Slutrapport för projektet

Transkript

1 1 (7) Slutrapport för projektet Turism i Sjuhärad Datum: Journalnummer: Projekttid: Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet och som medger att deras kontaktuppgifter läggs ut i en projektdatabas) Roland Haraldsson, roland@rolandharaldsson.se Marie Oscarsson, marie@leader-sjuharad.se Annika Andersson, annika@leader-sjuharad.se Slutrapporten kommer att publiceras i en projektdatabas, så att den kan bli till nytta för andra aktörer som arbetar med utveckling av landsbygden. Du ska därför lämna slutrapporten i elektroniskt format.

2 1. Projektorganisation: Roland Haraldsson, projektledare, Marie Oscarsson, ekonomi och viss administration 2 Samarbete med andra organisationer Projektet har samarbetat med samtliga kommuner i Sjuhärad, Studieförbundet Vuxenskolan VG, ABF, NUAB, Västarvet, Jonsereds Herrgård, Partille kommun, flera projekt finansierade av Leader Sjuhärad 2. Sammanfattning: Bakgrunden till projektet Se bifogad projektbeskrivning Positiva effekter av projektet Se bifogad rapport och utvärdering Övriga erfarenheter av projektet Se bifogad rapport och utvärdering. Utvärdering finns tillgänglig 25 januari 2015 på 3. Syfte och målgrupp: Projektets huvudsyfte är att uppfylla de turistiska delarna av Leader Sjuhärads strategi för perioden Att skapa möjligheter för utveckling och affärsmässighet inom den växande turismen är det övergripande syftet. Projektets direkta målgrupp är alla som arbetar helt eller delvis med turism. Tanken är att dessa skall bli fler under projekttiden. Indirekt målgrupp är turisterna som besöker området. Se bifogad rapport och utvärdering. Utvärderingen finns tillgänglig från och med 25 januari på 4. Genomförandeplan och tidsplan: Se bifogad rapport 5. Spridning av projektets resultat: Slutrapport och utvärdering sprids till berörda samarbetsparter och LAG med flera Samt finns på Hur resultatet kan vara av nytta för andra aktörer: Se slutrapport och utvärdering. Utvärdering finns tillgänglig 25 januari 2015 på 6. Projektets finansiering Projektet har följt budget och finansieringsplan Har det förekommit avvikelser mellan uppkomna kostnader och budgeterade beslutade kostnader, om varför vilka är skälen till avvikelserna. Ökad medfinansiering i såväl tid som direkt medfinansiering 7. Slutsats och rekommendationer Se bifogad slutrapport och extern utvärdering som går att beställa hos annika@leader-sjuharad.se eller finns tillgänglig efter 25 januari 2015 på

3 8. Projektets mål Ange projektets ursprungliga indikatorer/mål och hur dessa har uppfyllts (indikatorerna angav du i din ansökan) Kommentera eventuella svårigheter/hinder under projektets gång som gjort att målen bara delvis uppfyllts Fyll i nästa sida! 3 9. Bilagor Bilagor och rapporter finns att beställa hos annika@leader-sjuharad.se 10. Beskriv det mervärde projektet har åstadkommit i bygden! Se extern utvärdering. Utvärdering finns tillgänglig 25 januari 2015 på Finns det något mer som projektet vill informera LAG/kontoret om? Nej Ort och datum.. Projektledarens underskrift. Namnförtydligande Rapporten godkännes.. Ort och datum. Underskrift LAG

4 4 Några frågor om hur du upplevt tiden i projektet! Hur har kontakten fungerat med LAG-kontoret? Hur har kontakten fungerat med Länsstyrelsen? Har Leader-metoden varit ett bra arbetsredskap? Något som du/ni vill rekommendera till andra? Se extern utvärdering finns tillgänglig från och med 25 januari 2015 Hur har du/ni upplevt redovisningen av projektet, allt från rekvisition till slutrapport? Redovisning och övrig administration har gjorts av Marie Oscarsson Leader Sjuhärad Har du/ni något nytt projekt på gång? För att kunna få en uppfattning om vilket mervärde ert projekt fått för landsbygden kommer vi att kontakta dig/er om ett halvår. Vi hoppas på din/er medverkan för att höra om vad som hände sen.

5 5 Indikator Antal enl. strategin Antal i detta projekt Antal nya eller bibehållna jobb Antal nya företag Antal nya företagsnätverk Antal företag som diversifierat sin verksamhet Antal projekt som syftar till en positiv befolkningsutveckling Antal projekt som arbetar med lokal byutveckling Antal projekt som bevarar o/e utvecklar det lokala natur- och kulturarvet Antal projekt som syftar till att främja ekologiskt o/e närproducerade produkter Antal projekt som syftar till att öka den lokala basservicen Antal nya kommunöverskridande nätverk som tillskapats Antal nya mötesplatser och kulturaktiviteter Antal personer som deltar i kompetensutvecklings-tillfällen som anordnas av icke ordinarie utbildningssamordnare (utöver värdskapsutbildningar) Antal projekt som samarbetar med andra Leaderområden Antal nya besöksmål 12 8 Antal nya övernattningstillfällen, tillgängliga minst 30 nätter per år Antal deltagare i värdskapsutbildning Antal deltagare i projekt Därav ungdomar under 25 år Därav kvinnor Därav invandrare

6 Turism i Sjuhärad Rapport redovisning Ett projekt för utveckling av turism och besöksnäring i Sjuhärad Roland Haraldsson Innehåll Förord...4 Bakgrund...5 Projektbeskrivning för Turism i Sjuhärad...5 Inledning...7 Projektledarens tolkning av uppdraget...7 Projektets styrning...7 Samarbeten och samverkan...8 Seminarieserie viktig för samverkan...9 Omogen besöksnäring?...11 Behov av mer kompetens...12 Projektledaren har ordet...13 Att skapa mötesplatser...13 Möten mellan turismorganisationer och projekt...13 Nätverk...13 Förändring av organisationer...14 Kommunernas insatser...14 Behov av gemensamma insatser och samordning...14 Inspiration och utbildningsinsatser...15 Turismfrukostar...17 Konferenser...17 Seminarier...18 Är det lönt att tänka grönt...18 På led...18 Trädgårdsturism...19 Utbildningar och kurser...20 Affärsmannaskap och affärsutveckling; kurs i fyra delar...20 Värdskap...20 Kurbits...21 Guideutbildning...21 Genomförande...22 Initiativ och processer...22 Inventering boende...22 Kyrkan som besöksmål...24 Vandring i Sjuhärad; förstudie den här ska inte flyttas till förstudier?...24 Utvecklingsprojekt Vandra i Sjuhärad...24 Gårdsbutiker...24 Turismens dag...25 Samarbete med Västarvet...26 Vandringsfestival...27 Förstudier...27 Hästturism...27 Fisketurism...28 Inventering av samlingar och samlarmässa...28 Tillgänglighet...29 Glasets Hus en lyckad satsning...30 Projekt med stöd av Leader Sjuhärad...31 Checkar...31 Fristående projekt...32 Förbättringsmöjligheter...34 Internationell samverkan...34 Nationellt samarbete...34 Regionalt samarbete...34 Västsvenska turistrådet

