GAMLA VIKER. FOTO: JAN NORRMAN/RIKSANTIKVARIEÄMBETET. Bergslag och bondebygd
|
|
- Anders Sundqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D GAMLA VIKER. FOTO: JAN NORRMAN/RIKSANTIKVARIEÄMBETET Bergslag och bondebygd 15
2 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D Vad kan väl vara ett lämpligare sätt att börja en skildring av vårt län än att låta Selma Lagerlöfs närketroll i boken om Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, Ysätters-Kajsa, kommen från Ysätterskärret i Askers socken, fara runt och visa landskapet Närke. Hon var inte något mörkt och dystert troll, utan munter och lustig, och vad hon bäst av allt tyckte om, det var ett duktigt blåsväder. Så snart det var vind tillräckligt, drog hon ut för att få sig en dans på Närkesslätten. Närke består egentligen inte av annat än en slätt, som på alla sidor är omgiven av skogsklädda bergstrakter. Det är bara i nordöstra hörnet, där Hjälmaren går ut ur landskapet, som det finns en lucka i den långa bergsgärdesgården. När nu vinden en morgon har samlat krafter ute på Östersjön och sätter av inåt land, går den ganska ohejdat fram mellan Sörmlandskullarna och slipper utan stort besvär in i Närke därborta i hjälmartrakten. Sedan rusar den åstad tvärsöver Närkesslätten, men rätt i väster råkar den på Kilsbergens höga vägg och blir kastad tillbaka. Då kröker sig vinden som en orm och far av mot söder. Men där möter Tiveden och ger vinden en stöt, så att den störtar åstad österut. Nå, i öster finns Tylöskog, och den sänder vinden norrut upp mot Käglan. Och från Käglan bär det åstad med vinden mot Kilsbergen och Tiveden och Tylöskog än en gång. Den svingar och svingar i allt mindre kretsar, tills den på sistone blir stående som en snurra mitt på slätten och bara svänger runt. Men sådana dagar, då virvelstormarna for över slätten, hade Ysätters-Kajsa roligt. Då stod hon mitt i virveln och snurrade. Det långa håret flög omkring uppe i himmelens moln, klänningssläpet sopade utefter marken som en stoftsky, och hela slätten låg under henne som ett stort dansgolv. Men Selma Lagerlöf har inte heller glömt bergslagen. Nu började pojken förstå, att detta inte var en sådan skogstrakt, som man kunde resa över utan att titta på den. Skogar och berg fanns det visserligen överallt, men det var otroligt så många märkvärdiga ställen som låg gömda mellan dem. Det fanns gruvfält, där hiss-stängerna höll på att falla omkull, och där marken var genomborrad av gruvhål, och det fanns gruvfält, där arbetet fortgick, där de dova gruvskotten hördes ända upp till vildgässen, och där hela byar av arbetarbostäder reste sig i skogskanten. Det fanns gamla, övergivna smedjor, där pojken genom det sönderfallna taket kunde se ner på väldiga, järnbandade hammarskaft och klumpigt uppmurade ugnar, och det fanns stora, nyanlagda järnverk, där det arbetades och hamrades, så att marken skalv. Det fanns små städer därinne i vildmarken, som låg tysta och 16
3 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D såg ut att ingenting veta om allt bullret omkring dem. Det löpte linbanor fram genom luften, på vilka korgar, lastade med malm, sakta färdades fram. I alla forsar snurrade hjul, elektriska ledningar strök genom den tysta skogen, och ofantligt långa järnvägståg kom rullande med sexti, sjutti vagnar, lastade än med malm och kol, än med järnstänger, plåtar och ståltråd. När pojken hade suttit en stund och sett på allt detta, kunde han inte hålla sig tyst längre. Vad heter det här landet, där det bara växer järn? frågade han, fast han visste, att fåglarna nere på marken skulle göra narr av honom. Då spratt en gammal uv, som satt och sov inne i en övergiven hytta, upp ur sömnen. Han sträckte fram sitt runda huvud och ropade med sin förskräckliga röst: Uhu, uhu, uhu. Det här landet kallas Bergslagerna. Om här inte hade vuxit järn, skulle det inte bo annat än uvar och björnar här än idag. Den bergslag och bondebygd som Selma Lagerlöf skildrar tillhör början av vårt sekel. Idag ser här allt lite annorlunda ut men det är nog detta gamla jordbruks- och industrilandskap med dess föregångare genom årtusendena vi vill bevara, som vi vill kalla vår kulturmiljö. Men låt oss börja från början så vi kan följa vårt läns kulturmiljö från vad det varit till vad det blivit. För milliontals år sedan formades landet av våldsamma naturkrafter. Berg, dalar, slätter bildades. Klimatet blev kyligare och stora inlandsisar växte ut över bland annat Skandinavien. Isarna har kommit och gått, slipat landet och lämnat formationer efter sig. Den senaste glaciären drog sig bort från det som idag är Örebro län för så där år sedan. Vårt nuvarande landskap formades i stort sett genom denna inlandsis med grusåsar, drumliner och ändmoräner som nu är så karaktäristiska inslag i landskapsbilden. Drumlinlandskapet i Sydvästnärke är bland annat ett gott exempel på dessa. Då isen smälte undan täcktes landet successivt av väldiga vattenmassor, först en gigantisk sötvattensjö kallad Baltiska issjön sedan ett sötvattenhav med svag salthalt kallat Yoldiahavet efter en liten snäcka, Yoldia arctica, som trivdes i det kalla vattnet. Minnen från detta forna hav som med sin högsta nivå nådda cirka 160 meter över nuvarande havsyta är de kraftiga strandvallar och klapperstensvallar som till exempel kan beskådas på olika håll, bland annat i garphyttetrakten i Kilsbergen. Det salta Yoldiahavet avsnördes med tiden från världshaven genom den landhöjning som börjat redan då det tunga istäcket försvunnit. En ny stor sötvattensjö bildades, benämnd Ancylussjön, efter en i detta vatten förekommande snäcka, med utlopp västerut mot Vänern och Västerhavet bland annat vid nuvarande Degerfors. Högsta gränsen för Ancylussjöns nivå har uppskattats till cirka 105 meter över nuvarande havsyta. Strandvallar från denna tid, cirka före nutid, kan givetvis också beskådas här och där i mera höglänta delar av vårt län. Så småningom fick Östersjöbäckenet ånyo kontakt med de salta världshaven, nu genom att de danska sunden bildats. Vattnet blev ånyo salt och havet, en direkt föregångare till den nuvarande Östersjön, som av 17
