Psykisk hälsa barn och unga

Transkript

1 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverkansdokument Handlingsplan

2 Blomman som utgör bakgrunden i dokumentet symboliserar samverkan. Barnet, den unge och dess närstående är pistillen i blommans mitt medan kronbladen är de verksamheter som samverkar och hakar i varandra. Dokumentet är framtaget inom projektet modellområde, psykisk hälsa barn och unga. Underlaget kommer från styrgruppen, olika referensgrupper och medarbetare som engagerat sig i arbetet. Dokumentet ska revideras avseende handlingsplanen senast Hela dokumentet ska revideras senast Styrgruppens ledamöter: Erik Wargren, biträdande skoldirektör, skol- och barnomsorgsförvaltningen Jönköpings kommun (ordförande) Ylva Millback, fritidsdirektör, Fritid Jönköping Bo Samuelsson, chef individ- och familjeomsorgen, socialtjänsten Jönköpings kommun Stefan Elm, kommunchef, Eksjö kommun Ann Grännö Alm, verksamhetschef barn- och ungdomsenheten, Landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde Anette Sparf, verksamhetschef Rosenhälsans vårdcentral, Landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde Marit Gustafsson, verksamhetschef barn- och ungdomspsykiatrin, Landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde Linda Frank, koordinator Barndialogen i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län Huskvarna Projektgruppen för Modellområde, psykisk hälsa barn och unga Jönköping/Eksjö 2 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

3 Samverkan för barnens, de ungas och familjernas bästa Man kan med säkerhet säga att barn och unga i dagens Sverige som grupp på många sätt har det bättre eller i alla fall har bättre förutsättningar än tidigare. Den materiella standarden är högre, samhällsservicen, både den offentliga och den privat drivna, är mer utvecklad och barns och ungas valmöjligheter när det gäller utbildning är större än tidigare. Ändå nås vi av rapporter som säger att barns, och i synnerhet ungas, psykiska ohälsa ökar. Varför mår då inte barnen och de unga så bra som de har det? Ingen kan idag ge det helt säkra svaret på den frågan. Rapporterna visar ändå en tydlig bild av att den upplevda psykiska ohälsan hos i synnerhet unga och unga vuxna har ökat. När det gäller de mindre barnen finns inte samma entydiga signaler. Oavsett orsak så vet vi att många barn och unga, och deras familjer, behöver ett bättre och mer utvecklat stöd av samhället under perioder av barnets och den unges liv. Och stödet finns. Vi har i dag mer och bättre utvecklade resurser att hjälpa än någonsin tidigare. Men alltför ofta har vi svårigheter att ge stöd på ett samordnat och synkroniserat sätt så att effekterna för den som behöver hjälp blir så bra som möjligt. Med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting har Jönköpings läns landsting, tillsammans med Jönköpings och Eksjö kommuner, startat ett arbete för att främja den psykiska hälsan och motverka psykisk ohälsa för barn och unga. Arbetet kallas Modellområde psykisk hälsa barn och unga och leds av en styrgrupp bestående av tjänstemän från barn- och ungdomsverksamheterna. Dokumentet du håller i din hand har tagits fram av styrgruppen och avser Jönköpings kommun. Ett motsvarande dokument finns för Eksjö kommun. Vår förhoppning är att arbetet, med stöd av detta mål- och samverkansdokument, ska innebära bättre, mer samordnade och mer effektiva insatser för de barn och unga som behöver hjälp. Vi hoppas framför allt också på att det ska leda till att våra verksamheter, offentliga såväl som enskilda, blir ännu bättre på att arbeta på ett sätt som främjar den psykiska hälsan och att det därmed blir färre barn och unga som upplever psykisk ohälsa. Lisbeth Rydefjärd Landstinget i Jönköpings län Acko Ankarberg Johansson Jönköpings kommun Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 3