7 Gränslöst över kommunerna...35 Samverkan med forskning...35 Tema Golf...35 Utbyte med Scottish Borders...36 Oklarheter...37 Inom Leader Sjuhärad...37 Medverkande kommuner...37 Sjuhäradsorganisationer...37 Projektledarens aktiviteter Förord Hur summerar man sex års utvecklings- och projektarbete på ett begripligt sätt? Ett arbete som innehållit så många olika delar och som ständigt varit en process. Den här rapporten är ändå ett försök att redovisa det projekt som jag haft förmånen att verka i och leda sedan oktober Att vara projektledare för ett projekt inom turism och besöksnäring som är en bransch under sådan fantastisk utveckling är som att cykla i en nedförsbacke. Det är bara att rulla på, men för säkerhets skull se till att kedjan inte hoppar av och att man håller sig på vägen. Det här projektet har verkligen gett mig en åktur med många upptäckter under resan. Förhoppningsvis har projektet också bidragit till en process som bara är en början av en ständig utveckling av Sjuhärad som besöksmål. Tack för en fantastisk tid Det har varit en fantastiskt spännande tid som jag haft förmånen att få vara med om. Så många givande möten med personer som på olika sätt har bidragit till genomförandet av Turism i Sjuhärad. Det finns en oerhörd energi hos alla och jag är glad och stolt över att ha fått ta del av den. Tiden går fort när man har roligt brukar man säga och det svårt att förstå att drygt sex år har gått sedan starten av projektet. Men alla projekt har en början och ett slut, och nu är det slut. Jag önskar alla en god framtid, oavsett om det gäller besöksnäring och turism eller något annat. Tack alla ni som på olika sätt stöttat mig och projektet, och på olika sätt bidragit till genomförandet av projektet Turism i Sjuhärad! Speciellt tack till Susann, Marie, Maria, Annika, Camilla, Janne och Rolf. Roland Haraldsson Utvärdering av Turism i Sjuhärad En utvärdering av projektet Turism i Sjuhärad görs av Yvonne Gunnarsdotter, fil.dr. i landsbygdsutveckling och universitetslektor vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och Jacob Käll, civilekonomi och vd för Doing Rural AB. Båda har gedigna erfarenheter av utvärdering sedan tidigare, inte minst inom Leader, både på nationell och europeisk nivå. Från 25 januari 2015 finns den på Leader Sjuhärads webbplats: 5 Bakgrund Projektbeskrivning för Turism i Sjuhärad Ansökan från 2008 Turismen är en av våra starkast växande näringar, inte minst på landsbygden. För att möta behovet och vara väl rustade har Leader Sjuhärad turismen som en av sina viktigaste verksamheter. I Sjuhärad finns redan mycket att erbjuda turisten och redan under Leader+ perioden bedrevs ett antal projekt med turistisk inriktning. Mycket handlar om att skapa nätverk, samordna och marknadsföra de besöksmål vi har i området. En brist är övernattningsmöjligheter varför vi i vår strategi lagt in en indikator som säger att vi skall tillskapa minst 100 nya övernattningsbäddar, tillgängliga minst 30 nätter per år. Erfarenheter från 7

8 8 tidigare programperiod har visat att man kan nå mycket långt med små medel varför checkar för turistiska ändamål kan vara ett bra medel för att stimulera nya eller kompletterande verksamheter. Med detta projekt tror vi oss främst nå det horisontella målet för kvinnor men vi ser också att det finns goda möjligheter att arbeta med integration genom att tillvarata invandrares kompetens. Att göra turismen tillgänglig för alla är ett viktigt uppdrag där projektet målmedvetet kan arbeta för att Sjuhäradsturismen i så stor utsträckning som möjligt skall vara tillgänglig för olika typer av funktionsnedsättning. Projektbeskrivning Projektet är tänkt att pågå i tre år, vilket bör vara en rimlig tid för att hinna inventera befintliga verksamheter, stimulera och stödja nya samt skapa nätverk som efter projekttiden kan vara självgående. Det är många aktörer som arbetar med turism, tex offentligsektorn, turismbolag och företag som t.ex. Marknadsplats 7-härad. I projektet kommer kontakt att tas med dessa dels för att skapa möjlighet för dem att ingå i projektet men också för att undvika att olika aktörer jobbar parallellt med samma saker. För att driva projektet anställs en projektledare på heltid. Vid behov kan specialkompetens köpas in utifrån. Steg ett: inventera och sammanställa de besöksmål, aktiviteter, övernattningsmöjligheter och matställen som finns i området. Vissa inventeringar är redan gjorda som t.ex. cykelleder och kanotleder. Här ingår också att kontakta de entreprenörer, nätverk och offentliga aktörer som redan arbetar med turism och att tillsammans hitta de behov som finns för en täckande helhet. Steg två: att tillsammans med intresserade entreprenörer och de lokala turistorganisationerna stimulera till utveckling och nyetablering i området. I samband med detta kan det bli aktuellt med tex kompetensutveckling, som ingår i projektet budget, eller ekonomiskt stöd till en nyetablering, vilket kan utgå i form av en turismcheck, inom ramen för vad regelverket tillåter. Steg tre: blir att hitta organisationsformen för den framtida verksamheten. Det kan vara så att det redan finns eller bildas tex en ekonomisk förening som kan ta över för att driva och utveckla. Det kan också vara så att man föredrar att dela upp det i mindre enheter tex olika typer av turism som natur-, shopping- eller kulturturism. 6 Värdskapsutbildning: vi skall enligt strategin genomföra värdskapsutbildning för minst 500 personer, även inom icke turistiska projekt. Dessa utbildningar läggs inom ramen för Turism i Sjuhärad. Vid 4 tillfällen varje år anordnas utbildningarna och det är projektledarens uppgift att i samråd med verksamhetschefen lägga programmet och bjuda in föreläsare etc. I projektledarens roll ingår att tillsammans med verksamhetschefen informera om Sjuhärads strategi, möjligheten att driva egna turistiska projekt och checkar. Checkar: inom ramen för projektet läggs möjligheten att söka turismcheckar upp till ett belopp av högst kronor kronor budgeteras för checkar, vilket innebär att minst 15 checkar kan beviljas. Checkarna skall syfta till att uppfylla vår strategi och kan användas av företagare i nätverk, privatpersoner eller föreningar som vill förbereda för kommande företag inom turism, marknadsföring, marknadsundersökning. Administrationen sköts av projektledaren och en förenklad ansöknings- och redovisningsblankett tas fram för checkarna. Beslut tas av Presidiet. Mindre projekt: Stöd till mindre projekt med maximalt stödbelopp på kronor skall kunna ges inom ramen för detta projekt. Totalt avsätts kronor för detta ändamål. Ansökan görs på särskild blankett men skall innehålla alla de uppgifter som krävs för en ordinarie projektansökan. Ändamålet skall vara turistiskt och stämma överens med vår strategi och rådande regelverk. Beslut tas av Arbetsutskottet.