4 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D Bondestenålder Bronsålder Jägarstenålder Hasslefyndet Örebro förlorar Ishaven lämnat länet kontakten med havet De första hällkistorna Människorna börjar odla säd och hålla tamboskap De första människorna kommer till länet De första människorna kommer till länet? forskarna kallas Litorinahavet ( före nutid), efter en snäcka, nådde sin högsta nivå på cirka 55 meter över nuvarande havsyta. Vid denna tid utgjordes stora delar av länet av en skärgård med stora fjärdar och talrika ögrupper. För cirka år sedan avsnördes så definitivt vårt län från havet genom att Hjälmaren isolerades och fick sitt utlopp genom det vattendrag som idag kallas Eskilstunaån. I söder hade givetvis Vättern funnits som insjö under avsevärd tid redan då. Haven och insjöarna hade nu satt sin prägel på vårt län, vars odlingsjordar i hög grad består av bördiga havsleror. Likaså hade klimatet förbättrats under hela tiden efter issmältningen. Tundravegetation hade följts av tallskogar i sin tur följda av rika lövskogar. Det som idag präglar länet är blandskogar med rikliga inslag av gran, en östlig invandrare som dök upp här först för ungefär 2000 år sedan. Klimatet har för övrigt kulminerat och är nu till och med lite kallare än vad det var när det var som varmast för ungefär 3000 år sedan. I skogarnas spår följde så djur och människor. Först de arktiska djuren som till exempel ren och olika sälarter. Senare kom de stora skogsdjuren älg, uroxe, visent, vildsvin, björn, varg m fl. En del av dessa arter finns ju kvar ännu, andra är borta från vår fauna. Med djuren följde också människan. För övrigt bör vi inte glömma att vi just nu lever i en så kallad mellanglacial tid, det vill säga en tidsperiod mellan istider. Isen kommer alltså åter men det kan nog dröja så där år eller mer till dess. Ingen omedelbar risk således. Som sagts ovan följde de första jägarna efter bytesdjuren till det som en gång skulle bli Örebro län. Detta skedde för ungefär 9000 år sedan och de enda spåren utgöres av enstaka föremålsfynd bland annat enkla stenredskap och hackor av sten och älghorn. De första jaktexpeditionerna ledde kanske ej till bosättning. Men under ett lite senare skede, benämnt Lihultskulturen efter en bohusländsk fyndplats med grovslipade stenyxor, slog sig folk ner här och där i lite mera höglänt terräng. Numera är ett 10-tal bosättningar från denna tid undersökta i länet bland annat vid Vallby i Kil, vid sjön Flaxen i Hällefors, vid Skävi i Viby och vid Skumparberget i Glanshammar. Jakt, fiske, fångst och utnyttjande av skogarnas träd och örter höll folk vid liv. Bosättningen var ingalunda fast utan man rörde sig säsongsvis över stora jakt- och fångstrevir. Befolkningen var dessutom ytterst gles. För ungefär 6000 år sedan började människan lära ett nytt sätt att skatta naturen. Man röjde och svedjade de rika lövskogarna för att få små åkerlappar för sädesodling. Dessutom började man hålla tamdjur. Hundar hade ju redan jägarna haft men nu blev det får och get dessutom, ja kanske rent av nötkreatur. Man får räkna med att en del människor kom invandrande med den nya kunskapen men att jägarfolket snabbt tog upp det nya även dom. Det vi kallar bondestenålder ( före nutid) var ett faktum. Stenföremål från bondestenåldern har påträffats framför allt i de centrala och sydliga delarna av Örebro län. I norr däremot saknas fynden nästan helt från denna period. Flintyxor och bergartsyxor har naturligt tilldragit sig böndernas intresse då de hittats i åkrarna och därför blivit kraftigt representerade i museets fyndmaterial. Från den här tiden känner vi också boplatser av vilka många grävts ut inte minst under senare år bland annat i Viby socken men också uppe på Käglan. Vibybosättningen vid Frotorp gav oss god kunskap om hur 18
5 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D en stenåldersgård kan sett ut med bland annat rester av hus. Man har här även tillverkat lerkärl för matförvaring och matlagning. Fynden av krukskärvor var talrika. Att man odlat små åkrar och hållit kreatur vet vi också. En annan spännande gård från bondestenåldern har grävts fram vid Skogsmossen nära Krämplinge gård uppe på Käglan. Även här har keramik tillverkats och hus byggts. I ett litet mosshål vid gården har lerkärl offrats för god skörd. Skogsmosseboplatsen har legat på en ö i den dåtida skärgården med nära havsanknytning. Så vad jordbruket gav kunde lätt drygas ut med havets läckerheter. Efter den första intensiva odlingsperioden har ånyo fångstekonomin kommit att dominera med kustnära besättningar karaktäriserade av gropornerade lerkärl. Spår av denna kulturform finns också i Örebro län liksom spår efter människor som framför allt varit boskapsskötare och begravt sina döda i enkla gravar på våra grussåsar med stridsyxor och vackert ornerade halvklotformiga lerkärl som gravgåvor. Först i slutet av den period vi benämner bondestenålder, år före nutid, tycks bondesamfundet ha blivit så fast etablerat att särskilda familjegravar, de så kallade hällkistorna har börjat byggas. Dessa hällkistor är de