Psykisk hälsa barn och unga

Transkript

1 FÖRDJUPNINGSDOKUMENT TILL Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverkansdokument med handlingsplan

2 Med samverkan menas i detta dokument:...när någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. Strategier för samverkan, Socialstyrelsen m.fl. (2007) Dokumentet är framtaget inom projektet modellområde, psykisk hälsa barn och unga. Underlaget kommer från styrgruppen, olika referensgrupper och medarbetare som engagerat sig i arbetet. Dokumentet är en fördjupning till Mål- och samverkansdokument med handlingsplan daterat Huskvarna Projektgruppen för Modellområde, psykisk hälsa barn och unga Jönköping/Eksjö. Dokumentet är författat av Marie Rahlén med undantag för avsnittet Utvärdering med hjälp av indikatorer som är författat av Karina Huus. 2 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

3 INNEHÅLL Inledning...5 Syftet med fördjupningsdokumentet...5 Modellområdets uppdrag...6 Vision Barnkonventionen...13 Fyra strategiska områden...16 Hälsofrämjande och förebyggande arbete...16 Samverkan...22 Vård och behandling...25 Kompetens...35 Handlingsplan Förbättringsprocesser...39 Övergripande samordning...39 SBU Barndialogen Modellområdets styrgrupp/chefsforum Uppdragsbeskrivningar och rutiner...43 Simple rules, enkla regler Hälsofrämjande och förebyggande...44 Föräldrasamverkan... Mödrahälsovårdens förebyggande arbete Livskunskap Hälsokurvan Guide till hälsokurvan Förebyggande tandvård Föräldrar förebygger Nätet Fritid och folkhälsoavdelningen Webbsidan ung036.se Rutiner för skolfrånvaro Föräldrautbildning Samordnare av föräldrautbildningarna Första linjens verksamheter...54 Tvärprofessionella samverkansteam Skolsköterskornas uppdrag Skolkuratorernas uppdrag Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 3

4 Psykologerna inom barnhälsovården och inom skolan Vårdcentralernas uppdrag Samverkansrutin för skolans uppföljningsansvar Resursskolan Bäckadal Det gemensamma resursteamet inom elevhälsan Barn med funktionshinder Specialistlinjens verksamheter...60 Specialistverksamheternas kompetens Barnahus Organisatorisk utvecklingsinriktning...62 Psykosocial enhet Familjecentralerna Utbildningsförvaltningens psykologer och specialpedagoger Resursgruppsarbete Rektorsenheternas specialpedagoger samordnande insatser Hemskolans utveckling områdesenheter i samverkan Samlad alkohol och drogenhet Utvärdering med hjälp av indikatorer...70 Hälsokurvan/psykisk hälsa...70 Skolfrånvaro...72 Skolresultat...73 Aktualiseringar inom socialtjänsten/återaktualiseringar inom socialtjänsten...74 Nybesök inom barn- och ungdomspsykiatrin...75 Tandhälsa hos de små barnen...76 Samverkansavtal/överenskommelser...77 Reflektioner från projektgruppen...78 Utmaningar att diskutera kring...80 Referenser...82 Modellområdets arbete...82 Forsknings- och utvecklingsområdet...85 Bilaga - Aktörspyramiden Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

5 INLEDNING Syftet med fördjupningsdokumentet Fördjupningsdokumentet är ett bakgrundsmaterial till det mer kortfattade mål- och samverkansdokumentet. Fördjupningsdokumentet är ingen vetenskaplig rapport utan dess syfte är att ge styrgruppen, politiker, ledningsgrupper, referensgrupper, medarbetare och andra intresserade, en något fördjupad beskrivning av vad som mynnat ut i mål- och samverkansdokumentet. Texten i detta dokument kan ses som ett resonemang som pendlar mellan information, synpunkter från modellområdesprojektets referensgrupper, samverkansteorier, utdrag från verksamhetsbeskrivningar och reflektioner från projektgruppen. Alla förslag på förbättringar som inkommit under projekttiden har kunnat sammanfattas under fyra strategiska områden, vilka är följande: Hälsofrämjande och förebyggande Samverkan Vård och behandling Kompetens Egentligen kan man säga att tre strategiska områden ska förbättras med hjälp av det fjärde strategiska området kompetens. Dokumentet kommer inledningsvis att beskriva modellområdets uppdrag och organisation därefter fördjupa resonemanget kring de fyra strategiska områdena och slutligen resonera kring de aktiviteter i handlingsplanen som har identifierats och prioriterats som viktiga förbättringsområden. Skrivandet av dokumentet har pågått under mer än ett halvår och under den tiden har förändringar skett. Det mesta är justerat i dokumentet men projektgruppen ber om överse- Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 5

6 ende med att vissa avsnitt inte är helt uppdaterade. Dessutom vill projektgruppen understryka att några verksamheter fått mindre utrymme än andra vilket på inget sätt betyder att dessa verksamheter är mindre viktiga. Författarna till detta dokument är projektgruppen för modellområdet och benämns i texten som projektgruppen. Personer som arbetar i verksamheter benämns medarbetare. Representanter för verksamheter benämns aktörer. Projektgruppen har valt att så långt som möjligt ha en löpande text utan avbrott för källhänvisningar, med undantag för de tillfällen källhänvisning känns viktigt. Det som i dokumentet benämns kartläggningen, är all den information som hämtades in under projektets första år. Referenser till forskning finns i litteraturhänvisningen som avslutar dokumentet. Modellområdets uppdrag Jönköpings kommun, tillsammans med Eksjö kommun och Landstinget i Jönköpings län är utvalda av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att vara ett av 14 modellområden i det nationella utvecklingsarbetet som Socialdepartementet initierat. Tillsammans har parterna påbörjat ett utvecklingsarbete med syfte att förbättra det gemensamma arbetet kring barn och unga. Detta fördjupningsdokument kommer att utgå från Jönköpings kommun och landstingets verksamheter i samma område (fortsättningsvis benämnt Jönköpings kommun och landstinget). Modellområdets uppdrag är att utveckla det hälsofrämjande arbetet för att stärka barns och ungas psykiska hälsa och att förbättra vård- och behandlingsarbetet för barn och unga med psykisk ohälsa. Bakgrunden till att 14 modellområdesprojekt har startat runt om i landet är rapporter om att barns och ungas upplevda psykiska 6 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

