Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 9 oktober 2014

Transkript

1 Handlingar till Socialnämndens sammanträde den 9 oktober 2014

2

3 Sidan 3 av 170 Ärende 1

4 Sidan 4 av 170

5 Socialkontoret Sidan 5 av 170 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Marita Lindell-Jansson Dnr Socialnämnden KSL:s rekommendation om avtal om regionalt Palliativt kunskapscentrum Förslag till beslut Socialnämnden beslutar rekommendera kommunstyrelsen 1. att avslå KSL:s rekommendation om teckna avtal om ett Palliativt kunskapscentrum 2. meddela kommunens ställningstagande till KSL senast 1 december Sammanfattning Behovet av palliativ vård ökar i takt med att fler personer insjuknar i olika sjukdomar. Allt fler med kronisk och obotbar sjukdom lever längre med hjälp av insatser och behandlingar som syftar till att vara livsförlängande. År 2012 avled ca personer i Stockholms län, varav 43 % på sjukhus, 26 % avled i särskilt boende (SÄBO), 9 % i hemmet (med hemsjukvård eller avancerad sjukvård i hemmet) medan 22 % inte var inskrivna i någon vårdform. Efter initiativ av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade Presidiegruppen KSL/HSN april 2013, att föreslå kommunerna att i samarbete med hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Regionalt cancercentrum ta fram ett förslag om ett regionalt Palliativt kunskapscentrum. Syfte och målsättning med uppdraget var att presentera ett centrum som skulle ge ökad kunskap om palliativ vård hos alla som vårdar palliativa patienter oavsett skede, ålder och diagnos. Forskningsresultat ska omsättas till praktik till nytta för personal hos berörda huvudmän. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och KSL-kansliet har tagit fram ett förslag till ett palliativt kunskapscentrum. Förslaget till palliativt kunskapscentrum syftar till att vara en resurs för verksamheter som finansieras av landstinget och kommunerna, samt privat driven vård. Uppdraget för centrumet är: - Sammanställa kunskap från aktuell forskning och utvecklingsarbete - Informera, utbilda, utveckla och driva palliativa frågor, stöd och rådgivning

6 2(3) Sidan 6 av 170 Kostnaden beräknas till 8,2 miljoner kronor per år, där Stockholms läns landsting föreslås stå för 50 % av kostnaden och kommunerna för resterande 50 %. Kommunernas kostnader fördelas efter invånarantal. Socialkontorets synpunkter Palliativ vård är ej liktydig med äldrevård, utan handlar om obotlig, progressiv, ofta kronisk sjukdom oberoende av ålder, där döden är ett förväntat utfall och där sjukdomsmodifierande och livsförlängande behandling tillämpas inom ramen för palliativ vård. Ett palliativt förhållningssätt, innebär att med helhetssyn på människan stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut. All personal inom vård och omsorg ska kunna arbeta med ett palliativt förhållningssätt och kunna ge en god och värdig vård i livets slut. Alla runt den döende ska kunna känna sig trygga i den vård som ges, såväl patienten som anhöriga. Området har under de senaste åren uppmärksammats i högre grad och nationella riktlinjer för palliativ vård samt ett flertal kunskapsstöd har tagits fram och etablerats bl a i form av Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede. På några ställen i landet har därutöver vårdprogram för palliativ vård tagits fram och implementerats. För närvarande arbetas det på övergripande nationell nivå med att fram en nationell vårdplan för palliativ vård och omsorg, baserat på de nationella riktlinjerna för palliativ vård. Palliativa registret, ett nationellt kvalitetsregister som Upplands-Bro kommun registrerar i, ger struktur åt det palliativa arbetet och utifrån statistik från registret kan förbättringsområden identifieras och lokala förbättringsarbeten initieras inom palliativ vård. Palliativa registret bidrar även på nationell nivå med kunskapsstöd inom palliativ på sin hemsida. Även Kunskapsguiden, en nationell plattform som samlar evidensbaserad praktik kring bl a vård och omsorg, har som målsättning att samla bästa tillgängliga kunskap och stöd kring bl a palliativ vård. Denna drivs gemensamt av Socialstyrelsen i samarbete med SKL, Folkhälsomyndigheten, SBU, Läkemedelsverket och TLV förtydliga vad förkortningarna står för. Den nationella Vårdhandboken, en webbaserad tjänst från Sveriges landsting och regioner, säkerställer god och säker vård på lika villkor även för området palliativ vård inom vård och omsorgssektorn, genom kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder. Därutöver finns NRPV (Nationella Rådet För Palliativ Vård) att tillgå via nätet, som också bidrar med ett nationellt kunskapsstöd för palliativ vård. Upplands-Bro kommun har deltagit i det projekt FOU nu drivit inom palliativ vård (PVIS), och därefter arbetat utifrån det utbildningsmaterial och den checklista som togs fram i projektet. PVIS har utvärderats av FOU nu, i samarbete med Ersta Sköndals Högskola, Enheten för forskning i palliativ vård. Materialet som togs fram i projektet uppdateras nu i form av en interaktiv webbaserad interaktiv utbildning om palliativ vård, riktad till personal verksam inom vård och omsorg, vilken beräknas vara klar för publicering under hösten Många olika former av kunskapsstöd avseende palliativ vård finns att tillgå, framför allt på nationell nivå.

7 Sidan 7 av 170 3(3) Syftet och målsättningen med ett Palliativt kunskapscentrum är gott och kan på sikt kanske öka medvetenheten kring dessa frågor på ett brett plan, främst inom landstingets olika verksamheter där samsyn inom vissa områden saknas. I vilken mån tillskapandet av ytterligare en enhet, med inte helt tydliga och preciserade mål, förbättrar den palliativa vården inom länet, är tveksamt ur socialkontorets perspektiv. De beskrivningar i ärendet från fem olika kompetenscentrum i landet, bidrar inte till övertygande argument för att skapa ytterligare ett centrum. Risken för dubbelarbete och parallella spår på nationell och regional nivå är påtaglig. I det fall ett palliativt kunskapscentrum skall skapas, bör det enligt socialkontorets mening, vara på nationell nivå, för en likvärdig palliativ vård. Högsta prioritet borde vara framtagande av ett nationellt övergripande vårdprogram. Deltagande i Palliativt kunskapscentrum innebär en årlig kostnad för kommunen, som sannolikt skulle generera bättre effekt i form av utrymme för diskussioner och dialog i tvärprofessionella team på arbetsplatserna, kring utbildningsmaterial och nationella riktlinjer avseende palliativ vård. I det fall ett Palliativt kunskapscentrum anordnas, kommer det troligtvis att finnas möjlighet att i ett senare skede ansluta sig till detta, i det fall kommunen i ett senare skede bedömer att det skulle generera ett mervärde. Sammanfattningsvis är det socialkontorets uppfattning, att deltagande i ett regionalt Palliativt centrum inte för tillfället skulle tillföra kommunen något avseende kunskap inom den palliativa vården. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Rekommendation , dnr KSL/12/ Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län- ett förslag Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen G:\Socialkontoret\3. Kvalitét och verksamhetsstöd\socialnämnden\2014\141009\01.01 Tjänsteskrivelse Palliativt kunskapscentrum.doc /

8 Sidan 8 av 170REKOMMENDATION Dnr: KSL/12/ Gunilla Hjelm-Wahlberg För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Kommunstyrelserna i Stockholms län Palliativt kunskapscentrum KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2014 att rekommendera länets kommuner att teckna avtal med Stockholms läns landsting om att etablera och gemensamt finansiera ett regionalt kunskapscentrum för utveckling av den palliativa vården och omsorgen i länet. Ärendebeskrivning Behovet av palliativ vård ökar i takt med att fler personer insjuknar i olika sjukdomar. Allt flera med kronisk och obotbar sjukdom lever längre med hjälp av insatser och behandlingar som syftar till att vara livsförlängande. År 2012 avled ca personer i Stockholms län, 26% av dessa avled i Särskilt boende (SÄBO), 43% på sjukhus, 9% i hemmet (hemsjukvård eller avancerad sjukvård i hemmet) medan 22% inte var inskriven i någon vårdform. Efter initiativ av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade Presidiegruppen KSL/HSN i april 2013 att föreslå kommunerna att i samarbete med hälso-och sjukvårdsförvaltningen och Regionalt cancercentrum ta fram ett förslag om ett regionalt Palliativt kunskapscentrum. Syfte och målsättning med uppdraget var att presentera ett centrum som skulle ge ökad kunskap om palliativ vård hos alla som vårdar palliativa patienter oavsett skede, ålder och diagnos. Forskningsresultat ska omsättas till praktik till nytta för personal hos alla berörda huvudmän. Genomförande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och KSL-kansliet har med stöd av en projektgrupp tagit fram förslag till ett palliativt kunskapscentrum. I projektarbetet har ett stort antal aktörer medverkat från såväl patientorganisationer som forsknings- och vårdverksamheter och verksamhetsföreträdare från kommuner, landsting och andra specialistorgan. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

9 Sidan 9 av 170 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Förslaget till palliativt kunskapscentrum innebär en resurs för verksamheter som finansieras av kommunerna och landstinget och även privat driven vård. Uppdragen för centrumet är att: Sammanställa kunskap från aktuell forskning och utvecklingsarbete samt Informera, utbilda, utveckla och driva palliativa frågor, stöd och rådgivning. Palliativt centrum ska inte bedriva egen forskning. Kostnaden för att driva ett regionalt palliativt kunskapscentrum beräknas till 8,2 miljoner kronor per år. Stockholms läns landsting föreslås stå för 50 procent av kostnaden och kommuner i länet för 50 procent. Kommunernas kostnader fördelas efter innevånarantal ( ). Dialog och förankring Förslaget diskuterades på en dialogkonferens för förtroendevalda och tjänstemän från kommunerna och landstinget den 4 april Hänsyn har tagits till de synpunkter som då lämnades. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Avtal tecknas sedan mellan Stockholms läns landsting och kommunen. Svarsperiod KSL önskar få kommunens ställningstagande senast den 1 december 2014 med e-post till registrator@ksl.se. Alternativt till Kommunförbundet Stockholms Län Box STOCKHOLM 2 (3)

10 Sidan 10 av 170 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/12/ Frågor och information Frågor med anledning av detta, välkommen att kontakta Gunilla Hjelm- Wahlberg, telefon , e-post Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Elisabeth Gunnars Madeleine Sjöstrand 1:e vice ordförande Förbundsdirektör Bilagor: - Palliativt kunskapscenter i Stockholms län ett förslag - Kostnadsfördelning Palliativt centrum i Stockholms län - Komplettering förslag Palliativt kunskapscentrum 3 (3)

11 Sidan 11 av 170 Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län Ett förslag

12 Sidan 12 av 170 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för Närsjukvård Enheten för Geriatrik Box 6909, Stockholm Tfn växel: E-post: Rapport Diarienummer: HSN

13 Sidan 13 av 170 Sida 2 Innehåll Sammanfattning... 3 Utredningsuppdraget... 4 Förslag till palliativt kunskapscentrum... 5 Målsättningen för ett palliativt kunskapscentrum... 5 Innehållet i ett palliativt kunskapscentrum... 6 Nyttan med ett kunskapscentrum... 7 Organisation... 8 Driftsansvarets lokalisering... 8 Beräknad kostnad... 9 Fördelningsmodell... 9 Projektorganisation Styrgrupp Projektgrupp Arbetsgrupper Referensgrupper Palliativ vård Kort historik Palliativ medicin påbyggnadsspecialitet Palliativ vård i dag Helhetssyn och fyra dimensioner Fyra hörnstenar eller arbetsredskap Statistik Olika behov Avgränsningar Kvantitativt behov Kvalitativt behov Behovet av kunskaper Nationella riktlinjer och vårdprogram Projektets systematiska arbetsgång Beslutsprocess Källförteckning Bilageförteckning... 22

14 Sidan 14 av 170 Sida 3 Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Kommunförbundet Stockholms Län har med hjälp av en projektgrupp tagit fram ett förslag till ett palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. Ett stort antal aktörer har medverkat i projektet från såväl patientorganisationer som forsknings- och vårdverksamheter liksom verksamhetsföreträdare från kommun, landsting och andra specialistorgan. Det finns behov av kunskap om palliativ vård på alla nivåer inom vård och omsorg i länet, från omvårdnadspersonal till läkare. Det gäller inom landstingsdriven vård såväl som inom kommunalt och privat driven vård. Innehållet i ett palliativt kunskapscentrum Det palliativa kunskapscentrumet ska enligt förslaget bli en resurs för både verksamheter som drivs av landsting, kommunerna och av privata aktörer. Uppdragen för ett palliativt kunskapscentrum kan delas upp i följande: Sammanställa kunskap, från aktuell forskning och utvecklingsarbete. Informera, utbilda utveckla/driva palliativa frågor, stöd och rådgivning. Det palliativa kunskapscentrumet ska enligt förslaget inte driva egen forskning. Information till invånare ges via 1177 Vårdguiden och via Cancerupplysningen vid Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland. Med välutbildad personal kan patienten tillsammans med sina anhöriga leva fullt ut fram till döden. Målet bör vara att all personal som har omsorg om eller vårdar palliativa patienter ska ha kunskap om och förståelse för ett palliativt förhållningssätt. Totalt beräknas förslaget kosta 8,5 miljoner kronor årligen.

15 Sidan 15 av 170 Sida 4 Utredningsuppdraget Hälso-och sjukvårdsförvaltningen (HSF) fick ett utredningsuppdrag vid landstingsfullmäktige att tillsammans med Regionalt cancercentrum (RCC), Kommunförbundet Stockholms län (KSL) samt vårdgivare ta fram ett förslag till ett Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län beslutade Presidiegruppen KSL/HSN att kommunerna deltar i framtagandet av förslag till palliativt kunskapscentrum för kompetenshöjning och kvalitetsutveckling samt forskning kring palliativ vård och omsorg. Syftet och målsättningen med ett palliativt kunskapscentrum skulle enligt utredningsuppdraget vara: Att öka kunskapen om palliativ vård hos alla som vårdar palliativa patienter oavsett skede, ålder och diagnos. Att forskningsresultat omsätts till praktik. Utredningsuppdraget bestod av att belysa nyttan av ett palliativt kunskapscentrum och hur ett sådant bör organiseras och finansieras. Framtagande av vårdprogram ingick inte i uppdraget. För att få en optimal belysning av området samt effektivt resursutnyttjande tillsattes arbetsgrupper bestående av representanter från olika verksamheter. Dessutom gjordes de organisationer/enheter i länet som bedriver forskning inom området delaktiga. En kommunikationsplan för projektet togs fram i ett tidigt stadium.

16 Sidan 16 av 170 Sida 5 Förslag till palliativt kunskapscentrum Nedan beskrivs förslaget som projektet resulterat i. Längre fram i rapporten finns avsnitt som beskriver fakta om palliativ vård som är viktiga för att förstå området. Under projektet har det blivit tydligt för projektgruppen att behovet av kunskap om palliativ vård är stort. Det gäller inom landstingsdriven vård såväl som inom kommunalt och privat driven vård. Behovet av att tillämpa den forskning som finns har lyfts fram i samtliga kontakter som projektgruppen haft. Det saknas en neutral och samlande kraft som kan bistå vårdgivare i att praktiskt tillämpa forskningsresultat. Här kan ett palliativt kunskapscentrum göra en stor insats. En viktig framgångsfaktor för ett palliativt kunskapscentrum är att bli en resurs för verksamheter som drivs av landsting, kommunerna och av privata aktörer. I Framtidsplanen andra steget 1 beskrivs hur hälso- och sjukvården samlas runt patienten. Genom ökad samordning mellan specialistkompetenser, hemsjukvård och hemtjänst behöver patienten inte flyttas runt mellan olika vårdgivare, vården kommer dit patienten är. Patienten och de anhöriga kan med stöd från välutbildad personal bibehålla ett realistiskt hopp och leva fullt ut fram till döden. En trygg vårdare vågar också ha kvar patienten i den optimala vård- och boendeformen inför döendet. För samhället innebär detta stora vinster då återinläggning och slutenvårdskonsumtionen kan minskas avsevärt. Projektet föreslår att ett palliativt kunskapscentrum blir en permanent verksamhet som utvärderas vart tredje år. Målsättningen för ett palliativt kunskapscentrum Ett palliativt kunskapscentrum i Stockholms län ska utifrån en gemensam värdegrund och ett gemensamt förhållningssätt, ha som mål att all personal som vårdar palliativa patienter ska ha kunskap om och förståelse för ett palliativt förhållningssätt. En viktig framgångsfaktor för ett palliativt kunskapscentrum är att bli en resurs för både verksamheter som drivs av landsting, kommunerna och av privata aktörer. all personal som vårdar palliativa patienter ska ha kunskap om och förståelse för ett palliativt förhållningssätt. 1 Framtidsplanen andra steget konkretisering av det fortsatta arbetet, sid 16

17 Sidan 17 av 170 Sida 6 Med palliativ förhållningsätt avses: En helhetssyn där de fyra dimensionerna psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt beaktas och där arbetsredskapen är de fyra palliativa hörnstenarna: symtomkontroll i vid bemärkelse, kommunikation och relation, teamarbete och närståendestöd. Innehållet i ett palliativt kunskapscentrum Det palliativa kunskapscentrumet ska utgöra en kunskapsbank för palliativa frågor. Uppdragen kan delas upp i följande: Sammanställa kunskap, från aktuell forskning och utvecklingsarbete så att forskningsresultat omsätts till praktik. Informera, utbilda utveckla/driva palliativa frågor, stöd och rådgivning, så att kunskapen om palliativ vård ökar hos alla personalgrupper som vårdar palliativa patienter. Sammanställa kunskap, från aktuell forskning och utvecklingsarbete Aktuell forskning, forskningsresultat, pågående utvecklingsarbete, utvärderade utvecklingsarbete ska samlas i en databank och vara lättillgänglig exempelvis via webbplatsen. Det palliativa kunskapscentrumet ska stimulera bildandet av nätverk. Vidare kan det hjälpa till att hitta samtalspartners för specifika palliativa frågor mellan vårdgivare och huvudmän. Informera, utbilda utveckla/driva palliativa frågor Information sprids via webbplats, nyhetsbrev, konferenser och smarta ITlösningar används för bland annat webbutbildningar. Att utbilda utbildare och kvalitetsansvariga kan vara ett effektivt sätt att nå ut till många. Handledarutbildning och utbildning av palliativa ombud. Studiecirklar med ett strukturerat program är en tänkbar form att föra ut palliativt förhållningssätt.