4 Vision Alla verksamheter som arbetar med barn och unga 0 till 18 år, såväl primärkommunala, landstingskommunala som enskilda aktörer, avser att göra en kraftfull ansats för att utveckla arbetet, allt ifrån hälsofrämjande insatser för alla barn till specialistinsatser vid allvarlig psykisk sjukdom. Utvecklingsarbetet ska ske i samverkan och i ömsesidigt utbyte mellan organisationerna med utgångspunkt från vetenskap och beprövad erfarenhet. Barnkonventionen Verksamheter som arbetar med barn och unga ska, oavsett organisationstillhörighet, utgå från en gemensam värdegrund för arbetet. Barnkonventionen ska vara en förenande ledstjärna. Barnkonventionens stadgar är både nationellt och internationellt antagna. Barnkonventionen ska användas som ett levande dokument, av såväl politiker och chefer som medarbetarna längst fram i organisationerna. I konventionen fastslås fyra grund- läggande principer om barns rättigheter: Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad Varje enskilt barns rätt att bli sedd som en egen individ och bli bemött med respekt Ur Barnkonventionen 4 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

5 Målgrupp Målgrupp för detta dokument är alla barn och unga 0 till 18 år, samt unga mellan 18 och 21 år inom skolan och socialtjänsten. Särskild uppmärksamhet ska riktas till de barn och unga som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av resurser. För barn och unga är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov och för detta krävs att de professionella synkroniserar sina insatser. Aktörer Utveckling av generella hälsofrämjande insatser, tidiga insatser till riskgrupper och insatser vid indikerade problem ska ske parallellt. Barnen och de unga är allas ansvar och därmed har offentliga såväl som privata aktörer lika stort ansvar att delta i detta utvecklingsarbete. Aktörerna för Jönköpings kommun är Fritid Jönköping, socialtjänsten, skol- och barnomsorgsförvaltningen och Kultur Jönköpings kommun. Aktörerna för Landstinget i Jönköpings län är barn och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomsmedicin, kvinnohälsovården, barnhälsovården, folkhälsoavdelningen, vårdcentralerna, folktandvården, vuxenpsykiatrin och logopedverksamheten. Privata aktörer är enskilda förskolor, fristående skolor och privata vårdgivare. Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 5

6 Begrepp I mål- och samverkansdokumentet benämns barn från 0 till 13 år barn, medan barn från 13 till 18 år benämns unga. Organisationer är ett samlande begrepp för de förvaltningar som verksamheterna ingår i, exempelvis socialtjänsten, skol- och barnomsorgsförvaltningen och landstinget. Professionella kallas medarbetare som är anställda i verksamheterna. Fortsättningsvis används följande begrepp: Aktörspyramid SKL-verktyg för att placera in verksamheternas uppdrag i en helhet. BHV Barnhälsovården. Elevhälsa Omfattar skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog och skolläkare. Första linje Verksamheter som arbetar med barn och unga med indikerat problem. Generell linje Verksamheter som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med alla barn och unga. Helhetssyn Barnets eller den unges hemsituation, relationer, skolsituation, fritid samt fysiska och psykiska hälsa ses i ett sammanhang där de olika delarna ömsesidigt påverkar varandra. IFO Socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Omfattar missbruksvård, försörjningsstöd och barn- och ungdomsvård. Insats Begrepp som används för att beskriva en handling som är inriktad på ett visst resultat. Intervention Ingripande/åtgärd i syfte att åstadskomma en förändring. KHV Kvinnohälsovården. Mödrahälsovård Omfattar kvinnohälsovårdens arbete med blivande och nyblivna föräldrar. Privata aktörer Här: enskilda förskolor, fristående skolor eller privata vårdgivare. Psykiska besvär Olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder När symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att kriterierna för en diagnos uppfylls. 6 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

