Symboliskt våld som maskulinitetsmarkör i en supporterklack

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Symboliskt våld som maskulinitetsmarkör i en supporterklack Examensarbete för magisterexamen i kriminologi 15hp Kriminologi Avancerad nivå Vårterminen 2014 Åsa Garfvé

2 Sammanfattning Studien behandlar supportervåld genom att observera och tolka ett symboliskt våld som en del av ett supportervåld i tre fotbollsmatcher. Genom fokusering på symboliskt våld som företeelse är syftet med studien att med hjälp av observationer studera hur symboliskt våld kan uttryckas och hur det kan tolkas utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studiens frågeställningar lyder; Hur kan symboliskt våld uttryckas av fotbollssupporters? Hur kan symboliskt våld tolkas utifrån ett genusteoretiskt perspektiv? Genom att använda Goffmans (1957) teoretiska ramverk, hans dramaturgiska modell för att studera samspel mellan olika aktörer och olika roller. Den dramaturgiska modellen utvidgas i studien med begreppet symboliskt våld tillsammans med ett genusperspektiv och diskussioner kring maskulinitetsskapande. Den tidigare forskningen gällande supportervåld belyses genom tolkningsansaser för hur symboliskt våld kan tolkas som en del av supportervåld. Studien utvecklar sociologiska, kulturella och socialpsykologiska tolkningsansatser för supportervåld. Studien genomfördes som en kvalitativ etnografisk studie med hjälp av dolda observationer och observerar fotbollssupporters i tre olika supporterklackar. Observationerna skrevs ner som fältanteckningar och utgör studiens material. Genom att analysera materialet med ett kodningsschema tolkades dess innehåll som mönster som vidare redovisas i fem stycken tema; Verbala kränkningar, alkohol, hegemonisk maskulinitet, identitetsskapande och symbolisk maktdominans. Genom olika former av kränkning, maktutövning och symbolisk maktdominans kan ett symboliskt våld tolkas genom ett skapande av en kollektiv identitet av kontextuell karaktär

3 Innehållsförteckning 2 1 Inledning Begreppet symboliskt våld Begreppet supporter Syfte Frågeställningar 6 2 Teoriram Dramaturgiska modellen som identitetsskapande Symboliskt våld och symbolisk maktdominans Genusperspektiv genom hegemonisk maskulinitet 8 3 Tidigare forskning supportervåld s fenomen Sociologiska förklaringsmodeller Kulturella förklaringsmodeller Socialpsykologiska förklaringsmodeller Sammanfattning 16 4 Genomförande och metod Kriterier för bedömning supportervåld Urval och begränsning Dold observation som metod Inspelning som hjälpmedel Fältanteckningar Etiska spörsmål Tillförlitlighet, överförbarhet och representativitet Analysmetod Reflexioner av genomförande och förförståelse 23 5 Resultat och analys Verbala kränkningar Alkohol Hegemonisk maskulinitet Identitetsskapande Symbolisk maktdominans Sammanfattning 31 6 Diskussion Framtida forskning 33 Referenslista

4 1 Inledning Måndagen den 31 mars 2014 publicerade Dagens Nyheter tabloiden Supporter död efter bråk i Helsingborg (DN 31 mars 2014). Nyheten som beskrevs var att en 43-årig supporter avlidit efter att ha misshandlats av andra supporters i samband med en fotbollsmatch. Misshandeln och dödsfallet fick stort utrymme i media de närmaste veckorna efter händelsen. Diskussionerna inriktades på hur denna och liknande typer av händelser ska kunna undvikas. Exempelvis gick AIK fotbollsordförande Johan Segui ut i ett öppet brev för att belysa problematik med hat och våld inom supporterkulturen. Segui sa jag har fyra barn och vill kunna se dem i ögonen och vi kan inte hålla på så här (DN 9 april 2014). Uttalandet kan tolkas som ett markerande för att belysa allvaret när det gäller supportervåld. Veckan efter presenterade Dagens Nyheter ett mittuppslag med Helsingborgs sportchef Jesper Jansson där rubriken löd: Nu säger Jesper Jansson ifrån mot flatheten inför hatet (DN 16 april 2014). Helsingborgs IF föreslog ett elvapunktsprogram som varje besökare som ämnade komma in på fotbollsmatch skulle skriva på. En av punkterna löd: vi har ett språkbruk som vi vill att våra barn och andra ska använda vi använder inte hatiska ramsor och slogans. Enligt artikeln blev elvapunktsprogrammet dock snabbt kritiserats av Helsingborgs supporterklubb. Supporterklubben menade att punkterna var luddigt formulerade. De ifrågasatte också vem som har tolkningsrätten, vilket i slutändan resulterade i att förslaget med elvapunktsprogrammet rann ut i sanden utan att genomföras (DN 16 april 2014). Redan under hösten 2013 berörde jag problematik runt supportervåld inom idrotten, då med fokus på det verbala våldet som fenomen. Genom att genomföra observationsstudier på ishockeymatcher gjordes reflektioner kring verbalt våld som fenomen och redan där fångades mitt intresse för att i framtida studier studera hur symboliskt våld kan finnas som en del av ett supportervåld. Supportervåld kan också ses som ett problem som i dagsläget saknar lösning och är ett forskningsområde värt att belysas närmare. Supportvåld kan också upplevas som ett aktuellt ämne som ofta diskuteras i massmedia, vilket studiens två inledande stycken kan fungera som exempel på. Genom att utforska hur ett symboliskt våld kan uttryckas och tolkas kommer studien genom observation belysa möjliga tolkningsansatser av fotbollssupporters i tre supporterklackar under match. En mängd forskning finns runt supportervåld när det gäller fysiskt våld, området runt symboliskt våld (tillsammans med verbalt våld) uppfattas dock mindre studerat. Flera - 3 -