18 Sidan 18 av 170 Sida 7 Samverkan Samverkan är nödvändigt för ett kunskapscentrum, men det är viktigt att ett palliativt kunskapscentrum inte tar över andra kunskapscentrums eller forsknings- och utvecklingsenheters uppdrag utan renodlar sina uppdrag. I Stockholms län pågår forskning inom palliativ vård på de fem organisationerna: Karolinska Institutet, Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndals högskola med Ersta sjukhus, Sophiahemmet, Stockholms sjukhem. Det finns behov av att samla och föra ut information om forskningsresultat och resultat från utvecklingsprojekt. Det palliativa kunskapscentrumet ska inte driva egen forskning. Information till allmänheten ges via 1177 Vårdguiden och via Cancerupplysningen vid Regionalt Cancercentrum Stockholm Gotland. Nyttan med ett kunskapscentrum Det palliativa kunskapscentrumet ska inte driva egen forskning. Vinsterna för den palliativa patienten och de anhöriga består i att vårdens utformning baseras på palliativ, mångdimensionell kunskap och förståelse om de speciella symtom, problem och farhågor som är kopplade till den annalkande döden. Trots all kunskap finns rädsla både hos patienten och närstående. Den allmänna vården i dag är bra på att handlägga sjukdomar, men inte lika bra på att förbereda patienten för döden och samtidigt klara av att hjälpa patienten att bibehålla ett realistiskt hopp och att leva fullt ut fram till döden. Det är här den palliativa kunskapsutvecklingen kommer in. Resultatet av en väl fungerande palliativ vård är också stora för vårdgivarna då personal som har god kunskap känner sig tryggare. De kan då stötta patienter och närstående på ett bättre sätt, samtidigt som risken för utbrändhet hos personalen minskar för det är en stor utmaning att följa patienter som närmar sig livets slut. Trygg personal vågar också ha kvar patienten i rätt vårdnivå- och boendeformer inför döendet. Behovet att skicka patienter akut till en högre vårdnivå än vad patienten behöver minskar om personal har tillräcklig kunskap om hur de vårdar den döende patienten och om personalen har redskap för hur de bemöter och stöttar närstående. Det handlar inte om allmän omvårdnadskunskap utan specifik förmåga att föra det svåra samtalet, att göra etiska avväganden, att kunna bemöta dödsångest

19 Sidan 19 av 170 Sida 8 och klara både smärtbehandling och annan symtomlindring. Avsevärda resurser kommer att kunna användas effektivare eftersom en väl fungerande palliativ vård har visat sig minska återinläggningar och minska slutenvårdskonsumtionen. Organisation Ett palliativt kunskapscentrum i Stockholms län föreslås omfatta åtta tjänster. Organisationen som föreslås arbeta med centret föreslås bestå av: Styrgrupp bestående av tjänstemän från kommun och landsting. Stab bestående av: Referensgrupper: Chef som leder, samordnar och utvecklar verksamheten tillsammans med anställda. Vetenskaplig ledare, som disputerat och som har huvudansvaret för att ny och kliniskt relevant kunskap insamlas på ett systematiskt sätt. Det kan gälla både studier och utvecklingsprojekt. Den vetenskapliga ledaren ska också processa kunskapen, särskilt om den kommer från vetenskapliga studier så att kunskapen anpassas till den verksamhet som bedrivs inom Stockholms län. Utbildningsansvariga som har vårdutbildning på högskolenivå samt kunskap i pedagogik och metodik. Kommunikatör som arbetar både strategiskt och operativt med exempelvis webbplats. Kommunikatören kan även arbeta tillsammans med externa specialister för att ta fram exempelvis webbutbildningar. Administratör som stödjer i administrativa, grundläggande ekonomiska uppgifter samt ger praktiskt stöd i arrangemang av utbildningar med mera. Representanter från intresseorganisationer som organiserar patientgrupper, barn och äldre. Yrkesverksamma som möter patienter och närstående. Driftsansvarets lokalisering Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) föreslås få driftsansvar för ett Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län.

20 Sidan 20 av 170 Sida 9 Beräknad kostnad år ett Totalt: kronor Fördelningsmodell Stockholms läns landsting föreslås stå för 50 procent av kostnaden och kommuner och stadsdelar i Stockholms län föreslås stå för 50 procent av kostnaden.

21 Sidan 21 av 170 Sida 10 Projektorganisation STYRGRUPP REFERENSGRUPP Spesak Vårdsak PROJEKTGRUPP REFERENSGRUPP Patienter Arbetsgrupp Hemsjukvård Arbetsgrupp Äldre Arbetsgrupp SPSV Arbetsgrupp Akutsjukvård Arbetsgrupp Forskning och utveckling Styrgrupp Olle Olofsson, projektägare, HSF, Avdelningen för närsjukvård Gunilla Benner-Forsberg, HSF, Enheten för styrning och ekonomi Gunilla Hjelm Wahlberg, KSL Ann-Sofie Holmertz, KSL, Vaxholms kommun Catharina Johansson, HSF, Enheten för geriatrik Katarina Lannerwall, HSF, Regionalt cancercentrum Styrgruppen har haft fem möten. Projektgrupp Lena Waller, projektledare, HSF, Enheten för geriatrik Helena Adlitzer, HSF, Regionalt cancercentrum Annica Dominius, KSL, Stockholm stad Anna Karbin Lund, HSF, Enheten för kommunikation Agneta Kling, KSL, Nacka kommun Peter Strang, Karolinska Institutet Projektgruppen har tagit fram ett förslag utifrån arbetsgruppernas rapporter, samt från material som inkommit vid studiebesök och i kontakter med andra svenska palliativa kunskapscentrum.

22 Sidan 22 av 170 Sida 11 Det har varit omkring 30 möten inklusive uppstartsseminarium, två studiebesök och avstämningsmöte med arbetsgrupperna. Arbetsgrupper Vårdgivare bjöds in via chefsläkarna på akutsjukhusen, ASiH-rådet samt via KSL för att delta i arbetsgrupper som skulle beskriva behov och innehåll av ett palliativt kunskapscentrum. Fem arbetsgrupper (se bilaga 1) bildades med representanter från både landsting, kommun/stadsdelar samt privata vårdgivare. Från akutsjukhusen kom representanter från Karolinska sjukhuset Solna och Huddinge. Övriga akutsjukhus inbjöds särskilt via chefsläkarmöte, men ingen anmälde sig. Arbetsgrupperna fick i uppgift att diskutera vad ett palliativt kunskapscentrum skulle innehålla. Arbetsgruppernas arbete dokumenterades utifrån en rapportmall och rapporten skickades in till projektgruppen. Följande förslag kom fram från arbetsgrupperna: FoUU-gruppen: Det är viktigt med en långsiktig planering. Det palliativa kunskapscentrumet ska söka, samla och sprida evidensbaserad kunskap samt underlätta för implementering av detta. Ett palliativt kunskapscentrum bör ligga på en neutral plats. Akutsjukvårdsgruppen: Det palliativa kunskapscentrumet ska ge stöd och råd, ha en hemsida, nyhetsbrev, samla och sprida aktuellt information och kunskap, patient- och närstående information samt erbjuda föreläsningar, kurser och konferenser. Specialiserad palliativ slutenvårdgruppen: Gruppens förslag är att kunskapscentrumet ska samla och sprida kunskap, analysera kompetensbehov, ge palliativ utbildning, samordna projekt och forskning, stödja personal i komplexa sociala situationer, ge tips angående palliativ sedering. Hemsjukvårdsgruppen: Det palliativa kunskapscentrumet ska ge information om palliativ vård, utbildning, forskning och utveckling, främja samverkan mellan vårdgivare och minska ojämlik palliativ vård (kunskapsmässigt) samt att vara remissinstans. Äldregruppen: Det palliativa kunskapscentrumet ska ha omvärldsbevakning både nationellt och internationellt, anordna specifika och riktade utbildningar, seminarier och konferenser, underlätta nätverksbyggande, ge handledning och konsultstöd. Referensgrupper Referensgrupper har bestått av representanter från specialsakkunniga läkare inom geriatrisk vård och allmänmedicin samt vårdsakkunnig sjuksköterska inom geriatrik. Via Hälso- och sjukvårdsförvaltningens chefläkare inbjöds akutsjukvårdsläkare att delta i referensgruppen, men ingen anmälde sig.

23 Sidan 23 av 170 Sida 12 Pensionärs- och patientorganisationerna har haft möjlighet att anmäla representanter. Dessa har fått möjlighet att ta del av samtliga arbetsgruppers förslag och lämnat synpunkter. Drygt femtio personer har varit involverade i detta utredningsarbete. Se bilaga 2.

24 Sidan 24 av 170 Sida 13 Palliativ vård Kort historik All vård av döende patienter är inte med automatik palliativ vård enligt WHO:s moderna definition från Den moderna palliativa vården uppstod i själva verket som en motreaktion mot bristfällig vård av cancerpatienter, som varken fick adekvat smärtbehandling, symtomlindring eller psykologiskt stöd. Palliativ medicin blev en egen specialitet i Storbritannien 1987 och år 1990 skrev WHO sin första definition, som då framför allt handlade om den allra sista tiden. Redan under 1990-talet insåg WHO att begreppet palliativ vård måste breddas för att bättre motsvara behovet. Palliativ medicin påbyggnadsspecialitet 2014 Alla inom vård och omsorg skall kunna arbeta med ett palliativt förhållningssätt och kunna ge en god och värdig vård i livets slut. I vissa fall är emellertid symtombilden och behovet mycket komplext och förutsätter expertkunnande. Enligt en grov uppskattning är cirka 1/3 av dödsfallen av sådan art (SOU 2001:6), därför behövs specialister inom palliativ medicin av flera skäl: För att vårda de patienter som har komplicerad, kraftigt symptomgivande bild. För att verka som konsulter för andra verksamheter. För att utveckla området. För att forska inom området. Av dessa skäl har Socialstyrelsen bestämt att palliativ medicin skall bli en påbyggnadsspecialitet, vilket innebär att läkare som redan är specialister till exempel inom onkologi eller geriatrik kan vidareutbilda sig under två till tre års tid för att även få specialistkompetens inom palliativ medicin. Utredning om hur denna specialistutbildning skall se ut pågår. Palliativ vård i dag Enligt WHO:s nuvarande definition från 2002 handlar vården om patienter med obotlig, progressiv sjukdom där döden är det förväntade utfallet, men där den palliativa vården med fördel tillämpas redan i ett tidigt palliativt skede, tillsammans med annan sjukdomsmodifierande och livsförlängande behandling. Vidare poängteras att palliativ vård inte enbart skall handla om patienter med spridd cancer, utan omfatta patienter i alla åldrar med obotlig, progressiv sjukdom, till exempel sena stadier av KOL, hjärtsvikt, ALS eller demens.

25 Sidan 25 av 170 Sida 14 Helhetssyn och fyra dimensioner För att enligt WHO:s definition kunna kalla den vård man erbjuder för palliativ vård, måste man utgå från en helhetssyn där följande fyra dimensioner beaktas: Fysisk dimension (smärta, illamående, andnöd och så vidare). Psykisk dimension (till exempel oro, nedstämdhet, sömnproblem). Social dimension (bland annat boendet, närståendestöd och så vidare). Existentiell/andlig dimension (till exempel dödsångest, meningslöshet). Med helhetssyn avses att samtliga fyra dimensioner påverkar varandra. Som exempel vet vi från den moderna hjärnforskningen att akut obearbetad dödsångest ökar upplevelsen av fysisk smärta. I komplicerade fall räcker det därför inte med smärtstillande läkemedel såsom morfin för att uppnå smärtfrihet, ibland behövs existentiella stödsamtal för att patienten skall kunna slappna av och därmed uppleva smärtlindring. Fyra hörnstenar eller arbetsredskap För att uppnå högsta möjliga resultat, arbetar man med fyra så kallade hörnstenar inom den palliativa vården: Symtomkontroll i vid bemärkelse (det vill säga både fysiska och psykiska symtom samt sociala och existentiella problem). Kommunikation och relation: En trygg patient och familj mår bättre och följsamheten till ordinationer ökar. Teamarbete: Eftersom patienten har komplexa behov behövs både olika personalgruppers samlade och koordinerade insatser. Närståendestöd: Enligt WHO är närståendestöd en självklar del av vården eftersom ett hotande dödsfall drabbar hela familjen.

26 Sidan 26 av 170 Sida 15 Statistik Statistiken är hämtad ur Stockholms läns landstings databas för vårdkonsumtion/produktion, kallad Val-databas. År 2012 avled personer i Stockholms län enligt följande åldersfördelning: 40% 35% 30% 35% 25% 20% 15% 19% 20% 21% 10% 5% 0% 1% 4% w Fördelning av totalt avlidna 2012: Fördelning av totalt antal avlidna 2012 Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) 5% Basal hemsjukvård 4% Särskilt boende (SÄBO) 26% Ej inskriven i någon vårdform 22% Slutenvård 43%

27 Sidan 27 av 170 Sida 16 Fördelning av totalt antal avlidna i slutenvården 2012, personer: Försäljning Specialicerad palliativ vård 25% Övrig sjukhusvård 59% Geriatrik 16% Fördelning av totalt antal avlidna i övrig sjukhusvård 2012, personer: Urologi, gyn, öron, näsa, hals 2% Försäljning Onkologi/akutsjukhus 5% Kirurgi 37% Medicin 55% Barn 1%

28 Sidan 28 av 170 Sida 17 Olika behov Avgränsningar Som framgår av statistiken ovan är majoriteten av patienterna över 65 år. Det innebär inte att palliativ vård är liktydig med äldrevård, eftersom palliativ vård förekommer i alla åldrar, från spädbarnet och den unge vuxne, till åldringen. Palliativ vård är inte heller liktydig med kronisk sjukdom, även om den tidiga fasen kan vara under lång tid, spridd cancer är ett sådant exempel. Medan vissa patienter dör redan inom veckor eller månader efter att cancern spritt sig, kan till exempel patienter med skelettmetastaserande bröstcancer eller prostatacancer leva i flera år och undantagsvis till och med mer än 10 år. Till skillnad från kronisk sjukdom är att en palliativ diagnos (till exempel spridd cancer) är den förväntade dödsdiagnosen, oavsett om döden inträffar efter månader eller först efter flera år. I motsats till detta kan en kronisk sjukdom vara livslång (till exempel en reumatisk sjukdom eller diabetes), utan att patienten förväntas dö av den sjukdomen. Kvantitativt behov Sjukvården har omorganiserats i hög grad under de senaste 20 åren. Sjukhusplatserna har reducerats avsevärt, vårdtiderna har förkortats och många verksamheter har öppenvårdsmottagningar. Så är till exempel fallet med palliativa cytostatikabehandlingar som tidigare gavs inneliggande, men i dag väsentligen ges på sjukhusmottagningar, eftersom den palliativa avancerade sjukvården i hemmet (ASIH) tar hand om eftervården (behandling av illamående, lunginflammationer och andra infektioner, buktappningar och så vidare). Det innebär att den specialkunskap som tidigare fanns på sjukhuset nu behöver finnas i hela vårdkedjan, både inom landstingets hälso- och sjukvård som inom kommunens vård- och omsorgs verksamheter. Kvalitativt behov I dag skall den palliativa vården omfatta alla patienter, både cancer och ickecancerdiagnoser. Eftersom den palliativa vården har utvecklats utgående från den svårt sjuke cancerpatientens behov, behövs både kunskapsspridning och kunskapsutveckling när det gäller andra diagnoser såsom palliativ vård för patienter med svår KOL, hjärtsvikt eller demens. Sådan kunskap finns i dag, men den är inte allmänt känd och behöver därför föras ut både inom landstingets och kommunens verksamheter. Demens är exempel på en sådan diagnos, där det palliativa behovet är underskattat, möjligen beroende på att sjukdomen förlöper i typfallet under en tioårsperiod med tilltagande symtom och problem. KOL är definitivt underskattad som palliativ diagnos, trots att svenskar dör i KOL årligen (medan dödsfallen i till exempel bröstcancer är per år). Vid de svåra formerna av KOL handlar inte problemet bara om andningen, utan i många fall även om

29 Sidan 29 av 170 Sida 18 andra fysiska symtom såsom aptitlöshet, kakexi (undernäring), benskörhet med skelettsmärtor, sekundär hjärtsvikt och njursvikt, ångest, oro, förvirring och depression, för att nämna några problem. Behovet av kunskaper I samband med remissvaret avseende det nationella kunskapsstödet under hösten 2012 gjordes en genomgång av 17 kommunala budgetar både övergripande och på socialnämnds nivå. I 13 av dessa nämndes ingenting om palliativ vård (eller vård i livets slutskede) Det innebär att resurser saknas i form av pengar och tid för att utbilda alla personalgrupper i palliativ vård. Samtidigt bjöds länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor och verksamhetschefer till en hearing där det framkom att: Utbildningsbehovet som medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna framförde var att det finns ett stort behov av utbildningssatsningar i det svåra samtalet, etik, bemötande, praktisk omvårdnadshandledning, utbildning i symptomlindring/smärtbehandling. Utbildningsbehovet ligger på alla nivåer från omvårdnadspersonal till läkare. Behov finns av massiva utbildningsinsatser, gärna lokalt och tvärprofessionellt så att orden och vården får samma innebörd för alla. Det framkommer att avsaknaden av utbildning i palliativ vård innebär att det bör läggas in större block om palliativ vård, både i läkar-, sjuksköterske- och paramedicinska utbildningarna. I omvårdnadsprogrammet bör innehållet i utbildningen ses över och palliativ vård bör läggas in som en obligatorisk kurs. Ökad kunskap om palliativ vård behövs hos de företag som bedriver hemtjänst, både privata och kommunala. Det brister också i kunskap hos biståndshandläggare och behov finns av riktad utbildning för denna grupp. Många tar upp att det saknas tillgång till handledning och utbildade handledare ute i kommunerna, viss handledning finns på en del äldreboenden, men saknas oftast helt i hemtjänsten. De verksamheter i länet exempelvis Solna kommun som har satsat på att utbilda palliativa ombud har sett detta som en framgångsfaktor att ha specialistutbildad personal i palliativ vård. Även om breddutbildning av de stora grupper som vårdar döende patienter till exempel inom kommunens vård och omsorg är av högsta prioritet, behövs även spetsutbildning och fortbildning inom den specialiserade palliativa vården. I dag är vården relativt bra på behandling av fysiska symtom liksom på att ge psykosocialt stöd, även om det finns förbättringsutrymme, medan det fortfarande finns brister i det konkreta existentiella stödet, till exempel till patienter med akut dödsångest.

30 Sidan 30 av 170 Sida 19 Nationella riktlinjer, vårdprogram och kunskapsstöd I Socialstyrelsens beskrivning av god vård ingår det att vården ska vara: kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i god tid. För att uppnå dessa målsättningar baseras vården på Hälso- och sjukvårdslagen samt olika dokument som ger underlag till hur vården ska bedrivas, som nationella riktlinjer/nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede och Nationellt vårdprogram för palliativ vård Nationellt vårdprogram för palliativ vård Vårdprogrammet 2 innehåller tre olika delar; 1. Palliativ vård 2. Vårdkvalitet 3. Symtomlindring Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsens kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede innehåller vägledning, rekommendationer, termer och definitioner samt indikatorer. Kunskapsstödet ger beslutsfattare i kommuner och landsting en tydlig vägvisare för vilka satsningar som behöver göras och ger personalen ett stöd i det dagliga arbetet. 2 Nationellt vårdprogram för palliativ vård på Regionalt Cancercentrums webbplats:

31 Sidan 31 av 170 Sida 20 Projektets systematiska arbetsgång Se bilaga 2. Beslutsprocess Avstämningsmöte mellan de fem arbetsgrupperna och projektgruppen, den 29 november Förankring av projektförslaget, den 9 december Projektägaren Olle Olofsson och enhetschef Catharina Johansson träffar hälso- och sjukvårdsdirektör Catarina Andersson Forsman för förankring av projektförslaget samt diskussion om finansiering och det palliativa kunskapscentrumets organisatoriska tillhörighet. Förslaget presenteras, den 4 februari Förslaget om ett palliativt kunskapscentrum presenteras i sin helhet för Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting. Inbjudan till dialogkonferens sänds ut under februari 2014 till förtroendevalda och berörda tjänstemän inom kommuner och landstinget. Bland annat via KSL:s Sociala välfärdsberedning och till presidiet för KSL/HSN. Dialogkonferens om förslag till ett palliativt kunskapscentrum, den 4 april 2014, förslaget presenteras för förtroendevalda från kommuner och landsting samt berörda tjänstemän, frågor kan ställas och förslaget diskuteras. Sociala välfärdsberedningen vid KSL, den 24 april Där kan beslutas om kommunernas representanter vill satsa på förslaget och i så fall tas frågan upp i presidiet för KSL/HSF. Pensionärs- och funktionsnedsättningsorganisationer informeras vid ordinarie möte med HSF. April/maj Presidiet för KSL/HSN sammanträder, den 8 maj Om presidiet ställer sig bakom förslaget kan frågan gå vidare till kommuners respektive landstingets beslutande organ enligt gängse ordning. Äldreberedning vid Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, den 8 maj 2014 kan behandla förslaget. Beslut kan fattas för landstinget vid Hälso- och sjukvårdsnämndens sammansträde, den 20 maj KSL:s styrelse kan fatta beslut om att rekommendera sina medlemmar (kommuner i Stockholms län) att ansluta sig till förslaget den 12 juni 2014.