första synliga monumenten efter länets stenåldersinbyggare. Ett stråk med hällkistgravar finns i socknarna Asker, Sköllersta, Kumla samt vidare i Viby-Hardemo-området. En liten grupp finns också i Hidinge. Idén med dessa storstensgravar kommer från de rika västgötabygderna över Tiveden till Närke. Nu har bondekulturen fått fast fot i närkedelen av Örebro län. Detta syns då man tittar på bronsåldersnärke där de för denna period, år före nutid, karaktäristiska rösegravarna i höjdlägen visar en spridningsbild med delvis klar anknytning till de gamla hällkistbygderna men även i nya bygder, som kanske varit befolkade redan av hällkistbönderna utan att någon grav bevarats. Fynden av bronsåldersföremål visar rätt klart att socknarna norr om Hjälmaren, Fellingsbrobygden, norra Vätternbygden och norra Finnerödja nu tillkommit, kanske vart och ett utgörande ett hövdingedöme. Om bronsåldersfolkets fjärrhandel vittnar det märkliga Hasslefyndet, cirka 2500 år gammalt. Föremål från Medelhavsområdet och Mellaneuropa ingår i detta märkliga fynd. Järnåldern innebar säkert en konsolideringsfas då samhället utvecklades mot allt större administrativa enheter, i vilka de enskilda gårdarna och byarna utgjorde den fasta grundvalen. Klimatet försämrades något under århundradena före Kristus och blev därtill fuktigare. Som nämnts dök ett nytt skogsträd, granen, upp för cirka 2000 år sedan. Kanske gynnad av det kalla klimatet, spred den sig och gjorde skogarna vintergröna, men mörkare. Gräsväxt och därigenom boskapsskötsel gynnades nog genom den ökade fuktigheten. Hur gårdar och byar såg ut under dessa järnålderns första århundraden, för år sedan, vet vi mycket lite om. Under äldre järnålderns senare del, för år sedan, dyker däremot hus- och gårdslämningar upp i vårt län. Det är genom utgrävningarna för E20 i Viby som vi fått denna kunskap. Både vid Skävi och Vreten i Viby har gårdanläggningar med långhus lagda i fyrlängad formation preparerats fram. Vid Frotorp i Viby har också rester av åkersystem från den här tiden grävts ut. Vid Skävi tycks järnframställning ha spelat en viktig roll vid sidan av lantbruket. Inte mindre än 18 enkla järnugnar har grävts 19
6 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D Järnålder Runstenar Eketorpsskatten Höggravfält Fornborgen Kollerborg Stora, flacka stensättningar De första hus- och gårdsanläggningarna Granen vandrar in i länet fram här. Järnframställningen har alltså varit betydelsefull här liksom i den närbelägna Hardemo socken där järnugnar från tiden före Kristi födelse grävts ut vid Finnbäcken redan i slutet av 1960-talet. Den tidiga, så kallade lågtekniska järnframställningen, med myrmalm eller rödjord som råvara har också varit en betydande näring i norra delen av länet. Bland annat har flera ugnar påträffats i riddarhyttetrakten samt kring Grimsö. Dessa nya fyndplatser är ännu ej daterade men tidigare utgrävningar i Västmanlands län har gett dateringar till äldre järnåldern, en datering som nog kan vara trolig även för de här nämnda ugnsplatserna. Några spår av fast bosättning finns inte här utan man får nog se järnutvinningen som säsongsmässig, kanske med någon lokal hövding som företagsledare. En märklig fornlämningsplats, som måhända också haft med järnproduktion att göra, är grav- och boplatsområdet vid Råsvalslund i Guldsmedshyttan. Området är nyligen karterat och har visat sig innehålla flera husgrundsterrasser samt även odlingsterrasser och gravar. Råsvalslunds karaktär tyder på samhörighet med större gårdsanläggningar i Mälarområdet. Det märkliga är att platsen är det enda förhistoriska fornlämningsområdet i anslutning till den stora sjön Råsvalen. Är detta en plats för lokal järnproduktion styrd av en lokal hövding? Cirka 15 à 16 km norr om Råsvalslund, vid Kölsjön som ingår i Råsvalens vattensystem, finns flera lågtekniska anläggningar registrerade. En av dessa har undersökts och kunnat dateras till 700-talet efter Kristus, det som arkeologerna kallar Vendeltid. Tvärtemot vad man tills helt nyligen trott finns spår av järnåldersbosättning även inom Hällefors kommun. Pollenanalyser har visat en kontinuerlig bosättning alltifrån cirka 200 före Kristus, något som fornlämningsmaterialen ej givit vid handen. Detta, bestående av enstaka gravar i stensättningar och rösen, samt rester av lågtekniska järnugnar, har tidigare tolkats som spår av sporadiska besök för råvarutäkt. Denna uppfattning får man nu ändra på. Men låt oss återvända till järnåldersbygden nere i Närke. Som vi hört finns här rester av både bebyggelse och järnframställningsplatser. Gravar och gravfält finns också. Stora flacka stensättningar både runda, kvadratiska och ibland triangulära till formen, är karaktäristiska för skedet i järnålderns mitt, cirka efter Kristus. För det mesta innehåller var och en av dessa anläggningar endast en begravning, mestadels då en kremering med brända ben och svårt brandskadade föremål. Resta stenar är också en vanlig gravform liksom även domarringar. De senare förekommer framför allt i Västernärke och visar på anknytning till Västergötland, där domarringar är en vanlig gravform. Goda exempel på sådana här gravfält är Lekebacken vid Hjortsberga i Kumla och gravfältet vid Skävesund i Glanshammars socken. Vid den här sidan tycks stora delar av Närkes odlingsbygd vara ianspråktagen, det vill säga framför allt slättbygderna norr och söder om Hjälmaren och Närkeslätten västerut. Att ett organiserat samhälle börjat växa fram under denna tid i järnålderns mitt tyder också fornborgarna på. De omkransar slättbygderna och har i några fall klar anknytning till landskapets kommunikationsnät. Endast en fornborg, Kollerborg vid Hjälmaren i Stora Mellösa har undersökts arkeologiskt och kunnat dateras till 700-talet. En datering 20