9 Syfte Projektets huvudsyfte är att uppfylla de turistiska delarna av Leader Sjuhärads strategi för perioden Att skapa möjligheter för utveckling och affärsmässighet inom den växande turismen är det övergripande syftet. Mål Fler personer skall kunna ägna sig åt turism som kompletterande eller huvudsaklig syssla. Sjuhärad som turistiskt besöksområde skall ha blivit mer komplett med t.ex. fler övernattningsmöjligheter på landsbygden, fler besöksmål och aktiviteter skall kunna presenteras besökaren som också skall uppleva Sjuhärad som ett besöksvänligt område. Målgrupp Projektets direkta målgrupp är alla som arbetar helt eller delvis med turism. Tanken är att dom skall bli fler under projekttiden. Indirekt målgrupp är turisterna som besöker området. Ledning Som arbetsledare fungerar verksamhetschefen för Leader Sjuhärad. Arbetsutskottet följer projektet och projektledaren har att avrapportera till AU varje kvartal. Presidiet tar beslut om turismcheckar vars ansökningar föredras av verksamhetschefen och/eller projektledaren. Arbetsutskottet tar beslut om mindre projekt efter föredragning av verksamhetschef och projektledare. Särskild kompetens kan anlitas då behov finns. 7 Inledning Projektledarens tolkning av uppdraget Projektbeskrivningen var till en början övergripande och kanske inte helt relevant i alla delar. Därför gjorde projektledaren förtydliganden av projektbeskrivningen och upprättade även en genomförandeplan.under projektets gång har denna förändrats för att bättre svara mot det behovs som funnits. Projektets övergripande syfte har dock varit oförändrat: Att skapa möjligheter för utveckling och affärsmässighet inom den växande turismen. Besöksnäringen är en omogen bransch, så här upptäcktes snart av projektledaren att det fanns behov av insatser. Ett särskilt problem som identifierades är att många av de småskaliga företagarna inte ser sig själva som företagare. Nyckelord i projektet Några nyckelord, eller snarare verktyg, som upprättades i början av projektet har funnits med under hela projektperioden: Inventering: Vad har vi, vad saknas och vad är unikt? Vilka behov av resurser finns? Kompetensutveckling: Projektet erbjuder möjligheter till flera typer av utbildningar, inte minst inom värdskap. Nätverk: Vi vill stärka redan befintliga nätverk, och skapa nya över såväl bransch som geografiska gränser. Rådgivning: Projektet ska vara en resurs för den som behöver råd när det gäller nyetablering eller utökning av befintlig verksamhet. Stimulans och stöd: Genom Turismcheckar och projektstöd bidrar projektet till att göra det möjligt att utveckla ny verksamhet. Efter hand har genomförandeplanen reviderats, inte minst när det gäller övernattningsmöjligheter. Flera processer har genomförts för att hitta former för kompetensutveckling och för att stimulera till ökad medvetenhet hos alla inblandade. Dessa processer blev en viktig del av genomförandet av projektet och för att nå det övergripandet syftet. Projektets styrning 9

10 Enligt projektbeskrivningen gällde följande som ledning: Som arbetsledare fungerar verksamhetschefen för Leader Sjuhärad. Arbetsutskottet följer projektet och projektledaren har att avrapportera till AU varje kvartal. Projektledaren har valt att knyta till sig ett antal referenspersoner som stöd och bollplank i arbetet, istället för att sätta samman en styrgrupp. Referenspersoner har bland annat varit Lisbeth Johansson, Susann Gustafson, Camilla Palm, Rolf Danielsson, och Maria Hultberg, med flera. Även om detta har fungerat bra är en väl fungerande styrgrupp, vald utifrån olika kompetensområden, att rekommendera. En arbetsledare som beskrivs ovan är kanske inte den rätta styrmodellen för projektverksamhet, men har heller inte varit något hinder för projektet. En stor frihet i arbetssätt har varit möjligt för projektledaren. Verksamhetsledaren Annika Andersson har på olika sätt varit delaktig och bidragit med goda synpunkter och råd. 8 En mycket viktig del i projektet och för projektledaren har varit att all ekonomihantering samt ett i övrigt ovärderligt stöd har funnits hos Leader Sjuhärads administratör Marie Oscarsson. Detta gäller även, och inte minst, de projekt som kommit till på grund av Turism i Sjuhärad. Samarbeten och samverkan Turism i Sjuhärad har samarbetat med många parter under projekttiden. Alla har varit betydelsefulla på sitt sätt, såväl stora som små. Kommunal samverkan Kommunernas turismorganisationer har självklart varit viktiga, både som stödjande parter och som uppdragsgivare, men även som projektets kontakt ut mot olika aktörer i kommunerna. Att turismorganisationerna ser olika ut i kommunerna har dock lett till att möjligheten att nå ut har varierat och resulterat i olika stor framgång. Att som projektledare kunnat vara en del i kommunernas samarbete när det gäller turism och besöksnäringsfrågor har varit viktigt, men delaktigheten har varierat över tid. Strukturförändringar, personella förändringar och förändrade ansvarsområden har gjort att det varit svårt att behålla kontinuitet. Det står dock klart att antalet samarbeten över kommungränserna har ökat, både mellan organisationer och aktörer. Studieförbundet Vuxenskolan En mycket viktig samarbetspart under hela projekttiden har varit Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland (SV). Tack vare detta samarbete har mycket fortbildning i alla dess former kunnat erbjudas. Vuxenskolan har inte bara bidragit med finansiering till olika aktiviteter, utan även med tid och viktiga inspel. Detta sammantaget har bidragit till att projektet skapat spännande processer i utvecklingsarbetet för främjande av besöksnäringen i Sjuhärad och Västsverige. Exempel på processer är förstudie och seminarium kring Nationellt vävcenter och seminarier om Trädgården som växande besöksnäring, som lett till bildandet av föreningen Svenska Trädgårdar i Väst. Frukostmöten, seminarier och andra utvecklingstillfällen har oftast utformats och getts i samarbete med SV. Maria Hultberg, utvecklingsledare från SV, har varit ovärderlig och har en betydande del i den framgång projektet har haft. I samarbete med projektet Destination Viskan och Studieförbundet Vuxenskolan samt det kommunala destinationsbolaget BoråsBorås och Fristads folkhögskola, m.fl. genomfördes för första gången i Sjuhärad en utbildning för guider. Den ledde till att 27 guider blev auktoriserade och samarbetet var avgörande för att utbildningen skulle kunna genomföras. Övrig samverkan Även andra studieförbund har varit parter i samverkan, till exempel ABF, NBV och Studiefrämjandet. Ytterligare samverkansparter har varit Hushållningssällskapet och 10