7 Psykisk hälsa Tillståndet innebär att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk ohälsa En övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Samverkan Någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. SBU Samverkansorgan för barn och ungdomar (politiker och tjänstemän). Till SBU hör BBU (beredningsorgan) och LSG (lokala samverkansgrupper). Simple rules Metodiskt verktyg för att skapa rutiner i verksamheter. Socialtjänstens råd och service Omfattar fältsekreterargruppen, socionomerna på familjecentralerna, barngruppsverksamhet (Musslan), föräldrastödsgruppen, medling, stöd till unga brottsoffer och ungdomstjänst. Ej myndighetsfunktion. Specialistlinje Verksamheter som arbetar med barn med omfattande problematik som kräver specialistkunskaper. Synkronisering Åstadkomma samtidighet, samordning. Tidiga insatser Insatser i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Utredning Aktivitet som syftar till att samla information om barnets behov, bland annat genom intervjuer, kartläggningar, observationer, specialpedagogiska och/eller psykologiska test samt medicinska undersökningar. Utredningen utmynnar i en analys. Vård, Behandling Begrepp som används inom landstinget och socialtjänsten. Interventioner med rehabiliterande och habiliterande syfte. Åtgärdsprogram Begrepp som används i skolan för att beskriva vilka åtgärder som ska användas i syfte att hjälpa ett enskilt barn eller ungdom i skolan. Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 7

8 Strategiska förbättringsområden Hälsofrämjande arbete Det hälsofrämjande arbetet är av största betydelse för att ofödda barn, barn och unga ska garanteras en livssituation där hem, skola och fritid erbjuder goda och trygga miljöer. Det hälsofrämjande arbetet ska omfatta alla barn och unga i vårt samhälle. Organisationer med verksamheter som arbetar hälsofrämjande ska aktivt samverka för att förbättra barns och ungas livsvillkor. Mödrahälsovård, barnhälsovård, elevhälsa, tandhälsovård, fritidsförvaltning, folkhälsoavdelning, förskola/skola, kulturskola, socialtjänst och föreningsliv behöver ha ständig dialog där de organiserar och samordnar sina hälsofrämjande insatser. Samverkan Samverkan ska genomsyra alla verksamheter som arbetar med barn och unga, från politiken och den högsta ledningen till medarbetarna längst fram i organisationerna, såväl offentliga som enskilda. Organisationsutveckling och förändringar ska behandlas i ett tvärsektoriellt politiskt forum där konsekvensanalys av förändringar i organisationerna utförs utifrån barns och ungas behov under beaktande av barnkonventionen. Samverkanskompetens är en förutsättning för att samverkan ska bli effektiv och hjälpsam för barn och unga. Föräldrarna ska vara de viktigaste samverkansparterna och alltid inbjudas i delaktighet kring arbetet med barn och unga. Samverkanskompetens ska finnas inom varje verksamhet. 8 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

9 Vård och behandling Ansvar för vård och behandling ska finnas inom första linjens och specialistlinjens verksamheter. Varje verksamhet ska tydligt definiera vilket vård- och behandlingsuppdrag de har. Avgränsningsproblematik ska lösas genom tydlig samverkan mellan första linjens och specialistlinjens verksamheter. Under pågående vård och behandling ska barns och ungas hela livssituation beaktas. Vård och behandling ska inte ses som ett enskilt fenomen utan alltid ses i ett större sammanhang. Vård- och behandlingsansvaret ligger i första linjen och i specialistlinjen. Berörda aktörer i generella linjen omfattas av, och ska medverka i, aktiviteter som stödjer vård- och behandlingsmetoder. Kompetens Kunskapsbaserade arbetsmetoder ska genomsyra samtliga verksamheter. Det pågår en kraftig kunskapstillväxt inom samtliga områden. Utvecklingen innebär ökade krav på kunskap, färdigheter och utbildningssatsningar i samtliga verksamheter. Generalistkunskap, helhetssyn och möjlighet att erbjuda adekvat hjälp i barns och ungdomars närmiljö och vardag är grundförutsättningar för att kunna möta de stora volymerna vård och stöd som efterfrågas. Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 9

