förutsättningar för forskning i polarområdena, bistå med expertstöd inom det polara området och öka medvetenheten om polarområdena och polarforskning. Årsredovisningen är myndighetens återrapportering till regeringen och i den ska verksamhetens resultat redovisas och kommenteras i förhållande till myndighetens instruktion och regleringsbrev. Polaråret 2013 En av Polarforskningssekretariatets viktigaste verksamheter är att planera och genomföra forskningsexpeditioner. Under 2013 har forskningsexpeditioner genomförts till både Arktis och Antarktis. Expeditionen till de svårtillgängliga De Long-öarna i ryska Arktis var den sista pusselbiten i ett forskningsprojekt som undersöker den tektoniska utvecklingen av den amerasiska bassängen, vilket har betydelse för vår kunskap om exempelvis naturresurser och havsströmmar. Ett gott exempel på hur myndigheten skapar förutsättningar för viktig forskning genom att etablera nya samarbeten och skapa unika logistiska lösningar. Under sommaren genomfördes också den andra norsk-svenska forskningsexpeditionen Oden Arctic Technology Research Cruise (OATRC) nordost om Grönland. Detta är ett exempel på den utökade verksamheten för den mer industrinära forskningen, här i samarbete med universitetet i Trondheim. För att ytterligare kunna stödja den innovationsinriktade och industrinära polarforskningen har konceptet Swedish Arctic Innovation Initiative utvecklats. Två forskare från Institutet för rymdfysik i Kiruna tillbringade säsongen 2012/13 på norska forskningsstationen Troll i Dronning Maud Land i Antarktis där de fortsatte arbetet med atmosfärradarn Moveable Atmospheric Radar for Antarctica (MARA). Under året har resurser allokerats till planering av framtida forskningsexpeditioner, framför allt till SWERUS-C3 i Arktiska oceanen som planeras till sommaren Sekretariatet och Vetenskapsrådet (VR) gjorde en gemensam utlysning för stöd till fältbaserad polarforskning. VR:s bedömning av projektförslagen var vägledande för sekretariatets prioriteringar. Tio projekt antogs för fortsatt planering. Polarforskningssekretariatet ansvarar för infrastruktur för polarforskning. Abisko naturvetenskapliga station (ANS) är ett tydligt exempel som fortsätter att skapa stort intresse i forskarsamhället. ANS har kvalitetsgodkänts och blivit en del av nätverket Swedish Infrastructure for Terrestrial Ecosystem Science (SITES) som finansieras av VR via Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Sekretariatets stöd för polarforskning som inte kräver fältstudier har utvecklats, bland annat genom programvärdskapet för det MISTRA-finansierade forskningsprogrammet Arctic Futures in a Global Context. I det internationella arbetet har sekretariatet haft ett nära samarbete med Sveriges ordförandeskap för Arktiska rådet. Sverige spelar även fortsättningsvis en framträdande roll inom flera internationella polarforskningsorgan genom sekretariatets deltagande. Sida 3 av 43

4 Den interna organisationsutvecklingen har fortsatt i syfte att förbättra sekretariatets förmåga att främja svensk polarforskning. I början av 2013 samlokaliserades den Stockholmsbaserade verksamheten och flyttade till lokaler på Djurgården. För andra året i rad belönades sekretariatets årsbok med Svenska Publishing-Priset i kategorin Årsredovisningar/Verksamhetsberättelser övriga. Organisation och verksamhetsstyrning Myndigheten är organiserad i fem enheter; Enheten för forskningsplanering, Enheten för forskningsinfrastruktur, Abisko naturvetenskapliga station, Kommunikationsenheten och Enheten för verksamhets- och ledningsstöd. Föreståndaren och enhetscheferna bildar tillsammans en ledningsgrupp. Polarforskningssekretariatet är en enrådighetsmyndighet med ett insynsråd som regeringen utsett för perioden Insynsrådet har under året haft tre möten där man bland annat behandlat strategisk planering, internationalisering, utveckling av forskningsinfrastrukturen och kompetensförsörjning. Polarforskningssekretariatet har sedan starten 1984 haft sina kontorslokaler hos Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm, med verkstad och förråd inom Stockholms universitets område i Kräftriket. Under 2012 beslutades om samlokalisering av den Stockholmsbaserade verksamheten och i januari 2013 flyttade sekretariatet till Rosenvik på Djurgården med Sjöfartsverket som hyresvärd. Miljöarbetet har fortsatt med uppföljning av den miljöutredning av ANS som startade under år Miljökonsekvensbeskrivningar har gjorts av årets expeditioner. Kompetensförsörjning För att säkerställa att myndigheten har adekvat kompetens för sitt uppdrag uppdateras en bemanningsplan kontinuerligt utifrån en samlad bedömning av verksamheten och personalens kompetens. Personalens kompetens finns inom ledning, teknik, kommunikation och naturvetenskapliga ämnen samt ekonomi, personal och administration. I december 2013 uppgick sekretariatets personal till 37 ( ) personer, 20 (20) kvinnor och 17 (19) män mellan 27 och 66 år. Under året har fyra (2012 tre) personer slutat sina tillsvidareanställningar, varav två med anledning av pensionsavgång. Under året har elva (2012 åtta) anställda varit helt eller delvis tjänstlediga för föräldraledighet eller för att prova på annat arbete. Nyrekryteringar har skett till flera enheter, bland annat har tre enhetschefer rekryterats, varav en var föranledd av planerad pensionsavgång. Nyrekryteringsbehoven det kommande året beräknas uppgå till 2 3 personer. Myndigheten fortsätter med det systematiska arbetsmiljöarbetet och har under året genomfört en arbetsmiljöutbildning. En påbyggnadsutbildning planeras för Ett förbättringsområde som utvecklats har varit introduktionen av nyanställda. Ett arbete med att skapa riktlinjer för handledning, utbildning och uppföljning i samband med expeditioner har påbörjats. Individuell fortbildning och kompetensutveckling har ägt rum även detta år, exempelvis har två personer deltagit i Utveckling av grupp och ledare (UGL). Till kompetensförsörjningen hör också effektivisering och integration samt arbete med myndighetens mål och Sida 4 av 43