7 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D finns också från fornborgen på Borgaberget i Snavlunda som tycks ha varit i bruk i några hundra år mellan efter Kristus. Borgarna kan betraktas som makthavarnas manifestationer under järnålderns statsbildningsskede under yngre järnålder efter Kristus. Landet börjar med andra ord organiseras och tillhör när det börjar framträda i det historiska källmaterialet Sveakungarnas intresseområde. Under vendel- och vikingatiden fullbyggs så slättbygderna. Tydliga bebyggelsekoncentrationer finns i Fellingsbro, Glanshammar-Rinkaby, Stora Mellösa, Ekeby-Kumla och Edsberg-Knista-Kräcklinge-Hackvad- Hardemo-Viby. Höggravfälten är kännetecknande för denna den hedniska tidens slutskede såsom till exempel det vid Nalaviberg i Viby. Bygden är nu indelad i gårdar och byar med dragna gränser. Någon gång deltog en Närkebonde till och med i vikingatågen. Länets vikingatida skattfynd av silver vittnar om detta. Särskilt märklig är Eketorpsskatten i Edsberg, kanske gömd av någon förfader till jarlen Birger Brosa, han som donerade gården som blev grunden för Riseberga kloster under senare delen av 1100-talet. Runstenarna, av vilka ett 30-tal registrerats i Örebro län tillhör vikingatidens slut och berättar för oss om den utbyggnad av vägnätet som skedde vid denna tid. Vi har nu hastat fram genom historien till den tid vi kallar medeltid det vill säga Asaläran hade brutits ner och ersatts av tron på Vitekrist. Närmare kontakter hade knutits med kontinenten, inte minst genom kyrkans försorg. Nu fortsatte samhällets organisation i och med sockenbildningen, alltså de områden som tarvades för att hålla kyrka och präst. Det är i de gamla vikingatida kärnområdena, alltså slättbygderna, som de första kyrkorna byggs under 1100-talet. En del av dessa tidiga kyrkor anläggs som gårdskyrkor på stormannagårdar men flertalet är sockenkyrkor för den allmänna menigheten. Ett drygt 30-tal av länets kyrkor är belagda före Särskilt märklig är den lilla träkyrkan i Tångeråsa, daterad till 1220-talet och därmed en av Sveriges allra äldsta träbyggnader. Säkert innebar medeltiden en stor expansionsperiod inte minst beroende på att man nu uppfunnit en ny revolutionerande teknik för järnframställning, nämligen masugnen. I Noraskog har kol 14-dateringar visat att masugnar börjat byggas redan under 1100-talet, precis som den berömda masugnen vid Lapphyttan utanför Norberg. De var visserligen små i början men producerade dock betydligt större järnmängder på kortare tid än vad man förmått i de lågtekniska ugnarna. Dessutom började man nu använda bergmalmen, som förekom så rikligt i Bergslagen, som råvara. Vattenkraft till hyttbälgarna fanns i de talrika vattendragen och skog fanns det övernog av, i början, skog som gick att kola till hyttkol. Järnproduktionen gav överskott och därmed ekonomisk tillväxt. Denna tillväxt ville förstås kungen få del av genom beskattning. Örebro fäste kan ha tillkommit i detta sammanhang eller något senare som en kronans centralpunkt där vattenväg och landsväg korsades vid grusbanken, öret, i mitten av nuvarande Örebro. Till en dylik anläggning behövdes underhåll och handel. En stad anlades och däri en stor kyrka. Allt detta begynte under 1200-talets senare del, det som blev embryot till dagens Örebro. 21
8 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D Nyare tid Medeltid 1600-tal 5 bergslagskyrkor 1600-tal Säterierna bildas 1666 Degerfors jänbruk 1643 Askersund, Nora och Lindesberg blir städer 1636 Trehörnings masugn 1600-talets början Skyllbergs bruk 1500-talets slut Karlskoga Socken s 1450-tal Vårfruklostret I Örebro 1300-tal Pershyttan och Löa hytta 1200-talets slut Örebro slott stad 1270-tal Nikolaikyrkan, Örebro 1200-tal Länets första storgårdar 1220-tal Riseberga kloster 1220 Tångeråsa kyrka 1100-talets slut Riseberga kloster 1100-tal Kastalen I Fellingsbro 1100-tal börjar malm brytas ur länets berg Förutom Örebro fäste som med tiden blev Örebro slott har flera medeltida stenhus tillhöriga den nu framväxande stormannaklassen, frälset, funnits i länet. Den enda bevarade av dessa vid sidan av Örebro är Göksholm, vid Hjälmaren i Stora Mellösa socken. Det var här Måns Bengtson Natt och Dag bodde, han som en dramatisk majkväll år 1436 begick det beryktade yxmordet på Engelbrekt Engelbrektsson. Vad som för övrigt kan spåras av medeltid i vårt län är, som nämnts, en eller annan övergiven hyttplats i vår bergslag (Lerbäck, Lekebergslagen, Noraskog och Linde) liksom flera övergivna bytomter, vilka dock idag knappast kan sägas utgöra visuella inslag i landskapsbilden. Inte heller senmedeltiden och den tidiga vasatiden under 1500-talet har lämnat särdeles många spår i länets kulturlandskap. Spår finns först från senare delen av 1500-talet med hertig Karls, sedermera Karl IX:s, företagslämningar vid Dylta bruk (svavelgruvorna), Lekebergs hyttegård nära Hidinge nya kyrka, jämte andra lämningar av järnframställning och järnförädling längs Dyltaån från Axbergshammar till Dylta kvarn. Kungsstugan, numera i stadskvarteret Wadköping i Örebro, kan möjligen sägas representera denna tid med sina unika väggmålningar liksom delar av Karlskoga kyrka. Förnämliga 1500-talsmålningar som berättar mycket om traktens liv, finns för övrigt även i Glanshammars kyrka. En något outnyttjad resurs för studium av 1500-talsmänniskans vardag. Ett speciellt kulturlandskap med rötter i det sena 1500-talet och det tidiga 