F R A M T. En spaning in i framtiden! I D S V E R K S T A D

Transkript

1 F R A M T En spaning in i framtiden! I D S V E R K S T 2010 A D

2 FRAMTIDSVERKSTAD 2010 År 2009 genomfördes en första framtidsspaning med ungdomar i Härryda kommun. Då var det ungdomar på kommunens senareskolor. De sk. framtidsverkstäderna genomfördes på Öppen skola samt med elevrådsrepresentanter. en är en del i projektet Ungdomsdialog som Härryda kommun deltar i. Proejektet drivs i nätverksform av Sveriger kommuner och landsting. Härryda kommun har gått med i projektet för att utveckla formerna för hur ungdomar (under 18 år) som medborgare i Härryda kommun kan vara med och få infl ytande. Projektet drivs i samverkan med Ungdomsforum. Den 17 november 2010 träffades gymnasieungdomar för att spana in i framtiden. De valde att spana utifrån åtta olika teman: Miljö Jobb / Skola Fritiden Kultur / Mediavanor Lagar och Regler Pengar / Ekonomi Teknik Öppet tema en genomfördes i två steg. Vad tror vi kommer att hända (i Härryda kommun)? Vad vill vi ska hända (i Härryda kommun)? Detta dokument är en sammanställning av all dokumentation från dagen. När resultatet presenteras för politikerna den 19 januari 2011 har ungdomarna själva valt att lyfta fram några specifi ka punkter och teman som de tycker är viktiga och som främst har fokus på vad politikerna i Härryda kommun kan vara med och påverka. 2

3 Miljö Vi måste börja skapa nya vanor. Vuxna är mer tröga än ungdomar på att skapa nya vanor. Det behövs en attitydförändring, ex. prylar och kläder. Oro över miljöfrågan är mättad Balansgång i debatten får inte bli för tjatigt Det blir mer inne att vara miljömedveten. Mer miljövänlig energi samt förnybar energi. Kollektivtrafi ken kommer att växa, bensinpriserna öka och det är vanligare med trängselskatter. Fler miljöbilar och bussar. Kollektivtrafi ken är det bästa alternativet. Vanligare att låna/hyra cykel. Ungdomar kommer vara vana att ta bussen. Fler fl ygresor. Den som inte källsorterar får betala en avgift till kommunen. Det fi nns fl er mindre butiker som bara har ekologiskt och närproducerat Vi har bättre djurhållning. Fler märkningar ex. märkning glada grisar Pendel- och kollektivtrafi k går inte genom bostadsområden. Kollektivtrafi ken är billigare och det bästa alternativet när man ska transportera sig. Hårdare regler för återvinning och fl er återvinningsstationer Det fi nns fl er second hand butiker Det lönar sig att både konsumera och producera ekologiskt Varor transporteras miljövänligt samt tillverkas mänskligt Det är billigare med ekologiska varor Miljöpant få fördelar för att handla ekologiskt och närproducerat. Större miljötänk på arbetsplatser. Mer morot från kommunen för att främja mer miljötänk hos företag och enskilda Vi ser möjligheter i att ta tillvara på människors resurser och erfarenheter från andra länder. Fler affärer som säljer ekologiskt och närproducerat. 3