32 Sidan 32 av 170 Sida 21 Källförteckning 1. Framtidsplanen andra steget konkretisering av det fortsatta arbetet. Rapport framtagen av Programkontoret för Framtidens hälsooch sjukvård inom Stockholms läns landsting. Dokumentet beslutades av landstingsfullmäktige i juni Diarienummer: LS Statens Offentliga Utredningar: Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut. Delbetänkande från Kommittén om vård i livets slut. SOU 2000:6, Socialdepartementet. 3. Statens Offentliga Utredningar: Döden angår oss alla - värdig vård vid livets slut. Slutbetänkande från Kommittén om vård i livets slut. SOU 2001:6, Socialdepartementet. 4. Strang P: Ett palliativt förhållningssätt - enligt WHO. Ur: Strang P, Beck-Friis B (red): Palliativ medicin och vård. 4:e omarbetade upplagan. Liber förlag sid Regionalt Cancercentrum: Nationellt vårdprogram för palliativ vård Socialstyrelsen: Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede 2013.

33 Sidan 33 av 170 Sida 22 Bilageförteckning 1 Deltagarförteckning 2 Projektets systematiska arbetsgång

34 Sidan 34 av 170 Bilaga 1 Deltagare i projekt Palliativt kompetenscentrum Styrgrupp Olle Olofsson, projektägare, HSF, Avdelningen för närsjukvård Gunilla Benner-Forsberg, HSF, Enheten för styrning och ekonomi Gunilla Hjelm Wahlberg, KSL Ann-Sofie Holmertz, KSL, Vaxholms kommun Catharina Johansson, HSF, Enheten för geriatrik Katarina Lannerwall, HSF, Regionalt cancercentrum Projektgrupp Lena Waller, projektledare, HSF, Enheten för geriatrik Helena Adlitzer, HSF, Regionalt cancercentrum Annica Dominius, KSL, Stockholms stad Anna Karbin Lund, HSF, Enheten för kommunikation Agneta Kling, KSL, Nacka kommun Peter Strang, Karolinska institutet Referensgrupper Specialsakkunniga Ingegerd Nydevik Thomas Wohlin Vårdsakkunnig Anette Holmkvist 1(3)

35 Sidan 35 av 170 Bilaga 1 Patient- och pensionärsorganisationer Karin Rask, HSO (Handikappförbunden) Berit Magaard, Epilepsiföreningen Pia Kerstin Silverdal, Stockholms dövas förening Ewa Ekstrand, Blodcancerföreningen Olle Johansson, DHR (Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) Karin Wilborg, SPF (Sveriges Pensionärsförbund) Käte Diederichsen, PRO (Pensionärernas Riksorganisation) Arbetsgrupper Hemsjukvård Basal hemsjukvård Basal hemsjukvård Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Pia Skog Fogelberg, läkare Boo vårdcentral Sofie Ursäter, sjuksköterska PR VÅRD OCH OMSORG Marianne Eriksson, sjuksköterska Rehabhotellet Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Gunilla Ridderström, sjukgymnast Ersta Hospiceklinik Anna Ehn, enhetschef, sjuksköterska Stockholms sjukhem Maria Enberg, arbetsterapeut ASiH Sabbatsberg Fredrik Sandlund, verksamhetschef ASiH Nacka Långbro park Elisabeth Norén, läkare Praktikertjänst Löwet ASiH 2(3)

36 Sidan 36 av 170 Äldre Särskilt boende (SÄBO) Geriatrik Geriatrik Nacka kommun Stockholms kommun Solna kommun Anders Sundberg, läkare Legevisitten Linda Holmgren, sjuksköterska Capio geriatrik Nacka Therese Lindberg, sjuksköterska, Stockholms sjukhem Brommageriatriken Agneta Kling, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Nacka kommun Agneta Blomkvist, medicinskt ansvarig sjuksköterska Hägersten- Liljeholmen- Älvsjö Skärholmen stadsdelsförvaltning Kristina Landelius, biståndshandläggare Solna kommun Specialiserad palliativ slutenvård (SPSV) Specialiserad palliativ slutenvård, Barn Specialiserad palliativ slutenvård, Barn Specialiserad palliativ slutenvård Specialiserad palliativ slutenvård Specialiserad palliativ slutenvård Specialiserad palliativ slutenvård Akutsjukvård Karolinska Universitetssjukhus Pernilla Lucander, barnsjuksköterska Lilla Erstagårdens barn- och ungdomshospice Christina Lindström, Bitr. chefssjuksköterska, Lilla Erstagårdens barn- och ungdomshospice Monica Nilsson, enhetschef, Bylegård Mats Linderholm, verksamhetschef, Palliativa sektionen Stockholms sjukhem Lisa Sand, kurator ASiH Nacka Långbro park Conny Hagman, chefssjuksköterska, Hospiceavdelning, Ersta sjukhus Marie-Louise Lagheim, sjuksköterska Hematologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhus Bilaga 1 3(3)

37 Sidan 37 av 170 Karolinska Universitetssjukhus Karolinska Universitetssjukhus Karolinska Universitetssjukhus Karolinska Universitetssjukhus FoUU Palliativt forskningscenter Ersta FoU nu FoU Äldrecentrum FoU Seniorium Nestor FoU-center FoUU Stockholms sjukhem CeFam Michael Melin, läkare Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhus Margareta Skog, handläggare Staben Karolinska Universitetssjukhus Margareta Tegman, sjuksköterska Staben för kvalitet och patientsäkerhet Karolinska Universitetssjukhus Kerstin Åkerlund Neurologiska kliniken Karolinska Universitetssjukhus Anette Henriksson, leg. specialist sjuksköterska, med dr, lektor i palliativ vård Palliativt forskningscenter, Ersta Sköndal högskola, Ersta sjukhus, institutionen för neurobiologi, vård och samhälle Elisabeth Bergdahl, leg sjuksköterska, med.dr, projektledare, FoUnu/SLSO, Universitet Nordland, Norge Christina Riddebäck, leg. Specialistsjuksköterska, utvecklingsledare EBP Regional utvecklingsledare för evidensbaserad praktik i socialtjänst och för hörande hälso- och sjukvård, Stockholms län, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Ingbritt Rydeman, leg specialistsjuksköterska, med.dr, verksamhetschef FoU Seniorium Eva Karlsson, fil.dr Etnologi, projektledare Nestor FoU-center Marie-Louise Ekeström, leg sjuksköterska, magister, diplomerad i palliativ omvårdnad, nationell LCPsamordnare, fältarbetare Svenska palliativregistret, FoUU, Stockholms sjukhem Erika Berggren, distriktssköterska, doktorand, vårdutvecklingsledare VUL, palliativ vård- nutrition Bilaga 1 4(3)

38 Sidan 38 av 170 Bilaga 2 Projektets systematiska arbetsgång Förstudie Projektet startades med en kartläggning om vilka behov som finns av ett Palliativt kunskapscentrum. Enskilda möten genomfördes med företrädare för Palliativt forskningscenter vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus, Stockholms sjukhems forskningscentrum, CeFam, Nestor FoU-center, FOUnu, Stiftelsen Äldrecentrum samt Karolinska Institutet. Samtliga företrädare påtalade ett behov av ett Palliativt kunskapscentrum. Det finns svårigheter av att föra ut forskningsresultat och utvecklingsarbeten till personalen uti vård- och omsorgsverksamheterna. En del av forskningsresultaten är akademiskt skrivna och behov finns därför att anpassa dessa för att kunna användas i praktiskt arbete. Arbetsgrupper Ett uppstartsmöte Den 24 maj 2013 genomfördes det ett uppstartsmöte med representanter från styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupperna. Efter korta föredrag under förmiddagen fick arbetsgrupperna i uppdrag utifrån sina professioner diskutera om det fanns behov av ett palliativt kunskapscentrum. Energin var hög hela dagen och många synpunkter diskuterades. Arbetsgrupper Arbetsgrupperna fick i uppgift att diskutera vad ett palliativt kunskapscentrum skulle innehålla. Arbetsgruppernas arbete dokumenterades utifrån en rapportmall och rapporten skickades in till projektgruppen. Möte med arbetsgrupperna den 29 november Projektgruppen informerar arbetsgrupperna om projektgruppens förslag till Palliativt kunskapscentrum samt den fortsatta processen. Fem palliativa kompetenscentrum i landet Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg Palliativt centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som funnits sedan 2010, kontaktades via e-post. Centrumets personalbemanning är 1 sjuksköterska på heltid, 0,5 läkare, 0,5 socionom/kurator och 0,5 forskningsassistent. 1(3)

39 Sidan 39 av 170 Bilaga 2 Palliativa kunskapscentrumet ger allmän rådgivning avseende symtombehandling, rådgivning i specifika patientärenden, rådgivning i psykosociala frågor samt driver utbildnings- och informationsaktiviteter. Verksamheten får utbildningsuppdrag av enheter på Sahlgrenska universitetssjukhus, primärvården och kommunen. De genomför egna utbildningar bland annat grundkurs i palliativ vård för all personal (två dagar). Fördjupningskurser erbjuds i olika ämnen såsom; palliativ vård i praktiken, närståendestöd, existentiella frågor med mera. De skräddarsyr även utbildningar och föreläsningar. Under 2014 arrangerar Palliativa kunskapscentrumet tillsammans med Nationella rådet för palliativ vård, NRPV, den tredje nationella konferensen i palliativ vård den 4-5 mars Verksamheten är anslagsfinansierad. Kompetenscentrum i Uppsala Kompetenscentrum i Uppsala intervjuades via telefon. Detta centrum har bedrivits i projektform under fem år. Någon fortsättning är ännu inte beslutad. Uppdragsgivare är landstinget, universitetet och åtta kommuner. Uppdraget består av utbildning, fortbildning, vårdutveckling, kvalitetssäkring, forskning och implementering av forskningsresultat i vården. Kompetenscentrumet består av 30 % FOU ledare. Representanten betonade vikten av ett tydligt uppdrag och svårigheter om flera har samma uppdrag exempelvis rådgivning. Finansieringen är kr/år. Palliativt kunskapscentrum i Lund Representanter från projektgruppen har haft möte med chefen för palliativt kunskapscentrum i Lund. Uppdragsgivarna är Lunds Universitet och Region Skåne. Uppdragen är utbildning, utveckling, bedriva forskning och utbildning för både allmän och specialiserad palliativ vård. Ett annat uppdrag till det palliativa kompetenscentrumet är att undervisa på läkarutbildningen. Detta kompetenscentrum invigdes i början av år 2013 och nu rekryteras personal såsom en omvårdnadsforskare och en forskare för palliativ medicin. Finansiering delas mellan Craafords stiftelse, region Skåne samt Lunds universitet totalt 22,5 Mkr (7,5 Mkr från respektive organisation) samt forskningsmedel som söks utifrån. Universitet finansierar professor i omvårdnad, vilket kommer att leda till nätverk med högskolan, lektorat och doktorand. Palliativt kompetenscentrum i Östergötland Studiebesök gjordes vid palliativt kompetenscentrum i Östergötland. Uppdragsgivare är landstinget och kommunen. Centrumet består av en verksamhetschef samt deltidsanställda verksamhetsföreträdare. Arbetsgruppen träffas för att dra upp riktlinjer hur och vad kompetenscentrumet ska arbeta med. Kompetenscentrumet har i uppdrag att utbilda all personal i Östergötland i palliativ vård. Det palliativa kompetenscentrumet har utbildat personer. De har även i uppdrag att arbeta med palliativa frågor nationellt. 2(3)

40 Sidan 40 av 170 Palliativt centrum i Kronobergs län Bilaga 2 Studiebesök gjordes vid Palliativt centrum för samskapad som bildades 1 januari Centrumet är en samverkan mellan Linnéuniversitetet, Landstinget Kronoberg och de åtta kommunerna i Kronobergs län. Visionen är att alla patienter ska uppleva en god palliativ vård, ett gott döende och en god död, samt att närstående upplever att de får tillräckligt stöd i sorgeprocessen före och efter dödstillfället. Den övergripande målbilden är att all personal är väl utbildad i palliativ vård för att skapa en välfungerande, hållbar och samskapad palliativ vård för alla personer i Småland. Den palliativa vården inom landsting och kommun ska utvecklas, så att patienter, närstående och personal, tillsammans med forskare, implementerar evidensbaserad vård i ett kontinuerligt integrativt lärande. Detta stärker patienters och närståendes inflytande och delaktighet i vården och ökar vårdkvaliteten. Uppdraget är utbildning, klinisk utveckling, forskning. Det första året har mycket tid gått åt till förankring och planering. De har påbörjat översyn av utbildningar vid Linnéuniversitetet och startat upp utbildning i studiecirkelform för personal i Lessebo och Markaryds kommuner samt på hjärtsviktmottagningar på lasaretten i Växjö och Ljungby. Finansiering 2013: Familjen Kamprads stiftelse 5,7 miljoner, Linnéuniversitetet 1,7 miljoner, Landstinget Kronoberg 0,8 miljoner samt kommuner som bidrar med viss personals arbetstid. Familjen Kamprad stiftelsen kommer att stödja projektet under åren Referensgrupper Referensgrupp patient Denna grupp bestod av representanter från regionala pensionärs- och patientorganisationer. Representanter från projektgruppen träffade gruppen för att presentera arbetsgruppernas rapporter. Tre deltagare lämnade skriftligt önskemål om hur de önskade att bli vårdade. Referensgrupp specialsakkunniga läkare och vårdsakkunnig sjuksköterska Denna grupp bestående av representanter från allmänmedicin (husläkarverksamhet) och geriatrik har fått ta del av arbetsgruppernas rapporter och därefter lämnat synpunkter. Trots inbjudan till akutsjukhusen har det inte kommit in några synpunkter. 3(3)

41 Sidan 41 av 170 Kostnadsfördelning Palliativt centrum i Stockholms Län Total budget SLLs andel Att fördela på kommunerna Genomsnittsavgift i kr per invånare 1, Fast del i kronor, lika per kommun 0 Antal invånare Totalt per år därav fast belopp, kr därav rörligt belopp kr (kr per inv) ,000 Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Summa

42 Sidan 42 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Komplettering förslag Palliativt kunskapscentrum Syftet och målsättningen med ett palliativt kunskapscentrum skulle enligt utredningsuppdraget vara: oavsett skede, ålder och diagnos. ktik. Uppdragen för ett palliativt kunskapscentrum kan delas upp i följande: Sammanställa kunskap, från aktuell forskning och utvecklingsarbete Aktuell forskning, forskningsresultat, pågående utvecklingsarbete, utvärderade utvecklingsarbete ska samlas i en databank och vara lättillgänglig exempelvis via webbplatsen. Det palliativa kunskapscentrumet ska stimulera bildandet av nätverk. Vidare kan det hjälpa till att hitta samtalspartners för specifika palliativa frågor mellan vårdgivare och huvudmän. Informera, utbilda utveckla/driva palliativa frågor Information sprids via webbplats, nyhetsbrev, konferenser och smarta ITlösningar används för bland annat webbutbildningar. Att utbilda utbildare och kvalitetsansvariga kan vara ett effektivt sätt att nå ut till många. Handledarutbildning och utbildning av palliativa ombud. Studiecirklar med ett strukturerat program är en tänkbar form att föra ut palliativt förhållningssätt. Med välutbildad personal kan patienten tillsammans med sina anhöriga leva fullt ut fram till döden. Målet bör vara att all personal som har omsorg om eller vårdar palliativa patienter ska ha kunskap om och förståelse för ett palliativt förhållningssätt.

43 Sidan 43 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Budget Kategori Personal Lokal Kommunikation Totalt Kostnad SEK kr kr kr kr

44 Sidan 44 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Budget år 1 Inklusive sociala avgifter Personal Antal Pris Årskostnad Chef Vetenskaplig ledare Vetenskaplig ledare, som disputerat och som har huvudansvaret för att ny och kliniskt relevant kunskap insamlas på ett systematiskt sätt. Det kan gälla både studier och utvecklingsprojekt. Den vetenskapliga ledaren ska också processa kunskapen, särskilt om den kommer från vetenskapliga studier så att kunskapen anpassas till den verksamhet som bedrivs inom Stockholms län. Utbildningsansvariga Vårdutbildning på högskolenivå samt kunskap i pedagogik och metodik. Att utbilda utbildare och kvalitetsansvariga kan vara ett effektivt sätt att nå ut till många. Handledarutbildning och utbildning av palliativa ombud. Kommunikatör Kommunikatör som arbetar både strategiskt och operativt med exempelvis webbplats. Kommunikatören kan även arbeta tillsammans med externa specialister för att ta fram exempelvis webbutbildningar Administratören Administratör som stödjer i administrativa, grundläggande ekonomiska uppgifter, praktiskt stöd samt ger praktiskt stöd i arrangemang av utbildningar

45 Sidan 45 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Kostnader lokaler år 1 LOKALKOSTNAD Arbetsrum för 8 personer (75 kvm) Tot kvm Sjukhus Kr/kvm Årshyra kr 100 Extern fastighetsägare 3400 ( för fastighetsskatt, värme, sophämtning och el) Kök (20kvm) Toaletter (5 kvm, 1 st RWC) Konferensrum för < 10 personer Konferensrum för upp till 20 personer För fasta möten inom enheten samt för arbetsgrupper, nätverk, styrgrupp och referensgrupp Overhead Inredning såsom möbler, telefon, kontorsmaterial, datorer, whiteboard m m kr Rörliga kostnader Kostnader kan tillkomma för större lokaler om inte lokaler kan tillhandahållas av kommun/stadsdel och landsting för utbildning där fler än 20 personer deltar. Exempel på en sådan kostnad: Utbildning/möte med deltagare över 20 personer Konferensrum som rymmer 160 personer Paket lokal som rymmer 160 personer med kaffe/lunch kr kr Kostnader föreläsare: Beroende av användande av centrumets egna utbildare (= ingen extra kostnad) eller om man använder externa föreläsare (stor spridning i kostnad, beroende på kompetens).