11 11 Rådgivarna, som är ett rådgivningsföretag för landsbygdsföretagare. Regionala organisationer inom Västra Götaland som varit samverkansparter är Västarvet och Kultur i Väst. Under hela projektperioden har projektet haft som mål att i möjligaste mån genomföra aktiveter i samverkan med andra parter. Dels för att få medfinansiering, men också för att få bättre spridning kring att Turism i Sjuhärad finns som en resurs, få in fler aktörer och inte minst få input på hur och vad som kan göras. 9 Turism i Sjuhärad har självklart även på olika sätt samverkat med andra projekt som Leader Sjuhärad finansierat och drivit. Inte minst projektet Företags- och kulturcheckar, och de projekt som startats genom Turism i Sjuhärad. Seminarieserie viktig för samverkan För att lyfta betydelsen av besöksnäringen och vikten av att samverka mellan kommunerna samverkade Turism i Sjuhärad med Sjuhärads kommunalförbund kring att genomföra en seminarieserie. Det var en viktig process som mötte en bred uppslutning från samtliga kommuners politiker och tjänstemän. Nedan finns hela projektplanen och resultatet av den workshop som genomfördes som en slutfas av serien. Seminarieserien var helt klart av avgörande betydelse för de insatser som kommunalförbundet senare genomfört och som fick upp besöksnäringen på den politiska agendan. Projektplan Seminarieserie för bättre samverkan Samverkan kring turism. Seminariedagar med workshops för Sjuhärads beslutsfattare. Plats: Borås Datum: tre gånger under våren 2010 Arrangör: Sjuhärads Kommunalförbund i samarbete med Leader Sjuhärad Värdkommuner: Projektgrupp: Leif Johansson, Roland Haraldsson. Ref.grupp: Gunilla Malmén, Lisbeth Johansson. Bakgrund Turismen anses av många vara en av våra starkast växande näringsgrenar och innefattar flera branscher. Turismen ses som en viktig tillväxtfaktor för kommunerna. Flera projekt och undersökningar har genomförts utan att en kontinuerlig fortsättning av samverkan kring turismen i Sjuhärad har blivit verklighet. Syfte Öka medvetenheten hos beslutsfattare om turismen som tillväxtfaktor och näringsgren. Visa förutsättningar och vinster av samverkan mellan olika intressenter, näringsliv och över kommungränserna. Mål Arrangera seminarier för beslutsfattare politiker och turismansvariga tjänstemän i Sjuhärads kommuner. Ge förslag till gemensam strategi för utveckling av turismen i Sjuhärad. Genomförande Genomföra tre kortare seminarier för politiker och turismansvariga tjänstemän i kommunerna som ska belysa fördelar samverkan. Föreläsare med erfarenhet från liknande processer ska medverka liksom ev. en processledare som kan arbeta med att ta fram material och mål för en gemensam strategi. 10 Budget Kostnader baserade på 50 deltagare, moms tillkommer. Lokalkostnad finansieras av värdkommun. Inbjudan Inramning Föreläsare Processledare

12 Fika Dokumentation Summa Dokumentationer finns som bilaga. Seminarium 1; 4 februari Tid: 13:15-16:15 Plats: Espirahuset Turismen i Sjuhärad idag? Kommunerna ger sin bild. Några entreprenörer från Sjuhärad ger sin bild. Gästinspiratörer: Ossi Pesämaa, forskare inom turism och samverkan. Internationella handelshögskolan Jönköping. Seminarium 2; 19 Februari Tid: 13:15-16:15 Plats: Espira Hur har man genom samverkan lyckats utveckla och stärka turismen i omvärlden? Toppen af Danmark, så här har man lyckats i Danmark, Pauli Jörgensen. Destination Skaraborg. Gästinspiratörer: Pauli Jörgensen Toppen av Danmark, Bengt Westman f.d. kommunalråd Haparanda, Gunilla Davidsson vd för Kinnekulle-Läckö AB och ordf. i Destination Skaraborg. Seminarium 3; 17 mars Tid: 13:15-16:15 Plats: Espira Hur kan vi utveckla turismen i Sjuhärad? Gruppdialoger om vad vill vi (målbild), hur gör vi (strategiarbete), vem gör vad (roller)? Gästinspiratörer: Ingrid Lysell Smålänning Dokumentation se bilaga. 11 Så småningom ledde dessa tre seminarier till att Sjuhärads kommunalförbund beslutade att genomföra ett projekt lett av Västsvenska turistrådet. Dessvärre ledde en otydlighet kring syfte och mål och mindre bra förankring hos kommuner och besöksnäring och även med Turism i Sjuhärad till att projektet inte fick den verkan som alla hoppats på. Projektet förlängdes och först i slutfasen av 2013 och 2014 blev projektet mer tydligt. Att två Sjuhäradsövergripande projekt för utveckling av besöksnäringen bedrivits samtidigt, utan att på ett tydligt sätt kopplas ihop och samverka, har varit både frustrerande och olyckligt. Bättre förankring hos kommunernas turismorganisationer och aktörer hade varit önskvärt i kommunalförbundets projekt för bättre utnyttjande av tillgängliga resurser. Omogen besöksnäring? Vad ryms inom besöksnäringen? Kan lanthandeln ingå som en del av besöksnäringen? Kan hembygdsföreningen eller idrottsföreningen vara besöksnäring? Turism i Sjuhärad har försökt att se så brett som möjligt på definitionen av besöksnäring. När tillfälliga besökare/turister handlar, eller tar del av evenemang som arrangeras av olika föreningar är handlaren och arrangören en del i besöksnäringen även om de vanligtvis inte själva ser sig som en del av denna. Sett till de företag som mer tydligt arbetar mot målgruppen besökare kan för det första konstateras att de är väldigt få och för det andra att dessa företag är omogna affärsmässigt sett. Ofta har företagaren startat sin verksamhet utifrån mer känslomässiga grunder än den affärsmässiga och ekonomiska. Besöksnäringen är inte heller helt etablerad som en näring sett ur det övriga näringslivets synvinkel. Det är tydligt att utvecklingen går åt rätt håll, men till exempel bättre samordning av resurser mellan kommunernas näringslivsutvecklare och utvecklare inom turism 12