4 JOBB / SKOLA Dagens ungdomar är individer med egna drömmar som man vill kunna förverkliga. Om vuxna i och utanför skolan stöttar och ger utrymme för detta skapas kreativitet, entreprenörsanda och framgångskoncept som ger jobb. Det stärker Sveriges position på en global marknad. Fler blir utanför eftersom det inte har betyg Meritbedömningen i den nya gymnasieskolan kommer att bli orättvis. Betyg tidigare lusten försvinner tidigare Mer status och press Ökade klyftor mellan elever de som klarar av att prestera under den press som upplevs och de som inte klarar att prestera. Mer ska läras in på kortare tid. Skolan upplevs inte längre som lika rolig. Mer arbete hemifrån. Fler arbetar via nätet. Fler jobb för miljö. På bekostnad av andra jobb som skadar miljön. Ex. bilbranschen Satsningar kommer på mer samarbete, mindre skillnader i status mellan olika jobb. Arbetsgivarna kommer att ställa hårdare krav på hur anställda ser ut på jobbet. Det fi nns en risk för att utvecklingen fl yttar härifrån. Information och design blir viktigare Ungdomars löner minskar till följd av att man försöker skapa fl er jobb till unga. Oro på arbetsmarknad för ungdomar. Fler stannar inom landet om länkarna mellan skola och arbetsliv blir tydligare under utbildningen. Vi är hellre arbetslösa och fattiga än har ett tråkigt jobb och bra lön. Det fi nns en rädsla för ungdomsarbetslöshet, att industri och jobb ska fl ytta utomlands. Införandet av mer yrkesförberedande linjer innebär att de studieförberedande linjerna inte får någon praktik alls. Hur ska vi veta vad vi ska kunna studera efter studenten? Vanligare med datorer på lektionerna det förändrar undervisningen. Drömmarna styr fortfarande vad man väljer för inriktning på gymnasiet inte hur arbetsmarknaden ser ut. I skolan behövs tydligare kopplingar till samhället utanför, ex. politik och livskunskap. Världen blir mer globaliserad om elever inte kan hävda sig och få förståelse vad händer då? Osäkerhet kring vad man egentligen behöver för att ha rätt kompetens till jobb så att man kan försörja sig. Om estetiska ämnen försvinner får ungdomar inte möjlighet till samma breda kunskapsnivå. Ungdomar tror inte på att stöpa alla i samma form. Det är fel att ta bort estetiska ämnen och historia från undervisningen. När Slagverksprogrammet läggs ner är det svårare att utbilda sig. Det skadar Hulebäcks rykte. Tekniken utvecklas och effektiviserar undervisningen. 4

5 Fler startar eget Underlättade regler för att starta eget gynnar unga. Framtiden är entreprenörsanda och fritt tänkande. Det måste fi nnas möjligheter att pröva sig fram. Mer pengar för att satsa på jobb och skola och speciellt för att satsa på jobb till ungdomar. Mer utbildning inriktad på miljö. Unga får tidigt en stämpel och många kan inte hantera det. Skriftliga omdömen tidigare istället för betyg Lättare att kunna komplettera senare om man ångrar sig eftersom det är svårt att veta vad man vill i så unga år. Lärare kommunicerar bättre och eleverna får därmed lättare att planera. Alla lärare tycker om människor. Alla känner sig trygga och kan vara öppna mot lärarna. Läraryrket har högre prestige, lärarna mer motiverade Lärare ska vara mer än pedagoger de behöver också vara bra på att bygga relationer och ha en bra social kompetens. Fler praktikplatser till unga så att man får erfarenhet. Mer praktik på de studieförberedande programmen Elever har större infl ytande i skolan och för sin utbildning. En mer öppen arbetsmarknad där ungdomar känner att de har möjlighet att komma in och skaffa sig erfarenhet. Det är enklare att byta linje på gymnasiet efter 1 eller 2 år. Mer liknande behörighet gör det enklare att byta. Fler yrkesförberedande program. 5

6 Fritiden Internet som mötesplats för ungdomar kommer fortsätta vara viktigt och även öka, men kommer inte ersätta betydelsen av fysiska mötesplatser. Idrotten (den fysiska aktiviteten) kommer vara viktig. Satsning på aktiviteter som man inte kan göra hemma. Viktigare med bra kommunikationskanaler för att kunna ta till sig information om vad som händer för ungdomar. Större spridning på aktiviteter i kommunen Fler och billigare caféer, gärna ett som drivs av ungdomar/studenter, men med engagerade vuxna närvarande både kvällar och helger. Fler mötesplatser, som är öppna oftare (och gärna på helgerna), där man känner sig trygg och välkommen även om man inte är där så ofta. Det fi nns många olika aktiviteter att göra (DJ-kurser, TV, biljard, studio, bakning, måla kurser, photoshop, videoredigering mm.). Fler alternativ än bara fotboll och innebandy (inte bara elitsatsning) Mer spontanidrott (inte så uppstyrt) I Härryda kommun fi nns det: hinderbana, badhus, mer prova-på-verksamhet (bland annat idrott och musik), en bättre biograf med mer aktuella fi lmer och öppen scen (t.ex i Kulturhuset) Hällingsjö samhälle har utvecklats positivt. Här fi nns bl. a. bio, mötesplats för äldre ungdomar. Mötesplatsen kan vara som ett stort vardagsrum där man kan lyssna på och spela musik, sitta och umgås. Om det inte fi nns några lokaler kan man bygga något på sjön så tar man sig dit med båt. 6