5 strategier. Kompetensutveckling med anknytning till olika yrkesområden har också skett. Resultatredovisningens indelning Polarforskningssekretariatets verksamhet styrs av myndighetens instruktion och regleringsbrev. I årsredovisningen ska verksamhetens resultat redovisas och kommenteras i förhållande till instruktion och regleringsbrev. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på kostnader och volym. Sekretariatet har enligt instruktionen flera uppgifter som avser att främja och följa, något som i vissa fall kan vara problematiskt att kvantifiera. I de fall där det är svårt att redovisa volymer sker istället redovisning av prestationer i löpande text. Sedan 2011 redovisas prestationerna delvis annorlunda än tidigare i och med att infrastrukturerna marina forskningsplattformar och terrestra forskningsplattformar redovisas som egna prestationer. Tidigare ingick dessa i forskningsexpeditionerna, som numera endast innehåller expeditionens direkta kostnader och fördelning av gemensamma kostnader. Abisko naturvetenskapliga station redovisas från och med I enlighet med regleringsbrevet ska Polarforskningssekretariatet återrapportera de olika verksamheterna i form av tidsserier över de fem senaste budgetåren där så är möjligt. Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter och kostnader varierar mellan åren beroende på expeditionsverksamhetens inriktning och omfattning. Forskningssatsningar med omfattande samordning och krävande logistik dominerar. Sekretariatet har under flera år haft möjlighet till stora anslagssparanden, vilket varit en förutsättning för finansiering av omfattande och kostnadskrävande expeditioner. Att detta fortsätter är av största vikt för att sekretariatet även i framtiden ska kunna genomföra stora forskningsexpeditioner. För 2013 uppgår anslagssparandet till tkr, vilket är avsett för att delfinansiera forskningsexpeditionen SWERUS-C3 till Arktis med isbrytaren Oden sommaren Kostnaden, ca tkr, är avsevärt högre än vad ett års anslag kan rymma. En del av expeditionen finansieras av medel från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ramanslag med anslagssparande (tkr) Ramanslag Anslagssparande från föregående år Disponibelt belopp Förutom ramanslaget utgörs intäkterna av avgifter och bidrag. Verksamhetens intäkter exklusive ramanslaget (tkr) Intäkter av avgifter enligt Varav intäkter av boendet vid ANS Intäkter av uppdragsverksamhet 1) Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar Bidrag från statliga myndigheter Bidrag från EU:s institutioner Bidrag från övriga Finansiella intäkter Totalt Exklusive finansiella intäkter Sida 5 av 43

6 Avgifterna är framför allt från forskarboende vid Abisko naturvetenskapliga station (ANS) och från uppdragsverksamhet. Avgifterna för forskarboende vid ANS ska enligt regleringsbrevet uppgå till minst full kostnadstäckning. En av svårigheterna med att uppnå minst full kostnadstäckning är att intäkterna i huvudsak hänförs till sommarhalvåret då beläggningen på stationen är störst, medan stationen har kostnader för driften hela året. En annan svårighet har varit att hitta en rättvisande fördelningsnyckel av stationens gemensamma kostnader för denna prestation. Boendet utgör endast en del av verksamheten vid stationen och vi har inte funnit en tydlig avgränsning i redovisningen av kostnaderna för forskarboendet i förhållande till annan verksamhet vid stationen. Bidragen avser olika projekt där sekretariatet antingen har ett värdskap eller ingår som en part i ett samarbete. I enlighet med regleringsbrevet har utgiftsprognoser för anslaget lämnats vid fem tillfällen i informationssystemet Hermes. Kostnader för verksamhetens prestationer Nedan presenteras kostnaderna för verksamheten åren och Totala kostnader av verksamhetens prestationer (tkr) Prestation Forskningsplanering Forskningsinfrastruktur Forskningsexpeditioner Internationellt samarbete Miljö Kommunikation Externt finansierade projekt och program Totalt Verksamhetens totala kostnader (tkr) Verksamhet Forskningsexpeditioner Polarveckan Internationellt samarbete Miljö Kommunikation Totalt Uppdragsverksamhet Sedan 2006 har sekretariatet haft möjlighet att ta ut avgifter för polarforskningsexpeditioner utan den begränsning som följer av 4 andra stycket avgiftsförordningen, dvs. att tjänsteexporten ska vara av tillfällig natur och uppgå till mindre belopp. Uppdragsverksamheten består antingen av samarbeten med delad finansiering, eller av verksamhet där uppdragsgivaren helt svarar för finansieringen. Tjänsteexport - resultatrapport (tkr) +/- Intäkter Kostnader +/- Ack. +/ utgående 2013 Polarforskningsexpeditioner Överskottet från tjänsteexporten används som delfinansiering för drift och underhåll samt nyanskaffning av infrastruktur för forskning ombord på isbrytaren Oden. Sida 6 av 43

7 Intäkter och kostnader tjänsteexport (tkr) Expedition Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Expeditioner/ projekt tom ) Oden Southern Ocean 2008/ LOMROG II Oden Southern Ocean 2009/10 Oden Southern Ocean 2010/ EAGER LOMROG III OATRC OATRC Oden, gemensam Totalt Ackumulerat saldo ) Ingående saldon 2009 Återrapporteringskraven Återrapporteringskrav i regleringsbrev: Polarforskningssekretariatet ska redovisa sin medverkan i internationella förhandlingar inom Arktis- och Antarktissamarbetet, sina insatser till stöd för Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet och verksamheten kring isbrytaren Oden. Uppdrag i regleringsbrev: Sekretariatet ska redovisa hur verksamheten vid forskningsstationen i Abisko har utvecklats sedan övertagandet 2010 från Kungl. Vetenskapsakademien. Medverkan i internationella förhandlingar inom Arktis- och Antarktissamarbetet Polarforskningssekretariatets engagemang i de internationella förhandlingarna beskrivs i avsnittet Internationellt Arktis- och Antarktissamarbete (se sidan 14). Stödet för Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet Arktiska rådet är de arktiska staternas samarbetsforum för en ansvarsfull utveckling av regionen. Sverige var ordförandeland och Polarforskningssekretariatet har, löpande under perioden, haft stödjande och strategiska diskussioner med det svenska ordförandeskapet. Under året har underlag lämnats till olika rapporter, framför allt till Senior Arctic Officials Report to Ministers, Kirunamötet 15 maj. Sekretariatet har också vid flera tillfällen varit värd för eller deltagit i möten med anknytning till Arktiska rådet. Under 2013 besökte Arktiska rådet Abisko där föreståndaren presenterade forskningen i området. Även efter att Sveriges tid som ordförandeland för Arktiska rådet upphört har samverkan och stöd till UD fortsatt. Sida 7 av 43