1600-talet formades av de finnar, som flyttade över från det sargade Savolax till en rad mellansvenska skogsområden bland annat i Tiveden och norra delarna av Örebro län. Rester av bebyggelsen i typiska höjdlägen, röjningsrösen och övergivna terrassodlingar bland annat nära Stjärnfors i Ljusnarsberg minner om detta speciella svedjebruk, som dock rätt snart förbjöds eftersom den värdefulla skogen behövdes till annat, framför allt ved till gruvorna och kol till masugnarna. För övrigt innebar 1600-talet, stormaktstiden, en stark expansion för länet som för så många andra delar av Sverige. Flera av våra herrgårdar har sina rötter i 1600-talet, liksom en stor mängd hyttor och hammare, verksamheter som var och en på sitt sätt starkt präglat Örebro län. Herrgårdslandskapet vid Hjälmaren kan ännu spåras liksom spåren av det enorma bergsbruk med tillhörande hyttdrift som starkt påverkat landskapet i alla våra bergslager, där knappast någon sjö är odämd eller någon fors opåverkad av energiutbyggnader för hyttor och hammare. Ruiner av hyttpipor, kolhus och andra byggnader jämte talrika slaggvarp är direkta spår av denna verksamhet, som ofta fortsatt genom både och 1800-talen. Alla de ortnamn där efterleden -hytta ingår är ytterligare ett starkt belägg för denna expansiva tid talet var också en stadsgrundartid. Bland annat fick Askersund, Nora och Lindesberg sina privilegier år I stadsplanerna ser man ännu 1600-talets rationella rutnätssystem. Även andra orter fick privilegier som till exempel Grythyttan. Dessa drogs dock in efter några decennier eftersom orten inte kom att utvecklas på önskat sätt. Samma sak gällde Järle, för vilken fanns omfattande planering för en kanalhamn som dock aldrig kom att förverkligas. Minnen av 1600-talet är även de mycket speciella timmerkyrkor som finns framför allt i norra länsdelen. Grythyttan, Hällefors, Hjulsjö, Ljusnarsberg med flera är goda exempel på 1600-talets träkyrkor liksom 22
9 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D kyrkorna i Nysund och Karlskoga. En och annan profan träbyggnad från 1600-talet finns också kvar som till exempel Sörby säteri i Mosjö och Skogaholms herrgård, numera placerad på Skansen i Stockholm. Även Kullängsstugan utanför Askersund har byggts i slutet av 1600-talet och kan anses som en god representant för denna bygds agrara byggnadsskick. En ännu levande bruksmiljö med industriella rötter i 1600-talet men som etablering betydligt äldre är Skyllberg i Lerbäck, där järnindustrin ännu lever kvar, bland annat i form av spiktillverkning. I kumlabygden växte vid den här tiden också fram ett lokalt bössmide, som med tiden kom att koncentreras till Örebro. Även Garphyttan är en industri med rötter i 1600-talet som ännu lever med en blomstrande verksamhet i form av ventilfjädertillverkning. Likaså är Degerfors och Bofors i Karlskoga goda exempel på 1600-talsindustrier som levat vidare in i talet, om än med mycket förändrad produktion. Under 1700-talet har gruv- och hyttdrift i bergslagen och agrar verksamhet i slättområdena fortsatt att sätta sin prägel på landskapet och från detta århundrade finns en hel del bebyggelse bevarad, såväl i länets städer som på landsbygden. Herrgårdar som Myrö nära Örebro och Bålby i Hasselfors är goda exempel på herrgårdskomplex från denna tid. Intressant är 1700-talets väghistoria där talrika milstolpar, framför allt från Gustav III:s regeringstid, har bevarats och visar var de dåtida huvudvägarna löpte fram genom det kulturlandskap, som bland annat skildrats av Carl von Linné talet är alltjämt hyttdriftens men också sjösänkningarnas och kommunikationernas århundrade. Fortfarande står Pershyttan, Löa hytta med flera som starka påminnelser om 1800-talet. Visserligen är dessa hyttor som industriorter mycket äldre men de byggnader, med hyttpipor, kolhus, vattenhjul, stånggångar m m som kan ses än idag, har rests under 1800-talet. Under den här perioden började de svenska träkolshyttorna i allt högre grad konkurreras ut av ny teknik från de engelska järnbruken, varför en stor mängd svenska hyttor nu lades ner. Men fortfarande levde enstaka träkolshyttor kvar in till mitten av 1900-talet. Svartå bruk och Pershyttan är sådana exempel. Vid Svartå finns emellertid få lämningar kvar av den forna bruksdriften. Som nämnts var 1800-talet ett viktigt århundrade för utbyggandet av kommunikationer. Det gäller främst järnvägarna där verksamheten kom igång vid seklets mitt. Vårt lands äldsta normalspåriga järnväg, den mellan Nora och Ervalla, byggdes redan Efter den järnvägslinjen ligger Järle station, också den landets äldsta bevarade. Vidare kom stambanan mellan Stockholm och Göteborg att byggas genom länet, vilket i sin tur gav upphov till tätorterna Hallsberg och Laxå, båda viktiga järnvägsknutar, med mycket kvar av den speciella järnvägsatmosfär som kom att prägla dylika orter talets laga skifte kom också att prägla landsbygden. Det vi idag ser av kulturlandskap har präglats starkt av denna jordreform där gårdarna i många fall flyttades ut från bykärnorna av rationella skäl. Torpbebyggelsen i utmarkerna mot skogen är även det ett mycket typiskt 1800-talsdrag liksom de trädgårdstäppor man nu skapade runt sina bostäder Örebro blir universitetsstad 1983 Österledskyrkan, Karlskoga 1966 Svartå, länets sista hytta blåses ner Stjärnhusen i Rosta, Örebro 1940 Karlskoga blir stad 1923 Eyravallen, Örebro 1912 Centralpalatset, Örebro 1905 Hagaby egnahem, Örebro 1901 Hörkens Folkets Hus 1900 Hålahults sanatorium 1897 Elektrisk gatubelysning I Örebro 1888 Frövifors pappersbruk 1886 Södra vattentornet, Örebro 1873 Kävesta folkhögskola 1863 Örebro rådhus 1858 Gyttorps krutbruk 1854 Järle, Sveriges äldsta bevarade järnvägsstation 1854 Stora delar av Örebro stad brinner 1850-tal De De första första frikyrkokapellen 1803 Örebro läns hushållningssällskap 1796 Krokbornsparken, Hällefors 1782 Örebro lasarett, Storgatan Örebro län får i huvudsak sin nuvarande form 1747 Arbetshuset, Örebro 1720 Kurorten Loka Brunn 23