46 Sidan 46 av (5) PALIATIVT KUNSKAPSCENTRUM Bilaga 3 Kommunikationsbudget Utöver lönekostnad behöver en kommunikatör ett antal grafiska program som kostar ca kr/år. Första året kommer en stor del av kommunikationsbudgeten att gå till att bygga långsiktiga och robusta lösningar för centrumets webblösningar. Även om centrumet använder tekniska grundlösningar som finns inom landstinget måste dessa anpassas. Följande år kommer antagligen mindre del att läggas på själva webbplatsen och mer av kommunikationsbudgeten att behöva läggas på underhåll och utveckling av utbildningar samt marknadsföring. För att kommunicera effektivt och nå bästa möjliga resultat per satsad kommunikationskrona är det nödvändigt att ha ett systematiskt analys- och utvärderingsarbete av kommunikationsinsatser, därför finns en särskild post för detta. Kommunikationsbudget Webbplats Målgruppsanalyser och utvärderingar av kommunikationsinsatser Varumärkesuppbyggnad: marknadsföring, grafisk profil, malldokument, mässdeltagande m.m. Webbutbildning Utbildningsmaterial Grafiska program år ett kr kr kr kr kr kr kr

47 Sidan 47 av 170 Ärende 2

48 Sidan 48 av 170

49 Socialkontoret Sidan 49 av 170 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Marita Lindell-Jansson Dnr Socialnämnden KSL:s rekommendation om samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län om den verksamhets - förlagda utbildningen Förslag till beslut Socialnämnden beslutar rekommendera kommunstyrelsen att 1. avslå KSL:s rekommendation om anta samverkansavtal om verksamhetsförlagd utbildning inom vårdområdet 2. meddela kommunens ställningstagande till KSL senast 1 december Sammanfattning Behovet av personal med högskoleutbildning ökar inom kommunal vård och omsorg, då de boende vid särskilda boendeformer kräver mera hälso- och sjukvårdsinsatser. Sociala välfärdsberedningen beslutade den 2 februari 2013 att uppdra åt KSLkansliet, att tillsammans med Centrum för klinisk utbildning (CKU) ta fram förslag på ett länsövergripande avtal om verksamhetsförlagd utbildning (VFU). CKU har ett länsövergripande samordningsansvar för VFU avseende högskoleutbildningar inom vård och omsorg. CKU ser att behovet av kliniska utbildningsplatser ökar och önskar avtal med kommunerna om praktikplatser. Syftet med avtalet är att stärka den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet, bidra till vårdgivarnas kompetensutveckling och stimulera till gemensamma forsknings- och utvecklingsarbeten. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den Ärendet Ett förslag på ett länsövergripande avtal om verksamhetsförlagd utbildning har arbetats fram mellan projektledare från KSL och CKU. Förslaget gick ut till länet som tjänstemannaremiss 25 juni- 31 september 2013 och 19 av länets kommuner besvarade remissen. Förslaget innebär att avtal tecknas mellan Stockholms läns kommuner och Karolinska Institutet, Ersta Sköndal Högskola, Röda Korsets Högskola samt Sophiahemmets Högskola. Kommunerna förbinder sig därmed att säkerställa att varje vårdstuderande får en plats inom rätt verksamhetsområde samt att kommunen tillhandahåller kompetent

50 2(3) Sidan 50 av 170 handledning. Kommunerna åtar sig att ansvara för att de kliniska utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som följer examenskraven för respektive högskoleutbildning. Vidare åtar sig kommunen att säkerställa att alla vårdstuderande ska handledas huvudsakligen av vårdpersonal med högskoleexamen med rätt inriktning och ämne. Målsättningen är att alla VFU handledare i kommunen inom två år ska ha genomgått handledarutbildning samt att den huvudansvarige handledaren ska ha genomgått 7,5 hp högskolepedagogik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning. Kommunen ska vara beredd att ta emot en vårdstuderande under minst 6 veckors VFU per heltidsbefattning och år. Målsättningen är att kommunen även ska svara för VFU-platser hos privata utförare enl LOU och LOV. Kommunerna ska inrätta övergripande VFUsamordnare som ansvarar för att ordna med VFU-placeringar samt i datasystemet KliPP kontinuerligt rapporterar in uppgifter om tillgängliga VFUplatser, vårdhögskolestuderandes närvaro/frånvaro mm. En klinisk adjunkt och/eller lektor samt en adjungerad klinisk adjunkt som ska ha sin huvudsakliga placering inom kommunens omsorgsverksamhet, ska etablera en överbryggande pedagogisk struktur mellan lärosäte och kommun. Lärosätena ersätter kommunen i förhållande till studenternas närvaro. Kommunerna ansvarar för att fakturera lärosätena. Socialkontorets synpunkter Det är viktigt att vårdhögskolestuderande ges möjlighet till nödvändig verksamhetsförlagd praktik. Ofta bidrar de samtidigt till en utveckling i den verksamhet de praktiserar med sina aktuella teoretiska kunskaper. Upplands- Bro kommun har under många år tagit emot studerande från vårdhögskoleutbildningar, framförallt sjuksköterska, fysioterapeut och arbetsterapeut. Kommunens hälso- och sjukvårdsenhet har tagit emot vårdhögskolestudenter i den grad man mäktat med, för att kunna erbjuda eleverna en handledning av god kvalitet, samtidigt som det ordinarie hälso- och sjukvårdsarbetet bedrivits parallellt. Förslaget till samverkansavtal ställer många krav på kommunens åtagande kring hanteringen av studerande och praktikplatser. Ett undertecknande av samverkansavtalet ställer krav på en administrativ organisation som innebär krav på att en VFU-samordnare måste inrättas. En huvudhandledare måste därutöver utses, vilken måste ges möjlighet att avsätta tid från sitt ordinarie arbete inom hälso- och sjukvård för att fullgöra sitt uppdrag som huvudhandledare. Den ersättning kommunen skulle erhålla täcker inte dessa kostnader. Otydlighet råder vidare i förslaget huruvida vem som ska avlöna den adjungerade kliniske adjunkten med huvudsaklig placering i omsorgsverksamheten. (Den kliniske adjunkten och/eller lektorn får förutsättas avlönas av respektive lärosäte, beroende på vid vilken högskola studenten studerar.) Sammanfattningsvis är det socialkontorets uppfattning att åtagandet från respektive högskola inte står i paritet med vad Upplands-Bro kommun skulle behöva ställa upp med. Socialkontoret anser därför att ett samverkansavtal inte skulle vara gynnande gentemot kommunen, utan istället skapa merkostnader och en ökad administration.

51 Sidan 51 av 170 3(3) Socialkontoret ställer sig dock positivt till att fortsätta ta emot elever från vårdhögskolor, och anser att detta kan ske utan ett bindande avtal. Barnperspektiv Socialkontoret bedömer att beslutförslaget inte står i strid med barnets bästa. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Rekommendation , dnr KSL/13/ Samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län om den verksamhetsförlagda utbildningen. Kopia av beslut till: Kommunstyrelsen

52 Socialkontoret Marita Lindell-Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Sidan 52 av TJÄNSTESKRIVELSE Datum Vår beteckning Dnr Socialkontoret Svar på remiss Förslag till Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda utbildningen på vårdutbildningar, dnr KSL/13/ Sammanfattning Socialkontoret ställer sig positiv till ett samverkansavtal i syfte att stärka den ömsesidiga samverkan mellan Stockholms läns lärosäten och kommunen avseende verksamhetsförlagd högskolepraktik för framförallt sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det är viktigt att vårdstuderande ges möjlighet till nödvändig verksamhetsförlagd praktik, vilket samtidigt innebär att de bidrar till en utveckling av den verksamhet de praktiserar i, då de bidrar med aktuella teoretiska kunskaper. Socialkontorets bedömning är dock att det inte är möjligt för Upplands-Bro kommun att i enlighet med förslaget avsätta personella resurser för uppdrag som inte täcks av ersättning för dessa. Detta innebär att det inte är möjligt för kommunen att avsätta personella resurser för uppdrag i form av övergripande VFU-samordnare eller klinisk adjunkt och/eller lektor. Kommunen bifogar därför ingen namnuppgift avseende ansvarig VFU-kontakt. Ett antal förtydliganden behöver därutöver göras i överenskommelsen. Synpunkter på förslag till samverkansavtal Avsnitt 3 Organisation Socialkontoret ställer sig positiv till att alla huvudhandledare kostnadsfritt erbjuds att genomgå kursen Högskolepraktik för lärare och handledare i verksamhetsförlagd utbildning 7,5 hp anordnad av CKU, för att bidra till en kompetensutveckling i pedagogik hos huvudhandledare. Kompetenshöjning hos handledare är till fördel för både den praktiserande högskolestuderande samt för handledaren, för att den verksamhetsförlagda praktiken ska hålla hög kvalitet. Ett förtydligande behövs avseende hos vilken part den kliniske adjunkten och/eller lektorn med huvudsaklig placering i omsorgsverksamhet ska vara anställd hos och avlönas av. Socialkontorets utgångspunkt är att det inte är möjligt att anställa och avlöna sådan funktion utan att sådant åtagande täcks av ersättning för detta.

53 2(3) Sidan 53 av 170 I förslaget nämns vidare att kommunen ska utse en övergripande VFUsamordnare som är ansvarig för VFU-placeringarna inom kommunen, vilket även uppges inkludera ett ansvar för praktikplatser hos privata utförare enligt LoU samt LOV. Socialkontorets utgångspunkt är även här att det inte är möjligt för Upplands- Bro kommun att avsätta personella resurser för uppdrag som inte täcks av ersättning för dessa. Vad gäller praktikplatser hos privata utförare oberoende av LoU eller LOV, så är Upplands-Bro kommun bunden till de avtal som pågår, och kan under löpande avtalstid inte ålägga dessa utförare att ta emot elever eller handleda dessa. Detta är ett krav som kommunen endast kan ställa vid nytecknande av avtal. Avsnitt 4 Lärosätenas åtaganden Socialkontoret ser positivt på att lärosätena inom ramen för överenskommelsen ska erbjuda fortbildning till kommunal vård- och omsorgspersonal med högskoleutbildning eller motsvarande. Det anges att fortbildningen i möjligaste mån ska rymmas inom CKU:s eller lärosätenas befintliga utbildningsuppdrag. Ett förtydligande behövs huruvida sådan fortbildning kommer att vara kostnadsfri för kommunen eller är tänkt att ges som kostnadsbelagd uppdragsutbildning. Avsnitt 5 Kommunernas åtaganden Det anges att kommunen förväntas ställa det antal platser till förfogande som tillsammans med länets övriga avtalsskrivande kommuners platser motsvarar lärosätenas behov av VFU-platser inom äldreomsorgen. Samtidigt uppges det att kommunen ska vara beredd att ta emot en vårdstuderande under minst 6 veckors VFU per heltidsbefattning och termin. Socialkontoret anser att den senare formuleringen är mer tydlig och bättre visar hur fördelningen av praktikplatser för högskoleelever kommer att ske, vilket är viktigt för personalplaneringen inom den verksamhet som tar emot elever. Kommunen åtar sig enligt förslaget att utse VFU-samordnare och skapa förutsättningar för genomförande av utbildningsuppdraget, och deltagande i handledarutbildning. VFU-samordnarens uppdrag beskrivs som att svara för alla kontakter kring VFU-platser inom kommunens egenregi såväl som hos kommunens entreprenörer och via dataprogrammet KliPP rapportera in uppgifter om tillgängliga platser vid angivna datum. VFU-samordnaren ska även rapportera in större förändringar av praktikplatser samt vid behov ordna ny praktikplacering. VFU-samordnaren ska även terminsvis fakturera lärosätena genom att lämna faktureringsunderlag med betalningsvillkor på 30 dagar. Socialkontoret utgångspunkt är att det inte är möjligt att avsätta personella resurser för uppdrag som inte täcks av ersättning. Avsnitt 6 Ekonomisk ersättning Enligt förslaget ersätts kommunen för dess åtagande avseende VFU av lärosätena med 1468 kr per student och vecka med undantag för veckor som omfattar mindre än 3 dagars praktik då dagersättning istället utges.

54 Sidan 54 av 170 3(3) Socialkontoret bedömer att ersättningen inte täcker de åtaganden i form av personella resurser förslaget medför utifrån ovan lämnade synpunkter. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Chef Avdelning kvalitet och verksamhetstöd

55 Sidan 55 av 170REKOMMENDATION Dnr: KSL/13/ Gunilla Hjelm-Wahlberg För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Kommunstyrelserna i Stockholms län Samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län om den verksamhetsförlagda utbildningen KSLs rekommendation KSLs styrelse beslutade vid sitt sammanträde den 12 juni 2014 att rekommendera länets kommuner att anta samverkansavtal om verksamhetsförlagd utbildning inom vårdområdet. Ärendebeskrivning Behov av personal med högskoleutbildning ökar inom kommunal vård och omsorg. Boende på särskilda boendeformer kräver mera hälso- och sjukvårdsinsatser. Sociala välfärdsberedningen beslutade den 2 februari 2013 att uppdra åt KSLkansliet att tillsammans med Centrum för klinisk utbildning (CKU) ta fram förslag på ett länsövergripande avtal om verksamhetsförlagd utbildning (VFU). CKU har ett länsövergripande samordningsansvar för VFU avseende högskoleutbildningar inom vård och omsorg. CKU ser att behovet av kliniska utbildningsplatser ökar och önskar avtal med kommunerna om praktikplatser. Syftet med avtalet är att stärka den verksamhetsförlagda utbildningens kvalitet, bidra till vårdgivarnas kompetensutveckling och stimulera till gemensamma forsknings- och utvecklingsarbeten. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax E-post info@ksl.se Hemsida Organisationsnummer

56 Sidan 56 av 170 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Genomförande Ett förslag till avtal har arbetats fram mellan projektledare från KSL och CKU. Som förlaga har KSLs länsövergripande samverkansavtalet om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen använts. Projektet startade med en samverkanskonferens med företrädare från högskolorna, kommunerna och privata aktörer i november Projektledaren träffade därefter 10 kommuner, alla stadsdelar och samtliga FoU-enheter för en nulägesbeskrivning och för att efterfråga behovsbilden. En tjänstemannaremiss gick ut till hela länet mellan 25 juni-31 september av länets kommuner svarade. De flesta kommuner var övervägande positiva men hade synpunkter på att: antalet VFU-platser per tillsvidareanställd sjuksköterska är för högt. det innebär en ny kostnad att ha en VFU-samordnare i varje kommun. hur ska en AKA (adjungerad klinisk adjunkt) finansieras? hur hanteras de privata aktörerna när man inte skrivit in detta i förfrågningsunderlagen/avtalen? hur sjuksköterskorna kunskapsmässigt ska klara av att hantera ett ökat antal studenter? hur används FoUU (Forskning utbildning utveckling) enheterna? Dialog och förankring Förslaget har tagit hänsyn till de synpunkter som kom in och ytterligare samverkanskonferens genomfördes den 15 november 2013 med företrädare från kommuner, högskolorna och FoU-enheterna för att förankra det föreslagna avtalet. Ärendegång Rekommendationen adresseras till kommunstyrelserna enligt den rutin som gäller vid beslut i KSLs styrelse. KSL överlåter till kommunen att fatta beslut enligt gällande delegationsordning. Kommunerna ombeds meddela sina ställningstaganden genom att sända in protokollsutdrag eller annan beslutshandling. Beslut om antagande är att likställas med undertecknande. 2 (3)

57 Sidan 57 av 170 KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Dnr: KSL/13/ Svarsperiod KSL önskar få kommunens ställningstagande senast den 1 december 2014 med e-post till registrator@ksl.se. Alternativt till Kommunförbundet Stockholms Län Box STOCKHOLM Hantering av originalavtal 1. KSL tar fram originalavtal som först undertecknas av högskolorna. 2. Kommunernas protokollsutdrag läggs som bilagor till originalavtalet. 3. När samtliga parter antagit avtalet skickas kopia på avtalet i sin helhet till samtliga parter. 4. Originalavtalet diarieförs och förvaras av KSL. Frågor och information Frågor med anledning av detta, välkommen att kontakta Gunilla Hjelm- Wahlberg, telefon , e-post gunilla.hjelm-wahlberg@ksl.se. Med vänlig hälsning KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN Elisabeth Gunnars Madeleine Sjöstrand 1:e vice ordförande Förbundsdirektör Bilaga Förslag till Samverkansavtal 3 (3)

58 Sidan 58 av 170

59 Sidan 59 av 170

60 Sidan 60 av 170

61 Sidan 61 av 170

62 Sidan 62 av 170

63 Sidan 63 av 170

64 Sidan 64 av 170 Bilaga 1 ERSTA SKÖNDAL HÖGSKOLA Sjuksköterskeprogrammet Specialistsjuksköterskeutbildning vård av äldre Magister-/Masterexamen i vårdvetenskap palliativ vård KAROLINSKA INSTITUTET Audionomprogrammet Arbetsterapeutprogrammet Kompletterande utbildning för sjuksköterskor (m examen från land utanför EU/EES/Schweiz) Logopedprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Sjukgymnastprogrammet Specialistsjuksköterskeprogrammet, Distriktsköterska Specialistsjuksköterskeprogrammet, Onkologisk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet, Operation Specialistsjuksköterskeprogrammet, Vård av äldre RÖDA KORSETS HÖGSKOLA Sjuksköterskeprogrammet Samverkansavtal Verksamhetsförlagd utbildning vårdutbildningar, KSL/13/0045 Version

65 Sidan 65 av 170 SOPHIAHEMMET HÖGSKOLA Sjuksköterskeprogrammet Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap - inriktning demensvård Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap - inriktning diabetesvård Magisterprogrammet i omvårdnadsvetenskap - inriktning palliativ vård Omvårdnadsvetenskap med inriktning mot demensvård Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning vård av äldre Samverkansavtal Verksamhetsförlagd utbildning vårdutbildningar, KSL/13/0045 Version

66 Sidan 66 av 170 Bilaga 2

67 Sidan 67 av 170 KliPP 2.0 Dokumentation Lärosäte/Verksamhet Användarhandledning Stockholms läns landsting Eva Foureaux Version 1.0 ( )

68 Sidan 68 av Innehåll INLEDNING INLOGGNING OCH LÖSENORD (L)(V)(S) Inloggning... 4 Byte av lösenord... 4 BESTÄLLNING (L) (V)... 4 Lägga beställning från utbildningsanordnare (L)... 4 Ta fram en beställning (V)... 8 RESERVERING AV PLATSER (V) Lägga upp rader Ta bort rad Reservering av platser Ta bort en reservering Titta på reservation (L) PLACERING AV STUDENTER (L) Placera Bortag av placerad student (L) Placera grupper (L) Borttag av Placerad Grupp (L) PUBLICERING (L) Publicering via Placeringar Placering Borttag av publicering via Placeringar Placering Publicering via Placeringar Publicering ÅTERLÄMNING AV PLATSER (L) (V) Stänga veckor (V) Återöppna stängda veckor (V) Återlämna platser (L) (V) STUDERANDE (L) Import av studenter Uppdatering av studenter Upplägg av student manuellt Redigera en student KONTAKTPERSON (L) (V)... 35

69 Sidan 69 av Kontaktperson för lärosäte (L) Kontaktperson verksamhet (V) Söka ut kontaktperson E-post till Kontaktperson ANVÄNDARE (L) (V) (S) Lägga upp ny användare Söka användare STUDERANDEKATEGORI (L) (S) ARBETSPLATS (V) (S) Utsökning av arbetsplats Hjälptabeller (S) Arbetsplatsinriktning Befattning Huvudman Huvudmannatyp Kurstyp LÄN Organisationsnivåer Placeringsinriktning Systemadministration Utbildningsanordnare Verksamhetsträd INLEDNING Nuvarande funktion i KliPP 2.0 kommer nedan att beskrivas utifrån tre funktioner som använder applikationen. Dessa funktioner är: Lärosätesadministratör (L), Verksamhetsadministratör (V) samt Systemadministratör (S). Dokumentationen är uppbyggd utifrån det flöden som VFU-processen använder Beställning Reservation Placering Publicering Rapporter. Dokumentationen avslutas med Hjälptabeller och Behörighetshantering som hanteras av Systemadministratör. Vid varje moment finns ett rött textavsnitt som visar vilka kända och nyupptäckta fel som finns i version 2.0. Dokumentet avslutas med ett avsnitt med blå text över generella designproblem som skulle förenkla för användarna.