5 forskare, exempelvis den engelska antropologen Gary Armstrong (1998) menar att såväl det verbala som symboliska våldet är minst lika viktigt att studera som ett fysiskt våld när det gäller förekomsten av supportervåld. Supportvåld inriktad på fysiskt våld i denna studie avser sådant som exempelvis knuffar, örfilar, luggningar, sparkar, hålla hårt, stryptag, hindra någon med sin kropp. Våldet kan även bestå i att använda tillhyggen, knivar eller vapen för att slå på någon. Verbalt våld i denna studie är när någon annan säger något nedsättande, kränkande eller förringande saker för att göra en annan person (eller personer) upprörd. Jag blev i samband med starten av min tänkta studie rekommenderad boken Med uppenbar känsla för stil av Stephan Mendel-Erk (2004) som behandlar symboliskt våld och manlighet. Boken är att betrakta som ett journalistiskt reportage (eller egen skildring) vars underrubrik lyder; ett reportage om manlighet. Journalisten Mendel-Erk (2004) intervjuade supporters och belyste hur ett mer eller mindre osynligt våld kan hänga ihop med bilden av manlighet i vårt samhälle. Behärska dig, var lojal mot gruppen, offra dig för något större och viktigare än dig själv formade ideal som Mendel-Erk kände igen även från andra sammanhang i sin egen uppväxt runt manlighet som ett identitetsskapande (Mendel-Erk 2004: omslag). Då jag är idrottsintresserad och redan tidigare kommit i kontakt med supportervåld inom idrotten, tillsammans med det faktum att symboliskt våld kan upplevas mindre utforskat gjorde att denna ingång valdes för min magisteruppsats. Fokus lades på symboliskt våld som företeelse genom att studera hur och på viket sätt symboliskt våld kan uttryckas och tolkas som en del av ett supportervåld. Studien inleds med en definition av de två begreppen, symboliskt våld och begreppet supporter, för att sen vidare presentera studiens syfte och dess frågeställningar. 1.1 Begreppet symboliskt våld För att avgränsa min studie kommer den att fokuseras på symboliskt våld som kan vara av kränkande karaktär det vill säga där någon försöker förstärka sin egen ställning genom att förminska annans ställning, bland annat genom verbal kränkning. Jag kommer att koncentrera min studie på det som ofta beskrivs som ett osynligt våld och som kan manifesteras genom symboliskt våld. För min studie kommer Bourdieus (1999) begrepp för symboliskt våld att användas. Bourdieus (1999) definition för att definiera symboliskt våld lyder; ett milt, omärkligt våld som offren inte ser och som huvudsakligen utövas på rent symbolisk väg, via kommunikation och kunskap, eller, - 4 -

6 närmare bestämt, via misskännande, erkännande och i extremfallet känslor (Bourdieu 1999:11). Begreppet symboliskt våld kommer närmare att diskuteras under studiens teoriram nedan (Goffman 1957) med hjälp av den dramaturgiska modellen som teori. Symboliskt våld begreppet kommer att användas som ett komplement till denna teoriram genom vidare diskussioner kring maskulinitetsaspekter och identitetsskapande genom symbolisk maktdominans. 1.2 Begreppet supporter Vad det gäller begreppet supporter så finns i dagsläget ingen självklar definition vad begreppet omfattar. Definitionen av begreppet supporter kan vara en åskådare som besöker en match och syfta på allt ifrån sittplatspublik som stödjer sin klubb genom att ha köpt biljett till matchen, till att tillsammans med flera andra stå på ståplats och sjunga och heja fram sitt lag och beskrivs då oftast som något positivt. En supporter kan av andra uppfattas som en del i möjliga negativa våldshändelser (framför allt i media). Det är inte helt ovanligt att supporters då kopplas ihop med begreppet huliganism som av nationalencyklopedin beskrivs synonymt med ligist om vissa bråkiga ungdomar. Under senare år har det framför allt brukats om idrottsfans som ställt till bråk i samband med t.ex. fotbollsmatcher av eng. hooligans, ett ord av osäkert ursprung (Nationalencyklopedin 1992: Band 9). Begreppet supporter sammanlänkas ibland med olika former av våldshandlingar. Radmann (2012) diskuterar detta i tidigare studier, och menar att definitioner av begreppet supporter och vad som är supportervåld tenderar att skilja sig från land till land, klubb till klubb och från person till person. Hur ska en supporterincident tolkas och vem har tolkningsföreträde för att definiera händelsen frågar sig Radmann (2012). Han ger exempel på problemet med att det saknas en måttstock på vad som är mycket våld respektive vad som är lite våld. Jag valde att begränsa studien till att omfatta observationer inom idrotten/sporten fotboll och hur symboliskt våld kan uppfattas som en del av ett supportervåld. Fotboll beskrivs vara en av väldens populäraste sporter, både att spela på plan och att följa med spelet från läktaren (Andersson 2002:61). I min studie ligger fokus på att närmare observera fotbollens supporters i det som ofta benämns supporterklacken. Studiens definition av begreppet supporter är lånad från Rahm & Rangstedts studie (2012); en person med stort intresse för - 5 -

7 idrotten, och något de har någon relation till. Supporterintresset ses vara knytet till i det kamratskap som kan uppstå på läkaren och den samhörighet som kan finnas i att älska ett speciellt lag. 1.3 Syfte Syftet med studien är att genom observation av fotbollssupporters ta del av hur symboliskt våld kan uttryckas och tolkas. Studien genomförs som en etnografisk studie med hjälp av observationer som analyseras med hjälp av en tematisk analys av insamlat material. 1.4 Frågeställningar * Hur kan symboliskt våld uttryckas av fotbollssupporter? * Hur kan symboliskt våld tolkas utifrån ett genusteoretiskt perspektiv? 2 Teoriram Som teoretiskt ramverk för denna studie används Edving Goffmans (1957) teoretiska ansats kring en dramaturgisk modell, att studera samspelet mellan olika sociala aktörer och olika roller (Aspers 2011:168). Goffmans dramaturgiska modell utvidgas i denna studie med begreppet symboliskt våld sett med ett genusperspektiv samt diskuterar om maskulinitetsgörandets betydelse för ett symboliskt våld. 2.1 Dramaturgiska modellen som ett identitetsskapande: Edving Goffmans (1957) dramaturgiska teorimodell kring det sociala livet talar om det sociala samspelet, där den sociala interaktionen ses knuten till viss plats och aktivitet. Det teoretiska antagandet är att vi alla spelar olika roller i olika sammanhang och att vi genom att agera tillsammans upprätthåller ett förväntat beteende (Goffman 1957). Under en fotbollsmatch skulle detta kunna gestalta sig genom ett förväntat beteende hos supporters. Den roll och det agerande som utspelas under en fotbollsmatch med den kontexten som råder där, tolkar jag som ett skapade av en identitet av kontextuell karaktär. Jag vill med hjälp av Goffmans dramaturgiska modell som teoretiskt ramverk belysa hur en kollektiv identitet kan uppkomma genom ett identitetsskapande i en viss kontext. Som ovan nämnts kan den dramaturgiska modellen med dess olika roller uppfattas bunden till den kontext som råder, och utgörs av människans sociala samspel och interaktion. Den anpassas till den scen den utspelar sig på (Fangen 2004:180). I de tidigare studier kring - 6 -