10 B E R G S L A G O C H B O N D E B Y G D Befolkningstillväxten var stor under perioden och flera av länets kyrkor byggdes om eller nybyggdes för att klara detta. Ett gott exempel är till exempel Nora kyrka. Som nämnts var 1800-talet också de stora sjösänkningarnas tid. Den nämnda befolkningsexplosionen som medförde stor utvandring till Amerika innebar också krav på mat till alla även här hemma. Jordhungern var stor och omfattande åtgärder gjordes för att vinna åkerjord. Att sänka eller helt dika ut sjöar och kärr var en metod som mycket kom att tillämpas i Närke, vars slättområden ursprungligen var mycket vattenrika. Redan på 1700-talet hade vissa dikningsföretag genomförts men först under 1880-talet kom den stora Hjälmaresänkningen att genomföras, den som i stort sett torrlade hela Närkeslätten. Hjälmarens yta hade därmed sänkts med totalt uppemot 1,5-2 meter och väldiga åkerarealer tillskapats i framför allt Kvismareområdet. Runt hela den stora sjön och i dess närområden skapades på detta sätt ett helt nytt odlingslandskap med omfattande dyoch mossjordar som ersättning för de tidigare vatten och gräsrika slätterna, med talrika små lerslättssjöar. Vill man närmare se effekterna av denna landskapsförändring kan en resa efter Kvismare kanal-täljeån rekommenderas. Innan vi lämnar 1800-talet bör även Bergslagen med alla dess bergsmansgårdar nämnas, dessa bebyggelser ofta bestående av stora tvåvånings rödfärgade boningshus med tillhörande ekonomibyggnader dessvärre numera många gånger rivna. Bergsmansbebyggelsen är trots allt ännu en stor karaktärsgivare för just bergslagsregionen. Så är vi då åter i Selma Lagerlöfs Närke och Bergslag, det tidiga talets landskap. Sedan den tiden har så stora förändringar skett att Nils Holgersson skulle haft svårt att känna igen sig. Borta är gruvdriften och borta är de rykande hyttorna och de dova hammardunken. Borta är betesdjuren och med dem de gamla hagarna. Ja, det skulle kanske gå åt flera sidor bara att beskriva vad som försvunnit. Men kanske skulle Nils ändå kunna orientera sig här och där i det förändrade landskapet. Örebro har vuxit kolossalt men slottet, torget med Rådhuset och Nikolaikyrkan skulle han känna igen. Men kanske inte de skofabriker som uppförts både i Örebro och Kumla, som efterföljare av det partiskomakeri som vuxit fram i kumlabygden under 1800-talet, men som nu åter är nerlagda. Herrgårdarna vid Hjälmaren ligger kvar. Sockenkyrkorna och många av gårdarna och byarna, om än med ett hus av mexitegel här och där. Tågen rullar fram, snabbare och med ellok men i stort sett på samma spår som för 90 år sedan. Många landsvägar löper fram där de funnits i 100-tals år, men här har förstås väldiga förändringar skett. Tänk bara på det nya väglandskap vi skapat genom motorvägarna. Också flygfältet vid Täby representerar det nya. I bergslagen både de norra och de södra är hyttorna borta men många hyttbyar finns allt kvar. Skogen har förstås vuxit och blivit tät så gruvorna är dolda men de finns där under trädkronorna. Detta det nya kulturlandskapet är den senaste årsringen i landskapets långa tillväxthistoria. Nu när vi vet hur innehållsrikt det är och att det gömmer vår kulturhistoria förstår vi att vi måste vårda landskapet. Kulturlandskapet är våra rötter och vårt kulturarv. Nyttja det, njut av det men vårda det ömt. David Damell 24
Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Hansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Huseby - undersökning av en gränsbygd
Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Planerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena
Fibertillskott i Övra Östa
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2014:31 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fibertillskott i Övra Östa Övra Östa 3:7, 1:2, 5:1, Knista kyrka 1:1, 1:2, Tegelsta 1:1, Knista socken, Lekebergs
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett
Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet
Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling 2011. för
MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) för Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter Utställningshandling 2011 Förtätning ger möjligheten att skapa en intressantare och livaktigare miljö med
Heda 2009. Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt
Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida 2010-01-19 Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland Under våren kommer sex olika fornlämningar att undersökas i samband med ett planerat industriområde,
Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Silvervägen- En del av Sveriges transport historia
89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-
Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Fortbildning för lärare 2012
Glimmingehus Nordens bäst bevarade medeltida borg Fortbildning för lärare 2012 Glimmingehus - lärarfortbildning Glimmingehus erbjuder en rad olika fortbildningar för lärare med inriktning på framför allt
LOKAL UTVECKLINGSPLAN
LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E V E D E V Å G S O M Ä R I D Y L L E N I B E R G S L A G E N M E D N Ä
Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.