70 Sidan 70 av INLOGGNING OCH LÖSENORD (L)(V)(S) 1Inloggning I Klipp loggar användaren in med Användarnamn och lösenord. Det finns ingen regel för hur lösenord skall vara uppbyggt. Det finns ingen tidsgräns på hur länge ett lösenord är giltigt. Användaren tvingas inte att byta sitt första lösenord som genereras av KliPP och är bytut. Byte av lösenord Sker genom att användaren klickar på Byt lösenord i vänstermarginalen. En ny bild kommer upp. I den nya bilden skrivs lösenordet två gånger och sedan klickar användaren på knappen Byt lösenord. Lösenordsbyte kan även ske av administratör. Detta behandlas under rubriken administration. BESTÄLLNING (L) (V) Lägga beställning från utbildningsanordnare (L) För att hantera beställning av utbildningsplatser används beställningsformuläret. Förutsättningen för att detta ska kunna ske är att det finns en mottagare upplagd för den organisation som beställningen gäller. Vem som är mottagare styrs av användarens access i behörigheten(behandlas under användare).

71 Sidan 71 av För att lägga en beställning klickar man på knappen Skapa ny. Ny bild kommer upp. Beställare blir den 1. Välj utbildningsanordnare/program rullningslisten. Beställarens tillgång till lärosäten/utbildningsprogram styrs av användarbehörigheten 2. Välj den organisation som beställningen ska skickas till genom att klicka på knappen Välj mottagarorganisation och därefter vilken organisation beställningen gäller för. Observera att här måste man markera långt ner i organisationsträdet för att rätt beställningsmottagare ska kunna hämta upp beställningsformuläret. Klicka på knappen Välj markerad plats

72 Sidan 72 av Välj mottagare av beställning i rullningslisten 4. Välj år 5. Välj termin 6. Välj den startvecka som kommer upp i systemet. Observera undvik att ändra startvecka 7. Välj slutvecka. Här går det att välja vecka på andra sidan årsskiftet då HT ofta sträcker sig över årsskiftet. 8. Antalet rader som beställningen skall gälla Avsluta genom att klicka på Skapa beställning

73 Sidan 73 av Ny beställningssida kommer upp. Den visar uppgifter om vem som beställer. Till vilken organisation och mottagare beställningen kommer att skickas. Dessutom finns beställningsnummer, uppgift om terminsperiod och när perioden är skapad. För att lägga en beställning klickar man på Visa/ändra. Raden ändrar utseende och visar samtliga studerandekategorier som är kopplade till den utbildningsanordnare/utbildningsprogram som lägger beställningen. 1. Välj den kategori som beställningen gäller 2. Markera hur många platser som önskas och vilka veckor. För att för att förflytta sig mellan veckorna används TAB eller mus. 3. Klicka på Spara 4. Det går att skriva kommentarer i fältet. Se ex. Önskar man lägga upp en ny beställningsrad klickar man på Skapa ny beställningsrad och följa punkterna 1-4. Har man lagt för många rader tas den bort dem genom att klicka på Ta bort.

74 Sidan 74 av Nu finns flera möjligheter att hantera sin beställning: Spara beställning Skicka beställning till verksamhet beställningen sparas och man kan ta fram den och arbeta vidare vid ett senare tillfälle. Verksamheten har inte tillgång till beställningen. Det är lärosätets arbetsmaterial. Beställningen skickas via KliPP:s E-postfunktion till den person som angivits som mottagare. Mottagaren får ett mail och beställaren får en kopia i E-post med följande uppgifter: Återställ Radera Visa utskriftsläge Tar bort texten i kommentarsrutan som inte är sparad Tar bort beställningen. Detta kan endast Lärosätesadmin göra Möjlighet att få beställningen utskriven Ta fram en beställning (V) För att ta fram en beställning använder man sökfunktionen under Beställning. Vill man se en specifik beställning fyller man i beställningsid, år och termin. Klickar sedan på Sök

75 Sidan 75 av För att öppna beställningen klickar man på gulmarkerat beställningsid. Det går att skriva ut sidan eller exportera den till Excel. Detta ger en lista på sökta beställningar.

76 Sidan 76 av När verksamheten tar upp sin beställning har den utökats med en ruta för kommentarer. Här kan verksamheten kommentera beställningen och klickar sedan på Skicka beställningssvar till lärosäte. Lärosätets beställare får då en E-post om att beställningen är besvarad. Återställ Makulera Här kan man ta bort det som är skrivet i kommentarsrutan för verksamheten om det inte är sparat. Verksamhetsadministratör kan makulera beställningen RESERVERING AV PLATSER (V) Gå in i menyn och klicka på Placeringsmöjlighet. Ett nytt sökfält kommer upp. Notera att det finns en filterknapp till höger som ger en utökad sökfunktion. Det krävs behörighet som Verksamhetsadministratör för att hantera Reserveringar i KliPP. Observera Lärosätesadministratörer kan inte lägga upp ny rad.

77 Sidan 77 av Lägga upp rader Välj arbetsplats alternativt organisationsnivåer och vilken termin och år där man önskar lägga reservering av platser. Det finns möjlighet att söka ut arbetsplatsen med hjälp av Arbetsplatsinriktning om sådan finns kopplad till arbetsplatsen. Klicka på Sök. Ny bild kommer upp. Alla arbetsplatser som har sökbegreppet i sig kommer upp i nedanstående bild. Leta fram den aktuella arbetsplatsen och klicka på länken till aktuell enhet.

78 Sidan 78 av Ny bild kommer upp med ett tomt bokningsfält. För att få bokningsrader klickar man på knappen Ny rad. I nästa meny kan man söka/välja den studerandekategori som reserveringarna ska gälla för. Välj antal rader. År och termin är redan valda så dessa är gråmarkerade. Observera att man också kan välja annan start och slutvecka. Om man väljer att starta eller sluta terminen utanför de datum som anges kommer detta att markeras med gröna pilar på raden. När man är klar klickar man på Spara.

79 Sidan 79 av Nu har 3 nya rader med den studentkategori som är vald lagts upp. Vill man lägga upp olika studentkategorier görs momentet om för varje kategori. Ta bort rad Markera den rad som ska tas bort genom att man markerar den rad som ska tas bort och sedan klickar på knappen Ta bort rad. Raden kommer nu att tas bort. OBSERVERA Det går inte i dagsläget att ta bort flera rader samtidig Reservering av platser

80 Sidan 80 av För att reservera platser går man in under Placeringsmöjlighet och klickar på Reservationsknappen ovanför rutsystemet. Knappen gråas och en ny knapp för Reservation öppnas i undre delen av fönstret. Klicka på länken (BH BmT1) på den rad där reservering ska ske. Ny bild kommer upp 1. Markera antalet veckor som ska reserveras. För att markera fler veckor håller man knappen CTRL nere samtidigt som man klickar på de datum man vill reservera. Här kan man även välja halva arbetsveckor och dagar. 2. Det finns möjlighet att skriva en kommentar i rutan Ny anmärkning 3. Välj handledare för verksamheten. Finns det fler handledare håller man ner knappen CTRL och klicka på de handledare som studenter och lärosäte skall se. 1) 4. Välj Spara och stanna om du vill göra ytterligare reserveringar på raden. 5. Välj Spara om du är klar. Reservationen är klar. När reservationen är klar syns ett rutnät med gröna fält för den reserverade tiden. Det är endast studerande från den kategorin som sedan kan placeras och publiceras.

81 Sidan 81 av Reserva samma veckor på flera rader Markera de rader som ska ha samma reservering genom att bocka i rutorna. Klicka på knappen reservation. Ny bild kommer.

82 Sidan 82 av Markera de datum där reservering ska ske och klicka sedan på Spara. Nu kommer alla rader att få samma veckor reserverade. Observera. Då terminen förlängdes i båda ändar kommer rutnätet att bli större och de reserveringsrader som har normaltermin kommer att gråmarkeras på de veckor som ligger utanför terminen om dessa. Detta kan ge ett oöverskådligt intryck så undvik att förändra terminernas längd om det går. Ett alternativ är att göra rader för varje termin och därefter reservera. Under reservering finns det en loggfunktion som man får fram om man klickar på Historik-knappen. Den beskriver alla händelser och vilken användare som varit inloggad. Ta bort en reservering Reservering kan endast tas bort av verksamhetsadministratör eller systemadministratör görs genom att man går in under Reservationer i vänstermarginalen.

83 Sidan 83 av Gå in under placeringsmöjlighet reservation. Markera den rad eller bocka i de rutor som ska stängas. Klicka på Reservation. Titta på reservation (L) För att hämta upp en eller flera reserveringar klickar man på Placeringar Placering i huvudmenyn. Fäll ut filternappen så blir det möjligt att i sökfältet välja specifika sökområden för lärosäten. Detta sätt att söka rekommenderas för Lärosätesadministratör. Administratör från lärosäte är även behörig att ta fram Reserveringar via placeringsmöjlighet och Reserveringar men då ges det ingen möjlighet att söka ett specifikt lärosäte, kursprogram eller studerandekod.

84 Sidan 84 av PLACERING AV STUDENTER (L) Placera Det är endast användare som är behöriga som Lärosätesadministratörer som kan placera studenter på reserverade platser. För att placera klickar man på Placeringar och sedan på underrubriken Placering. Sökfält kommer upp och om man filtrerar så finns det möjlighet att söka ut en hel kurs/kategori för att lättare se var rader med den studerandekategorin finns. Ny sida kommer upp med resultatet av utsökningen. Välj den arbetsplats där placering ska ske genom att klicka på den blå länken.

85 Sidan 85 av Här kommer man att se alla reserveringar men kan bara placera/publicera på de som man är behörig till. Klicka på länken på den rad där placeringen ska göras. En ny sida öppnas.

86 Sidan 86 av Markera vilket datum placering ska ske, markera student samt ev anmärkning. Det finns också möjlighet att lägga till den handledare som studenten ska följa. Klicka på Spara Placeringen markeras nu med rosa färg. Klickar man på den rosa rutan visar den vilken student som är placerad. För att se studenter klickar man på OBSERVERA I detta läge kan verksamhet och student inte se placeringen i KliPP. Placeringen måste vara publicerad för att synas. (se Programfel) Bortag av placerad student (L) För att ta bort en placerad student måste man gå in under Placeringar Placering.

87 Sidan 87 av Markera den rad som studenten ska tas bort ifrån genom att klicka på länken. Markera Radioknappen Ta bort placering och de veckor där placeringen ska tas bort. Klicka på spara.

88 Sidan 88 av Raden visas återigen som reserverad. Placera grupper (L) Det går att placera personer i grupp. Exempelvis vid studiebesök. OBSERVERA om man vill ta bort en person ur en grupp som är placerad måste hela gruppen lösas upp. Klicka på länken på den rad där gruppen ska placeras.

89 Sidan 89 av Markera i rutan för studerandegrupp. Välj datum och vilka studenter som ska ingå i gruppen. Klicka på Spara. Rutan blir markerad Rosa men OBSERVERA att man inte kan se att det är en grupp förrän man lägger musen överrutan och klickar.

90 Sidan 90 av Borttag av Placerad Grupp (L) För att ta bort en grupps placering klickar man på länken på den rad där gruppen finns. Markera Radioknappen Ta bort Placering. Markera datum och klicka på Spara. OBSERVERA att hela gruppen nu tas bort PUBLICERING (L) För att studenter och handledare ska kunna se placeringarna måste de publiceras. Detta kan lärosätesadministratören göra på två sätt. Publicering via Placeringar Placering

91 Sidan 91 av Gå in under Placeringar Placeringar. Klicka på knappen Publicera studerande. Ny sida kommer upp. Markera den/de personer som ska publiceras genom att sätta kryss i rutan. Klicka på Spara. Placeringsrutan blir nu ljusblå och placeringen är fullt synlig i KliPP.

92 Sidan 92 av Borttag av publicering via Placeringar Placering Klicka på Publicera studerande. Markera rutan för den person som ska avpubliceras. Klicka på Spara. Nu är studenten fortfarande placerad men syns inte i KliPP Publicering via Placeringar Publicering Här kan lärosätet placera många studenter samtidigt och samtidigt skicka E-post.

93 Sidan 93 av För att skicka E-post ska rutan för e-post markeras. Rubrik ska skrivas samt meddelande. OBSERVERA om inget skrivs och man klickar i rutan skickas den förifyllda texten ut. Publicering sker genom att man markerar de studenter som ska publiceras och sedan klickar på Knappen Publicera. ÅTERLÄMNING AV PLATSER (L) (V) Stänga veckor (V) Om verksamheten inte kan ta emot studenter under utlovad period kan Verksamhetsadministratören markera detta genom att stänga dessa veckor. Ex. att en vårdavdelning eller att verksamheten av någon annan anledning inte kan ta emot studenter under en viss period. Den stängda arbetsplatsen kan återöppnas om förutsättningarna förändras.

94 Sidan 94 av Klicka på studentkategorin på den rad som ska stängas. Ny bild kommer upp. Markera radioknappen Stäng och vilka veckor det gäller. Ange eventuellt orsak i anteckning. Klicka sedan på Spara. Veckorna gråmarkeras och kan endast öppnas av Verksamhetsadministratör. Återöppna stängda veckor (V) Det går att öppna en stängd plats genom att gå in under Placeringsmöjlighet och markera länken på den rad som veckor skall öppnas.

95 Sidan 95 av Ny bild kommer upp där radioknappen öppna är förifylld. Markera de veckor som ska öppnas och klicka på spara.

96 Sidan 96 av Veckorna är nu åter öppna för reservering. Återlämna platser (L) (V) Om lärosätet har beställt fler platser än de har behov för kan dessa återlämnas. Om återlämning sker <14 dagar innan studenten skall vara på plats så debiteras läroätet för detta och den återlämnade platsen visas som röd i rutnätet. Återlämning kan även göras av verksamhet där finns ingen tidsgräns för återlämning utan den kan ske samma dag. För att skilja på de återlämnade platserna så visas de i rutnätet med olika färg gul för verksamhet och ljusgrön för lärosäte. När lärosäte skall återlämna går man in under Placeringar placering och väljer den arbetsplats där platsen skall återlämnas. OBSERVERA Om en student redan är placerad på platsen måste den tas bort innan återlämning kan ske Verksamhet återlämnar platser genom att gå in under Reservationer och söka arbetsplatsen. Sökbild för lärosäte

97 Sidan 97 av För att kunna återlämna klickar man på knappen Återlämning och sedan på länken till den rad som ska återlämnas. Ny bild kommer upp. Markera om det är utbildning eller verksamhet som utför återlämningen. Klicka på spara Lärosätet som återlämnat 2 veckor försent och 2 veckor i tid.

98 Sidan 98 av Verksamheten har återlämnat vecka 41 och 42 som markeras med gulgrön färg. STUDERANDE (L) Studerande kan gruppvis importeras via excelfil till KliPP eller läggas in manuellt. För att lägga in den studerande så ska den ha ett svenskt personnummer. Personer som i LADOK (akademiska betygssystemet) har fingerade uppgifter med anledning av sekretess kan inte läggas in KliPP, detsamma gäller utbytesstudenter. Studerande som läggs in Klipp och placeras på sin VFU kan själva logga in applikationen för att se sina kommande placeringar. Behörighetshanteringen till KliPP sker via importen till Ladok eller Lärosätets kursadministratör. Import av studenter Lärosätet kan importera studenterna genom att gå in under Administration importera studenter. Administratören har enbart tillgång till de Utbildningsprogram som finns upplagda i personens behörighet. Underlag till importen tas fram genom att fylla i blanketten under Hämta excelmall.

99 Sidan 99 av Fyll i obligatoriska uppgifter personnummer (utan bindestreck), efternamn och förnamn. Det är en fördel att även fylla i E-postadressen eftersom den då kommer att bli studentens inloggnings-id. Lösenordet blir i detta läge automatiskt bytut som studenten sedan får gå in och byta. Spara ner filen för att kunna hämta upp den vid import. OBSERVERA att det måste vara XLS-format för att importen ska fungera. Fyll sedan i nedanstående formulär och hämta upp den nedsparade excelfilen. Klicka på verkställ. Det tar någon minut beroende på hur många som importeras. När allt är klart visas en text i övre kanten på sidan att importen har lyckats. Om en student redan finns i systemet så kommer inte importen att gå igenom utan det kommer upp en rutan med namn på de personer som inte går att importera. Åtgärd: ta bort dessa personer från excelfilen och spara om den på nytt. Gör om importen. De personer som kom upp på fellistan söker man upp under studerande eller/och användare. OBSERVERA att använda sökbegreppet alla eftersom det kan vara personer som är avslutade på annan utbildning. Startermin Kursändelse Den terminen börjar sin utbildning Blir tillägg till Startermin för att man lätt ska hitta sin egen studengrupp. Ex. H12SSK V13LÄK Uppdatering av studenter OBSERVERA för att uppdatering ska ske måste startterminen var den samma som den studenten fick vid importen.

100 Sidan 100 av Upplägg av student manuellt För att lägga upp en student manuellt går man in under Administration Studerande. Klicka på Skapa Ny. OBSERVERA Det är viktigt att göra det i denna ordning för att användar ID och lösenord ska kunna styras. Går man in under användare och lägger upp student så blir det fel. Fyll i obligatoriska uppgifter. Använd gärna rutan för E-post som då kommer att bli studentens Användar-ID. OBSERVERA om man inte fyller i detta kommer KliPP att slumpmässigt välja ett användar-id. Klicka sedan på Spara. Studenten läggs nu upp och efter det kan man söka personen under Administration Användare. Startermin Kursändelse Status Den terminen studenten börjar sin utbildning Blir tillägg till Startermin för att man lätt ska hitta sin egen studengrupp. Ex. H12SSK V13LÄK Aktiv = pågående utbildning Examen = avslutad utbildning Studieavbrott = slutat innan genomförd utbildning Studieuppehåll = uppehåll för att komma tillbaka

101 Sidan 101 av Personlig notis Här kan man skriva kommentar. Det är bara den som skrivit som kommer åt texten (exklusive systemadmin). Var försiktig med vad som skrivs i rutan inga personliga kommentarer Redigera en student Studenten finns upplagd både under användare och som student. Redigering sker enligt förljande: Förnamn Efternam E-postadress Utbildningsanordanre Användar-ID Lösenord Ändras manuellt både under Student och Användare Ändras manuellt både under Student och Användare Ändras manuellt både under Student och Användare Ändras manuellt både under Student och Användare Ändras under användare och slår automatiskt igenom under student Ändras under användare och slår automatiskt igenom under student OSERVERA när statusraden ändras under Studerande till: examen, studieavrott eller studieuppehåll så måste man gå in och sätta tom datum under användare. Gör man inte detta är studenten fortfarande behörig att gå in i KliPP. KONTAKTPERSON (L) (V) Både lärosäte och verksamhet har möjlighet att lägga upp kontaktpersoner och handledare på arbetsplatser. Dessa visas under länkar i rutnätet och i studenternas placeringslistor mm Detta görs under Administration Kontaktperson. Behörigheten styr vad man kan lägga upp. Kontaktperson för lärosäte (L) Gå in under Administration Kontaktperson. Klicka på skapa ny.

102 Sidan 102 av Obligatoriska uppgifter är märkta med *. Användaren kan bara lägga upp personer som finns inom det egna behörighetsområdet. OBSERVERA det är viktigt att välja vilken befattning kontaktpersonen har så studenterna kan kontakta rätt handledare/kontaktperson. Väljer jag att inte fylla arbetsplatser och utbildningsprogram kommer personen inte att synas i KliPP.