8 supportervåld nedan diskuterar bland annat Andersson (2002), Trygvesson och Estradas (2001) studier kulturella ansatser utifrån ett maskulinitetsgörande utifrån normer som finns accepterad i samhället. Goffman (1957) illustrerar i sin teori förklaringar med hjälp en bakre och en främre scen, där hans förklaringsmodell problematiserar kring dessa olika scener och olika roller vi intar. Han diskuterar olika roller där vi som deltagare på en bakre scen kan tillåta ett ageranden som inte skulle vara möjligt om det fanns en kritisk publik som observerade handlingarna. Exempelvis ett handlande som publik på en manlig fotbollsmatch kanske tillåter ett agerande som inte vore möjligt på ett klassmöte i skolan. Det är mycket möjligt att i en annan kontext, exempelvis på jobbet uppträder vi annorlunda än om ett identitetsskapande sker som en kollektiv identiteten som skapats i rollen som fotbollssupporter. Som jag uppfattar Goffmans (1957) teori på ett teoretisk plan så skulle olika identitetsskapanden kunna finnas beroende på dess kontext, där olika roller återspeglas. Med en sådan utgångspunkt kan ett agerande från människor som annars uppfattas vara en heterogen grupp i en viss kontext med ett visst identitetsskapande kunna bli en homogen grupp. Som jag tolkar jag i Goffmans (1957) teori så bygger den på en form av rollspel. Genom de normer som uppfattas i vårt samhälle kan det tillåta supporter agera på ett sätt som kanske inte skulle accepteras utanför supporterlivet. Vi spelar alla olika roller vid olika tidpunkter och vid olika situationer. Genom att använda den dramaturgiska modellen diskuterar studien hur ett identitetsskapande kan uppstå i en viss kontext, här syftat på matcherna. Genom ett identitetsskapande som supporter på en fotbollsmatch utvidgas Goffmans (1957) modell i min studie med begreppet symboliskt våld, något som diskuteras redan i studiens inledning och utvecklas vidare med ett genusperspektiv och en ansats kring maskulinitet. 2.2 Symboliskt våld och symbolisk maktdominans: Den manliga dominansen där kvinnors underordning är framträdande belyser Pierre Bourdieus (1999) i sin studie den manliga dominansen. Bourdieu (1999) menar att symboliskt våld är; en form av omärkligt våld som huvudsakligen utövas på rent symbolisk väg, närmare bestämt, via misskännande, erkännande och i extremfallet känslor (Bourdieu 1999:11). Han använder symboliskt våld som ett begrepp som ett resultat av en möjlig manlig dominans. Bourdieus (1999) kallar det för den etablerade ordningen, något som förs - 7 -

9 vidare genom dominansförhållanden, orättvisor, privilegier och orättfärdiga förmåner (Bourdieus 1999:11). I min studie så används begreppet symboliskt våld som tidigare nämnts utifrån Bourdieus (1999) tolkning. Detta för att beskriva mönster jag uppfattade i de observerade matcherna. Som mönster avses i denna studie den sociologiska typologin för klassificering genom möjliga förhållningssätt i sociala sammanhang (Nationalencyklopedin 2002: Band 14). Genom typologin kan valet av handling, exempelvis genom en grupp individers handlande avgöras av kulturella förställningar byggda på en rollförväntan. Kulturella förklaringsansatser diskuteras vidare under studiens avsnitt kring tidigare forskning. Genom att framförallt observera mönster är min ambition att tolka möjliga mönster jag uppfattade i de observerade matcherna. Genom att låta mig inspireras av Bourdieus (1999) begrepp vill jag ge en tolkningsansats för ett våld som kan utövas i det närmaste osynligt och som vara ett våld svårt att uppfatta. Jag tolkar Bourdieus (1999) begrepp gällande ett symboliskt vålds uppkomst och kvarvarande att det uppfattas som något naturligt och självklart - något vi tar för givet (här som en del av ett möjligt supportervåld). Genom att uppfattas som något naturligt reagerar vi inte ens på den formen av våld symbolisk maktdominans. Min tolkning innebär att sociala interaktioner kan tolkas som invanda mönster, ett mönster där vi verkar och agerar som det förutsätts att vi ska agera. 2.3 Genusperspektiv genom hegemonisk maskulinitet Sociologen Raewyn Connell (1987) har studerat den sociala konstruktionen av olika maskuliniteter, som endast får mening i en strukturerad genusordning som bygger på makt. Connell (1987) använder sig av begreppet hegemonisk maskulinitet och menar att genom makt och dominans skapas en hegemonisk maskulinitet. Hegemonisk maskulinitet utgår från den kulturellt givna och dominerade formen av maskulinitet. Den hegemoniska maskuliniteten höjer sig över andra maskuliniteter och ses som ett maskulint ideal menar forskaren och tillskriver dessa maskuliniteter en maktposition över andra grupper. Kritik riktades mot det ursprungliga begreppet av hegemonisk maskulinitet av bland annat Herz och Johansson (2011). De menade att de hegemoniska formerna av maskulinitet automatiskt skulle tillskriva mäns överordning och makt över exempelvis kvinnor eller homosexuella. Ursprungsbegreppet kritiseras även för att vara vagt och dess innebörd svårtolkat (Tsoukala, 2009)