13 är önskvärd. 12 Behov av mer kompetens Ett mål för projektet har varit att utifrån de behov som finns skapa möjligheter för att erbjuda besöksnäringen stimulans, inspiration och kunskap. Vi behöver hjälp med marknadsföring det är nog den vanligaste kommentaren kring vad de små företagen vill ha hjälp med. Projektet har dock försökt att få företagen att se det hela i ett större perspektiv och tänka på hela affärsidén, och dessutom se över sina produkter och tjänster och sin målgrupp. Stor vikt har lagts vid att få företagarna inom näringen att använda webben på ett bra sätt. God kvalité på föreläsare och inspiratörer samt goda exempel har varit ett mål för projektet. Ett medvetet val har även varit att hämta de goda exemplen från ställen utanför Sjuhärad, för öka medvetenheten om vad som händer i omvärlden. 13 Projektledaren har ordet Att skapa mötesplatser Ofta hör man att vi i Sverige lägger för mycket tid på möten. Projektledaren är inte någon vän av möten, men däremot av mötesplatser. Självklart är möten nödvändiga och kan vara mycket givande. Möten blir även mötesplatser och här har projektet spelat en viktig roll. Definition av mötesplats på en väg är att vägen breddas så att fordon kan mötas. Förhoppningsvis har Turism i Sjuhärad breddat vägen för att många ska få möjlighet att mötas. När människor möts händer något och det innebär sällan en krock, utan leder snarare till samåkning. Mötesplatserna har varit många och har planerats att omfatta hela Sjuhärad rent geografiskt för att ge förutsättningar för så många som möjligt att mötas. Utbildningstillfällen, seminarier och frukostar; alla har varit mötesplatser där det uppstått spännande kreativa möten mellan engagerade personer som representerat allt från föreningslivet och företag till offentliga organisationer. Möten mellan turismorganisationer och projekt Under den senare delen av projekttiden har kommunernas turismorganisationer och projektledare för större projekt inom turism bjudits in till gemensamma möten. Även projektledaren för kommunalförbundets turismprojekt har varit inbjuden. Mötena har hållits i de flesta kommunerna och har skett vid två-tre gånger per termin. Vid några av dessa har gäster inbjudits för att informera. Dessa möten har varit viktiga och borde hållits i denna form under hela projektperioden. Syfte: Hitta gränslös samverkan för att stärka besöksnäringen i Sjuhärad. Mål: Uppdatera varandra kort om vad som händer i respektive projekt och kommun, m.m. Planering av gemensamma aktiviteter. Utan denna mötesplats hade vetskapen om vad som händer utanför den egna verksamheten inte varit lika stor. Vid dessa möten har många goda idéer och förslag kommit fram, och mycket har kunnat förankras. Inte minst har dessa möten varit rådgivande för Turism i Sjuhärad. Vid dessa möten har alla gränser suddats ut. Nätverk Nätverk är ett begrepp som ofta blir laddat och inte sällan feltolkat. Nätverk är inte som en del tycks tro ett adressregister, utan så mycket mer: Det är ett åtagande gentemot alla deltagande intressenter i ett nätverk. Det handlar om att både kunna ge och ta och gärna i ett formellt eller informellt åtagande. Ett antal nätverk har bildats under projekttiden. Förhoppningsvis helt utan projektets försorg, förutom aspekten att projektet skapat mötesplatsen. Genom att skapa sådana mötesplatser i form av inspirationsträffar och kompetensutveckling av olika slag har projektet 13

14 gett företag och andra aktörer att tillfälle att mötas. Därmed har de kunnat bilda kluster och nätverk. De starkaste nätverken bildas genom att det finns intresse från dem som deltar och bildar nätverket inte för att ett projekt skapar det. Flera kommuner arbetar mycket aktivt med nätverksbildande, där är aktörerna själva 14 drivande. I vissa fall sker det med stöd av kommunerna, vilket självklart inte är någon nackdel. Förändring av organisationer Omvärlden förändras ständigt och vi måste alla kontinuerligt förändra oss i förhållande till en mängd olika saker. En svårighet under projektperioden har varit den förändring som skett på det kommunala planet när det gäller turism och besöksnäringsfrågor. Medan någon kommun prioriterar finns det andra som gör tvärtom. Tjänster och ansvar fördelas verkligen olika hos de åtta kommunerna i Sjuhärad. En bättre och tydligare struktur skulle underlätta för alla och som projektledare i ett turismprojekt kan jag till exempel fråga mig varför det är skillnad på näringslivet i stort och besöksnäringen. Kommunernas insatser Utan engagemang och samverkan med de i första hand sju kommuner som varit mest delaktiga i projektet, så hade mycket av genomförandet inom projektet varit omöjligt. Kommunernas insatser har framför allt bestått i tid, men även direkta medel. Det viktigaste har dock varit att kommunernas turismorganisationer har varit Turism i Sjuhärads förlängda arm ut mot kommunernas aktörer. Målet har varit att skapa ett gemensam synsätt och att Turism i Sjuhärad varit en del i allas utvecklingsarbete inom besöksnäringen. Även Leader Sjuhärad har helt klart varit en viktig resurs då kommunerna i flera fall drivit egna projekt med stöd av Leader Sjuhärad som varit mer eller mindre kopplade till Turism i Sjuhärad. Behov av gemensamma insatser och samordning Även om projektet Turism i Sjuhärad upphör innebär det inte att behovet av olika utvecklingsinsatser för besöksnäringen upphör. Framför allt finns ett stort fortsatt behov av att någon samordnar så att olika aktörer får ut mesta möjliga av de insatser som görs. Västsvenska Turistrådet har och har haft en viktig uppgift i detta, men det kan ibland tyckas att det styrs väl mycket från VTR istället för utifrån företagen inom näringen själva. Detta gäller inte minst att företagen vill arbeta med andra utvecklingsområden än det från VTR beslutade outdoor, dvs. utomhusaktiviteter. Besöksnäringens behov gäller också fortsatt nätverksskapande, mer kompetensutveckling, inspirationsträffar och satsningar på olika teman. Inte minst är det aktuellt att ta vara på sådant som genomförts i slutet av projektet, till exempel förstudier när det gäller fisketurism och tillgänglighet. Behov kring detta gäller en långsiktig och medveten satsning och att den är övergripande över hela Sjuhärad. Men frågorna som uppstår är: Vem kan äga och driva dessa och andra frågor som kommer upp? Vem tar vara på initiativ ifrån näringen? Kanske vore det en bra lösning med den modell som finns på många ställen i landet, där man kopplar ihop näringen och det offentliga på alla nivåer i en gemensam organisation. En typ av destinationsbolag med bred förankring. Resurser behövs och helt klart är att branschen/näringen inte klarar detta på egen hand. 15 forts. Inspiration och utbildningsinsatser Redan i början av projekttiden upptäcktes behovet av inspiration, stimulans och kompetensutveckling. 14