103 Sidan 103 av Under Kontaktperson kan man välja att skapa ett användarkonto till kontaktpersonen. Klickar man i rutan för Skapa användarkonto skapas samtidigt ett konto under menyn Användare Använadarnamn Lösenord Användargrup Tilläggsrättigheter Nivåaccess Ifylls är med automatik bytut ger behörighet till KliPP som adminstratör för lärosäte, läsare för lärosäte eller student går att komplettera med ytterligare behörighetsroll här styrs vilka utbildnings-program användaren har rätt att titta/administrera VIKTIGT! Om Kontakptersonen är användare måste nivåaccessen uppdateras på sidan för kontaktperson. Alla övriga uppgifter slår igenom från båda sidor

104 Sidan 104 av Kontaktperson verksamhet (V) Upplägg av kontaktperson i verksamhet fungerar på samma sätt som för Lärosäte. Enda skillnaden är att här väljer man organisation från KliPP:s verksamhetsträd. Gå in under Administration Kontaktperson. Klicka på skapa ny. Söka ut kontaktperson För att ta fram kontaktpersoner går man in under Administration Kontaktperson För att begränsa sökningen till ett specifikt lärosäte väljer man Utbildning i fältet Typ då öppnas ytterligare sökfält till utbildningsanordnare. Detsamma gäller för verksamhet. Välj Verksamhet som Typ och ytterligare sökalternativ öppnas.

105 Sidan 105 av Om man vill skriva ut en excelfil så bör man klicka i Samtliga i fältet Rader i listan. E-post till Kontaktperson Sök ut den organisation som ska få utskick. Markera sedan de personer som E-posten ska skickas till. Klicka på knappen E-post.

106 Sidan 106 av Överst syns en lista på vilka som utskicket går till. Fyll i ärendetext samt meddelande. Den användare som är inloggad får automatiskt en kopia av mailet. Det finns möjlighet att bifoga dokument genom knappen Bläddra. Klicka på skicka E-post ANVÄNDARE (L) (V) (S) Hanteras under Administration användare. Vilken behörighet man lägga beror på den behörighetsnivå man själv befinner sig. Ingen kan lägga högre behörighet än vad man själv har.

107 Sidan 107 av Lägga upp ny användare Beroende på vilken Användargrupp som väljs öppnas ytterligare fält som är specifika för just den användarrollen Alla stjärnmarkerade fält är obligatoriska. Nedan beskrivs de områden som behörigheten kan innefatta: A. Vilken verksamhet användaren tillhör B. Vilken access användare ska ha, vilka personer ska man få se och arbeta med C. Utbildningsanordnare användaren tillhör D. Vilka utbildningsanordnare/program man ska få se och arbeta med E. Systemförvaltare har full access F. Systemadministratör har full access Söka användare Användare kan sökas både i organisation och genom lärosäte. När man väljer typ i rullningslisten kommer ytterliggare sökfunktioner upp i bilden.

108 Sidan 108 av STUDERANDEKATEGORI (L) (S) För att kunna lägga upp rader i rutsystemet finns det Studerandekategorier som är kopplade till Lärosäte och ett utbildningsprogram. Alla lärosätesadministratörer kan lägga upp sådan kod och skall då följa en bestämd standard. Användaren kommer åt att göra ny kod för sitt lärosäte För att lägga upp den går man in under Administration Studerandekategori Skapa ny Studerandekategori* Utbildningsanord/program* Kurstyp* KI_SSK_T5soma Väljs ur rullningslisten Reguljär utbildning är förvald men det går även att välja uppdragsutbildning Terminsinformation Antal veckor

109 Sidan 109 av Placeringsinrikning* Väljs ur rullningslisten ARBETSPLATS (V) (S) Verksamhetsadministratör har möjlighet att lägga upp nya arbetsplatser inom det verksamhetsområde som behörigheten gäller. Ny arbetsplats läggs upp under Administration Arbetsplats Klicka på skapa ny

110 Sidan 110 av Enda uppgiften som är obligatorisk är Arbetsplatsens namn Utsökning av arbetsplats Sökning kan ske direkt på arbetsplatsens namn eller via organisation. Organisationssökning kan ske på tre nivåer. Hjälptabeller (S) Hanteras endast av system förvaltningen. Beskriver kort tabellernas funktion Arbetsplatsinriktning Kopplas till arbetsplatsen för att beskriva vilken specialitet som bedrivs. Det är enkelt att ta bort en inriktning även om den är kopplad till en arbetsplats

111 Sidan 111 av Befattning Befattning ska anges på handledare, chefer och studentansvariga. Det är enkelt att lägga upp men mer komplicerat att redigera eftersom den är kopplad till kontaktperson eller användare. Huvudman Här läggs den en övre gren som trädets organisationsnivåer sedan kopplas mot. SLL har valt att lägga begreppen SLL, Privata Vårdgivare. Alternativ är att lägga de Privata Vårdbolagen som Huvudman och sedan koppla underliggande organisationer. Nuvarande träd är migrerat från gamla Klipp och det är svårt att ändra.

112 Sidan 112 av Huvudmannatyp Sorteringsbegrepp Kurstyp Används för att markera vilken sorts utbildning som ges.

113 Sidan 113 av LÄN Används ej Organisationsnivåer Placeringsinriktning Används av lärosäte för att markera vilken inriktning kursen har. Motsvarighet till arbetsplatsinriktning för verksamheten

114 Sidan 114 av Systemadministration Oklart vad denna sida har för funktion? Utbildningsanordnare Innan man kan lägga upp en utbildningsanordnare måste det utbildningsprogram som ska vara kopplat vara upplagt.

115 Sidan 115 av Utbildningsprogram Verksamhetsträd Här läggs grunden för organisationsstrukturen i KliPP.

116 Sidan 116 av 170

117 Sidan 117 av 170 Ärende 3

118 Sidan 118 av 170

119 Sidan 119 av 170 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marianne Iggmark Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Kvalitetsuppföljning vid avdelningen för myndighet och beställare Förslag till beslut Godkänna socialkontorets uppföljning av kvaliteten på avdelningen för myndighet och beställare. Sammanfattning Kvalitetsuppföljning har genomförts på biståndsenheten, barn och ungdomsenheten samt vuxenenheten. Implementering av värdighetsgarantieran som antog i juni är i startskedet på vuxen och barn- och ungdomsenheten. Biståndsenheten använder de värdighetsgarantier som antogs förra året och arbetet pågår med samtal och reflexion om vad garantierna innebär i verksamheten. Genomgående har enheterna inte analyserat och systematiskt förbättrat kvalitetsarbetet utifrån resultat av öppna jämförelser, enkäter och andra undersökningar. Värdet av att göra analys och upprätta handlingsplaner kommer att lyftas på kontoret framöver. Personalomsättningen på avdelning för myndighet och beställare har minskat sedan förra året och det har troligen haft en positiv effekt då rättsäkerheten och kvaliteten till stora delar har förbättrats. Svårighet med relativt hög personalomsättning kvarstår dock på vuxenenheten. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse daterad Rapport från kvalitetsuppföljning på barn- och ungdomsenheten Rapport från kvalitetsuppföljning på vuxenenheten Rapport från kvalitetsuppföljning från biståndsenheten Ärendet Kvalitetsuppföljningen följer Socialstyrelsens föreskrift Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9. Socialtjänstlagen samt de kontrollmoment som socialnämnden antagit i internkontrollplan för socialkontoret Uppföljning har skett genom samtal och intervjuer med enhetschefer, samordnare och handläggare.

120 2(3) Sidan 120 av 170 Undersökande frågor har bland annat ställts om värdegrundsarbetet, förbättrandeåtgärder i verksamheten, internkontroll, dokumentation, kunskap och kännedom om anmälningsskyldigheter (Lex Sarah), klagomål och synpunkter. Frågor ställdes med uppmaning att visa och beskriva enhetens rutiner och hur genomförandet av insatser för brukarna planerats för att uppnå god kvalitet. Implementering av värdighetsgarantierna som antogs i juni är i startskedet på vuxen och barn- och ungdomsenheten. Biståndsenheten har redan implementerat arbetet med värdighetsgarantier som antogs förra året och dessa används vid för reflexion om vad garantierna innebär i verksamheten. Genomgående har enheterna inte analyserat och systematiskt förbättrat kvalitetsarbetet utifrån resultat av öppna jämförelser, enkäter, undersökning av psykosocialarbetsmiljö med flera undersökningar. Vikten av att göra analys och upprätta handlingsplaner för att förbättra kvaliteten i verksamheten, kommer att lyftas på kontoret framöver. Det systematiska förbättringsarbetet har kommit igång på alla enheter. Kvalitetsråd är inrättade och dokumentation och insamling av avvikelser, anmälningsskyldigheter, klagomål och synpunkter med mera för analys och åtgärder, har förbättrats men behöver ytterligare utvecklas. Biståndsenheten Inom LSS och socialpsykiatri har alla brukare ett aktuellt beslut och beställning. Inom äldreomsorgen har alla ärenden ännu inte aktuella beslut. Ett förbättringsarbete pågår under hösten 2014 för att komma tillrätta med bristerna. Hösten 2013 genomfördes aktgranskning. En del svagheter finns i handläggningen då det inte går att utläsa hur samtycke inhämtats eller hur beslut har kommunicerats. Av 28 akter kan man endast i 9 utläsa i dokumentationen hur den enskilde deltagit i planeringen. Enheten har inte gjort någon analys av resultatet, ingen handlingsplan finns upprättad. För att kunna göra en bra och korrekt uppföljning av beslutad insats behöver handläggaren ha tillgång till genomförandeplanen. LSS-verksamheter och privata utförare är bättre på att lämna in genomförandeplaner än det kommunala utförarna inom äldreomsorg och hemtjänst. Inom biståndsenheten finns det ingen personalomsättning, 0 %, vilket leder till mycket hög personalkontinuitet för brukarna. Vuxenenheten Egenkontroll av akter genomfördes i mars 2014 och brister identifierades i dokumentationen. Arbetsplaner finns inte på alla uppdrag, uppföljning av insatsen genomförs inte och aktuella beslut saknas i ett stort antal ärende. Resultatet av egenkontrollen har diskuterats på enhetsmöte utan vidare analys och en handlingsplan har inte upprättats. Personalomsättningen är 21 % varför kontinuiteten för klienter inte blir så hög. Även introduktion av nyanställda, behöver förbättras. Barn och ungdomsenheten Under 2013 genomförde konsultfirman PwC en genomlysning av enheten varför kvalitetsuppföljning inte genomfördes förra året på barn och ungdomseneheten som på alla övriga enheter. I PwC-rapporten framkom det

121 Sidan 121 av 170 3(3) bland annat. att personalen inte använde BBIC fullt ut, och att det fanns brister i handläggning och dokumentation. Utifrån en handlingsplan med förbättrande åtgärder har enheten under drygt ett år systematiskt arbetat med förbättringar för att uppnå rättsäkerhet och högre kvalitet på enheten. I november kommer egenkontroll av akterna att genomföras för att bland annat utvärdera om man kommit tillrätta med tidigare brister. Det systematiska kvalitetsarbetet har kommit igång men klagomål och synpunktsprocessen kan förbättras liksom processen för att registrera inkomna handlingar, ska följas och riktlinjer för livsmedelshantering. Personalomsättningen har minskat betydligt, 12 %, vilket innebär ökad kontinuitet för klienter vid besök hos handläggare. Barnperspektiv Utifrån barnperspektiv har denna rapport stor betydelse för att uppnå rättsäkerhet och god kvalitet för klienter. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Bilaga 1 Rapport från kvalitetsuppföljning på Barn- och ungdomsenheten Bilaga 2 Rapport från kvalitetsuppföljning på Vuxenenheten Bilaga 3 Rapport från kvalitetsuppföljning från Biståndsenheten

122 Sidan 122 av 170 Bilaga 1 1 Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhetskvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till Socialnämnden. Enhet: Barn- och ungdomsenheten Datum: Värdegrundsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdegrundsgarantierna är framtagna på workshops med myndighets - och beställaravdelningen under hösten 2013, och antogs i Socialnämnden i juni Under hösten 2014 ska myndighetsoch beställaravdelningen tillsammans med enhet för stöd och behandling samt arbetsmarknadsenheten på utföraravdelningen ha en planeringsdag för att ta fram en strategi kring hur enheterna ska arbeta vidare med värdighetsgarantierna. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 (PwC) Under 2013 genomförde konsultföretaget PwC en genomlysning av enheten varför kvalitetsuppföljning inte genomfördes förra året på barn och ungdomseneheten som på alla övriga enheter. I PwC-rapporten framkom det bl.a. att personalen inte använde BBIC fullt ut, och att det fanns brister i handläggning och dokumentation. PwC presenterade en handlingsplan med förslag på förbättringar som enheten under drygt ett år systematiskt arbetat med för att genomföra. Under 2014 har ny avdelningschef och enhetschef tillträtt, som tillsammans med medarbetarna förbättrat och rätat ut oklarheterna som funnits kring dokumentation. Det har varit en jobbig och osäker period, men man har gemensamt lyckats med förbättringarna för att säkerställa rättsäkerhet och kvalitet på enheten. Enkätundersökning brukare/klient genomfördes Brukarundersökningarna har granskats och svaren har analyserats, men ingen handlingsplan finns upprättad. Förbättringsområden som identifierats gäller bl.a. tillgänglighet och kontinuitet med handläggare. Frågeställningarna i undersökningen uppfattades inte som neutrala, utan som att det förväntades ett negativt svar. Önskemål finns om att nästa undersökning under hösten 2014 ska ha mer objektivt ställda frågor. Enheten vill vara mer delaktig i denna undersökning och få mer information om när och hur den kommer att genomföras, för att aktivt kunna uppmuntra klienterna att besvara enkäten. Klientens kontinuitet med handläggare är hög, och man strävar efter att det alltid ska vara minst en av de två handläggarna som är densamma som tidigare i de fall ärenden kommer tillbaka. Barnhandläggaren försöker att komma in i ett tidigt skede om placering ska ske, och utredaren finns kvar ett tag i ärendet. Avdelning för kvalitets och verksamhetstöd

123 Sidan 123 av 170 Bilaga 1 2 Enhetschefen har tagit del av öppna jämförelser på Socialstyrelsen hemsida, men ej gått igenom dem med personalen på enheten. Enhetschefen känner ej till att kommunen gjort en analys som redovisats på socialnämnden. Enhetschefen påtalar vikten av att de får kännedom om vilka ärenden som går upp till nämnden, lämpligen på enhetschefernas ledningsgruppsmöten. Egenkontroll av akter genomfördes i mars Syftet med aktgranskning är att säkerställa god kvalitet och rättssäkerhet i myndighetsutövningen mot klienter/brukare, samt att skapa ett internt lärande inom organisationen. De deltagande handläggarna vid kvalitetsuppföljningen uttryckte att egenkontrollsmomentet var positivt och gav dem ett internt lärande. De har vidare lyft frågorna till diskussion, och tror att det har lett till flera avvikelse- och förbättringsförslag och därmed ett systematiskt förbättringsarbete. Analys är genomförd och brister är identifierade. Ett större antal förbättringar har genomförts under året. Här kan nämnas utbildning i dokumentation under hösten 2013 och våren För att kvalitetssäkra användandet av BBIC har handläggarna haft tre utbildningstillfällen 2014, och en BBIC-handledare har utbildats. Enheten ger alla nyanställda en 2-dagars grundutbildning i BBIC för de som inte har utbildningen sedan tidigare. Användandet av certifikatet för BBIC håller nu en hög kvalitet och det finns genomförandeplaner upprättade på alla klienter. Handläggarna har även fått utbildning om barnsamtal, Signs of Safety- och Taping-utbildning. Metoder som används är familjekartor, livslinjer med flera. Man kommer att säkerställa att de metoder som används på enheten skrivs in i handläggarens manual för lokala rutiner. Utredningarna har tidigare legat på hög, och i dagsläget finns igen hög alls. Förhandsbedömningar görs inom 2 veckor enligt lag. Idag omprövas placeringar var 6 månad och i barnärenden avslutas de allra flesta utredningar inom 4 månader. Uppföljning av familjehemsplatser sker minst var tredje månad. Under året har enheten inlett 179 barn- och ungdomsutredningar. Av dessa har 2,7 % gått över utredningstiden. Under 2012 var denna siffra 37 %. Under första halvåret 2014 fanns 104 avlutade ärenden och granskningen visar att 17 % inte var avslutade efter 125 dagar. Det planeras i november in en ny aktgranskning i enlighet med internkontrollplanen, och ny analys ska genomföras för att se om man kommit tillrätta med bristerna. Då en del frågeställningar i mallen för aktgranskning inte helt passar alla tre enheter inom avdelningen för myndighet och beställare, ska de frågor som är adekvata i den aktuella enheten undersökas. Samverkan sker inom en rad olika konstellationer som exempelvis med polis, skola, BVC, familjehem, BUP, föräldrar osv. Dessa finns beskrivna i verksamhetsplanen. Vilken aktör socialsekreteraren ska samverka med bedöms individuellt utifrån vad som föranlett utredningen eller vad som framkommit i utredningen och som ligger till grund för beslutad insats. Förhandsbedömarna som har en mottagningsfunktion har mer kontinuerlig samverkan då de är enhetens ansikte utåt, och samverkar kontinuerligt med skola, polis och informerar om verksamheten. Deras informativa roll kan med fördel skrivas in i manualen för enhetens rutiner. Riktlinjer för enheten genomgår just nu revidering av avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd. Det finns även behov om riktlinjer för rekrytering av familjehem, vilket framförts till avdelningschefen. Avdelning för kvalitets och verksamhetstöd

124 Sidan 124 av 170 Bilaga 1 3 Anledningen till delad bedömning är att arbetet med klienter och dokumentation är godkänd och har betydligt förbättrats för att uppnå rättsäker handläggning, mindre förbättringsåtgärder enligt ovan krävs för att för att uppnå kriteriet för utmärkt arbete. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 (PwC) Enheten har 16,65 årsarbetare inkl. enhetschefen. Personalomsättning är 12 %. Den kommunövergripande introduktionschecklista som finns på intranätet används, men behöver kompletteras med en lokal checklista med bland annat klagomål och synpunkts rutiner, anmälningsskyldigheter samt socialkontorets systematiska förbättringsarbete. I den lokala introduktionen ingår också rundtur i kommunen till socialkontorets verksamheter som man samverkar med. En psykosocial arbetsmiljöundersökning genomfördes i november 2013 med låg svarsfrekvens. Personalavdelningen hade uppdraget att sammanställa denna och den överlämnades till enheten innan sommaren, varför någon handlingsplan ännu inte finns upprättad. Sammanfattningsvis visar undersökningen att personalen är engagerad och tycker om sitt jobb, men att de har för mycket att göra och upplever tidsbrist. Personalen upplevde sig inte få tillräckligt med stöd, samt att introduktionen var bristfällig. Från och med nästa APT kommer enheten att diskutera och analysera innehållet, och undersöka vilka frågor som fortfarande är aktuella och de ska arbeta vidare med. Skyddsrond har genomförts centralt i kommunhuset. Arbetsmiljöansvaret ska vara fördelat till alla enhetschefer. Det är oklart om så har skett till barnoch ungdomsenhetens chef. Några medarbetare har använt anrapporteringssystemet RiskPrio men det behöver en gemensam genomgång om hur bland annat tillbud ska rapporteras i systemet. Riskbedömning genomförs alltid innan ett hembesök men dokumenteras inte då det anses för svårhanterligt. Vid hembesök går man alltid två. I befintlig manual för rutiner finns riskbedömning vid hembesök beskriven. För medarbetarnas säkerhet har också personlarm köpts in. Alla handläggare har enligt enhetschefen godkänd utbildning enligt SOSFS 2014:7 om behörighet att utföra vissa arbetsuppgifter i socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Arbetsplatsträffar genomförs i enlighet med fastställd rutin och finns dokumenterade. För att förbättra minnesanteckningarna bör förbättrande åtgärder belysas tydligare. Under 2013 genomfördes inga medarbetarsamtal på grund av chefsbyte. Ny enhetschef har haft individuella samtal med samtliga medarbetare i januari, och kommer senast i december att vara klar med allas medarbetarsamtal enligt fastställd rutin. Enhetscheferna på myndighet- och beställarenheten har gemensam ledningsgrupp med avdelningschefen. Inga minnesanteckningar förs vid dessa möten. Återkoppling från ledningsgruppen lämnas till medarbetare på APT. Avdelning för kvalitets och verksamhetstöd

125 Sidan 125 av 170 Bilaga 1 4 Anledningen till delad bedömning är att personalarbetet är godkänt, mindre förbättringsåtgärder enligt ovan krävs för att för att uppnå kriteriet för utmärkt arbete. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Miljömål och källsortering enligt samma regler som gäller för kommunhuset. Vid tjänsteresor åker man om möjligt med kollektivtrafik. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt 2013 ( PwC) Handlingsplan från PwC:s genomlysning finns dokumenterad och åtgärderna är utförda. Kvalitetsråd finns men enhetschef och medarbetare upplever att syftet och arbetsmetoden är något oklar. Syftet med kvalitetsrådet kan liknas vid en tratt där alla förbättringsförslag och avvikelser, uppföljningar, tillsyner med mera kommer in. De utvalda medarbetarna som sitter i kvalitetsrådet har mandat att analysera resultaten och upprätta handlingsplaner för att därefter presentera dessa för övriga medarbetare på APT. Det är ca 7-8 klagomål och synpunkter som kommer in, och medarbetarna reflekterar över att det kanske är fler som borde skrivas ner. Rutinen för synpunkter och klagomål samt hur de ska registreras, behöver gås igenom med samtliga medarbetare då kunskapen om rutinen upplevdes som något osäker, detta gäller även processen och rutin om Lex Sarah. Om flera klagomål och synpunkter rör samma typ av frågor, kan dessa läggas ihop för gemensam handläggning. Bäst är det om den enskilde själv skriver ner sina synpunkter, annars kan personalen hjälpa till att skriva ner dem. I minnesanteckningar från kvalitetsrådet bör det tydligt framgå vad till exempel ett klagomål består av och vilka förbättrande åtgärder som vidtagits, samt hur återkoppling till lämnaren har skett. Arbetet med avvikelser och förbättringsförslag verkar vara väl implementerat och flera förbättringar har skett efter rapportering. Inledningsvis var det ca 20 stycken, men nu är många rutiner och åtgärder på plats och avvikelserna har blivit färre. Riktlinjer för barn och unga håller på att revideras av avdelningen för kvalitet och verksamhetsstöd. Manual för rutiner finns framtagna och används av alla handläggare dagligen. Rutiner är ett levande dokument som enheten ständigt reviderar och förbättrar. Inga tillsyner eller anmälningar finns inrapporterade från IVO. Anledningen till delad bedömning är att det sytematiska arbetet är godkänt, mindre förbättringsåtgärder enligt ovan krävs för att för att uppnå kriteriet för utmärkt arbete. Marianne Iggmark, kvalitetsutvecklare Avdelning för kvalitets och verksamhetstöd

126 Sidan 126 av 170 Bilaga 2 1 Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhets kvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Vuxenenheten Datum: Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdegrundsgarantierna är framtagna på myndighets - och beställaravdelningen under 2013 och antogs i socialnämnden i maj Värdegrundsarbetet har ännu inte påbörjats från förra uppföljningen utan implementeringsarbetet har avstannat i väntan på att få de framtagna värdighetsgarantierna från konsultfirman Karlén och Werner. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten har identifierat två förbättringsområden, delaktighet och tillgänglighet, i brukarundersökningen Ingen övrig analys och handlingsplan finns upprättad. Analys av öppna jämförelser har inte gjorts. Ny klientundersökning planeras inför hösten 2014 av avdelning för kvalitets - och verksamhetsstöd. Enheten vill vara mer delaktig i denna undersökning och få mer information om när och hur för att aktivt kunna uppmuntra klienterna att besvara enkäten. Egenkontroll av akter genomfördes i mars Syftet med aktgranskning är att säkerställa god kvalitet och rättssäkerhet i myndighetsutövningen mot klienter/brukare samt skapa ett internt lärande i vår organisation. Några av de identifierade förbättringsområdena i ca 30 akter, är att det i 50 % inte framgår lagrum av beslutet vid inledande av utredning. I ca 30 % fram framgår det inte hur utredning och beslut har kommunicerats. I ca 65 % saknas det upprättat arbetsplan. Resultatet av egenkontrollen har diskuterats på enhetsmöte utan vidare analys och en handlingsplan har inte upprättats. Några förbättrande åtgärder har inte dokumenterats och kan därmed inte redovisas. Klientens delaktighet i utredning kan förtydligas ytterligare i dokumentationen. Det bör förtydligas ytterligare till vilka som man har gett samtycke till att ta del av handlingar och varför. Enligt ny förskrift SOFS 2014:5 ska samtycke att hämta in handlingar förtydligas mer i dokumentationen än vad som sker idag. Handläggare berättar att beslut fattas på tre månader, enligt lokal rutin, varför uppföljning inte hinns med. Rutinen har inte granskas men har troligen behov av revidering samt att den bör förtydligas med lagrumshänvisning. En behandlare inom stöd- och behandlingsenheter har uppgett att denne Avdelning för kvalitets och verksamhetstöd

127 Sidan 127 av 170 Bilaga 2 2 inte har något aktuellt uppdrag på sina klienter. Avvikelsen bekräftades av handläggaren. Även flera andra uppdrag saknar aktuellt beslut och en av anledningarna uppges vara att utföraren inte kommit in med genomförandeplaner så handläggaren kan fatta ett nytt beslut. Vid en genonlysning av arbetsmarknadsenheten daganteckningar, som sammanlagt var 140 ärenden, har endast 4 genomförandeplaner upprättats. Enheten arbetar just nu med ett förbättringsområde som innebär att alla vårdplaner ska vara aktuella. Då personalomsättningen är relativt hög 21 %, kan kontinuiteten för klienterna inte bli så hög. Den nystartade mottagningsenheten har ökat tillgänglighet för klienterna och har en snabbare och effektivare handläggning av nya ärenden. När nytt ärende inkommit lämnas detta till samordnare för daglig fördelning av ärenden till handläggare. I somras fördelades ett ärende till en specifik handläggare och akten lämnades i denne handläggarens inkorg. En risk med denna handläggningsrutin är att det inte säkerställs att handläggaren är i tjänst. En ytterligare avvikelse som inträffade i somras var att handläggaren var borta i en månad utan att någon annan tog sig an ärendet. Överlämning av orosanmälningar till barn - och ungdomsenheten lämnas i ett postfack. Ingen säkerställer idag mottagandet. Enligt rutin ska dessa överlämningar ske mellan enhetscheferna. Arkivrutin för hur handlingar ska tas om hand och hur akter ska upprättas och sorteras in, saknas eller är inte känd. Akter kan bli liggande i den enskilde handläggarens låda eller i en hög för insortering, vilket försvårar arbetet för handläggaren. Riskbedömning avseende utbetalningar finns upprättad men behöver förtydligas med analys och handlingsplan med åtgärder så att risken minskas eller helt upphör. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt På enheten arbetar 14 handläggare. 3 nya handläggare har kommit under året och 3 är föräldralediga för tillfället och ersatta med vikarier. En utökning av enheten har skett med en tjänst till mottagningsfunktionen. Personalomsättningen ligger på 21 %. Handläggarna har till största del socionomutbildning utom 4 handläggare som har annan lämplig specialkompetens. Mottagningsgrupp finns för att ta emot nya klienter. Ärendet fördelas sedan till handläggare av samordnare. Under sommaren har överlämnandet av ärenden haft brister. En handläggare blev tilldelad ett ärende samma dag som denne gick på semester. Ärendet fanns kvar 4 veckor senare utan kontakt tagits med den sökande. Introduktion ges till nyanställda men upplevs av några som ostrukturerad. Kommunens checklista för introduktion används. Introduktionen behöver kompletteras med lokal rutin om det löpande arbetet på enheten för att bland annat säkerställa arbetsflöden för nya ärenden från mottagningsgrupp till handläggare. Undersökning av den psykosociala arbetsmiljön är genomförd och arbetsgruppen har gått igenom resultatet, men undersökningen är inte analyserad och ingen handlingsplan finns upprättad. Då personalomsättningen är hög, 50 %, upplevs inte resultatet som aktuellt. Kvalitetsutvecklaren Avdelning för kvalitets och verksamhetstöd

128 Sidan 128 av 170 Bilaga 2 3 rekommenderar enheten att snarast genomföra en ny undersökning och därefter skyndsamt upprätta en handlingsplan och genomföra förbättrande åtgärder. Arbetsplatsträffar genomförs minst 9 ggr per år som protokollförs. Varje vecka hålls enhetsmöten där bland annat olika samverkanspartners bjuds in, dessa möten protokollförs. Samtliga medarbetare har haft ett medarbetarsamtal. Handledning ges till handläggare en gång i månaden, ärendedragning och fördelning av ärenden sker varje dag. Det finns också möjlighet för direkt handledning dagligen av enhetschef och samordnare. Miljö 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Miljömål och källsortering enligt samma regler som gäller för kommunhuset. Vid tjänsteresor åker man till största delen med kollektivtrafik. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Enheten har arbetat med förbättrande åtgärder sedan förra kvalitetsuppföljningen Kvalitetsråd finns inrättat men mötesstrukturen är inte helt implementerat än. Under året har det varit 2 kvalitetsråd på enheten. Ett av syftena är att analysera inkomna avvikelser, rapporter och kontroller. Deltagarna i kvalitetsrådet bör ha mandat att bereda och behandla uppgifterna och komma med förslag på handlingsplan och åtgärder som sedan presenteras på APT. Ett annat syfte med kvalitetsrådet är att öka medarbetarnas delaktighet och ta tillvara den på den kompetens som alla kan bidra med. Avvikelse och förbättringsförlag lämnas när handläggarna identifierat brister som kan bli bättre. Det är inte alltid som man upplever att man får återkoppling från den som mottagit avvikelse. Manual med aktuella rutiner finns framtagna och ligger på samtliga medarbetares skrivbord på datorn. Rutinerna revideras kontinuerligt av samordnare och kvalitetsutvecklare. Blankett för klagomål och synpunkter finns tillgängliga i väntrummet. Trots detta är det få klagomål och synpunkter som lämnas in. Handläggarna kan vara behjälpliga med att skriva ner klients klagomål, men detta görs inte alla gånger. De inlämnade synpunkterna som skrivs ner, tas upp på kvalitetsråd och presenteras på APT. Det går inte att utläsa ur protokollet vilken typ av klagomål det handlar om och ingen analys med förbättrande åtgärder kan visas. Vid uppföljningen upplevs inte handläggarna och enhetschef ha tillräcklig kunskap och kännedom om klagomåls- och synpunktsprocessen. Rutin och process för hur en anmälan om missförhållanden ska hanteras i kommunen är inte helt känd av medarbetare. Information om rapporteringsskyldighet ska lämnas av närmaste chef vid anställning samt återkommande minst en gång per år. Inkomna anmälningar ska analyseras, och handlingsplan ska upprättas och förbättrande åtgärder vidtas. Marianne Iggmark, Kvalitetsutvecklare Avdelning för kvalitets och verksamhetstöd

129 Sidan 129 av 170 Bilaga 3 1 Kvalitetsuppföljning socialkontoret Uppföljning av verksamhets kvalitet en gång per år, avseende hur verksamheten följer styrande dokument, uppsatta mål och uppdrag. Sammanställning av resultatet presenteras löpande till socialnämnden. Enhet: Bistå ndsenheten Datum: Värdegrunds arbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Värdighetsgarantierna är framtagna tillsammans med Utföraravdelningen inom äldre och handikappomsorgen. På planeringsdag har biståndsenheten sedan gjort ett urval av de garantier som bäst passar in i biståndsenhetens verksamhet. Garantierna finns att läsa på portalen (intranätet). På varje veckovisa ärendedragning tas en garanti upp för reflektion hos äldreomsorgs- respektive LSS handläggarna. Brukare/klienter 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Brukarundresökning som genomfördes 2013 och resultat från Socialstyrelsens öppna jämförelser har diskuterats på APT och planeringsdag. Vidare analys och handlingsplan är inte upprättad varför de förbättringar man åtgärdat, inte kan utläsas. Inom LSS och socialpsykiatri har alla brukare ett aktuellt beslut och beställning. Inom äldreomsorgen har alla ärenden ännu inte aktuella beslut. Ett förbättringsarbete pågår under hösten för att komma tillrätta med bristerna. För att kunna göra en bra och korrekt uppföljning behöver handläggaren ha tillgång till genomförandeplanen. Inom äldreomsorgsärenden har utförare i genomsnitt lämnat in 50 % av brukarens genomförandeplaner till biståndsenheten. Handläggaren genomför uppföljning av beslutet minst en gång per år via besök eller om brukaren så önskar, via telefonsamtal. Vid uppföljningen ska handläggaren följa upp de åtgärder som har vidtagits för att nå de fastställda målen och ta del av den planerings som har gjorts med den enskilde. LSS-verksamheter och privata utförare är generellt bättre på att lämna in genomförandeplaner än det kommunala utförarna inom äldreomsorg och hemtjänst. Inom boendestöd finns inga genomförandeplaner. Hösten 2013 genomfördes aktgranskning. Resultatet visar på en del svagheter i handläggningen och förbättringsåtgärder behövs då det bland annat inte går att utläsa hur samtycke inhämtats eller hur beslut har kommunicerats. Av 28 akter kan man endast i 9 utläsa i dokumentationen hur Avd för kvalitets och verksamhetstöd

130 Sidan 130 av 170 Bilaga 3 2 den enskilde deltagit i planeringen. Enheten har inte gjort någon analys av resultatet, ingen handlingsplan finns upprättad. Samverkan sker både internt och externt med att stort antal partner. Samverkans översikt finns beskrivet i verksamhetsplanen och handläggarna upplevs följa planen. Personal/medarbetare 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt På enheten finns 11 handläggare. 4 är socionomer, övriga har högskolutbildning med inriktning social omsorg. Personalomsättningen under 2014 är 0 vilket ger en hög personalkontinuitet för brukarna. Senaste introduktionen följde rutinen för introduktion och på arbetsplatsen utsågs en fadder som stöd i handläggningsarbetet. Miljö Medarbetarsamtal har genomförts på samtliga anställda. Individuell kompetensutvecklingsplan finns upprättad i anslutning till medarbetarsamtalet. Utvecklingsplan för enheten finns beskriven i verksamhetsplanen för Före ett planerat hembesök ska enligt muntlig rutin, det göras en riskbedömning om man kan misstänka att man behöver vara mer än en handläggare vid besöket. Riskbedömning för handläggarens arbetsmiljö vid hembesök har börjat diskuteras men den finns än inte dokumenterad. Under 2013 genomfördes en psykosocial medarbetarundersökning. Denna genomfördes i samarbete med personalavdelningen. Analys och handlingsplan har inte genomförts och upprättats då det vid tillfället var förlagt till personalavdelningen. Medarbetare och enhetschefens kunskap om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och RiskPio behöver förbättras. Anledningen till delad bedömning är att enhetens personalarbete bedöms som gott men med bättre utveckling av mer analysarbete kan arbetsmiljö bli ännu tryggare och säkrare för de anställda. 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Miljömål och källsortering enligt samma regler som gäller för kommunhuset. Vid tjänsteresor åker man till största delen med kollektivtrafik. Systematiskt förbättringsarbete 0 = ej godkänd 1= behöver utvecklas 2= godkänt/utmärkt Handlingsplanen från förra årets kvalitetsuppföljning har genomförts och åtgärder har systematsikt förbättrat verksamheten under året Avd för kvalitets och verksamhetstöd

131 Sidan 131 av 170 Bilaga 3 3 Egenkontroll genomförs i enlighet med verksamhetsplan. Analys saknas av bland annat inkomna avvikelser, resultat, anmälningsskyldigheter och planering för förbättrande åtgärder kan inte utläsas i någon dokumentation. Handläggarena använder ofta G-mappen på datorn för att leta efter gällande styrdokument och blanketter och processer. Detta tar mycket tid, resurser och frustration när man inte hittar det aktuella dokumentet. På Intranätet och Portalen, undre flik om verktyg och stöd finns aktuella dokumentet, riktlinjer, blanketter samt processer finns att tillgå. Den nya arbetsmetoden är ännu inte implementerad i verksamheten. Kunskap om rutinen för klagomål och synpunkter är förhållandevis känd. Information om hur klagomål och synpunkter förmedlas, lämnas inte till brukare då den informationen inte finns beskriven i informationsmaterialet som lämnas vid hem och ny besök. Rutin och process för hur en anmälan om missförhållanden ska hanteras i kommunen, är inte helt känd av medarbetare. Inkomna anmälningar ska anlyseras i kvalitetsrådet, handlingsplan ska upprättas och förbättrande åtgärder vidtas. Aktuella riktlinjer finns framtagna och dessa är väl implementerade. För tillfället pågår ett förbättringsarabete med framtagning av en manual med rutiner och länkar till aktuella blanketter, för att bland annat säkerställa att handläggningen är rättsäker samt att arbetets rutiner effektiviseras. Kvalitetsråd finns upprättat och de har haft 3 möten underåret. På kvalitetsrådet har fokus legat på uppföljning av kvalitetsplanen för Syftet med kvalitetsrådet är att bland annat att ta in avvikelser, rapporter klagomål med mera. Analysera dessa och komma med förslag på åtgärder och handlingsplan till övriga medarbetare på APT. Kvalitetsråd rekommenderas att verka som ett förberedande organ till APT. Marianne Iggmark, kvalitetsutvecklare Avd för kvalitets och verksamhetstöd

132 Sidan 132 av 170

133 Sidan 133 av 170 Ärende 4

134 Sidan 134 av 170

135 Sidan 135 av 170 TJÄNSTESKRIVELSE Socialkontoret Marianne Iggmark Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Avtal Hagtorps äldreboende Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att förlänga entreprenadavtalet med Frösunda Omsorg AB i ytterligare två år från och med till och med för drift av Hagtorps äldreboende. Sammanfattning Hagtorps äldreboende drivs på entreprenad av Frösunda Omsorg AB sedan den 15 maj Avtalstiden är två år räknat från avtalets tecknande med möjlighet till förlängning med maximalt ytterligare två plus två år om parterna är överens om detta. Beslut om förlängning ska fattas senast sex månader före ordinarie avtalstids utgång. Socialkontoret har initialt under avtalstiden funnit allvarliga brister i verksamheten. Med hänvisning till gällande avtal har socialkontoret genomfört avtalsuppföljning på Hagtorps äldreboende februari 2014 och uppföljningar av vidtagna åtgärder har genomförts 24 mars, 12 juni samt 3 september Socialkontoret konstaterar att de påtalade bristerna efter avtalsuppföljningen har åtgärdats kontinuerligt och fortlöpande. De anställdas anställningsförhållanden samt scheman har förhandlats och det har skett betydande förbättringar avseende SoL-dokumentation. Genomförandeplanerna håller en god kvalitet och det går till en viss del att följa den röda tråden ifrån brukarens önskemål och behov till de aktiviteter som genomförs. Mervärdet i anbudet om aktiviteter och utevistelse kan dock ännu inte helt säkerställas. På kort tid, under perioden februari till september har avsevärda förbättringar genomförts på Hagtorps äldreboende. Socialkontorets uppfattning är att kvaliteten på Hagtorp är god och kostnadseffektiv samt att Frösunda Omsorg AB ger brukarna en god och säker vård. Frösunda Omsorg AB har satt in stora resurser och utfört flertalet förbättringsåtgärder som socialkontoret nogsamt följer. Det sker en kontinuerlig uppföljning i en god dialog av verksamheten på samverkansmöten cirka en gång i månaden mellan Hagtorp och myndighets -och beställaravdelningen inom Socialkontoret. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse 22 september 2014.

136 2(3) Sidan 136 av 170 Ärendet Bakgrund Hagtorps äldreboende har 36 lägenheter i två plan. På varje plan finns två avdelningar med nio lägenheter i varje. Kommunfullmäktige i Upplands-Bro beslutade 2011 att driften av Hagtorps äldreboende skulle upphandlas. Skälen till upphandlingen var öka mångfalden bland utförare i kommunen samt att uppnå en ökad kvalitet och effektivitet. Upphandlingen genomfördes med en förenklad upphandling i enlighet med kap. 15 lagen om offentlig upphandling (LOU). Avtalstiden sattes till två år räknat från avtalets tecknande med möjlighet till förlängning med maximalt ytterligare två plus två år om parterna är överens om detta. Beslut om förlängning ska fattas senast sex månader före ordinarie avtalstids utgång. Vid utvärderingen av anbuden erhöll Frösunda LSS AB högst antal poäng vilket innebar att anbudet var det mest fördelaktiga. Socialnämnden beslöt den 28 november att tilldela uppdraget till Frösunda LSS AB, numera Frösunda Omsorg AB med driftstart den 15 maj Övertagande En projektgrupp tillsattes hos respektive part för att planera och genomföra övertagandet av Hagtorp. Processen innan övertagandet gick enligt projektplanen. Det kom dock till kommunens kännedom att ett antal avvikelser uppstått efter övertagandet och dessa brister bland annat bestod av att personalen inte fick tillräcklig information om sina scheman samt anställningsförhållanden vilket skapade en stor oro. Frösunda Omsorg AB har klargjort att dessa brister uppstod på grund att det fanns kompetensbrister i bolagets operativa ledning att ta över driften av ett äldreboende i denna storlek. Samverkan Enligt förfrågningsunderlaget ska parterna ha en fortlöpande samverkan. Vägledande för detta arbete är en god måluppfyllelse och en hög kvalitet i verksamheten, vilket är ett gemensamt intresse för både Frösunda och kommunen. Ett flertal avvikelser inkom till kommunen efter övertagandet rörande brister i bland annat bemanning, scheman, kost, material, delaktighet samt brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa brister har kommunicerats till ansvarig ledning på Frösunda som åtgärdat bristerna. Åtgärderna har sedan följts upp på nästkommande samrådsorgan. Sedan starten har Frösunda Omsorg AB och socialkontoret haft fjorton samrådsmöten enligt en fastställd dagordning och fokus har legat på Frösundas uppfyllelse av de mervärden samt förbättrande åtgärder som vidragits. Samarbetet och dialogen mellan Frösunda och kommunen har varit gott och utvecklande. Uppföljning Kommunen ska enligt avtal genomföra en årlig avtalsuppföljning för att utvärdera kvaliteten i verksamheten. Kommunen har även hand om den tillsyn som sker av den hälso- och sjukvård som bedrivs av utföraren för att säkerställa en trygg och säker vård.

137 Sidan 137 av 170 3(3) Socialkontoret genomförde en avtalsuppföljning i februari Uppföljningen genomfördes med intervjuer med verksamhetschef och omvårdnadspersonal samt med observationer i verksamheten och dokumentations- och aktgranskning. Vid uppföljningen fanns det brister avseende bland annat mat, aktiviteter, kvalitet, bemanning och insyn. Kommunen har därefter följt upp vidtagna åtgärder genom platsbesök, observationer och granskningar den 24 mars, 12 juni samt 3 september Socialkontoret konstaterar att de påtalade bristerna efter avtalsuppföljningar har åtgärdats kontinuerligt och fortlöpande. Sedan avtalsuppföljningen i februari 2014 har betydande förbättringar skett avseende rutiner, anställningsförhållanden, mat, dokumentation och aktiviteter. Socialkontoret följer nogsamt förbättringsarbetet. Uppföljning och implementering av redovisade åtgärder följs upp löpande på samverkansmöten mellan Hagtorp och myndighets -och beställaravdelningen inom socialkontoret en gång i månaden. Barnperspektiv Ärendet bedöms inte ha någon påverkan utifrån ett barnperspektiv. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef

138 Sidan 138 av 170

139 Sidan 139 av 170 Ärende 5

140 Sidan 140 av 170

141 Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Stina Forsberg Marianne Iggmark Sidan 141 av Dnr Socialnämnden Flexibel hemtjänst som ger den enskilde ökat inflytande Förslag till beslut Socialnämnden antar socialkontorets förslag på flexibel hemtjänst och ger socialkontoret i uppdrag att utforma och implementera förslaget med insatskorgar. Sammanfattning Socialnämnden gav socialkontoret i uppdrag den 15 maj 41 att utreda olika sätt att öka möjligheten för den enskilde att själv kunna påverka innehållet i sina hemtjänstinsatser utifrån dagligt behov och önskan, en flexibel hemtjänst. Hemtjänsten är grunden för den kommunala äldreomsorgen och en förutsättning för att målet om kvarboende och trygghet ska kunna uppnås. Den är individuellt utformad utifrån den enskildes behov och kan bestå av personlig omvårdnad och/eller serviceinsatser i hemmet. Upplands-Bro kommun beslutade den 24 november 2011 att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) (2008:962) inom hemtjänst enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL) och i dagsläget finns det fyra aktiva privata utförare inom hemtjänst LOV samt kommunens egenregi. Handläggarna på Biståndsenheten använder sig av en schablon när de räknar ut vilken tidsåtgång som den enskilde ska erhålla inom sin hemtjänst. I schablonen så framgår även vilka insatser som erbjuds inom omvårdnads- och serviceområdena. När den enskilde har fått ett biståndsbeslut så kan denne välja mellan att använda sig av en kommunal eller privat utförare för sin hemtjänstinsats enligt LOV. Kommunen har tidigare infört en förenklad biståndshandläggning för individer som är 75 år eller äldre avseende serviceinsatser upp till åtta timmar per månad inom hemtjänsten samt för trygghetslarm. Socialkontoret har tittat närmare på hur andra kommuner har infört varianter av flexibel hemtjänst och tagit fram ett förslag på flexibel hemtjänst från beslut till verkställighet. Förslaget går ut på att införa insatskorgar inom beställningarna av omvårdnads- och serviceinsatser till den enskilde med tillhörande övergripande mål. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den 9 september 2014 Bilaga Hemtjänst från beslut till verkställighet den 28 augusti 2014

142 2(4) Sidan 142 av 170 Ärendet Socialnämnden gav socialkontoret i uppdrag den 15 maj 41 att utreda olika sätt att öka möjligheten för den enskilde att själv kunna påverka innehållet i hemtjänstinsatserna utifrån brukarens behov och önskemål, en flexibel hemtjänst. Hemtjänst är grunden för den kommunala äldreomsorgen och en förutsättning för att målet om kvarboende och trygghet ska kunna uppnås. Hemtjänst är till för individer som på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning behöver hjälp för att kunna bo kvar hemma. Den är individuellt utformad utifrån den enskildes behov och enligt socialtjänstlagen kan hemtjänst delas in i uppgifter av omvårdnad och uppgifter av service. Med omvårdnad avses bland annat de personliga insatser som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska eller sociala behov. Det kan handla om hjälp för att kunna äta och dricka, klä sig, förflytta sig och sköta personlig hygien. Med serviceuppgifter avses bland annat praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp och matdistribution. För omvårdnadsuppgifter ställs oftast högre utbildningskrav. Serviceuppgifter kan organiseras på ett mer rationellt och effektivt sätt och ställer inte så höga krav på personal kontinuitet som en omvårdnadsinsats. En indelning av uppgifter avseende omvårdnad och service leder således även till en kompetensutveckling hos personalen inom hemtjänsten. Upplands-Bro kommun beslutade den 24 november 2011 att införa lagen om valfrihetssystem (LOV) (2008:962) inom hemtjänst enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen (SoL). I dagsläget finns det fyra privata utförare inom hemtjänst LOV samt kommunens egenregi. Handläggarna på kommunens biståndsenhet utgår alltid ifrån gällande lagstiftning, praxis, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt Socialnämndens riktlinjer för sin handläggning och använder sig av en schablon när de räknar ut vilken tidsåtgång som den enskilde ska erhålla inom sin hemtjänst. I schablonen så utgår man från de insatser som beslutet omfattar. Handläggaren gör en rimlighetsbedömning utifrån varje enskilt fall och varje enskild individ. När den enskilde har fått ett biståndsbeslut så kan denne välja mellan att använda sig av en kommunal eller privat utförare för sin hemtjänstinsats enligt LOV. I ett led för att verkställa socialnämndens mål om ett gott bemötande med fokus på individens möjlighet att välja själv så uppdrog Kommunfullmäktige i maj 2010 till socialnämnden att införa förenklad biståndshandläggning för individer som är 75 år eller äldre. Den förenklade biståndshandläggningen avser serviceinsatser upp till åtta timmar per månad inom hemtjänsten samt för trygghetslarm och innebär att den enskilde kan ansöka om vissa serviceinsatser utan att handläggaren gör en sedvanlig utredning eller begär in intyg. Den förenklade biståndshandläggningen infördes som ett projekt under perioden den 1 juni till den 30 maj 2011 och blev permanent senare under året då det visade på ett önskat resultat. Flexibel hemtjänst i andra kommuner Socialkontoret har tittat närmare på hur andra kommuner har infört varianter av flexibel hemtjänst inom sina verksamheter. Askim kommun Askim kommun startade år ett projekt med en förenklad modell inom hemtjänsten som innebar att erbjuda sina brukare hushållsnära tjänster utan biståndsbedömning. Syftet med projektet var dels att ge de äldre en ökad valfrihet, större självbestämande och ett direkt inflytande över de serviceinsatser som de blev beviljade men även att ta tillvara på personalens

143 Sidan 143 av 170 3(4) kompetens samt att utveckla och renodla yrkesroller. Kommunen erbjöd vårdtagarna utifrån deras beviljade timmar möjligheten att välja olika serviceinsatser ifrån en servicemeny. Askim kommun omorganiserade även i samma veva sin hemtjänst i två olika inriktningar, en omsorg och en service. För personalen innebär det att omsorgsteamet arbetade utifrån traditionella biståndsbeslut medan serviceinsatserna ifrån serviceteamet valdes av brukarna ifrån en meny. Resultatet av projektet föll väl ut och infördes som ordinarie verksamhet inom hemtjänsten. Solna Stad Solna Stad införde i sin tur år 2011 en ny insats och ersättningsmodell som innebar förändringar i beställningen av omvårdnadsinsatser samt i ersättningen till utförarna. De tidigare detaljerade beställningarna inom hemtjänsten försvann och ersattes av en korg med insatser utifrån den enskildes behov och biståndshandläggarens beslut vilket ger den enskilde en större delaktighet och inflytande. I till exempel beslut om morgonhjälp i en av tre olika tidsnivåerna så kan den enskilde styra vad den önskar och har för behov av hjälp just den aktuella morgonen till skillnad mot det tidigare hjälpbehovet som var preciserat i minuter. Detta ökar fokus på brukarens delaktighet i upprättandet av genomförandeplaner samt mindre detaljplanering, minskar administrationen hos beställare och utförare. Den tid som är inplanerad i genomförandeplanen är den enskildes tid och kan användas till vad den enskilde känner för att göra just den dagen. Ersättningen för omvårdnadsinsatser är faktiskt utförd tid vid start- och sluttid som registrerats hemma hos klienten via tidsregistreringsverktyget Mobipen. Utförarna upplever att arbetet blir mindre detaljstyrt med minuter på varje insats och att det blir mer flexibelt att utforma varje enskilds hjälp utifrån dennes behov och önskemål. Socialkontorets förslag på flexibel hemtjänst från beslut till verkställighet Socialkontortet har tagit fram ett förslag på flexibel hemtjänst utifrån hur processen kring hemtjänsten fungerar i dagsläget i Upplands-Bro kommun samt utifrån på vilket sätt andra kommuner har infört varianter av flexibel hemtjänst. Se bilaga 1 där beslutsflödet för hur hemtjänst från beslut till verkställighet ser ut i nuläget i Upplands-Bro kommun samt Socialkontorets förslag på beslut av förändring. Förslag på nytt beslutsflöde för hemtjänsten: 1. Den enskilde ansöker om hemtjänst utan att behöva specificera vilken typ av insats denne är i behov av. 2. Biståndshandläggaren inhämtar i nästa steg fakta och den enskildes uppfattning om sin förmåga i olika livsområden. 3. Handläggaren använder sig av ett standardiserat bedömningsinstrument, BAS, som del av utredningen och dokumentation i enlighet med Socialstyrelsens modell Äldres behov i centrum (ÄBIC) som stödjer sig på det behovsinriktade och systematiska arbetssättet. ÄBIC används för att bedöma i vilket behov den enskilde har utifrån insamlad fakta av dennes funktionstillstånd inom diverse livsområden. 4. Efter att bedömt att behov överensstämmer med den enskildes uppfattning och önskemål samt den enskildes rätt till bistånd, presenteras förslag på insatser. 5. Den enskilde får ett beslut om insats som består av övergripande mål om respektive insats. Handläggaren gör en beräkning av tid för G:\Kommunstyrelseförvaltningen\Kanslistab\Nämnder\Socialnämnden\Socialnämnden\Publicerade handlingar\2014\141009\05.01 Tjänsteskrivelse Flexibel hemtjänst som ger den enskilde ökat inflytande.docx /

144 4(4) Sidan 144 av 170 insatserna som tas fram enligt en schablontabell som ska ligga till grund för den avgift som brukaren ska betala. 6. Brukaren väljer utförare för sin hemtjänst genom LOV. 7. Biståndshandläggaren skickar iväg beställningen av insats för verkställighet. Beställningen innehåller en beräkning av insatskorgen för den enskildes omvårdnads/serviceinsatser samt vilka övergripande mål för de aktuella livsområden insatsen ska ha. Viktigt att poängtera är att det inte går att byta insatser mellan omvårdnads- respektive serviceinsatser. Utföraren planerar genomförande av insatsen med brukaren och en genomförandeplan upprättas som beskriver hur och på vilket sätt och av vem, insatsen ska genomföras så de övergripande målen kan uppnås och när insatsen ska följas upp. 8. Vid genomförandet av insatsen kan den enskilde, inom ramen för insatskorgen själv påverka vilka behov som behövs vid den aktuella insatsen. Då insatstiden är fast ska utföraren vara flexibel av tjänsten inom aktuell tidsram. Barnperspektiv Ur ett barnperspektiv är flexibel hemtjänst positivt då den ger ökad möjlighet till den sökande att vara delaktig och kunna påverka insatsen utifrån den aktuella dagens behov. SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Bilagor: Hemtjänst från beslut till verkställighet den 28 augusti 2014 Kopia av beslut till: Akt

145 Hemtjänst från beslut till verkställighet Nuläge Sidan 145 av 170 Brukare Ansöker om specifika insatser Behov av ansökta insatser utreds av biståndshandläggare Beslut om insats. Beräkning av tid för insatserna enligt schablontabell som ligger till grund för brukarens avgift och ersättning till utförare Val av utförare LOV Beställning skickas för verkställighet. Av beställningen framgår det tidsåtgång för varje insats. Utförare planerar och schemalägger insatser och tider. Inom 14 dagar upprättas en genomförandeplan med brukaren Förslag Brukare ansöker om hjälp Biståndshandläggare Inhämtar fakta Behovet bedöms utifrån inhämtad fakta och funktionstillstånd inom olika livsområden (ÄBIC metod BAS) Beslut om insats. Det ska finnas övergripande mål med resp. insats. Beräkning av tid för insatserna enligt schablontabell som ligger till grund för brukarens avgift Val av utförare LOV Beställning skickas för verkställighet. Beställningen visar paket beräkning för omvårdnads insatsen/ serviceinsats samt övergripande mål Utförare planerar med brukaren HUR målen ska uppnås och när omvårdnads/service insats ska utföras. Flexibilitet inom resp. insats är möjlig Avd. Kvalitet och verksamhetsstöd

146 Sidan 146 av 170

147 Sidan 147 av 170 Ärende 6

148 Sidan 148 av 170

149 Socialkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Lena Bergström Dnr Sidan 149 av Socialnämnden Inventering av personer med psykisk funktionsnedsättning Förslag till beslut Socialnämnden godkänner rapporten angående inventering av personer i Upplands-Bro kommun med psykisk funktionsnedsättning. Socialnämnden godkänner handlingsplanen för psykiskt funktionsnedsatta i Upplands-Bro kommun 2015 och 2016 för översändande till Socialstyrelsen. Sammanfattning Socialdepartementet har i sin satsning inom området psykiskt funktionsnedsatta, genom Socialstyrelsen, tagit fram ett material för inventering av psykiskt funktionsnedsatta i kommunen. Detta ärende innehåller resultat av inventeringen och en handlingsplan för det fortsatta utvecklingsarbetet inom området. Beslutsunderlag Socialkontorets tjänsteskrivelse den Inventering av personer i Upplands-Bro kommun med psykisk funktionsnedsättning Handlingsplan för psykiskt funktionsnedsatta i Upplands-Bro kommun 2015 och 2016 Ärendet I det fortsatta arbetet med riktade insatser inom området psykisk ohälsa finns krav från socialdepartementet om att göra en inventering av psykiskt funktionsnedsatta inom kommunen. Inventeringen genomfördes i maj Handläggare och enhetschefer fyllde i en enkät som Socialstyrelsen har tagit fram med 29 frågor. Enkäten sammanställdes. 154 personer ingår i inventeringen. Resultatet av inventeringen redovisas i bilagda Inventering av personer i Upplands-Bro kommun med psykisk funktionsnedsättning. Denna redovisning är kommunens interna material. Den handlingsplan som finns bilagd detta ärende kommer att skickas till Socialstyrelsen. Handlingsplanen innehåller de aktiviteter som vi kommer att vidta under 2015 och Barnperspektiv Det framgår av inventeringen att några av personerna lever tillsammans med barn. Kan socialkontoret förbättra för föräldrar med psykisk funktionsnedsättning kommer det att påverka barnen på ett positivt sätt.

150 2(2) Sidan 150 av 170 SOCIALKONTORET Eva Folke Socialchef Jesper Kyrk Avdelningschef Kopia av beslut till: Handlingsplanen ska skickas till Socialstyrelsen.

151 Sidan 151 av 170 Inventering av personer i Upplands-Bro kommun med psykisk funktionsnedsättning Redovisas till socialnämnden