10 Connell bemöter denna kritik tillsammans med Messerschmidt (2005) i studien hegemonic masculinity: Rethining the concept. Nu omdefinieras hegemonisk maskulinitet till att ses som den konfiguration av genuspraktik som innehåller den för tillfället accepterade svaret på frågan om patriarkatets legalitet. Den hegemoniska maskuliniteten kommer nu att innehålla multipla maskulina hegemonier som konstrueras med historiska och kontextuella skillnader. Enklare uttryckt att hegemonisk maskulinitet är den kulturellt givna formen av maskulinitet vid en given tidpunkt. Denna maskulinitet höjer sig över andra maskuliniteter och uppfattas som den manliga idealbilden vid en given tidpunkt och kontext (Connell & Messerschmidt 2005). Här kan kopplingar göras till supporterskapet som exempelvis Estrada & Trygvessons (2001) tidigare studie, gällande att supporterskapet kan uppfattas som en manlig angelägenhet för att leva ut grabbighet. Kopplingar kan även göras till Fundbergs (2003) tidigare studie som diskuteras under tidigare forskning, gällande betydelse av fostran där fotbollen tolkas som en kombination av manlig fostran och manlig gemenskap. James W Messerschmidt (1993) visar att det finns en självreglerande process där maskulinitet konstrueras genom identifikation. En identifikation av såväl den egna som andras handlingar och ses som en process mot vad som uppfattas som normalt i en viss situation (Messerschmidt 1993:3-5). Hur genus konstrueras ses vara beroende på hur handlingar uppfattas av andra, och konstruktionen av handlingarna tolkas vara av situationell karaktär och påminner om bl a Fundbergs (2003) tidigare studier gällande manlighet och fostran genom hegemonisk maskulintet. Likheter ses även med Connells (1987) diskussioner kring genus. Makt anses spela en betydande roll för hur genus konstrueras. Maktförhållanden strukturerar relationer, påverkar och möjliggör handlingar. Sexualitet är en viktig parameter för uttryckande av viss maskulinitet vid strukturerande av identitetsskapande. Något som har resulterat i en teori utarbetad av Messerschmidt (1993), Structured-Action Theory. Messerschmidt (1993) teori bygger på genus, klass och etnicitet och används ofta inom kriminologiska studier som tolkningsverktyg till varför brott uppstår. Messerschmidt (1993) ser en ojämn maktfördelning mellan män och kvinnor, men också mellan män. Vidare gör Connell och Messerschmidt (2005) gällande att det hegemoniska maskulinitetsbegreppet ständigt befinner sig i förändring, vilket påverkas på såväl lokal som global nivå. På lokal nivå exempelvis genom att innefatta möten mellan fysiska personer och på den globala nivån kan fungera genom att påverka den sociala processen i världspolitiken

11 Hegemonisk maskuliniteter är inte detsamma i 1800-talets Stockholm som i dag, då olika egenskaper tillskrivs olika värden vid olika tider och vid olika kontexter i de kulturella föreställningarna. Sett till tidigare studier gällande supportervåld ses en historisk förändring finnas från att uppfattas som ett individuellt problem till att nu ses som ett samhällsproblem där kopplingar kan göras till bland annat Radmann (2012) tidigare studier om supportervåld och Taylors (1971) diskussioner kring makt. Som anslutande del knyter jag ihop min metodram med hjälp av Messerschmidt (2008) tankar gällande Structured Actionteori kring genusgörandet, där genusgörande kopplas till en viss kontext och är av situationell karaktär. Genom att uppfattas som föränderligt kan paralleller dras till bl a Connell och Messerschmidt (2005) resonemang runt hegemonisk maskulinitet, Lalanders tidigare studier (1997) som diskuteras nedan kring våldets betydelse och som kan integreras med Goffmans (1999) dramaturgiska modell gällande genusgörande i vissa kontexter. Ett genusgörande som kan uppfattas som ett symboliskt våld med hjälp av Bourdieus (1999) begrepp. 3 Tidigare forskning supportervåld som fenomen Jag diskuterar i min studie nedan olika tolkningssansatser till förekomsten av supportervåld där symboliskt våld kan vara en del. Studien gör nedslag och fördjupning i den tidigare forskning i såväl den internationella som svenska forskningen gällande supportervåld. 3.1 Sociologiska förklaringsmodeller En ofta omnämnd forskare när det gäller den sociologiska forskningen kring supportervåld är Eric Dunning (1988). Dunning har tillsammans med några medarbetare gett ut studien Roots of Fotball Hooliganism (Dunning, Murphy & Williams, 1988). Forskargruppen utgår från Norbert Elias (1937/1939) civilisationsteori, att vi gradvis i takt med staternas framväxt utvecklar vår egen självkontroll. Förklaring till supportervåld skulle enligt dessa sociologier till stor del kopplas till i de lägre skikten av arbetarklassens unga män. Dunnings och hans kollegor (1988) menar att våldet fungerar som ett substitut för den status som deras klassbakgrund förvägrat dem. I våldskulturen har dessa forskare gjort tolkningen att våldet fungerar som substitut för att finna en egen identitet och grupptillhörighet. Genom att vara bra på att slåss och genom den fruktan våldet skulle kunna skapa hos andra skulle det vara en möjlig förklaring för supportervåld

12 I dessa forskares resultat saknas dock en definition av vad som avser begreppet supportervåld och generaliseringar utanför England kan därför vara svåra att göra menar andra forskare, exempelvis Armstrong (1997). Armstrongs (1997) studie kan även återkopplas till inledande stycke gällande svårigheter kring begreppsdefinitionen av supportervåld. Dunnings (1988) och hans medarbetares utgångspunkt att supportervåldet har sin grund i arbetarklassens unga män får mothugg av Armstrong (1997) när det gäller förklaringar till supportervåld. Enligt Armstrongs (1997) studier kan snarare supportervåld kopplas till historiska och kulturella faktorer. Armstrongs (1997) studier visar som exempel att våldsamma supporters i Belgien och Holland inte har en arbetarklassbakgrund så som Dunning et al (1988) gör gällande som förklaring för supportervåld. Dunnings (1988) och hans kollegor tog till sig av Armstrongs (1997) kritik och har döpt om boken till The Roots of English Fotball Hooliganism (gjordes år 2000), eftersom studiens resonemang egentligen endast omfattar engelskt supportervåld och att det därför är svårt att göra generaliseringar utanför England (Radmann 2012). En annan av de tidigt tongivande forskarna inom sociologi när det gällde supporters är Ian Taylor (1971). Han menar att förklaring till våldet måste sökas i fotbollens förändrade förutsättningar. Enligt denna forskare ligger förklaringen till supportervåld i att supportrarnas inflytande minskat i takt med en ökad kommersialisering. Detta förborgerligande och upplevda maktutövande inom fotbollen har mötts av ett förakt från vissa delar av medlemmarna i supporterkulturen där supportrarna vill vara aktiva aktörer och inte vara passiva konsumenter menar forskaren. Genom att fotbollen blir mer politisk, ekonomisk och ideologisk ses fotbollen bli allt mer kapitalistisk menar Taylor (1971) vidare. Det resulterar enligt honom i att supporters kan ta till olika former av våld som en protest mot ett upplevt förborgerligande. Taylors (1971) teori har utsatts för kritik av andra forskare för bristande empiri (Radmann 2012). Taylors (1971) förklaringsansats för att förklara våld bland fotbollssupportrar där han genom att belysa ett manifesterande av våld från arbetarklassen när deras favoritsport blir fråntagen dem har likheter med Dunnings, Murphy & Williams (1988) tolkning där bakgrunden kan återfinnas i en social ojämlikhet som jag förstår dem. Inom den svenska forskningen återfinns en studie av Radmann (2012), forskare vid Malmö Högskola bidrar genom att diskutera brottslighet runt idrottsarrangemang i sin studie