7 kultur / mediavanor Nya mediavanor påverkar skolans mediavanor och sätt att använda teknik i undervisningen. Undervisningen måste spegla samhället vi lever i. Kultur är allt. Väcker känslor, är roligt. Tillgängligheten ökar via tekniken. Fler konsumerar kultur, kan utöva och sprida. Fler konsumerar kultur hemma istället för att t.ex. gå på konsert Unga utsätts tidigare för olika medier och lär sig därmed tidigare att kritisera medier och ha ett kritiskt förhållningssätt. Estetisk verksamhet blir mindre viktig. Högskolebehörigheten kanske är borta på estetprogrammet. Elever blir motiverade när de har estetämnen. Mer gratisutbud för kultur eftersom alla föräldrar inte har råd. Ex. erbjuda bio och gratis musiklektioner. Kulturen i Härryda satsar mer på unga så att de fortsätter att gå på deras aktiviteter även som ungdomar och vuxna. Vanligare med åldersgränser (åldersriktade arrangemang). Unga betalar inte lika mycket för kulturarrangemang. Få kan arbeta med kultur för det är svårt att tjäna pengar på det. Allt färre kan ha det som jobb om man ska kombinera med familjeliv. Fler kommer att kunna visa sin konst men det är inte många som blir stjärnor och kan leva på det. Kulturskolan är bättre på att sprida information om sin verksamhet. Utan estetutbildning minskar kulturen i samhället. Inte lika glada människor hälsoaspekten! Mer ohälsa. Musik ger samarbetsförmåga, social kompetens, disciplin/övning. Kulturskolan är utbyggd. Kommunen möter behoven och det fi nns ingen kö. Estetprogrammet är kvar. Det satsas mer på musik i kommunen. Längre dagar i skolan för den som vill med musikundervisning. Utökat arbete med internationella kontakter som ex. Palestina. Det utvecklar en som person i kontakt med andra kulturer. Fler biopremiärer i kulturhuset Det fi nns fl er kulturevenemang för ungdomar. Det fi nns fl er platser för kulturverksamhet i kommunen. Det fi nns ytterligare en utställningshall i kommunen (som är större än Nemeshallen) Större bredd på utställningarna konsthallen, exempelvis kläddesign. Vanligare med mingel i/vid utställningar. Mer infl uenser från hela världen inte västvärlden som en standard Mer satsning på att radio ger nya intryck Utbudet är mer varierat och alla kan lära sig något nytt. Det fi nns graffi ti på tillåtna platser gärna i Mölnlycke centrum. Mycket musik på gator och det är tillåtet. 7

8 Lagar och regler Yttrandefriheten begränsas? Eller blir det mer ok att säga t.ex. främlingsfi entliga yttranden och därför måste man begränsa yttrandefriheten. Mer övervakning. Övervakningskameror måste begränsas tex. med 24-timmars överspelning. Opinion skapas snabbt på Internet. Allt läggs ut. Kommer nya lagar skapas för att begränsa detta? Lagstiftningen hinner inte med och det är svårt att följa upp nya lagar/brott t.ex. fi ldelning. Hårdare lagstiftning för att minska problem med invandrare t.ex. obligatorisk svenskundervisning. Miljölagar blir strängare. Man kanske inte får köra bil var och hur som helst. Källsortering blir det enda tillåtna i alla hem (mot böter). Ekonomi / Pengar Normer för hur man pratar med varandra fl yttas inte. Det är inte ok att säga vad som helst. Vi har en öppnare debatt. Vi mäter lycka i annat än pengar och hetsas inte till att bli rika och därmed lyckliga. Fler kommer att köpa på kredit, dvs. köpa nu och betala sedan. Studielånen fortsätter att öka Sedlar och mynt kommer att försvinna Skatterna kommer att sänkas. Klyftorna blir större. Fler kommer att behöva hjälp. Vanligare med prislapp inom sjukvården, dvs. du får betala för de val du gör. Kontakter och vilken familj man kommer ifrån kommer att har större inverkan på privatekonomi som ex. om du kan få lån. Mer skattepengar till sjukvård och sommarjobb för unga. Det är bättre villkor för studielånen. 8