8 Verksamheten kring isbrytaren Oden Polarforskningssekretariatet och ägaren Sjöfartsverket har sedan många år ett framgångsrikt samarbete kring isbrytaren Oden, som är en unik kombination av forskningsfartyg och isbrytare. Sedan 1991 har Oden använts för 19 forskningsexpeditioner till Arktis och Antarktis. Nära 800 forskare har deltagit i expeditionerna, som totalt har resulterat i ca 300 vetenskapliga artiklar. Under 2011 tog Sjöfartsverket beslut om att Oden ska användas i svenska farvatten under vinterhalvåret. Därmed avbröts den svensk-amerikanska forskning i Antarktis som pågått sedan 2006/07 med Oden som bas. Genom åren har forskningsexpeditionerna med Oden finansierats genom olika lösningar i tillägg till sekretariatets ramanslag. Att ständigt söka nya vägar att finansiera Sveriges mest betydande marina polarforskningsplattform innebär stora osäkerheter och omöjliggör en långsiktig planering. Det försvårar även möjligheterna att säkra viktiga långsiktiga internationella forskningssamarbeten. Oden har löpande anpassats till forskning genom permanenta laboratorier, vinschar, avancerad multibeamutrustning och bättre logimöjligheter för forskare ombord. Dessutom ansvar sekretariatet för insamling av basdata, infrastruktur för IT och kommunikation (se även sidan 18). Uppdrag angående Abisko naturvetenskapliga station Polarforskningssekretariatet övertog i december 2010 ansvaret för verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station (ANS) från Kungl. Vetenskapsakademien (KVA). Under 2013 har sekretariatet haft en dialog med Statens fastighetsverk (SFV) som förhandlat med KVA om övertagande av byggnaderna. Abiskostationen utgör en unik forskningsplattform i arktiska Sverige där internationell och svensk forskning bedrivits i nära hundra år. Verksamheten och etablerade samarbeten med universitet och forskare har vidareutvecklats. Diskussioner har förts mellan Abiskoforskare och sekretariatet kring hur den vetenskapliga styrningen ska ta form. Under 2013 har verksamheten, liksom tidigare, dominerats av fältarbete med gästforskare och egen personal, främst under sommarsäsongen. Stationen har varit involverad i flera konferenser, fältkurser och vetenskapliga möten, organiserade av såväl svenska som utländska universitet. En forskargrupp från Umeå universitet, Climate Impacts Research Centre (CIRC), har varit verksam vid stationen under hela året. Under 2013 anställdes ny stationschef. Antalet besökare vid Abisko naturvetenskapliga station Gästande forskare, fältassistenter och studenter Antal besök Antal unika personer Antal persondygn Konferensbesökare Antal grupper Antal gäster Antal persondygn Sida 8 av 43

9 Fördelningen av ämnesområden är förhållandevis stabil från år till år. Forskningsprojekt (ämnesvis) vid Abisko naturvetenskapliga station Ämnesområde Antal % Antal % Antal % Växtekologi Biogeokemi Zooekologi Naturgeografi Limnologi Ekologi Fjärranalys Övriga Totalt Nätverk Vid utgången av 2013 avslutades del 2 av EU-projektet International Network for Terrestrial Research and Monitoring in the Arctic (INTERACT), som påbörjades INTERACT är ett europeiskt program som ger forskare tillgång till forskningsstationer, ursprungligen i norra Europa och Ryssland, men idag är 44 stationer över hela Arktis anslutna och antalet ökar för varje år. INTERACT har varit mycket framgångsrikt och projektledningen ansöker om en fortsättning, INTERACT II. Under har 29 forskningsprojekt vistats vid ANS. Forskningsprogrammet Integrated Carbon Observation System (ICOS) startade under europeiska länder står bakom en infrastruktur som tillhandahåller mätdata och information om växthusgaser. Den svenska delen av projektet leds av Lunds universitet med finansiering från Vetenskapsrådet. ANS är värd för en av de sex svenska fältstationerna. Under 2013 etablerades det svenska stationsnätverket Swedish Infrastructure for Ecosystem Science (SITES) på initiativ av Vetenskapsrådet (VR). Syftet med nätverket är att skapa en sammanhållen nationell resurs där forskare får tillgång till faciliteter för fältforskning över hela landet och till de ingående stationernas monitoring-/forskningsdata. De nio ingående stationerna täcker hela landet och bygger på samfinansiering från VR och de ingående stationernas huvudmän. SITES leds av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Observationer och monitoring Vid ANS bedrivs monitoring/miljöövervakning i form av mätningar av ett trettiotal klimatologiska parametrar som temperatur, nederbörd, vind- och lufttrycksförhållanden, men också förändringar av den fysiska, biologiska och kemiska miljön runt stationen. Vissa mätningar har pågått sedan 1913 och dessa långa mätserier utgör en viktig kunskapsbas av stor betydelse för dagens forskning. Resultaten av stationens egna mätningar lagras och görs tillgängliga för gästforskare och andra intresserade. Mätningar sker även på uppdrag av myndigheter som SMHI, Sveriges geologiska undersökningar (SGU), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL). Data från uppdragsmonitoring finns tillgängliga vid respektive myndighet. Vissa mätserier presenteras även på den populärvetenskapliga webbplatsen Abiskoögat, som är ett samarbete mellan ANS och Länsstyrelsen i Norrbottens län. Sida 9 av 43

10 Bibliotek och bibliografi I stationens bibliotek finns internationella vetenskapliga tidskrifter och publikationer som blivit resultatet av forskning vid ANS. Dessa finns i en tryckt bibliografi som sträcker sig fram till 1992, därefter finns årliga tillägg. I ett pågående forskningsprojekt, Abisko GIS, har drygt projektbeskrivningar, från mitten av 1980-talet fram till 2012, digitaliserats och förts in i en sökbar databas. Modernisering av stationen Arbetet med att modernisera stationen påbörjades under 2013 och underlättades av regeringens beslut att bidra med tkr. Tre områden är prioriterade: - Det interna lyftet omfattar upprustning av laboratorierna, IT-kommunikation och arbetsmiljö för forskare och anställda, skapande av mötesplatser, förbättringar av informationssystemet för forskarna, liksom av ANS monitoring- och forskningsdatabas. På sikt behöver även fastigheten som sådan uppgraderas i miljövänlig riktning. - Genomgång av instrument, metoder och tillgänglighet av data har påbörjats. - Framöver ska forskningsplaneringsprocessen vid ANS ske i större samstämmighet med sekretariatets övriga forskningsplanering. Forskningsprojekt vid Abisko naturvetenskapliga station 2013 Projekt Greenhouse gas balances in Stordalen Measurements of terrestrial energy balance components in the Torneträsk area Spatially distributed hydrological and peat modelling in sub- Arctic environments Tracing flow pathways and carbon sources in sub-arctic catchment areas Methane in the Arctic methane isotope studies Quantifying cryogenic soil-mixing and its role for the long-term carbon cycling in the Arctic Kolcykeln i terrestra system under klimatvariabilitet: Carbo-Extreme, WP2 Structure and function at Stordalen mire Natural emissions of volatile organo-halogens in Arctic and sub- Arctic terrestrial systems Trace gas emissions from Stordalen Sampling of permafrost in WP3 Landscape level inventory of soil organic matter at Abisko as part of the PAGE21 project Effects of summer warming and winter snow regime on carbon and nutrient cycling in a sub-arctic blanket bog Estimating ecosystem service uncertainty N cycling in contrasting ecosystems Phenology and N cycling Carbon dynamics of the Stordalen palsa peatland Greenhouse gas balances in Stordalen Trace gas emissions from Stordalen Methane and other greenhouse gases in the Arctic measurements, process studies and modelling Linking geochemistry, isotopic chemistry and microbial dynamics & community composition in a thawing permafrost peatland, Stordalen Mire Forskningsledare Anders Lindroth, Lunds universitet Anders Lindroth, Lunds universitet Andreas Persson, Lunds universitet Elin Jantze, Stockholms universitet Euan Nisbet, University of London Jonatan Klaminder, Umeå universitet Margareta Johansson, Lunds universitet Nigel Roulet, McGill University, Montreal Ole Stig Jacobsen, Köpenhamns universitet Patrick Crill, Stockholms universitet Peter Kuhry, Stockholms universitet Peter Kuhry, Stockholms universitet Rien Aerts, University of Amsterdam Ron Smith, Centre for Ecology and Hydrology Bush Estate, Penicuik Scott Wilson, University of Regina, Regina Scott Wilson, University of Regina, Regina Silvie Harder, McGill University, Montreal Thomas Friborg, Köpenhamns universitet Torben Christensen, Lunds universitet Ute Skiba, Centre for Ecology and Hydrology Bush Estate, Penycuik Virginia Rich, University of Arizona, Tucson Sida 10 av 43