15 Att bjuda in aktörer från hela Sjuhärad till olika former av seminarier, konferenser, m.m. har också varit ett strategiskt sätt att få besöksnäringens olika aktörer att mötas. Konferenser på Rådde 2009, 2010, 2011, 2012 Seminarium: Är det lönt att tänka grönt Seminarium: På led Föreläsning och workshop om storytelling Värdskap i fyra steg i 6 kommuner Affärsmannaskap i fyra steg Webbkurser Webben en möjlighet; tre tillfällen Wordpresskurs; tre tillfällen Facebook; två tillfällen Sociala medier; två tillfällen Bättre hemsida Webbens gratisverktyg Värdskapsdag Trädgårdseminarier; tre tillfällen Kulturarvet en resurs, en heldag plus ett kvällseminarium Sammanställning över utbildningsinsatser, dock inte heltäckande, men den ger en god bild av insatser och antal deltagare: Datum Utbildningsinsats Antal deltagare Lust eller förlust Frukost Är det lönt att tänka grönt På led Turism, produkt o paket Frukost Vårgårda Utveckling genom värdskap Guideutbildning 32 Hösten 2010 Affärsmannaskap; 4 gånger Frukost Turism erbjudandet, målgrupp, upplevelsen Frukost Frukost Kommunikation via webben Mera värd 59 Turism- Produkt och paket Välkommen till en dag om utveckling inom besöksnäringen 10 mars 2010 Landsbygdens Rådgivningscenter Länghem Storytelling Webben - en möjlighet; tre gånger Trädgården som växande Seminarium vandringsturism Frukost Trädgården Turism kvalitet, hållbarhet lönsamhet 33 Hösten 2012 Gör din egen webbsida; 3 tillfällen Projektledarträff turism Webbens gratisverktyg Facebook för företag Trädgården Frukost Facebook workshop Hitta vägen till källorna Ett gott värdskap 44 15

16 Frukost Fisketurism Effektiv marknadsföring sociala i medier; 2 tillfällen Frukost Bättre hemsida Frukost Bollebygd 29 Värdskapsutbildningar Herrljunga 4 tillfällen 120 Vårgårda 4 tillfällen 92 Ulricehamn 4 tillfällen 136 Tranemo Svenljunga 4 tillfällen 88 Borås 4 tillfällen 92 Totalt deltagare Tillkommer fem sammankomster i samband med Turismens dag, cirka 50 deltagare per tillfälle. 17 Turismfrukostar Många nätverk och branschorganisationer har under lång tid haft frukostmöten som ett sätt att mötas, få inspiration och knyta kontakter. Besöksnäringen i Sjuhärad har inte haft detta. Tanken med att bjuda in i samverkan med en kommun har varit att i första hand nå kommunens aktörer, men även att bjuda in aktörer från övriga kommuner, för att få varje kommuns nätverk att åka på frukost inte bara i den egna kommunen och därigenom skapa nya kontakter. Upplägget har varit att projektet finansierat föreläsare/inspiratörer och kommunen står för lokal och frukost. Samarbetspart har även varit Studieförbundet Vuxenskolan. Genomförda frukostar: Ulricehamn Föreläsare: Linda Peterson Ästad Gård Tranemo Föreläsare: Urban Laurin Vårgårda Föreläsare: Emelie Eksell och Hans Wern Svenljunga Föreläsare: Niclas von Schantz Herrljunga Föreläsare: Peter Svenson Tranemo Föreläsare: Maria Christensson och Rolf Danielsson Borås Föreläsare: Nicholas Brown o John Henderson Ulricehamn Föreläsare: Magnus Kroon Svenljunga Föreläsare: Erika Charbonell Vårgårda Föreläsare: Tommy Andersson Bollebygd Föreläsare: Pia Åkesson Drygt 300 personer har deltagit. Konferenser I samverkan med Tranemo kommun, Studieförbundet Vuxenskolan och ABF har projektet arrangerat ett antal konferenser. Alla har genomförts på Landsbygdens Rådgivningscenter Rådde i Länghem, med ett tematiskt tänkande under tre år: 2009 var temat Turism lust eller förlust, som skulle belysa värdet av turism var temat att skapa produkter och paketera erbjudanden till turister. Rubriken var Turism produkt och paket. Vid arrangerandet av dessa konferenser lades stor vikt att visa ett gott värdskap och bjuda på det lilla extra, för att därigenom påvisa vikten av att möta gäster på välkomnande sätt. Turism vad, vem, hur var rubriken för konferensen 2011 och då var det erbjudandet, målgruppen och upplevelsen som var ämnen för dagen. Temat hade underrubriken Rätt erbjudande på rätt sätt till rätt kund kan bli en bra upplevelse för alla. Ett 80-tal personer från såväl företag som turismorganisationer och föreningar deltog. Den 3 oktober 2012 var det dags för nästa konferens och då var temat Turism kvalitet, hållbarhet och lönsamhet. Hur man kan arbeta för att bli bättre och samtidigt mer lönsam 16

17 utan att ge avkall på kvalitet och hållbarhet, genomsyrade dagen. Konferenserna har förutom att ge inspiration var ett verktyg för att skapa nätverk. Totalt har drygt 250 deltagare varit med på konferenserna. Dokumentation av konferenserna som bilaga. Vi får tillfälle att träffas över bransch- och kommungränser för att utbyta erfarenheter, nätverka och stärka Sjuhärad som besöksmål. Anmäl dig via senast 17 april. Ingen avgift. Golfrestaurangen Golfbanan Borås torsdag 19 april Inspirationsträffen arrangeras av BoråsBorås och Turism i Sjuhärad i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Inspirationsträff med frukost Skottland BoråsBorås, Turism i Sjuhärad och Studieförbundet Vuxenskolan hälsar alla som verkar inom turism välkomna till en god mingelfrukost och en stor dos inspiration av Neil Mackay, Nicholas Brown och John Henderson Vandrings- och golfturism Skottarna är bra på småskalig turism där vandrings- och golfturismen utgör en viktig del av besöksnäringen. Vi gästas av Neil Mackay och John Henderson som arbetar med vandringsturism och Nicholas Brown som verkar inom golfen. Våra gäster från Skottland delar med sig av sina erfarenheter och tillsammans försöker vi hitta möjligheter till samarbeten. Vandring och golf 18 Seminarier Är det lönt att tänka grönt Ett seminarium för att påvisa att en satsning på ett miljömässigt tänkande i det egna företaget kan vara lönsamt. Seminariet genomfördes i ett brett samarbete mellan flera kommuner och studieförbundet NBV. I kommunerna var såväl turism- som miljöansvariga delaktiga i arbetet. Deltagarantalet var 45 förutom medverkande och arrangörer. På led På led, ett seminarium om alla typer av leder, dvs. vandrings-, cykel-, kanot- och ridleder genomfördes i januari Samarbetsparter var Ulricehamns Turistbyrå och Studiefrämjandet. Tanken var att samla alla som jobbar med dessa leder för att utbyta erfarenheter. Spännande föreläsare där bland andra John Dent från Skottland berättade hur de arbetar med vandringleder. Utvecklingen efter seminariet har lett till att vi år 2014 kan vi konstatera att vi utvecklat i synnerhet vandrings- och cykelleder, medan det fortfarande finns mycket att göra när det gäller ridleder. När det gäller kanotleder är kanske intresset för dessa inte fullt så stort som tidigare. Eller är det kanske så att det utökade utbudet av cykel- och vandringsleder har kommit att dominera i media, till nackdel för kanotleder? Vackra vägar bör besöksnäringen kunna arbeta med i större omfattning. Ett bra exempel på att intresse finns är satsningen Änglagårdsturer, där Ulricehamns Turistbyrå tagit fram kartor med vackra vägar och besöksmål med anknytning till filmerna om Änglagård. Under projektperioden har ett helt fristående projekt genomförts, där cykelleden Sjuhäradsrundan tagits fram som både led och produkt. Endast i ett mycket tidigt skede fanns Turism i Sjuhärad med vid ett fåtal möten. Projektet Sjuhäradsrundan har ägts av kommunerna Borås, Svenljunga, Ulricehamn och Tranemo, där det kommunala destinationsbolaget BoråsBorås haft ansvar som projektledare. Finansieringen har Sjuhärads kommunalförbund stått för. 19 Trädgårdsturism Vid ett av Turism i Sjuhärads frukostmöten var trädgårdsmästaren Peter Svensson föreläsare. Där föddes hos projektledaren tanken att utröna om, vad och hur man inom branschen samarbetar och jobbar för utveckling av trädgårdsturism. Det visade sig att det inte finns någon egentlig samverkan kring detta, annat än bland de största besöksträdgårdarna. En tanke inom projektet var att se lite bredare på vad som är trädgårdsturism och därför ville man arrangera en dag för alla som på något sätt verkar inom trädgårdsnäringen. Tankar fanns om att eventuellt stimulera till gemensamt utvecklingsarbete över hela Västsverige. Maria Hultberg från Studieförbundet Vuxenskolan, tillsammans med Peter Svenson och projektledaren arbetade fram ett program och bjöd in till en heldag i Annelundsvillan 17

18 Borås den 13 mars Det blev en succé med överfull sal, drygt 70 deltagare, och spännande föreläsare med tv-profilen Gunnel Carlson som moderator. Det fanns ett stort intresse för fortsättning bland deltagarna och ytterligare två dagar anordnades. En på Jonsereds Herrgård i september 2012 och en i Rydals museum mars Båda träffarna väckte också de stort intresse och vid dagen i Rydal beslöt de närvarande att en grupp skulle ta fram förslag för bildande av en förening, som skulle arbeta med att utveckla trädgården som besöksnäring i Västsverige med erfarenhet från tidigare projekt i Småland och Dalarna. I maj 2013 bildades den ideella föreningen Svenska Trädgårdar i Väst. Föreningen har dock inte kommit igång riktigt på det sätt som många hoppades. Den slutsats man dragit är att det är svårt att starta och driva en branschförening enbart med hjälp av ideella krafter och med begränsad finansiering. Tanken var att föreningen skulle arbeta med bland annat gemensam marknadsföring, fortsatt nätverkande och fortbildning. Detta görs i mindre skala, dock utan någon större insats vad gäller marknadsföring och samordning av trädgårdarna som besöksmål och del av besöksnäringen. Dokumentation från de tre dagarna finns som bilaga. 20 Utbildningar och kurser Affärsmannaskap och affärsutveckling; kurs i fyra delar I samarbete med utbildningsföretaget EffekTeam och projektet Destination Viskan genomfördes en utbildning i affärsmannaskap. Fyra kvällar på olika orter, där 13 deltagare fick lära sig allt från att skriva affärsplaner till hur man säljer. Rubriker och teman för kvällarna var: Förutsättningarna för framgång Utveckla erbjudande och marknadsföring Marknadsföringsarbete Sälj med framgång. Förutom kunskapen genom kursen var självklart utbytet mellan kursdeltagarna och deras olika verksamheter viktig. Att tillsammans dela erfarenheter och få tips är ovärderligt. Denna typ av kurs/utbildning är oftast allt för dyr för att de små företagen ska ha möjlighet att bekosta den på egen hand. Att erbjuda en utbildning på denna nivå till en starkt subventionerad kostnad på kvällstid i Sjuhärad var viktigt för att göra kunskapen tillgänglig för de små företagen inom besöksnäringen. Värdskap I projektbeskrivningen för Turism i Sjuhärad fanns ett tydligt mål att genomföra värdskapsutbildning. Vad innebär detta och hur gör man? Vad inryms i begreppet värdskap? Istället för att följa företaget Värdskapets definition och modell, togs ett möjligen lite annorlunda grepp; Varje kommun erbjöds att samverka i ett upplägga med fyra olika utbildningstillfällen. Alla som kunde tänkas inrymmas inom besöksnäringen bjöds in till dessa. Utbildningssatsningen hade fyra teman med fyra mycket kompetenta föreläsare. Först fick inspiratören, matskribenten, m.m. Urban Laurin fick uppdraget att prata om att möta gäster. Eftersom han jobbat mycket inom måltid blev detta en del av hans föreläsning men även bemötande över huvud taget. Då handlar det inte minst om att man kan och bör våga ta betalt för det man erbjuder, så länge erbjudanden är något unikt. Del två handlade om storytelling och vikten av att ha en historia att berätta. Joakim Eklund, skribent och utbildadre inom storytelling och digital marknadsföring, förmedlade inspiration och kunskap i detta ämne. Det finns alltid en historia att berätta om våra besöksmål, antingen det är en verklig historia eller en påhittad. Tredje utbildningstillfället handlade om att den yttre miljön är en viktig del av ett gott 18

19 värdskap. Är miljön välkomnande eller möts besökarna av en skylt som är missfärgad och hänger på trekvart? Är gräset oklippt och papperskorgarna överfulla? Välkände Simon Irvine, som skrivit flera böcker om trädgårdsmiljöer och dess betydelse, fick förhoppningsvis många att fundera över hur det egentligen ser ut kring våra besöksmål. Inte minst när det gäller våra skyltar. Självklart måste vi känna till vår historia om vi ska kunna vara goda Sjuhäradsvärdar. Historikern Örjan Hill fick vid den fjärde träffen i uppdrag att förmedla vad som är unikt för Sjuhärad och varför handel är en sådan specialitet. Projektledaren för Turism i Sjuhärad tog också upp vad som är unikt i varje kommun, och vilka varumärken vi har som är eller bör vara något som vi alla ska vara stolta över. 21 De fyra utbildningstillfällena genomfördes i kommunerna Herrljunga. Vårgårda, Ulricehamn, Borås. Svenljunga och Tranemo genomförde utbildningen tillsammans. I Mark genomfördes en heldag med alla ämnena och föreläsare. (Förutom Örjan Hill som fick tacka nej och ersattes av professor Dick Harrysson.) Förutom detta koncept i värdskap genomfördes en heldag där företaget Värdskapet höll i utbildningen. Katharina Bergström, utbildare på företaget Värdskapet, genomförde en dag fylld av goda råd och exempel. Vid alla tillfällen har Studieförbundet Vuxenskolan varit en aktiv part med ekonomiskt stöd, men framför allt som en part i formandet av hela utbildningskonceptet. Kurbits Högskolan Dalarna har tagit fram ett koncept för affärsutveckling av företag inom besöksnäringen som togs över och har drivits av Rese- och Turistnäringen, RTS. Det bygger på att en processledare arbetar med en mindre grupp företag under sex månader, då en mall med olika utbildningsinsatser följs. Turism i Sjuhärad erbjöd deltagande i Kurbits under hösten 2014 och åtta företag nappade. Tyvärr följde en rad olyckliga omständigheter, bland annat en konkurs av RTS dotterbolag som drev Kurbits, och det ställde till problem. När utbildningen väl kom igång drabbades processledaren av en längre tids sjukskrivning. Kurbits har dock kunnat genomföras till 90 procent, men sista fasen kommer att genomföras under Deltagande företag är mycket nöjda. Guideutbildning Under hösten 2010 och våren 2011 genomfördes en guideutbildning som skulle mynna ut i en auktorisation av minst 20 guider. Detta var första gången denna möjlighet erbjöds i Sjuhärad. Utbildningen genomfördes som ett stort samverkansprojekt mellan Turism i Sjuhärad, Destination Viskan, Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland, destinationsbolaget BoråsBorås och Fristad folkhögskola, med flera. 27 guider utexaminerades i juni En guideförening bildades, vid namn Sjuhäradsguider, men föreningen lyckades inte få någon större verksamhet och är tyvärr vilande sedan Enskilda guider har dock lyckats väl och driver en omfattande verksamhet, de har också breddat utbudet av guideverksamhet bland annat genom bussturer. 22 Genomförande Initiativ och processer Vad har gjorts? Vad har inte gjorts och vad bör göras? Dessa frågor har legat till grund 19

20 för att få igång processer för utveckling av nya besöksmål. Ofta har dessa processer varit tematiska och kommit till på initiativ av projektledaren, men självklart även utifrån idéer från andra inte minst kommunernas turismutvecklare. Ibland har det lett till förstudier som har lett till större projekt, ibland har det stannat vid en förstudie. När så skett kan det självklart bero på att förstudien visar att det inte finns något behov av utveckling. Om studien däremot visar att behov och möjligheter till utveckling finns, kan det ändå vara svårt att hitta någon som kan äga, driva och förvalta ett projekt eller ett utvecklingsarbete. Finansiering kan vara svår att hitta, men även ägarformen kan vara ett problem, i synnerhet om det gäller större övergripande projekt och arbeten. Det är lätt att goda idéer fastnar i strukturer som sätter upp gränser snarare än öppnar för samverkan. Inventering boende I projektbeskrivningen för Turism i Sjuhärad beskrivs antagandet att det saknas övernattningsmöjligheter för gäster. För att utröna om detta antagande var riktigt gjordes våren 2010 en inventering och kartläggning av turismboenden i Sjuhärad. Resultatet gav en annan bild och frågan som ställdes 2010 gäller nog fortfarande; är det bäddar eller gäster som saknas? 2010 uttryckte undertecknad följande: Det finns självklart inte ett generellt svar på detta. I vissa fall saknas en viss typ av boende, medan det i andra fall helt klart saknas gäster. En utjämning över året är ofta önskvärd. Mer samverkan och mer utvecklade produkter skulle ge fler gästnätter. Vi står inför en spännande utveckling i en spännande bransch. Nedanstående kartläggning kom projektledaren Peter Claesson fram till, som gjorde inventeringen. Samlade reflektioner i samband med djupintervjuer med Boendenäringen i Sjuhärad Januari Februari 2010: Generellt sett har boendenäringen en samlad uppfattning om att det behövs fler bäddar i Sjuhäradtrots att beläggningsgraden totalt är låg sett över årsbasis. Samtidigt önskar branschen självklart att det kommer in fler turister i vårt område även om dom flesta tycker sig känna av en turisttillströmning som ökar lite år från år. Då vi idag har väl kända besökstoppar av inresta turister borde turistnäringen se över möjligheterna att dra hit turister även andra tider på året. Samtidigt måste boendenäringen, tillsammans med besöksnäringen, paketera sin produkt bättre och där igenom få en skapad ekonomi för att klara de investeringar som krävs för att möta framtida förmodade behov. Detta borde leda till en gemensam utveckling av turistnäringen i stort. Ulricehamns kommun har, i jämförelse med Borås, ganska många bäddar men saknar ändå kapacitet av att ta emot större grupper. Koncentrationen av Stugor är stor i detta område. Kanskeför att det har funnits en klar turistprofil sedan länge. 23 I Herrljunga, Vårgårda och Bollebygd finns det färre turistbäddar än i övriga delar av Sjuhärad. I Herrljunga och i Vårgårda anser man att det behövs fler bäddar till skillnad mot Bollebygd. I kommunerna Vårgårda och Herrljunga står en anläggning per kommun för hälften av bäddarna eller mer. Det begränsar självklart alternativen för turisten. Generellt sett kan man konstatera att man i stor utsträckning, vid fullbelagt, rekommenderar annat boende i närområdet för att på så sätt behålla kunderna på orten eller i dess närhet. Man kan ana en del brister i kunskap om sina närliggande kolleger och vad dom har att erbjuda. Viktigt att jobba mot mål där vikänsla är ledordet. Över lag är boendenäringen dålig på att samarbeta med besöksnäringen. Detta är en centralt viktig fråga att lösa. Dessa två näringar torde samarbeta mer 20