10 Handlingsplan Allt arbete i handlingsplanen kan påbörjas omgående och en del aktiviteter har redan påbörjats. Aktiviteterna ska senast vara genomförda vid slutet av markerat år. Styrgruppen har valt att utse en ansvarig funktion för varje aktivitet i handlingsplanen och har också till uppgift att följa det praktiska arbetet kring satsningarna för att kunna ge SBU underlag till uppföljning (se avsnittet om uppföljning). Övergripande samordning Samarbetsorganet för barn- och ungdomsfrågor (SBU) ska vara ledningsforum för landsting och kommun med syfte att synkronisera ledning, styrning och uppföljning. Ansvar Barndialogen ska vara den arena som ligger i framkant med att utveckla strategier och metoder för barn och unga. Barndialogen ska aktivt bjuda in och erbjuda utvecklingsstöd för både kommunens och landstingens verksamheter. Barndialogen ska inrätta en samverkansprocess som har i uppdrag att utveckla samverkan och utbilda i samverkan. Koordinator Barndialogen Modellområdets styrgrupp fortsätter sitt arbete under perioden Dess uppdrag ska vara att följa upp aktiviteterna i handlingsplanen. Styrgrupp Chefsforum ska upprättas efter behov med syfte att kontinuerligt informera, utveckla och samordna verksamheternas uppdrag. Styrgrupp Uppdragsbeskrivningar och rutiner Varje verksamhet ska arbeta enligt simple rules det vill säga: Ansvar Tydliggöra sina uppdrag och ansvarsområden. Styrgrupp Upprätta skriftliga rutiner som kontinuerligt följs upp och revideras avseende tidig upptäckt, samverkan, information om verksamheter och avvikelsehantering vid samverkansproblem. Styrgrupp 10 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

11 Hälsofrämjande och förebyggande Ansvar Föräldrasamverkan ska utvecklas på alla nivåer för att möjliggöra samverkan (samtycke, sekretess) mellan verksamheter när barns och ungas behov kräver detta. Styrgrupp Barnhälsovård och förskola ska utveckla samverkansformer som främjar barns hälsa generellt och för det enskilda barnet vid behov. Utvecklings- ledare BHV Mödrahälsovårdens förebyggande arbete för blivande och nyblivna föräldrar och samverkan med övriga aktörer ska utvecklas. Utvecklings- ledare KHV Livskunskap med socioemotionell träning ska genomsyra hela förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Chef skol- och barnomsorgsenheten Hälsokurvan ska göras i alla hälsosamtal i år 4, år 7 eller 8 och i år 1 på gymnasiet. Chef elevhälsan Den medicinska delen av elevhälsan ska utarbeta riktlinjer för barn och unga som efter genomfört hälsosamtal visar behov av särskilt stöd. Chef elevhälsan Förebyggande tandvård för riskbarn 0 till 6 år ska ske i samverkan med BVC, familjecentralerna och förskolan. Utvecklings- chef tandvården Föräldrar förebygger är ett generellt förebyggande program till föräldrar. Skola, socialtjänst och Fritid Jönköping ska samverka i programmet och ska erbjuda detta till föräldrar med barn från årskurs 6 9 och år 1 på gymnasiet. Chef skol- och barnomsorgsenheten De grupper som benämns Nätet, inom LSG, ska utvecklas. Dessa syftar till samverkan mellan skolan, Fritid Jönköping och socialtjänstens fältverksamhet för tidig upptäckt. Grupperna ska utveckla skriftliga överenskommelser avseende föräldrasamverkan, sekretess och handlingsplaner. Socialtjänstens områdeschef barn och ungdom Fritid Jönköping och landstingets folkhälsoavdelning ska vara kommunens och landstingets huvudansvariga kommunikatörer med det ideella föreningslivet. Tillsammans med föreningslivet ska det etableras strukturer för samverkan avseende hälsofrämjande arbete. Chef förening Fritid Jönköping Webbsidan ung036.se ska ha en ansvarig för fliken Hjälp mig, där ungdomars frågor ska besvaras snabbt och professionellt av profession med lokal anknytning. Chef barn och ungdom Fritid Jönköping Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 11

12 Rutiner för att tidigt upptäcka och åtgärda skolfrånvaro ska upprättas. Chef elevhälsan Föräldrautbildning/föräldragrupper ska samordnas och byggas ut och ska omfatta generella, första linjens och specialistlinjens behov. Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Samordnare av föräldrastödutbildningarna i kommun och landsting ska utses. Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Första linjens verksamheter Ansvar Tvärprofessionella samverkansteam ska skapas kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap. Aktörer i detta arbete är vuxenpsykiatri, mödra- och barnhälsovård samt socialtjänst. Utvecklingsledare BHV Skolsköterskornas uppdrag med enskilda stödsamtal och föräldrastöd ska förtydligas för att kunna erbjuda likvärdiga insatser. Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Skolkuratorernas uppdrag med enskilda stödsamtal och föräldrastöd ska förtydligas för att kunna erbjuda likvärdiga insatser. Skolkurator Psykologerna inom barnhälsovården och psykologerna i skolan ska upprätta samverkansavtal med tydliga uppdragsbeskrivningar för att undvika dubbelarbete för barn 0 till 6 år. med funktionsansvar Verksamhetschef landstingets barn- och ungdomsenhet Vårdcentralernas uppdrag att främja barns psykiska hälsa och utarbeta riktlinjer för vart vårdcentralerna ska hänvisa barn med psykisk ohälsa ska utvecklas genom FAKTA en arbetsgrupp som utformar dokument med rutiner för gränsdragningar och samverkan. Vårdcentralernas uppdrag avseende första linjens barn och ungdomspsykiatri måste klargöras, där ingår även de privata vårdgivarna. Verksamhetschef BUP Samverkansrutin mellan skolans uppföljningsansvarige för elever 16 till 21 år ska upprättas med socialtjänsten, elevhälsan, Fritid Jönköping och arbetsmarknadsavdelningen. Chef för gymnasieenheten 12 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

13 Resursskolan Bäckadal, en skola för gymnasieungdomar med omfattande social problematik, ska följas upp. Socialtjänstens områdeschef barn och ungdom Det gemensamma resursteamets (inom Enheten för barn- och elevhälsa) uppdrag ska utvecklas med fokus på uppdraget i förhållande till den egna verksamheten och specialistverksamheterna. I detta ligger att psykologerna inom förskola och skola ska ha en tydligare inriktning mot tidig vägledning och stöd med prioritet på förskoleklass till och med lågstadiet. Specialpedagoger i teamet och psykologer i förskola och skola behöver tillsammans med övrig elevhälsa undersöka hur de kan utveckla effektivare samverkansstrukturer. Chef elevhälsan Särskolans samordnarteam, socialtjänstens barn och ungdom, socialtjänstens LSS-handläggning, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, tandvården, skolans elevhälsa och barnhälsovården ska upprätta samverkansavtal för att samordna sina insatser och undvika dubbelarbete kring barn med funktionsnedsättning. Samordnare särskolan Specialistlinjens verksamheter Ansvar Specialistverksamheternas kompetens ska finnas med i strukturerade samverkansarenor. Specialistverksamheternas uppdrag måste vidgas avseende konsultativa uppdrag i samverkansteam med generella och första linjens verksamheter i anslutning till att första linjen tar ett större ansvar för lindrig psykiatrisk, psykosomatisk och psykosocial problematik. Verksamhetschef BUP Arbete med målet att skapa ett Barnahus i länet, det vill säga samverkan under ett tak mellan socialtjänst, rättsväsende och hälso- och sjukvård vid misstanke om allvarliga brott mot barn ska fortsätta. En sådan enhet har varit under utredning i några år men något beslut är ännu inte fattat. Socialtjänstens områdeschef barn och ungdom Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 13

14 Utbildning inom modellområdets mål- och samverkansdokument Ansvar Utbildning i Barnkonventionen Koordinator Barndialogen Utbildning i samverkan Koordinator Barndialogen Utbildning i MI motiverande samtal Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Utbildning i barns och ungas utveckling. Koordinator Barndialogen Utbildning för koordinatorer/samtalsledare i resursgrupperna. Koordinator Barndialogen Utbildningar inom verksamheternas ram Ansvar Utbildning i uppföljningsstrategier för chefer. Styrgruppen Utbildning för särskilda yrkesgrupper avseende föräldrautbildning. Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Utbildning i när psykologiska och specialpedagogiska utredningar ska genomföras och hur de används. Chef elevhälsan 14 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

15 Organisatorisk utvecklingsinriktning Ansvar För att åstadkomma en helhet med lättillgänglig vård och behandling för barn och unga (6 till 18 år) med lindrig psykiatrisk, psykosomatisk och/eller psykosocial problematik ska barn- och ungdomsmedicinska enheten få i uppdrag att upprätta en ny psykosocial enhet för denna målgrupp och deras familjer. Verksamhetschef landstingets barnoch ungdomsenhet Uppdraget för familjecentralerna där uppsökande arbete med riskgrupper särskilt beaktas ska revideras och förtydligas. Familjecentralernas samordnarfunktion ska förtydligas och utvecklas. Verksamhetschef landstingets barnoch ungdomsenhet Skol- och barnomsorgsförvaltningens psykologer och specialpedagoger i gemensamma resursteamet ska utöka sitt ansvar för unga upp till och med gymnasiet. Chef elevhälsan Resursgruppsarbete, det vill säga individuellt sammansatta team, för barn som behöver tvärprofessionell hjälp ska upprättas. En koordinator utses och får till uppgift att samordna och följa upp insatserna för barnet i en gemensam handlingsplan. Styrgruppen Rektorsområdenas specialpedagoger ska på rektors uppdrag ha ett huvudansvar för att samordna insatser kring förskolebarn. Områdeschef skol- och barnomsorgsförvaltningen Alla elever - också de som har behov av särskilt stöd - har rätt att få det stöd de behöver på sin egen skola. Skolan behöver därför kompletteras med kompetens och vardagsnära stöd från andra verksamheter, främst från socialtjänsten och fritidsförvaltningen. De berörda huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att utveckla sina organisationer så att skolan får detta stöd. Om en elev - i undantagsfall - behöver undervisning i särskild undervisningsgrupp utanför sin skola, har eleven rätt att där få tillgång till en personalgrupp med såväl pedagogisk och familjestödjande kompetens som behandlingskompetens. Biträdande skoldirektör En samlad alkohol- och drogenhet för ungdomar mellan 13 och 18 år ska upprättas. Idag är uppdraget delat mellan Ungdomsmottagningen och socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet. Socialtjänstens chef IFO Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 15

16 Utvärdering Förbättringsarbetet kommer att följas upp med hjälp av följande indikatorer som var och en innehåller flera mått. Utöver detta används de nationella, regionala och lokala undersökningar som är relevanta för förbättringsarbetet. Hälsokurvan/psykisk hälsa Skolsköterskan erbjuder hälsosamtal till barn och ungdomar i förskoleklass, grundskolan och på gymnasiet. Mätningen utförs i år 4 samt år 7 eller 8 och i år 1 på gymnasiet där hälsosamtalet utförs med hjälp av hälsokurvan. Barnen/ungdomarna svarar på ett antal frågor där en del med fem frågor som rör psykisk hälsa ingår. Frågorna handlar om hur barnet känner sig, stress, fysiska besvär t.ex. magont, huvudvärk, om de är oroliga, rädda eller har svårt att sova. Detta kan sedan följas fråga för fråga på kommunal nivå. Skolfrånvaro Motivet för att motverka skolk är att ge barn och ungdomar så goda livschanser som möjligt. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för senare svårigheter. Dessutom kan bristen på tillsyn från vuxna leda till andra problem. Skolfrånvaro på högstadiet registreras i Jönköping med hjälp av Skol-Kompassen. Skolfrånvaron kan också sättas i relation till betyg. Skolresultat Det har visat sig i undersökningen Ung livsstil, som är en studie av högstadiets elever och gymnasieelever i Jönköping, att ju bättre hälsa eleverna har desto bättre skolbetyg har de. Det finns också studier som visar att goda skolprestationer med fullständiga betyg är en skyddsfaktor för senare svårigheter. De nationella proven görs regelbundet i skolan och kan följas upp på skolnivå. Aktualiseringar inom socialtjänsten/återaktualiseringar inom socialtjänsten Barn har rätt att växa upp under trygga och goda förhållanden. Genom statistik över hur många ansökningar, anmälningar och återanmälningar som görs kan man följa om de åtgärder som görs inom kommunen påverkar antalet anmälningar som görs till socialtjänsten. Önskvärt vore också att genom BBiC formulären kunna följa anledningen till anmälan. Nybesök inom barn- och ungdomspsykiatrin Genom att mäta antal nybesök till barn- och ungdomspsykiatrin kan man få en indikator på effekterna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i generella och första linjen. Tandhälsa hos de små barnen Barns tandhälsa har stark koppling till psykosociala levnadsförhållanden. Genom att följa upp barnens tandhälsa kan man få en indikator på effekterna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i generella linjen. 16 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

17 Uppföljning SBU, i sin framtida utformning, har det övergripande politiska ansvaret för att aktiviteterna i modellområdets handlingsplan genomförs. Resultaten av aktiviteterna i modellområdets handlingsplan följs upp genom arbetet med kvalitetsindikatorerna. för att engagera och inspirera de ansvariga för att aktiviteterna i modellområdets handlingsplan genomförs. Styrgruppen för modellområdet ansvarar för att synkroniseringsandan etableras och utvecklas i organisationerna. Styrgruppen för modellområdet ansvarar Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 17

18 Samverkansavtal/överenskommelser Barn, unga och deras föräldrar ska säkerställas ett väl utvecklat hälsofrämjande arbete i barnets vardagsmiljö, rätta stödåtgärder vid indikerade problem och väl bedömd och därtill adekvata behandlingsinsatser om barnets behov kräver detta. Ibland räcker inte den egna verksamhetens kompetens för att hjälpa barnet, utan ytterligare en eller flera verksamheter måste engageras, för att tillgodose barnets eller den unges behov av stöd, vård och behandling. Skriftliga samverkansavtal/överenskommelser inom och mellan organisationer ger mandat och ett tydligt stöd för verksamheterna att samverka. Nedan redovisas verksamheter som genom projektet uttryckt särskilt stora behov och där samverkansavtal/överenskommelser ska upprättas. Verksamheter som inte omnämns nedan kan själva identifiera behov av, och upprätta, samverkansavtal/överenskommelser med sina samverkanspartners. Följande samverkansavtal/överenskommelser ska upprättas mellan: SBU, landsting och kommun. Barndialogen, landsting och kommun. Fritid Jönköping, landstingets folkhälsoavdelning, länsstyrelsen, socialtjänstens råd och service, skol- och barnomsorgsförvaltningen. Mödra- och barnhälsovård, förskolan, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, tandvården, socialtjänstens barn och ungdom, landstingets specialistverksamheter för barn och unga, landstingets vårdcentraler, privata vårdcentraler samt vuxenpsykiatriska kliniken. Elevhälsan, socialtjänstens barn och ungdom, socialtjänstens funktionshinderomsorg, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, barnhälsovården samt landstingets specialistverksamheter för barn och unga. Socialtjänstens barn och ungdom och landstingets specialistverksamheter för barn och unga. Den nya psykosociala enheten, elevhälsan, landstingets vårdcentraler, privata vårdcentraler, socialtjänstens barn och ungdom, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, landstingets specialistverksamheter för barn och unga samt ungdomsmottagningen. 18 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

19

20 Modellområde, psykisk hälsa barn och unga 2010 Grafisk form: Tina Petersson Foto: Anna Ross och Madeléne Söderström