13 idrottsvåldets karaktär. Radmann (2012) gjorde på uppdrag av Regeringen (2012) en forsknings och kunskapsinventering där han bland annat redovisar förslag på hur brottslighet runt idrottsarrangemang ska kunna motverkas. Hans studie behandlar supportervåld med både ett historiskt och ett nutidsperspektiv. Radmanns (2012) studie syftar till att ge en kunskapsbakgrund och en förståelse för våldet med både europeiska och svenska glasögon och som jag förstår honom så finns en förändring i samhällsstrukturen när det gäller forskning kring fotbollsvåld där England alltid legat i framkant. Före år 1985 menar forskaren tolkades problem bland fotbollssupporter som ett enskilt socialt ordningsproblem och inte något problem som krävde någon åtgärd i form av lagstiftning eller annat agerande från samhällets sida (Radmann 2012:58). Radmanns (2012) studier visar vidare att denna syn förändrades till att uppfattas som ett samhällsproblem i mitten på 1980-talet. Radmann (2012) studier hänvisar här till Heyseltragedin På Heysel-stadion i Bryssel dog 39 människor och hundratal skadades under en Europacupfinal mellan Liverpool och Juventus. Bråket initierades av Liverpoolsupporters som jagade Juventussupporter. Under det kaos som uppstod föll en vägg ihop med följd att människor krossades och trampades ihjäl. Heysel-tragedin gjorde att repressiva åtgärder nu började efterfrågas som nödvändiga. Nu sågs ett agerande från samhällets sida med olika preventiva åtgärder mot supportervåld nödvändigt. Slutsatsen är att denna händelse blev en betydelsefull händelse menar Radmann (2012), som förändrade synen kring supportervåld till att uppfattas som ett samhällsproblem. Som en del av dessa preventiva åtgärder utarbetades nu olika kriterier för matcher när det gällde risken att våld skulle kunna uppstå i syfte att genom preventivt arbete förebygga framtida supporterbråk. Radmanns (2012) studie har likheter till Taylors (1971) diskussioner gällande ändrade försättningar med ett minskat inflytande av supporters. Radmann (2012) även belyst svårigheter med detta preventiva arbete där ingen måttstock finns för att definiera vad som är supporter och supportervåld, något som diskuteras i min studies avsnitt gällande begreppet supporter. 3.2 Kulturella förklaringsmodeller En som var kritisk till Dunnings (1988) forskning var som tidigare angetts Gary Armstrong (1998:17) som menade att Dunnings (1988) studier inte kan generaliseras utanför England (se ovan). Armstrong (1998) förklaringsmodell för att förklara supportervåld gör gällande att våldet huvudsakligen är av rituell karaktär - som ingår i ett skapande och återskapande av såväl individens som gruppens identitetsprocesser. Armstrongs (1998) studier stöds utanför

14 England när det gäller hans diskussioner kring reellt våld (fysiskt). Här tolkar jag tolkar hans resultat att förekomsten av reellt våld tillhör undantagen, att det istället handlar om komplexa ritualer för att säkerställa maskulinitet och skapa gemensamhetskänslor (Tsoukala 2009). I Armstrongs resultat kan likheter tolkas till Bourdieus (1999) kring hur symboliska våld kan tolkas och uttryckas. Armstrong (1998) har likt Taylor (1971) även han blivit kritiserad för att hans studier bygger på tunn empiri (Tsoukala 2009:44). Här gör jag också kopplingar bland annat till Medel-Enks (2004) journalistiska reportage som diskuteras i studiens inledningsavsnitt, om ett möjligt osynligt våld som kan finnas i samhället och som vidare kan ha likheter till bilden av manlighet som kan förklaras genom en kulturell ansats snarare än en sociologisk förklaringsmodell. Kulturella förklaringsmodeller finns även inom den svenska forskningen. Svensk forskning med kulturella förklaringsansatser kring supportervåld belyses bland annat av Torbjörn Andersson (2002), en svensk historiker som har skrivit en avhandling om problem med fotbollsvåld och fotbollssupporter. Anderssons (2002) avhandling Kung Fotboll följer den svenska fotbollens kulturhistoria där han genom att använda såväl kvantitativ och kvalitativ analys undersökt fotbollsvåld från slutet på 1800-talet till Hans studier visar att våld och fotboll följts åt under den svenska historien. Ett datum som framställs som betydelsefullt för det svenska supportervåldet är den 25 oktober 1970, då fotbollsplanen i Göteborg stormades av såväl IFK Göteborg som Örebros supportrar under en fotbollsmatch mellan lagen. Rena slagsmål utbröt utan att någon specifik händelse på plan orsakat bråket. I Anderssons (2002) studie ägnas också ett helt kapitel åt fotboll och manlighet. Anderssons studie visar att exempelvis att fotbollsspelande barn och ungdomar tidigt kopplas till manlighet och fostran och till manliga egenskaper som styrka, mod och snabbhet (Andersson 2002:61) vilket kan kopplas till det genusperspektiv som diskuteras under studiens teoriram. Vidare diskuterar Anderssons (2002) studie också supportervåld i Sverige där hans slutsatser kan se möjliga kopplingar mellan fotboll, våld, unga män men även lokalpatriotism. Liknade kopplingar återfanns redan i slutet på 1920-talet där beskrivningar förekom i media gällande de fotbollsligister som sågs finnas i samhället. En av anledningarna till problemen tillskrevs då som nu enligt forskarenen en upplevd lokalpatriotism, med skillnad att då var det i största utsträckning mer specifika händelser på planen som upprörde publiken (Andersson 2002:43). Nu kan problemen exempelvis återfinnas när en supporter från det lag som personen inte själv

15 stödjer fäller en kritisk kommentar menar forskaren (2002). Resultatet av Anderssons (2002) studie visar att såväl geografin som maskulinitetsgörande har betydelse för uppkomst av våld. Han efterlyser mer forskning av supportervåld och dess koppling till maskulinitet då han menar att forskning inom området är tunt. En annan svensk forskare som ger en kulturell förklaringsmodell till supportervåldet är Jesper Fundberg (2003). Han är en av dem som studerat fenomenet maskulinet och pojkfotboll i sin doktorsavhandling Kom igen, gubbar! om pojkfotboll och maskulinitet. Här analyseras pojkfotboll som kontext för vidare manlig fostringsmiljö. Fundberg följde ett fotbollslag under fyra säsonger vid såväl träningar som matcher i sin avhandling där han genom att undersöka hur föreställningar av hur maskuliniteter kan förkroppsligas och bli en normalitet. Fotbollsarenan tillskrivs likt Anderssons (2002) studie även i Fundbergs studier (2003) vara av betydande vikt vid fostran och fotbollen ses som en kombination av manlig fostran och manlig gemenskap. Som jag förstår Fundberg så menar han menar vidare att vid besök på fotbollsmatch lämnar såväl spelare som besökare sina vanliga privatliv och blir istället en del av fotbollsgemenskap. Denna fotbollsgemenskap ses som en produkt av samhället där en hegemonisk maskulinitet kan förkroppsligas menar forskaren (Fundberg 2003: ). Den självbild som framkommer tolkar jag i likhet med Fundberg (2003) studier kanske i vissa fall är ett resultat av andras agerande i en grupp där agerandet uttrycker maskulinitet genom att berätta vilka som inte anser tillhöra gruppen och istället är de andra. Här återfinns exempelvis bögen, kärringen och horan de andra man inte anser sig tillhöra (ib. 184) och inte heller vill tillhöra. Fundberg (2003) lägger fram tesen att vi bör problematisera pojkfotbollens relation till samhället och att det kanske här finns ett motstånd mot ökad jämlikhet. Jag gör här tolkningar utifrån såväl Goffman (1957) dramaturgiska modeller som ett möjligt identitetsskapande och till Connell (1987) studier gällande hegemonisk maskulinitet som en del av ett möjligt maskulinitetsgörande, där den sociala konstruktionen endast får sin mening i en strukturerad genusordning byggd på makt för ett möjligt genusgörande. En annan svensk studie är Estrada och Trygvessons (2001) studie som problematiserar kring fotbollens och supporters relation till maskulinitet. Studien fick namnet Fotboll kräva dess drycker: Alkohol, fotboll och manlig gemenskap (2001). Studien genomfördes som en del i ett större projekt runt alkoholens betydelse för kulturen runt fotbollen. De bägge forskarna har i sitt resultat framlagt att alkoholen kanske har en betydelse som maskulin markör. De

16 genomförde sin studie med hjälp av kvalitativa intervjuer med fotbollssupporters på en fotbollsmatch, där resultatet visar på att de intervjuade såg sitt supporterskap som en rent manlig angelägenhet för att leva ut grabbighet (Estrada & Trygvesson 2001: ) och tolkningar kan göras utifrån Goffmans (1957) dramaturgiska modell när det gäller ett samspel mellan olika sociala aktörer med olika roller. 3.3 Socialpsykologiska förklaringsmodeller Socialpsykologiska studier genomfördes på 1980-talet av britten Peter Marsch (1978). Marsch och hans forskarkollegor utgick från de socialpsykologiska teorierna och metoderna sett med en kontextuell förklaringsansats. En av forskarens huvudpoänger är att våldet är mer rituellt våld än ett faktiskt våld och likheter kan kopplas till Armstrongs (1998) tidigare studier. Marsch (1978) vill göra gällande att det finns en speciellt läktarhiarki där social identitet konstrueras, som bygger på ett rationellt beteende. Kritiken mot Marsch m.fl. är att de underskattade det faktiska våldets förekomst (reella våldet) och att forskningen inte tar hänsyn till socioekonomiska och politiska förklaringsmodeller (Tsoukala 2009). När det gäller socialpsykologiska studier så vidareutvecklade engelsk forskning teorierna kring det ritualiserande våldet (Stott & Pearson 2007). Forskarna betonar att det sker en interaktion mellan olika aktörer på arena och att genom denna interaktion påverkas händelseförloppet då de olika aktörerna triggar upp stämningen och på så sätt ökar våldet (Stott & Pearson 2007). Både det symboliska våldet och det fysiska våldet uppfattas ha en betydande roll och det symboliska våldet verkar öka i takt med dagens framväxt runt sociala medier menar forskarna. Våldets betydelse återfinns och diskuteras också i Philip Lalanders (1997) svenska studie. Han lägger fram tesen att det inte finns något våld som är meningslöst, utan att våldet har en mening och en funktion om det ses som en del av ett identitetsgörande där andra i gruppen förmedlar våldet som viktigt. Studien resonerar kring att våld kan skapa en identitet och mening genom att vara förenat med känslor. Lalanders studie diskuterar att vi ser känslor som en del av hur vi önskar bli uppfattade av andra och att känslorna i sin tur ger en supportern en kick som närmast kan vara beroendeframkallande och skapa ett välbefinnande (Lalander 1997:71). Bourdieu diskuterar också känslans möjliga betydelse där han innefattar känslor i sin begreppsförklaring av symboliskt våld (Bourdieu 1999:11), en aspekt jag återkommer till i teoridiskussionen

17 Miljön runt en fotbollsmatch skulle kunna jämställas med det maktperspektiv som miljön kan frambringa Miljön uppfattas som en flyktzon där det är tillåtet att utföra sådana handlingar som skulle vara otänkbara eller opassande i andra sammanhang menar Lalander (1997). Här påminner hans resonemang om Fundbergs (2003) kulturella resonemang på vad som kan orsaka supportervåld och Goffmans (1957) dramaturgiska modell gällande ett identitetsskapande av kontextuell karaktär. 3.4 Sammanfattning I slutet av 1900-talet minskade intresset för forskning kring supportervåld. I dagsläget verkar viss konsensus dock finnas bland forskare, att det inte finns en universalförklaring vad som är supportervåld, varför det i så fall finns och hur det kan tolkas och förstås. För att förklara supportervåld behöver den sättas in i en historisk-, socialpsykologisk-, ekonomisk-, politisk och kulturell kontext där symboliskt våld kan vara en pusselbit. Vid genomgång av tidigare forskning runt supportervåld var min ambition att synliggöra några av dessa kontexter. Detta genom att belysa sociologiska möjliga förklaringsmodeller när det gäller förändringar i samhällsstrukturen. Genom kulturella förklaringar ville jag även försöka synliggöra ett maskulinitetsgörande på kontextuell nivå tillsammans med hjälp av socialpsykologiska förklaringsmodeller kring ett identitetsgörande. 4 Genomförande och metod Studien genomfördes som en kvalitativ etnografisk studie genom att observera fotbollssupporters i tre olika supporterklackar. Genomförandemetoden gjordes som dold observation av supporters där jag observerade hemmaklacken. Jag hade en sittplats precis i anslutning till hemmalagets supporterklackar på samtliga matcher. Mitt material består av fältanteckningar som blev slutprodukten av de transkriberingar som gjordes efter matcherna och dess resultat återges som teman uppbyggda med hjälp av kodningsscheman jag uppfattade som mönster i mitt material. 4.1 Kriterier för bedömning av supportervåld: Sverige har sedan fotbolls-em för herrar 1992 haft särskilda poliser som ansvarar för supporterfrågor och bedömning av supporterkategorier som preventiv åtgärd mot supportervåld. I dag används istället huvudsakligen fem olika kategorier (A-E) som bygger på den europeiska samlingsalliansen Fotboll Supporters Europés (FSE) definitioner. FSE är en

18 organisation som består av supporters själva och som i dag har över två miljoner medlemmar (Radmann 2012). A här återfinns den flexibla, ej aktiva supportern (Consumer oriented) B fotbollen ses som en del av vardagslivet och där engagemang finns för ett visst lag (football centrered) C Här ligger fokus på eventet och här kan exempelvis våldsbenägna personer återfinnas (event oriented) D Supporter kritiska mot den moderna fotbollen och driver fotbollspolitiska frågor (critical supporters) E De passionerade som använder våld till och från och de ses ha en stark identifikation med klubben (ultras) 4.2 Urval och begränsning Jag valde som ovan nämnt att genomföra min studie som dold observation av supporters i den så kallade supporterklacken i samband med tre fotbollsmatcher. De matcher jag valde att observera utgick delvis från ett bekvämlighetsurval baserat på geografisk anknytning (Stockholm) som tillsammans med val byggda på de tidigare beskrivna kriterierna gällande bedömning för supportvåld med FSE:s definitioner A-E utgjorde observationerna. Jag hade fri tillgång till Tele 2 Arena i Stockholm och Stockholms Stadion genom en kontakt som arbetar i evenemangspersonalen. Då min kontakt sen flera år tillbaka arbetar som del av evenemangspersonalen med fokus på säkerhet vid olika evenemang ingår kunskaper om hur en match ska bedömas gällande supportervåld. Med hjälp av min kontakt gjordes urvalet för observationerna. Bortsett från att valet av matcher är valda ur bekvämlighetssynpunkt (spelades i min hemstad), så ville jag att de matcher jag skulle observera skulle ha någon form av etablerade supporterklack med olika riskkategorier gällande supportervåld. Detta gjorde att exempelvis juniormatcher valdes bort då de matcherna sannolikt inte besöktes av supporterklackar utan mer av de närmast sörjande så som föräldrar och nära vänner. Av samma anledning valdes även dammatcher bort efter noga övervägande. Jag hade i mitt ursprungsmaterial även besökt en dammatch i den högsta divisionen i fotboll men då den inte uppfattades ha någon supporterklack uppfyllde den inte mitt kriterium för denna studie och därför valde jag att bortse från denna match för min studie

19 Ett val jag behövde ta ställning till innan observationerna var vilken supporterklack jag skulle observera, och tydligt klargöra för mig själv när jag trädde in i fältet och när jag skulle lämna det (Aspers 2011:136). Jag valde att begränsa observationerna till att omfatta tiden 15 minuter före avspark till matchslut på respektive arena. Eftersom supporterklackarna på samtliga herrmatcher var placerade på var sin kortsida, var det omöjligt för mig att ta del av bägge supporterklackarna och valet blev därför att följa hemmaklackens supporterklack på samtliga matcher. Att jag valde att börja min observation 15 minuter innan match var för att jag därmed skulle ha större möjlighet att följa möjliga händelser redan när publiken anlände och göra mig själv hemmastadd innan matchstart. De matcher som valdes till studien bedömdes ha skiftande riskkriterier utifrån de ovan nämnda. Matcherna återfanns i olika fotbollsserier (allsvenskan och superettan/elitettan). Jag delgav min bekant i evenemangspersonalen mina val innan matcherna och denna person fick ta del av min bedömning av kriterierna som kontrollerades mot kriterierna som arrangören gett matchen. Det visade sig att mina valda matcher stämde med arrangörens kriterier när det gällde synen på supporters och risken för våld. Vem var då en del av dessa supporterklackar? I supporterklackarna återfanns både män och kvinnor men övervägande män. Jag kunde inte observera några barn i supportklackarna. Majoriteten av deltagarna i supporterklackarna var män i cirka års ålder. Ingen av supporterklackarna hade sittplats utan var de var placerade på ståplatsläktare avskilda från övrig publik med hjälp av nät i stål. Den första matchen var ett Stockholmsderby i herrarnas högsta division (allsvenskan), Djurgården AIK onsdag den 16 match. Denna match kategoriserades som en högriskmatch (kategori E). En kategori E match innehåller passionerad supporters som använder våld till och från och de ses ha en stark identifikation med klubben. Den andra matchen var en herrmatch i superettan (näst högsta divisionen), Hammarby Ängelholm måndagen den 21 april. Denna match kan kategoriseras som en match ur kategori B där fotbollen ses som en del av vardagslivet där engagemang finns för supporterklacken. Match tre var också den en herrmatch i allsvenskan och var också det ett Stockholmsderby i den högsta divisionen, Djurgården Brommapojkarna söndagen den 27 april. Matchen valdes med utgångspunkt att det skulle kunna vara en match av kategori C. Min bedömning byggde

20 här på att jag aldrig hört talas om någon Brommapojkarnaklack trots att det var ett Stockholmslag. Här bedömde jag att Djurgårdsklacken skulle kunna vara mer eventorienterade och våldsbenägna personer ändå var möjliga att återfinna och observera. Min bekant bekräftade min tes att matchen bedömdes som en kategori C. I mitt urval saknas match som skulle uppfylla kriterier A och D (den flexibla, ej aktiva supportern och supporter kritiska mot den moderna fotbollen och driver fotbollspolitiska frågor). Anledningen till detta var att jag saknade möjlighet att finna sådana matcher under observationens tidsram. En annan svårighet med att finna match i A kategorin var att kriteriet avser den ej aktiva supportern och finns ingen aktiv supporter kanske det inte eller finns någon supporterklack. 4.3 Dold observation som metod Jag genomförde studien med hjälp av dolda observationer där jag genom att observera såväl verbala uttalanden som upplevda handlingar ville förstå hur symboliskt våld kan tolkas. Forskaren Margarethe Kusenbach (2003) har beskrivit dold observation som metod i en studie. Hon talar om att en av de stora fördelarna med metoden är den underlättar vid spatial practices. Det vill säga att genom observation kunna vara en del av i den kontext som den observerade befinner sig i. Genom att återge verbala uttryck och händelser som jag uppfattade ville jag återge detta genom berättande av det observerade. En annan forskare, Aspers (2011) diskuterar även han fördelar med dolda observationer som metod. Han menar att genom att använda sig av dolda observationer underlättas tillträde till fältet utan att själv behöver vara involverad (Aspers 2011:67). Nackdelar saknas inte när det gäller att använda dold observation som metod menar Aspers. Bland dem är det faktum att det ofta är tidskrävande och risken finns för subjektivitet i observerandet vilket jag vid mitt val av metod var medveten om. En annan nackdel är att dold observation kan få forskaren att känna sig som en spion. Detta är något som Aspers menar är en av svårigheter med metoden. Han säger angående svårigheter att de kan ses i att hela tiden riskera att bli avslöjad och som har dubbla lojalitet, till människorna i fältet (Aspers 2011:66). 4.4 Inspelningar som hjälpmedel Till min hjälp vid observationerna användes en diktafon för inspelning. Här spelade jag in observationer och verbala uttryck av supporters samt händelser jag observerande av supporters agerande för att underlätta för mina senare fältanteckningar. På diktafonen talade

21 jag in så mycket jag kunde av det som hände och som jag trodde senare kunde ha betydelse för min analys (jotting notes). Jag spelade dessutom in de supporterramsor som förekom under matchen. Dagen efter matcherna skrev jag ner mina detaljerade fältanteckningar. Om jag exempelvis inte hade spelat in supporterramsorna hade jag fått mycket svårt att minnas dem senare, här blev inspelningarna ett utmärkt hjälpmedel för mig när jag skulle upprätta mitt material som består av dessa fältanteckningar. Rent praktiskt så hängde jag min diktafon i ett snöre och surrade fast den på min arm under min jacka. Jag hade innan inspelningarnas början förvissat mig om att ljudkvaliteten vid ett sådant förfarande skulle fungera tillfredställande. Mina egna observationer talades in omedelbart efter matcherna när jag satt i min bil på väg hem från matcherna. Detta för att jag i minsta möjliga mån skulle glömma observationer jag gjort. 4.5 Fältanteckningar Materialet i studien utgörs av mina fältanteckningar. Efter varje observation skrevs utförliga anteckningar ner gällande både det jag spelat in på diktafon och det jag observerat. För att skriva fältanteckningar följde jag de rekommendationer som Emerson (2011:23, 56) förespråkar i sin studie Writing Ethnographic fieldnotes, att skriva ner så mycket som möjligt. Jag skrev därför ner så mycket detaljer som jag mindes för min senare analys. Jag gjorde även fältanteckningar av de supporterklackramsor som jag tidigare spelat in under matcherna. Detta för likt Emerson (ibid. 17) ta mig an materialet med liknelsen med att lägga ut ett omfattande material som senare smalnas av för att förstå de sammanhang och mening och de personer som är en del av det sammanhanget. Mina inspelade jottingnotes hjälpte mig att skriva mer utförligare fältanteckningar än om jag endast litat till mitt minne. Fältantecknarna skrevs ner dagen efter match eftersom flera av matcherna hade en sen sluttid. Fältanteckningarna resulterade i åtta A4 sidor kvalitativ textmaterial som utgjorde materialet för studiens analysdel. Fältanteckningarna bestod av ordagranna återgivelser av supporterramsor jag spelat in, noteringar av händelser så som jag mindes dem med stöd av mina jotting notes. Fältanteckningarna omfattar även uttalanden jag hörde tillsammans med händelser jag såg under observationerna så som jag uppfattade dem. 4.6 Etiska spörsmål Etiska spörsmål finns i fokus under hela arbetet med en vetenskaplig studie, från början till slut (Kvale & Brinkmann 2012:96). När det gäller genomförandet av studien diskuterades dess upplägg innan start med min handledare för ett godkännande. Vad det gällde tillträde till

22 arenorna för observation så inhämtades ett godkännande av evenemangsansvarig. Faktum är att ansvarig hade varit min kontaktperson vid min tidigare studie som beskrivs i studiens inledning. Min kontaktperson hade själv föreslagit att jag skulle vidareutveckla den studien med en mer omfattande studie. Evenemangsansvarig uttryckte en önskan att få ta del av min studie efter dess färdigställande, något som jag inte ser några hinder till och studien kommer överlämnas efter magisterkursens slutförande. Eftersom studien genomfördes som en dold observation kunde inte godkännande inhämtas från den publik jag observerade, men ingen av de observerade personerna i mitt material går att identifiera som individ vilket inte heller var mitt syfte. Att spela in vissa delar av det som sades på arenan kan ses som ett etiskt dilemma. Dock valde jag ändå att göra det för att inte behöva sitta och anteckna. Inspelningarna var i första hand tänkta som hjälp för mig vid nedskrivning av fältanteckningar i stället för att bara lita till mitt minne. 4.7 Tillförlitlighet, överförbarhet och representativitet Som tidigare angetts tar min studie hjälp av kvalitativa metoder metoder som sen 1980-talet i allt större grad används inom samhällsforskning (Kvale & Brinkmann 2009: 26-27). För att lägga fokus på de sociala konstruktionerna använde jag fenomenologis beskrivningar av livsvärden tillsammans med den hermeneutiska tolkningen av textens mening som en sådan utgångspunkt. Detta för att kunna lägga fokus på kulturella, vardagliga och situerade aspekter för att tolka innebörden av det som beskrivs (ibid. 19). Hög validitet (tillförlitlighet) eftersträvades i hela forskningsprocessen vilket kräver i sin tur en god reliabilitet vilket i min studie exempelvis kan synliggöras genom mina noggranna utskrifter av fältanteckningar. Överföringsvärdet och överförbarheten i mitt resultat och slutsatser ses här till min valda teoriram och i den tidigare forskning som jag använt mig av. Gällande representativitet så menar jag att kvalitativ forskning inte nödvändigtvis behöver ha för avsikt att vara generaliserbar. Min observationsmetod grundar sig i att jag som observatör betraktar några aktörer i en bestämd miljö där såväl deras framställning av sig själva som samspelet mellan dem är unikt. I mitt syfte och mina frågeställningar framgår det att jag intresserar mig av de specifika observationsobjekten, inte en mer generell population. Vad det gäller studiens metodval så förhållningssättet att hålla mig själv utför kanske medför ett sämre material som kan vara mindre rik på information (Davis 2008; Holmberg 2003; Finstad 2000; Sollund 2006). Exempelvis går värden av information förlorad gällande hur