[b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och
Klovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Spöket i Sala Silvergruva
Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla
Sundskogen, Uddevalla, 2008
Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.
Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Suder-Mattesstatyn. Minneskullen vid sjösta
Suder-Mattesstatyn Minneskullen vid sjösta Suder-Mattes staty I slutet av 1500-talet ansåg Hertig Karl att obygden skulle odlas upp. I Finland rådde nöd i det s.k. klubbekrigets skugga och många svedjebrukande
Geologiresa. Klass 9A. 18-22 April 2005
Geologiresa Klass 9A 18-22 April 2005 Erik Cederberg 2004 Avresa Avresan skedde från Brommaplan klockan alldeles för tidigt men dom flesta kom i tid ändå... Stentufft! Första stoppet på resan var vid ett
Välkommen till Naturstig Miskarp
Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en
Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21
2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv
LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING
NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSER I STOCKHOLMSOMRÅDET Vägutredning ALTERNATIV FÖRBIFART STOCKHOLM LOVÖNS SENTIDA KULTURHISTORISKA UTVECKLING TYRÉNS Juni 2006 Marianne Klint 5664 1042 2(6) INNEHÅLL Sida Landsbygdsutvecklingen
Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011
Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa
MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Kaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Månsarp 1:69 och 1:186
Månsarp 1:69 och 1:186 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Månsarp socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:38 Anna Ödeén Månsarp 1:69 och 1:186
André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej, Jag heter Aragon. Jag och min far bor i en liten stuga i en liten stad kallas sed Wood. Här bor det inte många men vi odlar mat så det räcker till alla. Men vi har inte mycket
Amanda och Ronaldo hittar en skatt. En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby
Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan, Rinkeby Knutbyskolan, Rinkeby 2015 www.knutbyskolan.stockholm.se Amanda och Ronaldo hittar en skatt En bok av klass 1c Knutbyskolan,
q Smedgesäl en i Norge a
q Smedgesällen i Norge a Sagan är satt med typsnittet Ad Hoc kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på
Kilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Elkablar vid Bergs slussar
Rapport 2010:40 Arkeologisk förundersökning Elkablar vid Bergs slussar Intill RAÄ 110 och 115 Bergs slussar Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N
Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Texthäfte till delprov B Årskurs 6 Vikingatiden 1 Den här bilden visar vad som fanns i en grav från 900-talet. Graven hittades i staden Birka och innehöll skelettet
Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Texten är publicerad på Internet av projektet Öländska resor. Öländska hamnar Av Torbjörn Sjögren, 2000-03-05
Texten är publicerad på Internet av projektet Öländska resor Öländska hamnar Av Torbjörn Sjögren, 2000-03-05 Genom olika källor, kart- och fältstudier kan flertalet av Ölands hamnar och fiskelägen beläggas
AYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Sverige första lokomotiv fyller 10 år
Sverige första lokomotiv fyller 10 år 12 juni 2014 Sveriges äldsta lokomotiv firar tioårsjubileum (10-årsjubileum) under 2014. Hur går detta ihop? Svaret är, att Sveriges första lokomotiv, som kallades
Sagans värld. För vuxna, men även för barn!
Sagans värld För vuxna, men även för barn! 1 F OLKSAGOR Det finns massor av olika folksagor och många av dom är väldigt gamla så vissa sagor vet man inte när dom kom eller var. I början skrev man inte
Rapport Arkeologisk förundersökning. Kumla Odensala sn. Anders Wikström. Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum
Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och Rapporter från Sigtuna Museum Rapport Arkeologisk förundersökning Kumla Odensala sn Anders Wikström Meddelanden och
Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden
Mer information besöksmål och sevärdheter längs Järnleden Nässundet Norr om Hytte ligger "Nässundets Station - vedungsbageri och värdshus". Detta är inhyst i en byggnad som förr var järnvägsstation. När
Schaktning på Torget i Vimmerby
Schaktning på Torget i Vimmerby Fornlämning 313, Vimmerby Stad & Kommun, Småland Arkeologisk förundersökning, 2007 Veronica Palm Rapport April 2007 Kalmar läns museum & Västerviks Museum RAPPORT Datum
När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade
Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland
Planerad bergtäkt i Gillberga, Persnäs socken, Borgholms kommun, Öland Arkeologisk förstudie, 2003 Håkan Nilsson Kalmar läns museum. Rapport 2003 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en arkeologisk
SKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Väntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus
Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,
Upptäck vattendragens kulturarv!
Upptäck vattendragens kulturarv! Fastlandet och på Öland Stora Rör 4 november 2015 Coco Dedering, Kulturmiljöenheten Illustrationer i detta bildspel: Niklas Johansson Vattendragens kulturhistoriska betydelse
Kol 14-daterade hyttor i Örebro län. Generaliserad bild.