9 teknik Utvecklingen påverkar hållbar utveckling. Antingen hjälper eller stjälper den. Exempelvis utifrån vår konsumtion, transport och energi. Mer säkerhetstänk vad gäller datorer/internet Mer nerladdning 3D-trend mer vanligt i datorer. Kanske ser vi våra politiker i 3D!? Kanske mer teknik som Nokia 3310 den höll i alla fall. En Iphone går sönder för minsta lilla. Allt fl er blir teknikberoende. Tekniken leder till att fl er skärmar bort sig från omvärlden pga. tekniken. Man behöver inte vara sig själv bakom datorn. Färre direkta sociala kontakter. Vi konsumenter vill alltid ha nytt, bättre och blir aldrig nöjda. Vinnare i överkonsumtionen är företagen. Ex. har Apple skapat ett icke behov som får konsekvenser. All teknik som vi konsumerar hamnar på sopberg i u-landet. Tekniken kan ha negativ inverkan på hälsan man blir förslappad. Mer utveckling av teknik som aktiverar! Avtal vid teknikköp blir allt svårare för konsumenten att förstå och ta till sig. Om ex. en Iphone går sönder får du betala själv. Fler företag tar ansvar för och återvinner den teknik som de säljer. Antingen tar de hand om återvinningen eller gör en god miljögärning. Företagen försöker bli goodguys Ipad är att gå tillbaka. Dvs. den är stor och frångår trenden att allt ska vara litet och innehålla mycket. Musikinstrument byts ut mot digitala. Mer solcellsteknik för odling. Teknik används för en positiv utveckling. Tekniken fokuserar mer på hållbar utveckling Företagen tar ett större ansvar eftersom de är första ledet i konsumtionen. Fler förstår konsekvenser och förbrukar inte mer energi än de behöver för stunden. Mer aktioner typ Earth Hour Mer miljötänk vid byggnation Vi teleporterar saker (dvs. att på ett ögonblick fl ytta föremål från en plats till en annan med hjälp av teknisk apparatur.) 9

10 öppet tema Transporter Man får inte fl yga korta sträckor man måste ha tåg. Nya sätt att åka på tvären. T.ex. Mölnlycke - Lindome Om vi inte gör något åt trafi ksituationen i Hällingsjö kommer det snart att ske olyckor med barn inblandade. Speciellt med tanke på den stora infl yttningen av barnfamiljer. Ungdomar känner sig mer trygga i trafi ken (Hällingsjö och Rävlanda) Kollektivtrafi ken är mer anpassad efter skoltider. Eleverna har bättre möjlighet att lägga tid på att plugga istället för att åka buss Man väljer inte skola utifrån hur det är lättast att ta sig dit. Det fi nns en knutpunkt för kollektivtrafi k i kommunen. Här kan man lätt byta till bussar som tar en dit i kommunen man vill komma. Tack vare knutpunkten behöver man inte åka onödiga omvägar för att ta sig från A till B. Bättre kommunikationer (busskort, nattbussar, fl er turer) för att lättare kunna röra sig i kommunen. Det fi nns en direktbuss mellan Härryda och Hällingsjö Möjligheten att ta sig fram med tåg är bättre. Bussar från Hindås går oftare och på bättre tider. Mer fartbegränsningar i de östra delarna. Mer säkerhetstänkande i de miljöer där små barn fi nns. 10

11