11 Projekt Snöprovtagning C14 Remote sensing and multi-scale integration of soil moisture for improved understanding of permafrost response and feedback in a changing climate Spectral measurements Climate change impacts on forest phenology, and implications for Swedish forest management Collection of field data for a satellite based remote sensing project with the aim to detect insect infestations in forests Mire Ecosystem Transition Area flux Mapping and valuing ecosystem services LARGE - Laser scanning of Arctic regional environments Norrskensobservation Informationsteknologi: Kommunikation mellan sensorer i fält Hidden diversity in the genus Synura (Stramenopiles): quantifying diversity and organizing functiona Snow melt dynamics using satellite data Forecasting Arctic soil microbial diversity The stability and reactivity of peat organic matter across a hydrology gradient in Stordalen mire Stability and reactivity of peat organic matter from experimental climatic warming of a sub-arctic bog Field studies in Geomorphology Subsurface carbon and nitrogen pools and potential mobilization in permafrost-affected soil environments Torneträsk dendroclimatology Estimating glacial deposit thickness using geopenetrating radar (GPR) in the Abisko area Inventering av tidigare fältstudieplatser samt nyfunnen "rock glacier" i Kärkevagge Permafrost and vegetation interaction Plant-soil interactions in a greening Arctic: effects of shrub expansion on carbon cycling (ShrECC II) Soil organic carbon distribution in the forest-tundra ecotone ANS monitoring database GHG and the thermal convection and radiation in the Atmosphere Effects of dispersal on community structure of aquatic insects in Arctic lakes Carbon sequestration in Torneträsk lake basin Tourism and climate change Influence of plant-microbial interactions and climate on plant performance and ecosystem CN pools Fine root dynamics A survey of alien and native species along elevational gradients in a MIREN core region Plant invasions at high altitudes and latitudes: what drives them and how to manage them? Forest line seed quality monitoring/sampling across northern Scandinavia Long-term population dynamics of Carex and Pinguicula Drosera rotundifolia leaf colour as a bio indicator of N Deposition Home-field advantage effects on litter decomposition UV-B and CO2 impacts on a sub-arctic heath Forskningsledare Örjan Gustafsson, Stockholms universitet Annett Bartsch, Vienna University of Technology, Wien Lars Eklundh, Lunds universitet Lars Eklundh, Lunds universitet Lars Eklundh, Lunds universitet Lars Eklundh, Lunds universitet Pier Paolo Franzese, Parthenope University of Naples, Neapel Robert Bingham, University of Aberdeen, Aberdeen Carl-Fredrik Enell, Sodankylä Geophysical Observatory, Sodankylä Lars-Åke Nordén, Uppsala universitet Magda Skaloudova, Charles University, Prag Eberhard Parlow, University of Basel, Basel Arwyn Edwards, Aberystwyth University, Aberystwyth Anna Normand, Lunds universitet Anna Normand, Lunds universitet Christer Jonasson, Kungl. Vetenskapsakademien Christian Jörgensen, Köpenhamns universitet Håkan Grudd, Stockholms universitet Jonatan Klaminder, Umeå universitet Jöran Rehn, Uppsala universitet Margareta Johansson, Lunds universitet Thomas Parker, University of Stirling, Stirling Thomas Parker, University of Stirling, Stirling Fabian Rey, University of Bern, Bern Dan Constatinescu, University Polytehnica of Bucarest, Bukarest Catherine Hein, Umeå universitet Jan Karlsson, Umeå universitet Marcus Ednarsson, Umeå universitet Anders Michelsen, Köpenhamns universitet Ann Milbau, Umeå universitet Ann Milbau, Umeå universitet Ann Milbau, Umeå universitet Annika Hofgaard, Norsk institutt for naturforskning (NINA), Trondheim Brita Svensson, Uppsala universitet Brita Svensson, Uppsala universitet David Wardler, Umeå universitet Dylan Gwynn-Jones, Aberystwyth University, Aberystwyth Sida 11 av 43

12 Projekt Climate and plant root controls on losses of old organic carbon from permafrost soils Fungi in Arctic/Alpine environments Spatio-temporal patterns in vegetation composition at a tundra slope in Abisko Experimental warming of subarctic peat bog Bryophyte trait research Changes in soil organic matter and decomposition due to defoliation of sub-arctic birch Plant resistance and resilience along altitudinal gradients Extreme winter warming in the high North and its biological effects in the past, present and future EWWA Functional trait upscaling research centre (FUTURE) Climate change: long term impact on above and below ground communities Ectomyccorhizal fungi and the stability of soil organic matter in a changing Arctic Local adaptation and gene flow in Empetrum Hermaphroditum Arctic plant responses to cold Tremellales in Sweden Monitoring Bryophytes in snow lays at Latnajaure Genetic basis of local adaptations in Arabis alpina Snow-vegetation interactions Effects of wintertime warming on the Arctic vegetation Investigations of reproductive barriers between Salix herbacea and Salix polaris in a hybrid-zone International tundra experiment (ITEX) Global Observatory Research Initiative in Alpine Areas Demographic causes of latitudinal range limits of a mountain plant across two continents: experimentally assessing direct climate effects and indirect effects of neighbouring plants and pollinators Swedish Taxonomy Initiative (Swedish Nematinae project) Multiple interactions of different herbivores on birch Population dynamics of geometrid moths and other insect herbivores in mountain birch forests Insamling av sammetskvalster till pågående forskning Long term effects of herbivores The role of herbivory and climate driving vegetation change in the sub-arctic tundra a trait based approach Nestbox breeding birds in the Abisko area. Also bird faunistics, phenology and breeding bird census. Fjällbjörkmätarutbrottens roll i fjällbjörkskogens dynamik ALPINOBOMBUS: Study of pheromones and DNA of Alpinobombus and other high Alpine Bombus Effects of climate change on life history, ecology and behaviour of the Willow warbler Collection of butterflies of the genus Colias for ecological experiments and genetic analysis Foraging patterns by herbivores in relation to distribution of forest vegetation and forage Forskningsledare Ellen Dorrepaal, Umeå universitet Ellen Larsson, Göteborgs universitet Gerald Jusasinski, University of Rostock, Rostock Hans Cornelissen, VU University, Amsterdam Hans Cornelissen, VU University, Amsterdam Hans Göransson, University of Natural Resources and Life Sciences (BOKU), Wien Hélène Prouillet-Leplat, Umeå universitet Jarle Bjerke, Norsk institutt for naturforskning (NINA), Trondheim Johannes Cornelissen, VU University, Amsterdam Juha Alatalo, Uppsala universitet Karina Clemmensen, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Lutz Eckstein, Justus Liebig University, Giessen Marc Knight, University of Durham, Durham Mats Wedin, Naturhistoriska Riksmuseet Nils Cronberg, Lunds universitet Per Toräng, Uppsala universitet Robert Baxter, University of Durham, Durham Sanna Sevanto, Los Alamos National Laboratory, Los Alamos Sophie Karrenberg, Uppsala universitet Ulf Molau, Göteborgs universitet Ulf Molau, Göteborgs universitet William Morris, Uppsala universitet Andreas Taeger, Senckenberg German Entomological Institute, Müncheberg Caroline Stolter, University of Hamburg, Hamburg Helena Bylund, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jeanette Nordqvist, Naturhistoriska riksmuseet Johan Olofsson, Umeå universitet Johan Olofsson, Umeå universitet Nils-Åke Andersson, Abisko nataurvetenskapliga station Olle Tenow, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala Pierre Rasmont, Université de Mons, Mons Sven Jakobsson, Stockholms universitet Sören Nylin, Stockholms universitet Thomas Palo, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå Sida 12 av 43

13 Planering av svensk polarforskning Instruktion: Myndigheten ska när det gäller polarområdena: - bedriva långsiktig planering för forskning och utveckling, - fortlöpande följa nationell och internationell forskning och utveckling, - verka för att data från svensk forskning och relaterad verksamhet bevaras och tillhandahålls. Myndigheten ska vid planering av forskning i polarområdena samverka med Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer. Myndigheten ska samverka med myndigheter och andra organ vars verksamhet har anknytning till forskning i polarområdena. Planering av svensk polarforskning redovisas som Forskningsplanering, Polarforum, Polarbibliografi/bibliotek och Tillgång till forskningsdata. En förutsättning för planeringen av svensk polarforskning är samarbete och samverkan med nationella och internationella organ. Forskningsplanering Polarforskningssekretariatet och Vetenskapsrådet (VR) fortsätter sin samverkan kring planering och finansiering av svensk polarforskning. Samarbetet syftar till långsiktig planering av svensk forskning inom polarområdena. Våren 2013 genomfördes en gemensam utlysning för sekretariatets operativa stöd under perioden Stödet ges till svenska forskare för insamling av data och prover i fält, framför allt i svårtillgängliga polarområden. Beviljade ansökningar ska uppfylla VR:s krav på vetenskaplig kvalitet och ha en säkrad forskningsfinansiering. Särskild hänsyn tas till yngre forskare, likaså eftersträvas en jämn könsfördelning. Tio nya projekt har antagits för fortsatt planering. Under 2013 gjordes två utlysningar för Stöd i mindre omfattning (SiMO) och åtta projekt antogs. Syftet med SiMO är att erbjuda stöd till projekt som inte kräver så lång planeringstid eller stor budget. Polarforum Polarforum är ett nätverk och en mötesplats för forskare, myndigheter och andra organisationer med intresse för frågor som rör polarområdena. Totalt består nätverket av drygt 300 personer och utgör en effektiv kommunikationskanal för Polarforskningssekretariatet. Den 17 mars 2013 hölls ett endagsmöte i Stockholm som samlade 75 personer ur nätverket. Under 2013 utlystes nätverksstöd till ämnesnätverk inom Polarforum. Tre nätverk erhöll stöd för en tvåårsperiod. Förutsättningar för stödet är att nätverket har nationell upptagning och att alla aktiviteter kommuniceras genom Polarforskningssekretariatet. Bibliotek och polarbibliografi Polarforskningssekretariatet har ett vetenskapligt bibliotek med inriktning på svensk polarforskning. Svensk polarbibliografi finns sedan 2012 på det Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) och omfattar svensk vetenskaplig litteratur med anknytning till Arktis och Antarktis. Placeringen på DiVA medger modern referensfunktionalitet och bättre möjligheter till resultatuppföljning. Tillgång till forskningsdata Polarforskningssekretariatet ska verka för att data från svensk forskning och relaterad verksamhet tillhandahålls och bevaras. Sekretariatet ställer krav på att Sida 13 av 43

14 forskningsledarna som minimum ska publicera metadata i öppna databaser. Under 2013 har arbetet med att ta fram myndighetens datapolicy påbörjats. Sekretariatet samarbetar med forskningsinfrastruktursatsningen Environment Climate Data Sweden (ECDS) och deltar i diskussioner om öppen tillgång till forskningsdata på nationell nivå med forskningsråden och andra intressenter. Sekretariatet deltar även i det internationella arbetet i Standing Committee on Antarctic Data Management (SCADM) och Sustaining Arctic Observing Networks (SAON). Sekretariatet tog under året över det svenska representantskapet i SAON och tog initiativ till att en nationell SAON-kommitté bildades med representanter från sex myndigheter. Internationellt samarbete Instruktion: Polarforskningssekretariatet ska följa, främja och bistå med nödvändig expertis vid internationella förhandlingar, internationellt samarbete och samarbete inom Europeiska unionen. Återrapporteringskrav i regleringsbrev: Polarforskningssekretariatet ska redovisa sin medverkan i internationella förhandlingar inom Arktis- och Antarktissamarbetet. Det internationella Arktis- och Antarktissamarbetet har lång tradition och är väl utvecklat och integrerat i hela verksamheten. Forskningsresultat och forskningsbehov är en viktig del inom dessa samarbeten. Arktis Stödet för Sveriges ordförandeskap i Arktiska rådet redovisas på sidan 7. Antarktis Antarctic Treaty Consultative Meeting (ATCM) hålls årligen och 2013 var mötet i Bryssel, Belgien. Parallellt med ATCM möttes Committee for Environmental Protection (CEP). Under UD:s ledning deltog två anställda från sekretariatet i ATCM XXXVI och CEP XVI. En viktig fråga var vilket organ som är bäst lämpat att ansvara för eftersök och räddning (Search and Rescue) och ATCM beslutade att detta ansvar fortsättningsvis ska vara hos Council of Managers of National Antarctic Programs (COMNAP). CEP har en rådgivande roll som expert i miljöfrågor till parterna i Antarktisfördraget och utformar rekommendationer i samband med tillämpningen av Antarktisfördraget. CEP har utarbetat en femårsplan med prioritering av de mest aktuella miljöfrågorna i Antarktis. Däribland märks främmande arter, turism och icke-statlig verksamhet, den globala klimatförändringen, skyddade land- och havsområden samt sanering av miljöfarliga utsläpp. Internationella samarbeten Polarforskningssekretariatet samverkar med en rad internationella aktörer såväl strategiskt som operativt. En stor del av den operativa samverkan sker bilateralt, under det gångna året främst med Finland, Norge, Sydkorea, Ryssland och Tyskland. Den strategiska internationella dialogen sker till stor del i organisationer som European Polar Board (EPB), Council of Managers of National Antarctic Programs (COMNAP) och Forum of Arctic Research Operators (FARO) i vilka sekretariatet deltar. Sekretariatets representant innehar ordförandeposten i FARO och en plats i European Polar Boards exekutivkommitté. Sida 14 av 43

15 COMNAP är en sammanslutning av 29 nationers Antarktisprogram med syfte att stödja samarbete mellan de nationella organisationernas forskningsverksamhet i Antarktis års möte hölls i Seoul, Sydkorea. Sekretariatet deltog med tre representanter och har från och med 2013 gruppledarskapet i COMNAP Safety Expert Group som fokuserar på säkerheten inom de nationella Antarktisprogrammen. Dronning Maud Land Air Network (DROMLAN) är en sammanslutning av elva nationer verksamma i Dronning Maud Land i Antarktis och som samverkar kring flygtransporter i området. Sekretariatet delar ordförandeskapet med Tyskland. Under året hölls möten i samband med ATCM- och COMNAP-mötena. Sekretariatet har också en dialog med de internationella vetenskapliga samarbetsorganen inom polarforskning, International Arctic Science Committee (IASC) och Scientific Committee on Antarctic Research (SCAR), i vilka Vetenskapsrådet, med stöd från Polarforskningssekretariatet, representerar Sverige. Ett flertal internationella arktiska forskningsorganisationer förlägger sina möten till Arctic Science Summit Week (ASSW). Flera medarbetare deltog i 2013 års ASSW som hölls i Krakow, Polen. För att främja forskning och en hållbar utveckling i den ryska delen av Arktis deltar sekretariatet i International Science Initiative in the Russian Arctic (ISIRA) som är en internationell rådgivande grupp inom IASC. Genom EU-programmet EUROFLEETS2 som startades i mars 2013 samordnas europeiska fartygsresurser för forskning. Sekretariatet deltar i den del av programmet som syftar till att inkludera isbrytare och isförstärkta fartyg. Under 2013 har sekretariatet presenterat och diskuterat det svensk-tyska initiativet Arctic Research Icebreaker Consortium for Europe (ARICE). Planen är att initiativet ska bli ett projekt inom ramen för Sustaining Arctic Observing Networks (SAON) Task samt inkluderas inom ramen för EU:s kommande ramprogram Horizon Sekretariatet har även en central roll i flera internationella initiativ för samordning av forskning och miljöövervakning, genom att vara representerat i Steering Group for 3rd International Conference on Arctic Research Planning (ICARP III), i Steering Group for Arctic Observing Summit (AOS) samt som medlem i Sustaining Arctic Observing Networks (SAON). Polarforskningssekretariatet har sedan 2012 deltagit i EU-projektet European Arctic Information Centre (EUAIC), som leds från Finland. Under året har sekretariatet levererat en sammanställning över europeiska arktiska initiativ. Polarforskningssekretariatet hyser till årsskiftet 2013/14 Europakontoret för det internationella forskningsprogrammet International Study of Arctic Change (ISAC) som bland annat finansieras av Vetenskapsrådet. ISAC syftar till att samla och erbjuda vetenskaplig information om förändringarna i Arktis. Miljö Instruktion: Polarforskningssekretariatet ska främja ökad förståelse och förbättrat skydd för miljön. Myndigheten fullgör också uppgifter enligt lagen (2006:924) om Antarktis och förordningen (2006:1111) om Antarktis. Polarforskningssekretariatets verksamhet i Antarktis regleras ur miljösynpunkt genom Lag (2006:924) om Antarktis och internationella överenskommelser som Sida 15 av 43

16 ingår i Antarktisfördraget. I Arktis omfattas inte verksamheten av liknande internationella överenskommelser. Sekretariatets policy är att tillämpa samma miljöarbete oavsett i vilket område verksamheten äger rum. Miljöarbetet innefattar en inledande miljöbedömning av myndighetens expeditioner. Om miljöpåverkan bedöms vara mer än övergående i den inledande miljöbedömningen, genomförs vanligen en miljökonsekvensbeskrivning som bedömer hur forskning och operativ verksamhet påverkar miljön. Sekretariatets utåtriktade kommunikation kring polarforskning och polarområden är ett viktigt verktyg för att öka förståelsen för skydd för miljön. Sverige, som är part i Antarktisfördraget sedan 1984 och fick konsultativ status 1988, har åtagit sig att medverka till utbyte av information avseende Sveriges aktiviteter i Antarktis. Denna information lämnas årligen till Antarktisfördraget. Tillstånd att vistas i Antarktis För att få besöka Antarktis ska, enligt Lag (2006:924) om Antarktis, alla svenska medborgare, svenska juridiska personer, utländska medborgare som har Sverige som hemvist samt utländska medborgare som deltar i en svenskarrangerad expedition eller annan svensk verksamhet i Antarktis ha tillstånd för sin vistelse och aktivitet. Till Antarktis räknas allt område söder om 60 sydlig bredd, såväl kontinent som omliggande hav och öar. Ett tillstånd för vistelse, utfärdat av annan stat som är part i Antarktisfördraget, gäller dock även för svenska medborgare. Inför vistelse i Antarktis måste svenska turistorganisationer och enskilda svenska turister sammanställa en miljökonsekvensbeskrivning som bedöms av Polarforskningssekretariatet innan tillstånd ges. Tillståndshanteringen har fokus på den planerade aktivitetens miljöpåverkan. Tillståndsprocessen är till för att säkerställa att åtgärder har vidtagits för att skydda miljön och på så sätt minimera den totala miljöpåverkan för besöket eller verksamheten. Tillstånd ges endast om vistelsen och verksamheten medför obetydlig eller övergående miljöpåverkan och om sökanden har en garanti som täcker ekonomiska kostnader i händelse av en miljöfarlig olycka. Antal tillstånd utfärdade År Forskning Övriga Antal tillstånd Antal personer Antal tillstånd Antal personer Kommunikation Instruktion: Polarforskningssekretariatet ska ansvara för kommunikation om expeditionsverksamhet och forskning. Polarforskningsexpeditioner, forskning och myndighetens verksamhet har presenterats genom olika kommunikationskanaler. Den främsta kanalen är webbplatsen polar.se, andra kanaler som används är nyhetsbrev, sociala medier, pressmeddelanden och evenemang. Målgrupperna är främst utförare och användare av forskning, dvs. forskare och studenter samt departement, myndigheter, medier och allmänhet. I den senare inkluderas bland annat skolor, där lärare, barn och ungdomar, men även museer, intresseorganisationer och konstnärer prioriteras. Sida 16 av 43

17 Kontaktverksamhet Under året har flera aktiviteter genomförts. Forskningsstationen Svea etablerades i Antarktis i januari för 25 år sedan. Det uppmärksammades med föredrag om Antarktis och forskningen som bedrivs där vid en Polarhelg på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, där det också finns en modell av stationen. På Båtmässan i Göteborg deltog sekretariatet med föredrag om forskning i Arktis och Antarktis. Klädd för kyla, ett evenemang om kropp, kläder och kyla genomfördes i Gränna tillsammans med Grenna Museum och Taiga. I anslutning till att IPCC:s rapport om kunskapsläget om klimatförändringar presenterades i Stockholm deltog sekretariatet i ett evenemang för skolelever på Kulturhuset där polarforskare berättade om forskning i Arktis och Antarktis. Ett faktablad om klimatförändringar i polartrakterna och en expertlista presenterades också. Under ForskarFredag medverkade sekretariatet till att elever på besök vid Vattenhallen Science Center i Lund, kunde ringa till en svensk forskare ombord på tyska forskningsisbrytaren Polarstern i Antarktis och ställa frågor om forskningen. Polarforskningssekretariatet var även värd för ett seminarium på temat Arktis framtid, som arrangerades av Mistra Arctic Futures och Föreningen Norden. Konsthögskolan höll under vårterminen en workshop, The Big White, vid Abisko naturvetenskapliga station, där studenterna skapade konst och lärde sig mer om hur deras konstnärskap påverkas av en annan omgivning än den invanda. Inom sekretariatets konstnärsprogram utsågs en ljudkonstnär att delta i expeditionen OATRC För fjärde året arrangerades Skolans polardagar i Gränna där fem skolor och 530 elever från Jönköpings kommun fick ta del av forskning och arbete i Arktis och Antarktis. Två föreläsningar videofilmades och kunde ses direkt och i efterhand på webbplatsen. Skolornas polardagar hölls i Orsa Grönklitt i november. Där träffade 529 elever och lärare från 12 skolor i Dalarna, Värmland och Hälsingland två forskare som berättade om sin forskning i polarområdena. Dessutom deltog personal från Rovdjurscentrum. Tre föreläsningar videofilmades. Webbplats och trycksaker Årets polarforskningsexpeditioner inom SWEDARP 2012/13 och SWEDARCTIC 2013 presenterades på expeditionswebbsidor med forskningsinformation samt rapporter och bilder från arbetet i fält. Arbetet med att vidareutveckla webbplatsen med forskningsrapporter och annat material om polarforskning inleddes under året. Twitterflödet används till snabba och korta uppdateringar. I sekretariatets Youtube-kanal har flera filmer publicerats. Under året har nyhetsbrevet Polarnytt distribuerats digitalt i ett nytt elektroniskt format. Nyhetsbrevet har ca prenumeranter och publicerades med åtta nummer under året. Sekretariatets årsbok för 2012 utkom i april och även i år tilldelades den Svenska Publishing-Priset i kategorin Årsredovisningar/Verksamhetsberättelser övriga. Polarforskningssekretariatets grafiska identitet nominerades till Svenska Designpriset, kategori Identitet Print Profil. Sida 17 av 43

18 Forskningsinfrastruktur Instruktion: Polarforskningssekretariatet ska när det gäller polarområdena ansvara för infrastruktur för forskning. Marina forskningsplattformar Under året har Polarforskningssekretariatet genomfört reparationer och anpassningar i forskningsinfrastrukturen ombord på isbrytaren Oden med syfte att bibehålla och uppdatera befintliga system ombord. Se även återrapportering på sidan 8. Terrestra forskningsplattformar Polarforskningssekretariatet förvaltar och ansvarar för de två svenska forskningsstationerna Wasa och Svea i Dronning Maud Land. Wasa byggdes på Vestfjella i Dronning Maud Land under 1988/89 års Antarktisexpedition och har plats för personer. Stationen Svea byggdes 1987/88. Stationerna fungerar som bas för forskningen men även som nod för mobila forskningsexpeditioner. Under säsongen 2012/13 genomfördes en underhållsexpedition till Wasa under sex veckor med uppgift att utföra underhållsarbeten av stationen, utrustning, fordon och bränsletransporter samt att förbereda stationen för kommande säsongers forskningsarbete. Även Svea besöktes för tillsyn av byggnaden och den utrustning som finns där. I likhet med tidigare år sker ett samarbete med den närbelägna finska forskningsstationen Aboa. Abisko naturvetenskapliga station som forskningsplattform Abisko naturvetenskapliga station är en unik forskningsstation belägen omkring 20 mil norr om polcirkeln. Vid anläggningen bedrivs en mängd olika forskningsverksamheter, alltifrån observationer och miljöövervakning till högteknologiska experiment i mark- och sjöterräng. Den omgivande naturen är topografiskt, geologiskt och klimatmässigt varierad. Anläggningen erbjuder logi för besökande forskare, studenter och konferensdeltagare och har laboratorier, kontor, verkstad, föreläsningssalar, växthus, försöksträdgårdar, lagerlokaler och en meteorologisk station (se även sidan 8). Forskningsplattformar kostnader (tkr) Marina forskningsplattformar, varav Oden Terrestra forskningsplattformar, varav Wasa och Svea Abisko naturvetenskapliga station Infrastruktur, gemensam 0 1) Totalt ) ingick i gemensamma kostnader 2011 Mistra Arctic Futures in a Global Context Polarforskningssekretariatet är sedan 2011 programvärd för Mistras forskningsprogram Arctic Futures in a Global Context. Det är ett tvärvetenskapligt och samhällsinriktat forskningsprogram med fem enskilda forskningsprojekt med syfte att bidra till en stärkt kunskapsbas i frågor som är särskilt relevanta för utvecklingen i Arktis. Sekretariatet bidrar med en koordinerande funktion med bland annat utåtriktad verksamhet på programnivå. Programmet avslutas i mars Sida 18 av 43

19 Forskningsexpeditioner Instruktion: Polarforskningssekretariatet ska när det gäller polarområdena organisera och genomföra forskningsexpeditioner. De vetenskapliga prioriteringarna är styrande för den forskning som utförs under expeditionerna. Expeditionsplaneringen ställer stora krav på samarbete mellan forskare, forskningsfinansiärer och internationella aktörer inom polarforskning. Från planering av expeditionsverksamhet till genomförande av en stor expedition är tidsrymden lång, ofta två till fyra år. Övergripande beslut behöver fattas tidigt, likaså försäkringar om tillräcklig finansiering av verksamheten. Forskningsprogrammen Swedish Arctic Research Programme (SWEDARCTIC), och Swedish Antarctic Research Programme (SWEDARP), utformas i samråd med Vetenskapsrådet. De flesta av de operativa forskningsaktiviteterna sker i internationell samverkan. De projekt som fått Stöd i mindre omfattning (SiMO) redovisas som Övriga under respektive forskningsprogram. Från och med 2011 redovisas kostnaderna för infrastrukturen separerade från kostnaden för forskningsexpeditionerna. Expeditioner som genomförts Antarktissäsongen 2012/13 och i Arktis under sommaren 2013 presenteras här, liksom kortare redogörelser för expeditioner efter säsongen 2008/09. Expeditioner som genomförs sydsommaren 2013/14 redovisas som planerade expeditioner. SWEDARP 2012/13 Dronning Maud Land, Wasa Säsongens verksamhet vid forskningsstationen Wasa bestod av forskningsprojektet Återinventering av fasta provytor med lavar och mossor i Antarktis och en underhållsexpedition till forskningsstationen Wasa (se sidan 18). Lavprojektet följde upp tidigare arbete vid provytor i bergskedjorna Heimefrontfjella och Vestfjella i Dronning Maud Land. Provytorna etablerades under säsongen 1991/92 och tio år senare gjordes en uppföljning. Det huvudsakliga syftet med projektet är att skapa ett miljöövervakningsprogram av hur de svenska stationerna i Antarktis påverkar den biologiska mångfalden. Dessutom genomfördes en pilotstudie för att kartlägga ursprunget för det kväve som lavarna använder. Dronning Maud Land MARA Moveable Atmospheric Radar for Antarctic (MARA) är ett forskningsprojekt som genomförts under flera säsonger. Säsongen 2011/12 flyttades radarn från Wasa till den norska forskningsstationen Troll. Atmosfärradarn MARA används för att studera den atmosfäriska cirkulationen på en höjd av ca 90 km. Radarn har automatiserad drift under hela året och under säsongen 2012/13 var två forskare på plats under två månader för underhållsarbeten. SWEDARP 2012/13, övriga Under tre veckor i november 2012 deltog två forskare i en expedition med Quark Expeditions fartyg Ocean Diamond och arbetade i fält på Falklandsöarna, Sydgeorgien och Sydshetlandsöarna med projektet Antibiotikaresistenta tarmbakterier hos fågelpopulationer i Antarktis. Neutrinoteleskopet IceCube vid Amundsen-Scott-stationen på Sydpolen fick fortsatt stöd. Ett tiotal länder inklusive Sverige är involverade i projektet. Svenska forskare representeras främst från universiteten i Stockholm och Uppsala. Sida 19 av 43

20 Den andra expeditionen till Seymour Island för att söka 50 miljoner år gamla fossil genomfördes. Seymour Island är den enda plats där fågel- och däggdjursfossil hittats i Antarktis. Målet för projekt Edens frusna lustgård är att söka förklaringar till Antarktis roll under däggdjurens utveckling. Underhållsarbete utfördes för de GPS-mätningar som sker på forskningsstationen Svea. SWEDARP 2012/13 forskningsprojekt Expedition Projekt Forskningsledare Dronning Maud Land, MARA (Moveable Atmospheric Radar for Sheila Kirkwood, MARA Antarctica) Institutet för rymdfysik Dronning Maud Land, Wasa Quark Expedition, Falklandsöarna, Sydgeorgien och Sydshetlandsöarna Återinventering av fasta provytor med lavar och mossor i Antarktis Antibiotikaresistenta tarmbakterier hos fågelpopulationer i Antarktis (IRF) Göran Thor, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jonas Bonnedahl, Länssjukhuset i Kalmar Amundsen-Scott IceCube Olga Botner, Uppsala universitet Seymour Island Edens frusna lustgård Thomas Mörs, Naturhistoriska riksmuseet Dronning Maud Land, Svea GPS-mätningar Lars Sjöberg, Kungliga tekniska högskolan SWEDARP 2012/13 Kostnader (tkr) Antal deltagare År Totalt Kvinnor Män Expedition Dronning Maud Land, Wasa Dronning Maud Land, MARA SWEDARP 2012/13, övriga Totalt SWEDARCTIC 2013 De Long Forskningsexpeditionen till De Longöarna avslutade ett forskningsprojekt som undersöker den tektoniska utvecklingen av den amerasiska bassängen. Tidigare expeditioner har besökt Tajmyrhalvön i Ryssland och Ellesmereön i Kanada. Den amerasiska bassängen är cirka 135 miljoner år gammal och ligger på mer än meters djup. Förståelsen för hur den amerasiska bassängen bildades är viktigt eftersom den har påverkat den tektoniska utvecklingen av de omgivande kontinentalsocklarna och havscirkulationen, som har stor inverkan på det globala klimatet. De Longöarna ligger utanför Sibiriens nordöstra kust i en svårtillgänglig del av Arktis som sällan besöks. Forskningsexpeditionen genomfördes i samarbete med A.P. Karpinsky Russian Geological Research Institute (VSEGEI). Forskarna reste under två veckor i september med det ryska fartyget Mikhail Somov mellan Bennetön, Jeanettaön, Henriettaön och Zjochovön för att samla in geologiska prover för analys. Sekretariatet bistod med fältpersonal och läkare. SWEDARCTIC 2013, övriga Syftet med projektet Sibiriens permafrost tinar är att undersöka vad en ökad upptining av permafrosten får för effekt på transporten av kol, näringsämnen och Sida 20 av 43