1-8 Kol 14-daterade hyttor i Örebro län. Generaliserad bild. Totala antalet medeltida hyttor enligt Atlas är 217 stycken.. Före 1200 Moshyttan, Järnboås Ekershyttan, Hammar Västerby hytta, Hammar Björnsjön,
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
MINI ROTSNUBBLAREN 2003/2 2003-09-26
2003-09-26 Hösten och mörkret är här och vi startar snart vår vinterträning. Innan dess så kan ni ju läsa lite om ett par semesteraktiviteter som gått av stapeln. Ordföranden har ordet. Det var ett tag
Illaren och det skånska köket genom historien
Illaren och det skånska köket genom historien Utvecklingen av människans matlagning har varit en långvarig process. Sederna och sätten har spridit sig från plats till plats samtidigt som lösningarna har
Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.
Kapitel 1 Resan. Äntligen är jag på väg till Spanien för att spela min första match med Real Madrid. Jag heter Marko och jag är 19 år gammal. Jag och min kompis Sergio är på väg med ett jätte stort kryssnings
Magnus Dahlanders personarkiv.
Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Magnus Dahlanders personarkiv. 2014-10-07 Historik Verksamhetstid 1899-1914, handlingarna omfattar åren 1844-1934. Magnus Dahlander (1862-1951) var stadsarkitekt i Örebro
Skapandet är det största i livet
Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet
Naturhistoriska museet
Vår Stockholmsresa! Medeltidsmuseet På torsdagen var vi på Medeltidsmuseet. Där fick vi gå själva och kolla på dem sakerna som fanns där. Vi såg en uppstoppad häst, skelett från medeltiden, gamla kläder
Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.
Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om
Varberga, Oxhagen och Markbacken Bostad. Mariebergs och Mosås tätorter Bostad. Pilängens industriområde Bostad. Lindesbergs tätort C.
Sida: 1 ( 6 ) 1801 1880048 Örebro tätort yttre 1880050 Örebro tätort inre 1880052 Örebro tätort C 1880053 Örebro tätort innercentrum 1801 1880053 Örebro tätort innercentrum 1801 1880052 Örebro tätort C
Gamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund
BILAGA 4 Gamla Pershyttan MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund 2001 Utsikt från Gråbergstippen. Bilden till vänster är tagen omkring 1900, bilden till höger hundra år senare år 2001. Bilderna visar hur
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se
Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010
Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon
ÄRADE LÄRARE OCH ELEVER. skol- och studiegrupper, som personligen
ÄRADE LÄRARE OCH ELEVER Den gamla Aurastaden har år för år utvecklats till en betydande vallfartsort för allt flera skol- och studiegrupper, som personligen önska lära känna dess mångsidiga sevärdheter.
Handledning till JASON XIV Expedition Koster
Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna.
Äventyret i Sjölandia HT 12- VT 13
Vetlanda kommun Kvarnens förskola Äventyret i Sjölandia HT 12- VT 13 Barnen på Ugglan är sugna på Äventyr igen. Genom vår egen Uggla Hedvig har vi fått kontakt med en god Sagofe som heter Miranda. Hon
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D
UTGRÄVNING 1 Öst Syd Vä s t B U N K E F L O S T R A N D Nord Morgonen var kylig. Det var första dagen på den nya utgrävningen. Ett arbetslag med arkeologer höll på att ta fram alla redskap. Utgrävningen
Svensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Forskargruppen på exkursion i Norrbotten tillsammans med referensgruppen 21 23 maj 2012
Forskargruppen på exkursion i Norrbotten tillsammans med referensgruppen 21 23 maj 2012 Som en uppstart på forskningsprogrammet hade vi ett seminarium och gjorde en exkursion i Norrbotten tillsammans med
BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna
BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna Britt-Marie Lennartsson Renovering av dammvall, ett projekt inom Vårda Vattendragens Kulturarv Bosgårdsfallet, Bosgård 1:15, Torups socken, Hylte kommun
www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping
www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk
FINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland
FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.
GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV
GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för
Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna.
Det var kväll, och bara de allra sista av solens alla strålar dröjde sej kvar i de översta ruskorna av grantopparna. I slaskhinken intill dörren mellan köket och verandan hade man glömt att lägga locket
Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov
Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad
11 12 10 23 13 14 15 22 21 20 9 7 6 8 156 19 16 5 17 1 2 3 Stomsås 4 18
11 12 23 13 15 14 7 17 5 1 2 3 Stomsås 4 18 8 6 19 16 9 10 9. Hökås utsiktsplats med övernattningsmöjlighet Detta är en förnämlig utsiktsplats, omkring 200 meter över havet, varifrån man har en milsvid
Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Tomtens lilla. Maskrosängel. Text & Bild: Margareta Juhlin. blå huset
Tomtens lilla Maskrosängel Text & Bild: Margareta Juhlin blå huset Tomtens lilla Maskrosängel ISBN 91-973991-0-8 Text & bild Margareta Juhlin Första upplagan november 2000 Grafisk form: Daniel Sjöfors
KLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt
Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt Detta pedagogiska material bygger på Västanå Teaters föreställning av Smid medan järnet är varmt som spelas 2014-2015. Materialet syftar
Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010
September 2010 Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010 I Västerbottens fjällvärld skulle en arkeologisk utredning göras i närheten av Hemavan. På ditvägen kunde man köra en smal, backig och kurvig
s o f t a? Bild: Pija Lindenbaum
s o f t a? Om du hade varit ung på medeltiden hade du förmodligen inte haft så mycket fritid som i dag. Så snart barnen kunde fick de börja arbeta och vid 10 12 års ålder tyckte man att de var vuxna. Skolor
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka