LINS-projektet 6 år i Norra Skaraborg. Näringslivsinriktad Landsbygdsutveckling i Norra Skaraborg

Transkript

1 LINS-projektet 6 år i Norra Skaraborg Näringslivsinriktad Landsbygdsutveckling i Norra Skaraborg

2 Projektledaren har ordet För nästan sex år sedan gick startskottet för LINS-projektet (Landsbygdsutveckling i Norra Skaraborg). Vi som jobbat med projektet tycker att det varit otroligt roligt och inspirerade. Föga anade man att det fanns så mycket entusiasm och goda idéer här i området. Vårt arbetssätt har byggt på ett underifrånperspektiv, dvs det är de som bor och verkar i en bygd som själva ska bestämma hur utvecklingen ska ske. Eftersom projekt som bekant tar slut har vi haft som målsättning att ett utvecklingscentrum ska ta vid när projektet avslutas. Så kommer det även glädjande nog att bli. Det känns bra att verksamheten inte tar slut utan istället har stora möjligheter att utvecklas. De första åren i projektet koncentrerades på arbetet med att göra bygdeplaner. Kreativa och duktiga personer engagerade i byalag, samhällsföreningar med mera tog fram fakta och utvecklingsidéer om sin egen bygd. När vi jämförde bygdeplanerna såg vi att flera av idéerna berörde turism, bioenergi och småskalig livsmedelsproduktion. Detta ledde till att vi började skapa nätverk av mindre företag och föreningar som har verksamhet inom de tre områdena. Ganska snart insåg vi att det var turismdelen som hade det största behovet och det har därför dominerat projektet. Väl investerade medel med tanke på att den branschen är på start frammarsch i hela landet. Framgångsreceptet är engagerade människor När det gäller bioenergi har målsättningen varit att få våra kommuner att använda mer biobränsle. Arbetet har tagit tid men nu ser vi skolor m.fl. byggnader här i området som eldas med lokalt producerat flis, pellets eller spannmål. Vi har också haft en grupp med entusiastiska biodlare som har tagit fram presentförpackningar med Göta kanalhonung. En liten början på arbetet med småskalig livsmedelsproduktion som kommer att fortsätta, tillsammans med bioenergi och turism i utvecklingscentrumets regi. Under de här sex åren har vi genomfört ett antal seminarier, nätverksträffar, studieresor med mera. Vi har varit på mässor, tryckt broschyrer och sett att nya kontakter och gemensamma målbilder har skapats. En av förutsättningarna för detta har varit de som beviljat pengar till projektet dvs våra finansiärer samt Rune, Marita, Malin, Mats med flera som jobbat i projektet. Den största framgångsfaktorn har dock varit alla de företagare och personer engagerade i föreningar som deltagit i nätverk och andra grupper. De som så starkt tror på sin bygd och generöst delar med sig av sina erfarenheter och kontakter till kollegor i nätverket och andra. Tack alla för ett gott samarbete, som vi hoppas fortsätter under många år till! Maria Gustavsson

3 Lins-projektets start - etapp Tankarna kring landsbygdsutvecklingsprojektet LINS har sitt ursprung från en diskussion i Vadsbo Hushållsgilles styrelse våren I bakgrunden fanns vetskapen om det arbete som pågick för att skapa ett EU mål 2 område i norra Skaraborg. Vilken roll gillet kunde ikläda sig för att medverka vid en diversierad utveckling på landsbygden var utgångspunkten. Kontakt togs med Vuxenskolan och Kooperativ utveckling som hade erfarenhet och kunskap om hur man driver utvecklingsprojekt. Vid ett historiskt möte på Sötåsen den 4 juni 2000 beslutade Hushållningssällskapet, Kooperativ utveckling, LRF och Naturbruksgymnasiet att fortsätta arbetet med att färdigställa en projektansökan till Mål 2. Ansökan gick igenom och projektet LINS (Landsbygdsutveckling i Norra Skaraborg) startade. Det geografiska området har omfattat Gullspång, Karlsborg, Mariestad och Töreboda kommuner. Inventera ideér Under de första tre åren ( ) jobbade LINS främst med att få de som bor och verkar på landsbygden att ta aktiv del av sin egen bygds utveckling. Arbetsmetoden var att göra bygdeplaner det vill säga en inventering av vad som finns i bygden när det gäller antal invånare, service, företag mm. Även de utvecklingsidéer som finns skulle vara med i bygdeplanen. På 19 olika platser i området har kreativa personer diskuterat och bollat fakta och idéer för deras egen bygdeplan. Av de idéer som framkom blev flera egna utvecklingsprojekt. Fram till år 2003 hade LINS en liten pott pengar för att stödja de projekten. Bygdeplanerna har även använts av flera kommuner som underlag till den kommunala planeringen. Vid jämförelse av bygdeplanerna framkom det att flera idéer berörde samma områden. Turism var det dominerande men även idéer kring bioenergi och småskalig livsmedelsproduktion har funnits med. Något som också uppmärksammades i nästan alla bygdeplaner var lanthandlarna. Den lokala servicen är viktig för bygdens befolkning och för att utveckla turismen. Dessa områden låg sedan till grund för arbetet med nätverken i projektets etapp två. Vad tycker finansiärerna? Utifrån att projektet nu formellt avslutas har vi bett de som varit med och finansierat LINS två etapper att svara på tre frågor om LINS. De tre frågorna har gått till Västra Götalandsregionen, Länsarbetsnämnden, LRF, Naturbruksgymnasiet Sötåsen, Kooperativ utveckling, Mål 2 och kommunerna Mariestad, Töresboda, Gullspång och Karlsborg. Frågorna ser du här intill och några av svaren kommer att redovisas i marginalerna på sidorna som följer. Frågorna till finansiärerna var: 1.Vilket tycker du har varit det viktigaste målet med LINS? 2.Tycker du att målen har uppnåtts? 3.Vad har enligt din uppfattning varit det bästa med projektet?

4 En av de första entusiasterna var Halna När LINS-projektet drog igång år 2000 så hade Halnas bygdegårdsförening precis tagit tag i sitt utvecklingsarbete. Därför var Halna en av de första ut att skriva en bygdeplan där man slog fast på vilket sätt man ville utveckla sin bygd. Halna, en liten by på ca 270 personer, ville stärka sin bykänsla och arbeta mer för en gemensam positiv byanda. - Vid den tidpunkten var Halna något av en sovstad förklarar Peter Larsson, ordförande i Halnagården ekonomisk förening. - Vi bestämde att vi ville få till stånd en samlingspunkt för byn och det var så tankarna väcktes på att rusta upp det gamla pensionärshemmet till vandrarhem. - LINS erbjudande om finansiell stöttning utifrån önskemål i bygdeplanen passade Halnaborna som hand i handske säger Peter Larsson. De fick medel från LINS för att starta igång vandrarhemmet och verksamheten drog igång. Full fart i Halna Vandrarhemmet är idag precis den samlingsplats för byn som man eftersträvade och på sommaren anordnar man aktiviteter som allsångskvällar och motorcaféer. Nu arbetar man i Halna på med att utveckla verksamheten ännu mer och även på att förfina den verksamhet som man redan har. En av byborna har köpt vandrarhemmet och arbetar nu deltid med detta så i och med bygdegreuppens arbete har arbetstillfällen skapats i Halna Svar från finansiärerna 1. Att fokus har satts på landsbygdens utveckling, och på landsbygdsföretagandet i det berörda området 2. Utifrån mitt perspektiv så tycks verksamheten vara omfattande och därmed målen nådda. Har däremot ingen inblick i om företagen ger vinst och blir bestående. 3. Att det funnits en organisation för att samordna och utveckla tankar och idéer som varje företag ensamt inte har möjlighet till

5 LINS etapp två, I etapp två har LINS metod varit att arbeta med små landsbygdsföretagare och föreningar i nätverk. Målet har varit att generera sysselsättning på landsbygden både genom att stimulera till nya arbetstillfällen och att bevara redan befintliga. Det har funnits fyra fokusområden: bioenergi, turism, småskalig livsmedelsproduktion samt unga företagare. Nätverken har i första hand erbjudits personella resurser som varit med och drivit utvecklingen framåt. Syftet med arbetet är att generera utveckling genom att skapa nya samarbeten, utveckla det lokala, utveckla nya produkter, skapa möjligheter att möta nya målgrupper och skapa utrymme för erfarenhetsutbyten. Rent konkret så har alltså LINS arbete börjat med att det har funnits en vilja att utvecklas utifrån något område. I många fall så har det varit geografiska nätverk, från exempelvis en ort eller två som i Hajstorp-Fredsberg. I andra fall har det varit ett gemensamt intresseområdet som lockat aktörerna att samverka, t ex jakt och fiske i Hasslerör eller att diversifiera sitt lantbruk genom att sälja färdig värme. Nätverket träffas regelbundet och lär känna varandra. En viktig del har varit att arbeta med erfarenhetsutbyten hos varandra så träffarna har oftast skett hemma i de egna verksamheterna. Erfarenhetsutbyte och samarbete Efter någon tid av samarbete brukar behovet av presentationsmaterial uppstå för att man ska komma vidare med sitt arbete. Då har LINS bistått med resurser för att man ska kunna ta fram t ex en broschyr, visitkort eller en enklare hemsida. Inspiration och utifrånperspektiv är också viktigt när man arbetar med lokal utveckling. LINS har arbetat mycket med seminarier på inom de olika ämnesområdena ofta i samverkan med andra aktörer som arbetar med att utveckla landsbygden. Utifrån att personalen från LINS har lärt känna människorna ute i nätverken så har idéerna om att samverka även mellan nätverken väckts. Det har ordnats rundresor i vårt eget område så nätverken fått möjlighet att besöka varandra, vi har åkt på studieresor till andra ställen där man framgångsrikt arbetat med lokal utveckling och vi har tagit emot studieresor till oss och visat på vårt arbetssätt. Skörde- och Kulturfesten i Norra Skaraborg föddes ur en sådan studieresa till Öland hösten Även Landsbygdskartan En helt enastående landsbygd sprang ur en vilja att visa på vad hela vårt område har att erbjuda.

6 9 Fokusområde turism De flesta turistnätverken som LINS arbetat med har varit geografiska nätverk som tagit sin början i att man tillsammans velat utveckla sin bygd och sina företag. Några nätverk har däremot ett gemensamt tema som de arbetar kring exempelvis Jakt och Fiske eller Naturnära Harmoni. Nätverken är utsatta på kartan med nummer Nätverket Hajstorp-Fredsberg. Ett samarbete mellan Bygdegårdsföreningen, Hantverkarna kring kanalen, Hajstorps Café, vandrarhemmet, lantbruksmuseet, Fredsbergs kyrkskola, Fredsbergs hembygdsgård samt företagare. Detta har blivit ett lyckat samarbete som började med utbildning inom upplevelseguidening, sedan har flera insatser gjorts för att bli synliga och tillsammans få många besökare. Ett exempel är Skörde- och Kulturfesten som blivit en fantastisk framgång. De har gjort en gemensam broschyr, hemsida, skyltat upp ordentligt till sina olika sevärdigheter. Östen Nätverket Böckersboda. Består av byalaget i Böckersboda samt ett antal företagare. Tillsammans ville de ta hand om alla besökare som skulle komma till Norrqvarns slussområde. Bland annat lärde de sig historier av varandra och genomförde en utbildning i upplevelseguidning med tidsenliga kläder. Har gjort broschyr tillsammans. 3. Nätverket Naturnära Harmoni. Företagare som har gemensamt att de jobbar med att befrämja hälsa. Taktil stimulering, energimassage, ansiktsmassage, örtkurser, qi gong, bada i stor balja och ekologisk hårfrisör ingår i nätverket. Tillsammans har de gjort olik marknadsföringsinsatser för att bli synliga och få kunder. De har gjort en gemensam folder, s k prova på dagar och gemensam studieresa. 4. Nätverket Jakt och Fiske, Hasslerör. Består av lantbrukare som erbjuder naturupplevelser, fotosafari, jakt och fiske med fluga. Andra företag i nätverken erbjuder boende och trollingfiske. De har ett gjort ett gemensamt koncept för att kunna erbjuda jakt, fiske och boende. Tillsammans har de skapat en hemsida och gemensamma visitkort.

7 5. Nätverket Sjön Östen. Består av olika föreningar och företagare som har gått samman för att gemensamt kunna bli synliga. De har gjort en karta över området för att göra det lätt att hitta till företagen och för att kunna hänvisa till varandra. De har två stora arrangemang per år, Konst och kulturrundan runt Sjön Östen på våren samt Skörde- och Kulturfesten på hösten. 6. Sjötorps nätverk. Består av bygdegårdsföreningen samt olika företag inom hotell, restaurang och upplevelseturism, handel och hantverk. De arbetar tillsammans för att få fler gäster till Sjötorp. Man har bla gjort en broschyr och jobbat för att det ska finnas mer att upptäcka för barnfamiljen i Sjötorp Lyrestad nätverk. Består av hembygdsföreningen, samhällsföreningen samt företag inom handel, hotell, kaféer, upplevelseturism, hantverk mm. Tillsammans vill de dra nytta av sitt fina läge utmed kanalen. De har gjort gemensam skyltning och en broschyr. 8. Sjön Viken nätverk. Består av 17 företagare, fiskevårdsföreningen och Forsviks bruk. De jobbar tillsammans för att locka fler gäster, att skicka fler gäster till varandra och gemensamt kunna synas i utlandet. De har gjort en gemensam hemsida, gemensam karta med besöksmål inom konst och kultur också är utsatta, visitkort, skyltar. De har även åkt på mässor tillsammans och gått en marknadsföringskurs Nätverket Skagern runt. Består av företagare och föreningar i Gullspång som har gjort en rid- och vandringsled runt Sjön Skagern. Konceptet är häst och gäst vilket innebär att det är många stuguthyrare som tillsammans jobbar för att få många gäster. De har en hemsida och är med i en Skagern runt broschyr samt har gjort en större variant av visitkort Torsö Nätverk. Består av företagare som är turistiskt intressanta. Restauranger, boende, upplevelseföretag, hantverkare. Alla som har målet att locka så många besökare till ön som möjligt. De har gemensamt gjort en broschyrmapp samt egna blad till företagen att lägga i, hemsida, skyltning.

8 Fokusområde bioenergi LINS-projektets arbete inom bioenergi har riktat sig både till producentsidan och till en stor potentiell beställare dvs kommunerna i området. Vi har arbetat med seminarier för att informera och inspirera både producenter och beställare. Intresserade producenter har varit på studieresor till andra områden där man varit framgångsrika inom olika områden inom bioenergi. Mycket av förändringsarbetet har dock skett på hemmplan. Ganska tidigt bildades ett bolag, Vadsbo Närvärme, av ett antal bönder som var intresserade av konceptet att leverera färdig värme. Det är ett förändringsarbete som tar tid, säger Rune Skogsberg, samordnare för bioenergi på LINS. Vi har under de här åren arbetat aktivt på att väcka kommunerna att beställa närproducerad värme och det är först nu som vi kan se att det ger resultat, att det verkligen börjar ryka ur de biobränsleeldade pannorna. LINS och Sötåsen arbetar gemensamt för ökad bioenenergisatsning Naturbruksgymnasiet Sötåsen har en uttalad strategi att profilera sig på energisidan. I sitt uppdrag från regionutvecklingsnämnden att arbeta med landsbygdsfrågor har man valt att satsa på bioenergi. LINS-projektets fokus på området och skolans intressen kompletterar varandra bra. LINS har varit drivande mot företagen i området och arbetat mot kommunerna som är potentiella köpare av närproducerad värme medan skolan har arbetat för att utveckla utbildningsdelen. Svar från finansiärerna 1. Programmet har skapat ett mycket brett engagemang i norra Skaraborg. Arbetssättet har blivit känt och uppskattat. 2. Ja, jag tycker att man uppnått målet och syftet med projektet. Projektet så väl förankrat, och så lyckat i sitt genomförande, att någon form av fortsättning kommer. 3. Att det funnits mycket kompetenta människor i projektledningen, människor som fungerar som en drivkraft, vilket är en av grundförutsättningarna för att få till ett lyckat projekt. Stort intresse för nya biobränslen I pannan på Sötåsen har man eldat biobränsle i snart 10 år och nu håller skolan på att projekterar för en rötningsanläggning för att kunna producera biogas. Tanken är att anläggningen ska kunna användas i undervisningssammanhang och man vill också knyta kontakt med teknikleverantörer. Cecilia Koch, rektor på skolan ser stora möjligheter att bredda skolan på bioenergisidan. Man har bland annat lämnat in en intresseanmälan till gymnasienämnden för ett solcellsprojekt och man har en ansökan inne för att få till stånd ett vindkraftverk. Kort sagt är man från skolans sida hela tiden nyfiken på alternativa energikällor och hoppas att skolan om 10 år kan vara ett etablerat centrum för utbildning och utveckling kring bioenergi i södra Sverige.

9 Fokusområde småskalig livsmedelsproduktion Aktiviteter för nätverk inom småskalig livsmedelsproduktion har inneburit fokus på att arbeta fram nya produkter. Biodlarnätverket har haft ett antal produktutvecklingsträffar ledda av Elisabeth Stockman dåvarande husmor på Naturbruksgymnasiet Sötåsen. Dessutom tog man fram en presentförpackning med honung bestående av honung från Göta kanalområdet. Denna säljs nu på flera besöksmål utmed kanalen. På seminariedagen Gör ditt ställe unikt ville vi få restauranger i området att utmana sig själva genom att skapa årets Göta Kanaltallrik. Priset var att alla som deltog skull få presenteras i en broschyr om den Goda maten längs Göta kanal. Sex restauranger antog utmaningen och det komponerades mat som M/S Ceres Glada lax, Hamiltons ädelostfyllda kycklingfilé och Crèpes á la Wassbacken. Deltagarna på seminariedagen fick provsmaka hela härligheten och sedan korades M/S Ceres till dagens vinnare. LINS har även samarbetat med Götakanalbolaget i deras projekt Kanalsmak där man arbetat med att knyta kontakter, producenter och restauranger emellan. Fokusområde unga företagare Under de två senaste året har LINS haft ett antal träffar riktade mot unga företagare. Träffarna har varit utformade utifrån behov som framkommit vid intervjuer med företagare i åldern 20 till 35 år. Maria Henriksson på Kooperativ utveckling som hållit i träffarna är nöjd med de inriktningar som vi haft på föreläsningarna. det har ofta varit så många frågor från företagarna att det varit svårt at komma iväg hem på kvällen. Hon tycker också att det varit lyckat att det varit lagom stora grupper så att deltagarna känt att det funnits utrymme för frågor. Teman för träffarna har bland annat varit juridiska frågor som generationsskiften, marknadsföringsfrågor, personalfrågor etc. Maria tror att träffarna har tjänat ett gott syfte i att få företagen att träffas och utbyta erfarenheter, men säger vidare att många unga företagare är så nya i sitt företagande att de inte riktigt kan se vikten av nätverkande, de är så fokuserade på sina verksamheter. Presentförpackningen med höst- vår och sommarhonung från Göta kanalområdet. Svar från finansiärerna 1. Bygga upp och utveckla nätverken med byalagen och de små företagen på landsbygden. 2. I stort tycker jag det, man hade kanske hoppas att något av företagen skulle växt lite fortare ur sysselsättningssynpunkt. 3. Man har synliggjort de små företagen som verkar på landsbygden samt tittat på framtidens potential inom jordbruket. Projektet har också vågat titta ut i omvärlden, tänker då på studieresan som man arrangerade till Italien.

10 Ett axplock av LINS aktiviteter Under åren med LINS-projektet har vi genomfört fantastiskt många inspirerande och utvecklande aktiviteter. Här presenteras ett axplock av de större arrangemangen från de senaste åren. Reiselivsmässan i Oslo I januari 2006 åkte Maria, Marita och Malin från LINS tillsammans med ett drygt tiotal företagare till den stora turistmässan i Lilleström, Oslo. Resan var ett led i arbetet med att marknadsföra och utveckla de turismnätverk som LINS arbetar med. Mässan lockar ca besökare under de fyra dagarna i januari som den har öppet. Det är en av de större turistmässorna i Skandinavien. Vår förhoppning är naturligtvis att vi har lockat norska turister till Göta kanalområdet genom vår deltagande på mässan. Det var också många bussresearrangörer som visade intresse för oss under mässans branschdagar och förhoppningsvis kommer detta att kunna leda till samarbeten framöver säger Marita Lundqvist turistsamordnare på LINS. Studieresa till Ölands skördefest blev Skörde- och Kulturfest i Norra Skaraborg Första helgen i oktober 2004 åkte ett gäng förväntansfulla företagare från Norra Skaraborg iväg till Öland för att inspireras och studera hur man på Öland har gått tillväga för att förlänga sin turistsäsong. Många turistföretagare har ju problemet, att när sommaren är slut försvinner kunderna och på Öland förlänger man sin säsong genom det här arrangemanget, berättar Marita Lundqvist, turistsamordnare på LINS. Den Öländska skördefesten har verkligen blivit succé och drar med sina över 1000 deltagande företagare tals besökare varje år. Inte långt efter att de inspirerade företagarna landat i Skaraborg igen anordnade LINS den första träffen inför en skördefest på landsbygden hos oss. Konceptet utvecklades till ett samarbete med Mariestads kommun och deras befintliga kulturfest. Resultatet blev Skörde- och kulturfest i Norra Skaraborg. Första året, 2005 blev över förväntan för många deltagare och 2006 blev dubbelt så bra. I utvärderingarna har nästan alla sagt att man är positiva och ser fram emot att vara med även 2007.

11 Norra Skarborg runt med bussresearrangörer För att marknadsföra vårt område och våra landsbygdföretagare som turistmål bjöds i början på hösten 2003 bussbolag från när och fjärran in till en visningsresa. Resan tog dag ett, sin början i Mariestad och gick via Sundsörn, Böckersboda, Hajstorp till Karlsborg med övernattning och kvällsaktiviteter på Gammalruds brygga. Dag två besöktes Forsviks industriminne och lunch intogs på Sätra Bruk. På alla besöksmål slöt övriga företagare i området upp och berättade om vad de har att erbjuda. En lista med de bussbolag som deltog eller har visat intresse sammanställdes och skickades ut till företag som deltog i arrangemanget för att de skulle kunna göra individuella uppföljningar. Landsbygdsturism på italienska I början på april 2006 åkte drygt 30 företagare från Västra Götaland på inspirations- och studieresa till Toscana i Italien. Syftet var att se hur man utvecklar turism på landsbygden och då gärna i kombination med ett aktivt lantbruk, så kallad agriturism. Ganska snart kunde vi konstatera att vi har en hel del att lära av italienarna. Framförallt när det gäller att ta tillvara på alla de unika saker som vi har hos oss gällande t ex natur och lokala mattraditioner. Ett genomgående tema bland gårdarna är att man tar tillvara på sina egna lokala traditioner. Inredningen i rummen är typisk italiensk. Man lagar den traditionella maten och kompletterar allt med en intressant historia. Dessutom finns det på i stort sett alla gårdar en gårdsbutik. Maten och traditionen. Kvaliteten på både boende och mat står högt upp på prioriteringslistan hos såväl företagare som besökare. Likaså är helhetsupplevelsen för gästen viktig och man lägger stor vikt vid det personliga och familjära på agriturismgårdarna. Deltagarnas reflektioner var bland annat att vi i Sverige kan bli mycket bättre på att ta tillvara på vår egen kultur, mattraditioner och natur när det gäller att utveckla turism på landsbygden. Kartan - En helt enastående landsbygd Våren 2005 lades det mycket tid och energi på LINS för att färdigställa kartan över 200 besöksmål längs Göta Kanal och i Norra Skaraborg. Idén till kartan kom utifrån att företagen uttryckt behov av en bra karta så de kunde hänvisa till varandra i större utsträckning. Konstnären Tore Andersson från Hammarö, illustrerade kartan med underbara bilder av våra turistmål. Kartan som trycktes i exemplar var mycket uppskattad både av företagen själva och av turistbyråerna. Svar från finansiärerna 1. Bra att uppmuntra företagsamhet på landsbygden. Visa på möjligheter, fördelar med samverkan och skapa kontakter. 2. Ovanligt väl 3. Att det har varit målinriktad och anspråkslös personal.

12 Framgångsfaktorer och erfarenheter Att LINS har varit ett framgångsrikt projekt ur flera perspektiv kan konstateras, men vilka har varit framgångsfaktorerna? Och vad har vi lärt oss under resans gång. Vi vill här nedan lyfta fram några saker som framkommit vid vår analys av projektet. Erfarenheter: Förändringsarbete tar tid, men när det handlar om att förändra människors attityder och beteende så är sex år inte särskilt länge. Utvecklingsverksamhet är smittsamt men tar tid. Utveckling kommer sig av människor som tar initiativ. LINS arbete har i mångt och mycket handlat om att stötta dessa individer så att de tillsammans i nätverken har blivit starkare. En liten startpeng kan uträtta mycket. För att hjälpa människor igång kan det vara bra med en liten peng för att bekosta den första lilla broschyren, eller den gemensamma hemsidan. Goda exempel är viktigt. Att visa hur andra gjort är ett bra sätt för att få igång processer. Vi som arbetat med projektet: Rune Skogsberg, projektsamordnare, Malin Lundqvist, administration, Marita Lundqvist, samordnare turismnätverken, Mats Olsson, administration och Maria Gustavsson, projektledare. LINS Landsbygdsutveckling i norra Skaraborg Projektägare Hushållningssällskapet Skaraborg Framgångsfaktorer Arbetssätt. En stor del av LINS arbete har tagit sin utgångspunkt i det bygdeplansarbete som gjordes. Utifrån dessa har diskussioner sedan förts om vad slags utveckling som man vill åstadkomma. Genom detta arbetssätt har vi byggt in underifrånsperspektiv och samverkan mellan människor. Närhet/prestigelöshet. Utvecklingsarbete beskrivs ofta som något svårt och märkvärdigt. Uppgiften har varit att hjälpa människor att våga ta klivet, samt att stötta dem i deras affärsutvecklande och denna uppgift skall skötas på ett enkelt och jordnära sätt. Åhhh, den ljusnande framtid är vår LINS-projektet avslutas i och med årsskiftet 2006, men det innebär inte på något sätt att arbetet avstannar. En stor del av det som varit LINS kommer att övergå till det Utvecklingscentrum som startar upp sin verksamhet i början av nästa år. Till utvecklingscentrumet kommer föreningar och företagare fortsättningsvis kunna vända sig för att få hjälp och stöd Vår ambition är att verksamheten inom utvecklingscentrumet skall växa till en väsentligt större omfattning än vad vi erbjudit inom ramen för LINS-projektet. Genom de medel för utveckling som kommer att finnas tillgängliga i form av Leader, LBU och annat så hoppas vi att utvecklingscentrumet kan vara med och bidra till att den positiva utveckling som nu finns i norra Skaraborg.