7 ohälsa har ökat och att gemensamma satsningar mellan kommun och landsting är nödvändiga för att möta barnen med en helhet. Modellområdets projektgrupp och styrgrupp utarbetade under våren 2010 ett mål- och samverkansdokument för Jönköpings kommun och landstinget. Underlaget för mål och samverkansdokumentet är hämtat från kartläggningsarbetet som pågick under hösten 2009 och några månader in på år I kartläggningsarbetet ingick att hämta in information från landstingets och kommunens verksamheter som arbetar med barn och unga. Vidare ingick att arbeta med så kallade aktörs- och samverkansanalyser där verksamhetsföreträdarna fick placera in sina verksamheter utifrån uppdragen och också kartlägga samverkansarbetet. Under hösten 2009 hölls tre dialogkonferenser där sammanlagt cirka 240 medarbetare inbjöds att medverka och påverka vilka förbättringsområden som de önskade att prioritera i modellområdesarbetet. Projektledaren har intervjuat verksamhetscheferna inom landsting och kommun, samlat information från samtliga referensgrupper som tillhör projektet och träffat arbetsgrupper som alla bidragit till de förslag om riktlinjer som ligger till grund för mål- och samverkansdokumentet. Modellområdets nationella projektkansli vid SKL har varit till stor hjälp under arbetets gång med att inspirera, engagera, anordna utbildningar och bidra med verktyg som hjälpt till att samla information. Modellområdesprojektets ambition är att öka kunskaperna om; samverkan, synkronisering och betydelsen av rutiner för att på så vis underlätta medarbetarnas arbetstillvaro och ge möjlighet att utföra ett ännu bättre arbete för barn och unga. Medarbetarna inom verksamheterna har själva medverkat till vilka utvecklingsområden som ska prioriteras. Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 7

8 Målgrupp Målgruppen för modellområdesprojektet är barn och unga 0 till 18 år, samt unga mellan 18 till 21 år inom skolan och socialtjänsten. Modellområdets projekt omfattar alla barn varför det är ett självklart uppdrag för projektgruppen att även knyta enskilda förskolor och fristående skolor till projektet. Under höstterminen 2010 har representanter för enskilda förskolor och fristående skolor träffats regelbundet för information, dialog och medverkan i projektets utvecklingsförslag. Utbildningsförvaltningen behöver utveckla regelbunden dialog med de fristående skolorna och de enskilda förskolorna. Vårdcentralerna har genomgått en omorganisation vilket inneburit att privata vårdcentraler etablerats genom det så kallade vårdvalet. Även de privata vårdgivarna omfattas av modellområdets utvecklingsområden. Aktörer Barn och unga är allas ansvar och därmed har offentliga såväl som privata aktörer lika stort ansvar att delta i detta utvecklingsarbete. Aktörerna för Jönköpings kommun är Fritid Jönköping, Kultur Jönköpings kommun, socialtjänsten och utbildningsförvaltningen. Aktörerna för Landstinget i Jönköpings län är barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdoms medicin, kvinnohälsovården, barnhälsovården, folkhälsoavdelningen, vårdcentralerna, tandvården, vuxenpsykiatrin och logopedverksamheten. Privata aktörer är enskilda förskolor, fristående skolor och privata vårdgivare. Projektets styrgrupp Projektets styrgrupp med suppleanter är sammansatt av verksamhets- och förvaltningsrepresentanter från landstingets barn- och 8 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

9 ungdomsverksamheter, socialförvaltningens barn och ungdomsenhet, utbildningsförvaltningen och Fritid Jönköping. Kultur Jönköpings kommun engagerades i modellområdesarbete i oktober 2010 och ingår sedan dess i styrgruppen. Styrgruppen har träffats en gång per månad tillsammans med projektgruppen, för att leda och stödja utvecklingsarbetet. Styrgruppen har visat stort engagemang och en tydlig vilja att samverka och medverkat till att modellområdets utvecklingsarbete fått genomslagskraft i förvaltningarna. Politiken Landstings- och kommunpolitiken har följt modellområdets projektarbete med intresse och engagemang. Vid årsskiftet 2010/2011 fattade både kommunfullmäktige och landstingsstyrelsen beslut om att handlingsplanen i mål- och samverkansdokumentet ska genomföras. God vård och utbildning Det är viktigt att framhålla att modellområdets kartläggning inte visar några allvarliga brister i utbildning, vård och omsorg i Jönköpings kommun och landstinget, eller i samverkan mellan dessa verksamheter. Tvärtom beskrivs många goda exempel på samverkansoch utvecklingssatsningar inom barn- och ungdomsverksamheterna. Kartläggningen visar att det inte råder allvarliga missförhållanden någonstans, men det finns, i likhet med flera andra kommuner och landsting i Sverige, behov av att kraftfullt samordna och tydliggöra uppdragen för varje verksamhet. Det finns många aktörer som arbetar med barn och unga, från hälsofrämjande arbete till omfattande insatser för de med svår problematik. Det framkom i projektets kartläggningsrapport att det kan vara svårt för de professionella att veta vart de ska vända sig när barn och unga behöver mer hjälp än vad den egna verksamheten kan erbjuda. Om inte de professionella har klart för sig var hjälpen finns att få, hur är det då för familjerna att hitta rätt? Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 9

10 Resurser Vid flera tillfällen har önskemål om mer resurser kommit upp som en lösning på svåra arbetssituationer. Inom modellområdesprojektets ram ingår inte att kartlägga bristen på resurser. Modellområdet ser i första hand till de resurser som redan finns och hur man kan använda resurserna på ett ännu bättre sätt. Projektets metod Modellområdets projektgrupp använder den lärande organisationens metod med vision, dialog och delaktighet som nyckelbegrepp (Albinsson, 1998). Dialog och delaktighet ger goda förutsättningar för att genomföra ett förbättringsarbete. Projektgruppen har från början levt med stora förväntningar från verksamheterna om vad som ska åstadkommas genom projektet. Samtidigt har projektgruppen återkommande påmint om att detta är ett utvecklingsarbete som ska fortgå efter att projektgruppen avslutat sitt arbete, och det är verksamheterna själva som påverkar vad utvecklingsarbetet får för resultat. Projektet ska ses som en fortsättning av en utvecklingsprocess snarare än ett tillfälligt projekt. Modellområdets projektgrupp vill nå ut till alla som arbetar med barn och unga i området. Projektgruppen informatör har utarbetat en lokal hemsida där all information läggs ut, och projektet har engagerat flera referensgrupper som medverkar och påverkar projektarbetes innehåll och förslag till förbättringar. Modellområdets styrgrupp leder projektarbetet och har mandat att ta beslut om vilka förbättringsområden som ska prioriteras och föras vidare till de politiska nämnderna. Modellområdesprojektets uppgift är också att föreslå metoder för hur förbättringarna ska genomföras och följas upp efter projekttidens slut. 10 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

11 Samverkan har redan startat Styrgruppen och referensgruppen för verksamhetsföreträdare består av företrädare från både kommun och landstinget. Redan från projektets start har företrädarna fått arbeta tillsammans över verksamhets och organisationsgränser. Olika kulturer med olika yrkesutbildning, uppdrag och begreppsanvändning har mötts. Gemensamt är att alla arbetar för barn och unga exempelvis inom barnhälsovården, på skolor och fritidsgårdar eller i ett skede där barn och unga behöver särskilt stöd, vård eller behandling. Referensgruppen för verksamhetsföreträdare består av cirka 30 personer som har träffats en eftermiddag per månad sedan oktober Referensgruppen för verksamhetsföreträdare har arbetat med uppgifter i olika gruppkonstellationer och därmed påbörjat ett samverkansarbete över verksamhetsgränserna. Nationellt samarbete Modellområdets projektledare träffar den nationella projektledargruppen en dag per månad och hela projektgruppen har vid flera tillfällen deltagit i nationella utbildningsdagar som arrangerats av modellområdesprojektets centrala kansli i Stockholm. Det sker ett kontinuerligt utbyte av kunskap, synpunkter och diskussioner mellan de 14 modellområden som ingår i det nationella projektet. Den nationella projektledningen ger i sin tur regelbunden information om framstegen och svårigheterna i modellområdenas utvecklingsarbeten till socialdepartementet som initierat och finansierar projektet. Omfattning Uppdraget för modellområdesprojektet är omfattande:...att koordinera och synkronisera utvecklingsarbetet kring barn och ungdomars psykiska hälsa och förbättra tillgängligheten till insatser mot psykisk ohälsa (SKL:s positionspapper 2009). Det finns många verksamheter i Jönköpings kommun inom barn och ungdomsare- Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 11

12 nan. Projektgruppen har ansträngt sig för att så många som möjligt av dem ska vara representerade i referensgruppen. Under våren har mål- och samverkansdokumentet tagit form som ett resultat av kartläggningen och all information som framförts i arbetet i styrgruppen och referensgrupperna. I stort sett har representanter från alla verksamheter fått möjlighet att uttrycka sina synpunkter och önskemål, och materialet har därför blivit omfattande. I juni 2010 godkände modellområdets styrgrupp mål- och samverkansdokumentet i sin helhet. Under projektets gång har det framkommit önskemål om fler förbättringsområden som inte kommit med i handlingsplanen ex: förbättrad samverkan kring ensamkommande flyktingbarn kunskap om invandrarbarns situation barn i fattigdom förbättrad samverkan kring barn i våldsmiljöer Projektgruppen vill i detta dokument uttrycka att barn i behov av extra stöd oavsett vilken problematik det handlar om ska ha rätt att få kvalificerat stöd, vård eller behandling inom den eller de verksamheter som har ansvar för kompetensen. Projektgruppens övertygelse är att även de förbättringsområden som inte nämns i handlingsplanen kommer att få kraftig draghjälp av utvecklingsarbetet som pågår inom barn och ungdomsarenan. 12 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

13 Organisation för Modellområdet Jönköping SKL Nationell projektledning Lokal styrgrupp landsting och kommun Referensgrupp forskning och utvecklin Lokal projektgrupp Jönköping/Eksjö Referensgrupp verksamhets-sföreträdare landsting och kommun Referensgrupp brukare föräldrar ungdomar Referensgrupp fristående skolor och enskilda förskolor Vision Barnkonventionen Allt hör ihop Projektet har valt Barnkonventionen som vision och gemensam värdegrund för våra organisationer. En vision ger oss en bild av framtiden. En målsättning förmedlar en verksamhets roll i att skapa denna framtid, klargör dess primära syfte och berättar för oss vad vi ska göra just nu. Policy, rutiner och aktiviteter beskriver hur det dagliga arbetet ska genomföras i syfte att nå målsättning och vision. Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 13

14 Projektets olika organisationers verksamheter styrs av olika lagstiftningar, policies och terminologier som för det mesta enar oss men som ibland splittrar och försvårar arbetet. Inom projektet finns en gemensam uppfattning att det förbättringsarbete vi har att utföra, behöver en gemensam grund och en vision, något att hålla sig till när vi hamnar i svåra samverkanssituationer eller när vi ska bygga upp nya samverkanskonstellationer. För tjugo år sedan fastlade förenta nationerna FN, Barnkonventionens stadgar. Alla världens länder, med undantag för USA, har skrivit under på att de ska följa den. I modellområdets kartläggning uppger verksamheterna att Barnkonventionen är känd för dem som arbetar med barn och unga. Barnkonventionens stadgar är allomfattande för att säkerställa barns och ungas hälsa och finns inskrivna i flera verksamhetsberättelser som en vision man utgår ifrån. Det framkom dock under kartläggningsarbetet att barnkonventionen inte används aktivt i utvecklings- och förbättringsarbetet såsom formulerats i några verksamhetsbeskrivningar. Modellområdets projektgrupp och styrgrupp anlitade Elisabeth Englund, institutionen för barn och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, i maj Elisabeth Englund har under flera år arbetat med att informera och även forskat på hur barnkonventionen efterlevs i kommunernas och landstingens beslutsprocesser kring barn och unga. Elisabeth Englund framhåller vikten av att metodiskt utveckla arbetet genom att använda checklistor såväl i de politiska nämnderna som i ledningen och ute i verksamheterna. Checklistorna ska tillämpas vid beredning i facknämnder så att Barnkonventionens stadgar beaktas vid beslutsfattandet. Checklistan prövar besluten gentemot gällande lagstiftning, Barnkonventionens stadgar, aktuell forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet och barns och ungas egna åsikter. Barndialogen kommer att anordna utbildning om Barnkonventionen med start Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

15 Samtidigt som modellområdesprojektet tog beslut om att Barnkonventionens stadgar måste ha starkare kraft över barn och ungdomsarbetet, kom regeringskansliet ut med ett förslag om strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232). Strategin lyder: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad det innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Dessa punkter går helt i linje med det arbete som präglat och kommer att fortsätta prägla verksamhetsföreträdarnas ambitioner. Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 15

16 FYRA STRATEGISKA OMRÅDEN Hälsofrämjande och förebyggande arbete I ett övergripande samhälls- och förebyggande arbete måste folkhälsoarbetet med förebyggande insatser lyftas fram. Att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa är grundläggande både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Det är välkänt att möjligheterna att bryta en negativ utvecklingsbana med beteendeproblem hos barn är större när insatserna erbjuds tidigt än om de kommer senare under uppväxten. Därför behöver primärpreventiva eller generella insatser med syfte att främja psykisk hälsa utvecklas. Exempel på sådana är föräldrautbildning, livskunskap i skolan, information och rådgivning om droger, stresshantering, hälsosamma matvanor, fysisk aktivitet och sömn. Hälsocertifiering Ett gott exempel på primärpreventivt arbete är utbildningsförvaltningens ambition att förbättra barns och ungas hälsa med hälsocertifieringen som pågår sedan 2007 där målet är att alla kommunala skolor och förskolor ska vara hälsofrämjande skolor. Det innebär att personalen får besvara ett stort antal frågor kring hur man arbetar med rörelse och idrott, matvanor, allergier, ljudnivåer i skolan med mera. För skolor som har årskurs 7 9 ingår också frågor kring tobak, alkohol och narkotika. Hälsocertifieringen kan bidra till att visa på konkreta friskfaktorer, höja skolorna kvalitet i hälsofrågor och bidra till att både elever och personal gör mer hälsosamma livsstilsval. En god fysisk hälsa betraktas som en skyddsfaktor för barn och unga. Det hälsofrämjande kultur och föreningslivet Fritidsaktiviteter i idrott och kultur är skyddsfaktorer för barn och 16 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

17 unga. Det är därför viktigt att motivera och stödja barn och unga att hitta aktiviteter som hjälper till att stärka självförtroendet och självkänslan. Ideella ledare kan uppmuntra och stödja barn att påbörja eller fortsätta en fritidsaktivitet. Ju större bredd och variation vi kan erbjuda i fritidsaktiviteterna desto större är möjligheten att fånga in så många barn som möjligt i positiva och hälsofrämjande miljöer. Det behövs ökad medvetenhet inom alla verksamheter om hur viktigt det hälsofrämjande arbetet är och hur stor betydelse en enskild tränare eller ledare kan ha för barn och unga. Tidiga insatser, tidig upptäckt Nationellt använder man begreppet tidig upptäckt. Kunskap i att tidigt upptäcka barns psykiska ohälsa är avgörande för att öka möjligheten att hjälpa barnet så tidigt som möjligt. Medarbetare inom mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård och förskola uttrycker att de kan se mycket tidigt vilka barn som kan behöva extra stöd. Det har framkommit under kartläggningen både lokalt och nationellt, att det är svårt att gå från tidig upptäckt till handling. Medarbetare uppger svårigheten med att de inte riktigt vet hur de ska gå tillväga och ser en risk att förlora kontakten med föräldern om de gör fel eller går för hårt fram. Detta argument är vanligt förekommande i fler yrkesgrupper och befäster vikten av metodisk utveckling som hjälper medarbetarna att våga bjuda in föräldrarna till uppriktig dialog. Mödrahälsovård, barnhälsovård, skolhälsovård och tandvård Mödrahälsovården, barnhälsovården, tandvården och skolhälsovården träffar alla barn och har därför unik möjlighet att upptäcka psykisk ohälsa tidigt. Skolsköterskorna använder ett gemensamt verktyg som hjälper dem att uppmärksamma och fånga upp barn och unga med tecken på psykisk ohälsa Hälsokurvan. Hälsokurvan är ett manualbaserat verktyg som utvecklats av primärvårdens Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 17

18 forsknings- och utvecklingsenhet och som används även i andra landsting och kommuner i länet. En skolsköterska i länet arbetar med att utveckla en vägledningsguide som åtgärdsstöd för skolsköterskorna efter utförd hälsokurva. Några exempel på aktörer som ger tidiga insatser I bästa fall är de tidiga insatserna, inom landsting och kommun, fullt tillräckliga för att hjälpa barnet. Nedan följer exempel på aktörer som arbetar med tidiga insatser: Inom kvinnohälsovården ligger uppdraget mödrahälsovård som kan räknas som den första och allra tidigaste insatsen i barnets ännu ofödda liv. (Generella och första linjen) Barnhälsovården träffar näst intill alla barn under de första fem levnadsåren och genomför vid dessa träffar ett basprogram med fastställd kravspecifikation. Inom barnhälsovården finns psykologer som tillsammans med barnhälsovårdens sköterskor kan stödja föräldrarna i ett tidigt skede. Inom barnhälsovården görs en screening avseende föräldrarnas psykiska mående vilket bidrar till att föräldrar i behov av särskilt stöd kan fångas upp tidigt. (Generella och första linjen) Tandvården träffar alla barn från 0 19 år och här finns stora möjligheter att upptäcka och vägleda barn, unga och föräldrar vidare till rätt hjälp i tidigt skede. (Generella, första och specialistlinjen) Specialpedagogerna ute i rektorsenheterna är i regel de första som vidtalas när pedagogerna behöver stöd omkring barnen. Deras roll har tydliggjorts i handlingsplanen som den samordnande länken för de mindre barnen som har behov av att få hjälp av fler verksamheter. (Generella och första linjen) Skolkuratorerna finns i huvudsak på högstadiet och gymnasiet och 18 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

19 deras främsta uppdrag är att erbjuda stödsamtal till eleverna och även till deras föräldrar. (Generella och första linjen) Elevhälsan med skolans psykologer och specialpedagoger i gemensamma resursteamet, skolhälsovården, skolkuratorer och specialpedagogerna ute i rektorsområdena, är en tidig insats för barn och unga med skolrelaterade bekymmer som exempelvis inlärningssvårigheter och koncentrationssvårigheter. Nya skollagen som träder i kraft 2011 föreskriver att det ska finnas elevhälsa med psykosocial, medicinsk, pedagogisk och psykologisk kompetens knutna till skolan. Referensgruppen för verksamhetsföreträdare har påtalat behovet av psykologer för gymnasielever. Psykologerna i skolan har sedan minst ett år tillbaka större efterfrågan på sina tjänster än vad de hinner med. Detta har bidragit till att psykologernas uppdrag måste ses över. Handlar det om uppdragsförändringar och/eller behövs resursförstärkningar? Chefen för elevhälsan arbetar med att se över elevhälsans hela uppdrag i nära samarbete med rektorer och pedagoger ute på skolorna samt övriga berörda verksamheter i nära samverkan. (Generella och första linjen) Socialtjänstens barngruppsverksamhet Musslan vänder sig till barn med skilda föräldrar, barn med föräldrar i psykisk sjukdom och barn med föräldrar i missbruk. (Första linjen) Tidiga insatser erbjuds av socionomerna på familjecentralerna i nära samarbete med MVC, BVC och förskollärare i öppna förskolan. (Generella och första linjen) Föräldrastödsgruppen, är en öppen verksamhet som vänder sig till föräldrar med barn i åldern 0 till 16 år. Deras uppdrag är att stödja föräldrar genom enskilda stödsamtal, föräldrautbildningar och vara en länk mellan föräldrar och skolan. Det finns nationella krav på att kommunerna ska erbjuda både generella och riktade föräldrastödutbildningar. Generella föräldrastödutbildningar kan med fördel Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 19

20 bedrivas inom skolans lokaler. (Generella och första linjen) Barn- och ungdomsenheten träffar barn 0 till 18 år med somatiska sjukdomar och har ett nära samarbete med barn- och ungdomsmedicinska kliniken som är specialistverksamhet för barn med somatiska sjukdomar. (Generella och första linjen) Fältsekreterarna inom socialtjänsten har stor betydelse för att tidigt upptäcka barn och unga i riskmiljöer och tidigt bryta destruktiva levnadsmönster. (Generella och första linjen) Närpolisens arbete i nära kontakt med skolorna och i samverkan med bland annat fältsekreterarna, kan ha avgörande betydelse för att förhindra barn och unga att hamna i utanförskap och i destruktiva gängbildningar. (Generella och första linjen) Landstingets ungdomsmottagning träffar ungdomar och unga vuxna mellan 13 till 25 år. Deras uppdrag är preventivmedelsrådgivning, alkohol- och drogförebyggande arbete och psykosocialt stöd. Ungdomsmottagningens koncept är starkt inriktad på att ge ungdomar en egen arena där de kan få stöd utan föräldrarnas medverkan. (Generella och första linjen) Nätet -grupperna, inom Lokala samverkansgruppen (LSG), består av socialtjänst, Fritid Jönköping och skola som gemensamt arbetar för att tidigt upptäcka barn och ungdomar i behov av stödinsatser. (Generella och första linjen) Stödcentrum för unga brottsutsatta är en verksamhet inom socialtjänsten som erbjuder stödsamtal i samband med att de blivit utsatta för brott av något slag. Målet för verksamheten är att erbjuda stöd till målgruppen och att bearbeta den traumatiska händelsen för att på så vis förebygga psykisk ohälsa. (Första linjen) Medling är en metod som är lagstiftad och innebär att ungdomar som begått brott får träffa brottsoffret i ett särskilt ordnat samtal 20 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

21 med utbildad medlare inom socialtjänstens barn och ungdom. Målet med medling är att förebygga upprepad brottslighet. (Första linjen) VITS samverkansmodell I Jönköpings kommun och landstinget har man infört VITS-modellen, där en samordnare anställts av skola och socialtjänst för att samordna arbetet mellan de professionella och föräldrarna, kring barn i koncentrationssvårigheter. VITS-modellen är en samverkansmodell vars syfte är att identifiera barn och unga i koncentrationssvårigheter och ge dem rätt insats, i rätt tid och på rätt nivå i samverkan mellan skola, socialtjänst, logopedi, barnhabilitering, barnmedicin och barnpsykiatri. Det finns en nationell oro kring att barn och unga remitteras till specialistenheterna trots att de inte behöver det. Därför finns det behov av att inrätta samverkansmodeller även för barn och unga med annan problematik där generella, första linjen och specialistlinjen hjälps åt med att göra rätt bedömningar om barns och ungas behov. VITS-modellen var redan införd i kommun och landsting innan projektet startade. VITS-modellen kommer att vara i behov av underhåll med information, dialog och delaktighet från de aktörer som behöver VITS. Det kan vara påfrestande att införa en ny metod som ställer krav på förändring i arbetssättet i en stor organisation. I detta fall är det viktigt att cheferna och styrgrupperna håller ut och prövar modellen så pass länge att de kan utvärdera arbetet korrekt. Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 21

22 Samverkan God samverkan kräver kunskap I takt med att specialiseringen ökar, ökar också behovet av samverkan, och projektgruppen bedömer att samverkansviljan i Jönköping är stor. Verksamhetsföreträdarna uttrycker att de vill samverka, och att de vill samverka mer effektivt än vad som görs idag. Samverkan är inget nytt fenomen utan har funnits under många år i verksamheternas agendor men många menar att samverkan inte alltid upplevts som positivt utan istället både svårt och tidskrävande. Samverkan som upplevs negativt förklaras oftast med orealistiska förväntningar och att de som samverkat inte haft tillräcklig samverkanskunskap och därför inte kunnat hantera processerna som uppstår i samverkan. Forskning visar att framgångsrik samverkan kan sammanfattas med god styrning, struktur och samsyn. Samverkan är ett utvecklingsområde som måste prioriteras högt inte minst med tanke på att specialiseringen ökar. Samverkan måste få starkt mandat från högsta ledningen till medarbetarna närmast barnen för att få genomslagskraft. Förändringar i en verksamhet påverkar andra verksamheter, vilket sällan kommuniceras och kan därför inte heller konsekvensanalyseras av verksamheter som berörs. Inte minst av denna anledning framträder ett behov av ett tvärsektoriellt ledningsforum där bland annat förändrade uppdrag kan samordnas och föreberedas i organisationerna. Synkronisering SKL har lanserat begreppet synkronisering som för projektets del innebär att verksamheter som arbetar med barn och unga i de olika organisationerna har en proaktiv hållning till hur andras verksamhetsuppdrag förändras och är delaktiga i hur verksamheternas uppdrag kan kompletteras. Samhällsinsatserna kring barn bildar system som är beroende av varandra. När exempelvis en verksamhet 22 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

23 förändrar sitt uppdrag, påverkar det andra verksamheter vilket kan leda till frustration längst fram i organisationerna där medarbetare som arbetar närmast barnen befinner sig. Sådana förändringar kan förutses och planeras betydligt bättre än idag genom synkronisering. Det behövs övergripande strukturer för att synkronisering ska vara möjlig mellan kommun, landsting, privata vårdgivare och fristående skolor. Projektets erfarenhet är att varje separat verksamhet är fullt upptagen med sitt egna uppdrag och den egna utvecklingen och att detta medför att kunskapen om andra närliggande verksamheter inte hinns med. Synkroniserade insatser i vardagsarbetet beskriver hur samverkan måste planeras när barn och unga har insatser från fler aktörer samtidigt. Från att ha pratat om en fungerande vårdkedja, där verksamheterna avlöser varandra för att hjälpa barn och unga, övergår vi till att lära oss att synkronisera vårt gemensamma arbete. Det allra viktigaste med synkronisering är att det blir legitimt att två eller flera aktörer arbetar med barnet samtidigt, utan att behöva vänta ut varandra. Om barnet eller den unge behöver insatser från fler aktörer så ska detta genomföras. På detta sätt minskar risken att arbetet i den generella linjen tappar fart för att man väntat in experternas utlåtanden. Synkronisering kräver tvärprofessionella handlingsplaner som tydligt beskriver vars och ens uppdrag med metod, tidsangivelser och uppföljningsmöten. Synkronisering kräver kunskap om vad de olika verksamheterna kan erbjuda. Sekretess Sekretesslagstiftningen är till för att skydda och värna om människors integritet. I takt med att specialistsamhället utvecklas ställs högre krav på samverkan mellan verksamheter för att hjälpa barn och unga i en helhet. Specialistsamhället utmanar sekretesslagstiftningen. Förr kunde en och samma verksamhet hjälpa barn och unga inom fler områden, idag behöver oftare flera verksamheter vara Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 23

24 engagerade för att barn och unga ska få kvalificerat stöd, vård och behandling. Samverkan kan och ska endast ske om barnets eller den unges föräldrar har gett sitt samtycke. Det betyder att medarbetare behöver: ge tydlig information till föräldrarna om när den egna verksamhetens kompetens inte räcker till för att ge barnet eller den unge det stöd de behöver. ta ansvar för att vägleda familjen till rätt instans för det fortsatta arbetet. ta ansvar för att följa upp att barn, unga och deras föräldrar verkligen får kontakt med den verksamhet man hänvisat till och att familjen får det stöd de behöver. medverka till fortsatt samverkan. Struktur för samverkan inom och mellan organisationer Aktörerna inom organisationerna uttrycker behov av strukturerade samverkansmodeller som är integrerade inom och mellan verksamheterna och över organisationsgränserna. Den lokala kartläggningen visar att det finns tre olika former av verksamheters samverkan både på individ och verksamhetsnivå informerande, samordnande och beslutsfattande samverkan. Samverkan på verksamhets- och organisationsnivå Samverkan inom och mellan organisationer sker med regelbundna träffar. Generellt sett visar kartläggningen att flera samverkansgrupper är i behov av att kontinuerligt revidera och förtydliga syftet med varför de träffas. Slentrianmässiga samverkansträffar utan tydligt syfte och dokumentation förekommer fortfarande, vilket måste ifrågasättas ur effektivitets- och samhällsekonomisk synvinkel. Verksamheterna behöver kartlägga vilka samverkansparter de har återkommande träffar med och om det är möjligt strukturera träffar 24 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

25 genom att upprätta agendor som hjälper deltagarna att hålla fokus och vara effektiva. Samverkan med familjer Samverkan kring barnet och familjen sker utifrån barnets behov. En verksamhetspart tar ansvar för att bjuda in de aktörer som ska möta eller har mött barnet och som ska göra ett gemensamt arbete under en period. Inbjudan till samverkansträffar kring barnen sker alltid i dialog och delaktighet med föräldrarna och med deras samtycke. Vård och behandling Aktörspyramidens funktion Modellområdena i Sverige har arbetat med ett verktyg som kalllas aktörspyramid. Pyramiden omfattar tre nivåer generella linjen, första linjen och specialistlinjen. Verksamhetsföreträdarna har placerat sina respektive verksamheter i en aktörspyramid (se bilaga) vilket har gett en tydlig bild av inom vilken ram var och en har sina huvuduppdrag. Vissa verksamheter ingår i två linjer och ytterligare några i alla tre linjerna. När det hälsofrämjande och tidigt förebyggande arbetet kring barn och unga inte räcker till behövs oftast stöd genom vård och behandling. Kompetens inom vård och behandling finns inom första linjen och specialistlinjen. Inom första linjen ska generell barnkompetens finnas. Första linjens verksamheter ska kunna bedöma vilket stöd och behandling barnet eller den unge behöver och veta vilka verksamheter som kan erbjuda det stödet. Första linjens verksamheter ska ha behandlingskompetens i lindrig psykiatrisk problematik, psykosomatik och i psykosocial problematik. När det blir svårt att avgöra om barnets problematik kräver specialistinsatser eller inte, ska första linjens verksamheter ha stöd i strukturerade samverkansmodeller där specialistlinjens verksamheter ingår. Det finns många aktörer i Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 25

26 första linjen och både kompetensen och uppdragen avseende vård och behandling varierar. Tolkningen av uppdraget varierar även inom samma yrkesgrupp och verksamhet. Verksamhetsföreträdarna önskar ökad samordning, tydlighet i uppdragen och tillgänglighet för verksamheterna i första linjen. Vård och behandling bedrivs inom framförallt sjukvård, psykiatri, habilitering och socialtjänst. Utbildningsförvaltningen vill inte beskriva sina insatser som behandling, utan hänvisar till begreppet åtgärder eller insatser. Utbildningsförvaltningens uppdrag är att se till att eleverna får kunskaper och elevhälsan benämns ibland elevernas företagshälsovård. Därmed måste socialtjänst och landsting erbjuda behandling till barn, unga och deras föräldrar om insatserna i skolan inte är tillräckliga. Barn med inlärningssvårigheter, beteendeproblematik och/eller koncentrationssvårigheter kan vara psykisk ohälsa. Skolan måste ta reda på vad som orsakar barnets svårigheter och se till att rätt hjälp erbjuds. I dessa fall är skolans elevhälsa den instans som ska bistå med en första utredning på barnet samt vägledning och stöd till personalen och föräldrarna. Denna insats, med rätt insatta åtgärder, kan vara fullt tillräcklig för att stödja barn och unga utan vidare remiss till behandlingsverksamheterna. Vissa psykologer och kuratorer i skolan erbjuder enskilt elev- och föräldrastöd som kan liknas vid behandling. Enligt kartläggningen är det upp till den enskilda psykologen eller kuratorn att avgöra hur långtgående stödinsatser som utförs inom skolans ram. Det är viktigt att komma ihåg att barnet i förskolan, skolbarnomsorgen och/eller skolan ska fortsätta vistas där dagligen oavsett barnets svårigheter. Arbetet i den generella linjen får aldrig avstanna trots att massiva insatser kan pågå parallellt både inom första linjen och/eller specialistlinjen. Verksamheter i Jönköpings kommun och landstinget som arbetar 26 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

27 med vård och behandling (stödinsatser utan dokumentationsskyldighet ingår ej) är följande: Barn- och ungdomsenheten (första linjen) Barnhälsovården (första linjen) Barnhälsovården avseende spädbarnsenheterna (spec.linjen) Ungdomsmottagningen (första linjen) Ungdomsmottagningen avseende sexuell hälsa (spec.linjen) Socialtjänstens behandlingsenheter (spec.linjen) Barn- och ungdomshabiliteringen (spec.linjen) Barn- och ungdomspsykiatrin (spec.linjen) Barn- och ungdomsmedicinska kliniken (spec.linjen) Referensgruppen för verksamhetsföreträdare har utifrån aktörspyramiden definierat var vård och behandling sker inom tio problemområden som hämtats ur Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Problemområdena är följande: Nedstämdhet och depression Oro och ångest Svårighet att reglera uppmärksamhet och aktivitetsnivå Beteendeproblem och trotsigt eller normbrytande beteende Annorlunda kommunikation Ätproblematik Självskadebeteende Risk- och missbruk Trauma och utsatthet Begynnande psykos och bipolär sjukdom Verksamhetsföreträdarnas reflektion i detta arbete var bland annat, att det kan vara svårt att bedöma när den unge är nedstämd eller Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 27

28 deprimerad. Lärdomen av detta var att det är viktigt att ha arenor där specialistverksamheterna hjälper till att bedöma graden av psykisk ohälsa och att kompetens i avgränsningsbedömningar behöver utvecklas i första linjen-verksamheterna. Ett exempel på en samverkansarena som har i uppdrag att göra gemensamma bedömningar om barns och ungas behov av fortsatta insatser är VITS. Interventioner för barn, unga och deras föräldrar Aktörerna arbetar med olika interventioner för att hjälpa barn inom de olika verksamheterna. Man benämner metoder med olika namn, som kan vara mer eller mindre otydliga för omgivningen. Om människor ska förstå vad vi gör behöver professionen utveckla beskrivningarna av arbetsmetoderna. Verksamheternas innehåll och metoder behöver bli mer transparenta. Begrepp som stödsamtal och föräldrastöd vad innebär det egentligen? Alla interventioner professionen utför utgår från att förbättra hälsan hos barn och unga. Man kallar det åtgärder, insatser, behandling, stödsamtal, terapi, utbildning, träning med mera. Begreppen kännetecknar vilken verksamhet professionen tillhör men begreppen är stora och vida och behöver preciseras i samband med att yrkesgrupper startar sitt arbete. I samband med att samverkan ökar är det nödvändigt att medarbetarna övervinner begreppshinder och blir tydligare på att förklara hur man ska arbeta, hur ofta vi träffar barnet eller den unge och under hur lång tid arbetet ska pågå. Det finns vinster med att kunna förklara hur man arbetar. Det ena är att barn, unga och deras föräldrar bättre kan förstå metodernas betydelse och avsikt och det andra är att de samverkande aktörerna också bättre kan förstå hur arbetet bedrivs av en aktör och anpassa de egna metoderna som ska bedrivas parallellt inom andra verksamheter. För det tredje är det lättare att utvärdera arbetet som utförts och bättre 28 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

29 kunna urskilja vilket arbetssätt och vilka metoder som gett resultat eller inte. Under projekttiden har det i vissa situationer förekommit stora diskussioner om begreppen och dess betydelse. Projektgruppen har uppmärksammat detta och vill understryka att olika begrepp som används inte får ses som ett hinder för samverkan. Istället behöver medarbetarna träna på att ha en friare och öppnare inställning till andra aktörers begrepp vilket underlättar samverkan, i synnerhet när föräldrarna deltar. Specialistlinjens verksamheter Följande verksamheter placerade sig i specialistlinjen under arbetet med aktörspyramiden. Barn- och ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken genomför bedömning av barn och unga upp till 18 år med psykiska symptom, samt utreder och behandlar barn och ungdomar upp till 18 år med misstänkt eller bekräftad psykisk sjukdom/funktionshinder. Arbetet bedrivs i samverkan med föräldrar och andra för barnet viktiga personer och instanser. Barnpsykiatrins arbetssätt är teambaserat och kunskapsuppbyggnaden är tvärvetenskaplig. Medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska vetenskapsområden och omvårdnadsvetenskap integreras i arbetet med barnen. Verksamheten bedrivs med hög tillgänglighet på specialistnivå och ska vara högsta omhändertagandenivå när det gäller barn och ungdomar med psykiska störningar. Barnpsykiatrin samverkar med och ger konsultativt stöd till bland andra barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering, Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 29

30 förskola, skola och socialtjänst i deras insatser för barn och familjer där barn har psykiska symtom, funktionshinder och/eller sjukdom. Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomshabiliteringens uppdrag är att habilitera och rehabilitera barn och unga med rörelsehinder, utvecklingsstörning, autism, neuropsykiatriska svårigheter som ADHD med motoriska problem samt grav språkstörning. Barn och unga med behov av insatser genom barn- och ungdomshabiliteringen har vanligtvis också behov av stödinsatser från skolan och eventuellt fler verksamheter, i likhet med barn och unga som behöver stöd från barn- och ungdomspsykiatrin. Barn- och ungdomsmedicin Barn- och ungdomsmedicinska kliniken har ett länsövergripande uppdrag för barn och unga 0 till 18 år med somatiska sjukdomar. Inom barn- och ungdomsmedicin finns specialistmottagningar för bland annat diabetes, allergi, endokrinologi (hormonrelaterade sjukdomar), reumatologi, neurologi, onkologi (tumörsjukdomar), nefrologi (njurar och urinvägar), gastroenterologi (mage/tarm sjukdomar). Barn och ungdomsmedicinska kliniken har ett nära samarbete med länets nio barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Ungdomsmottagningens behandlingsenhet för sexuell hälsa Inom ungdomsmottagningen finns specialistkompetens för ungdomar år inom sexuell hälsa. Barnhälsovårdens spädbarnsverksamhet Spädbarnsverksamhetens målgrupp är familjer med ofödda eller spädbarn upp till ett års ålder där det finns brister i anknytningen mellan barn och föräldrar. I länet finns tre spädbarnsverksamheter. (Hänvisning: Det finns hjälp att få Vad föräldrar upplever verksamt i samspelsbehandlig vid en spädbarnsverksamhet, magisteruppsats av Lotta Nordström 2008). 30 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan

31 Socialtjänstens myndighetsfunktion barn och ungdom Socialtjänstens myndighetsfunktion för barn och unga, ingår i specialistlinjen. Inom Socialtjänstens myndighetsfunktion redovisas en ökad efterfrågan och de beskriver också behovet av samverkan med andra specialistverksamheters insatser, särskilt barn- och ungdomspsykiatrins. Socialtjänsten upplever att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin förbättrats de senaste åren både genom socialtjänstens egen kompetensutveckling inom utredning och behandling, och också genom att förväntningarna på barn- och ungdomspsykiatrin är mer rimliga idag. Socialtjänstens inställning är i högre grad att behålla barn, unga och deras familjer i den egna verksamheten och att vid behov begära konsultation och begränsade utredningsoch behandlingsinsatser från andra specialistenheter. Socialtjänsten har under en tioårsperiod kraftigt ökat resurserna inom öppenvården för att minska institutionsplaceringar med syfte att hjälpa barn och unga att bo kvar hemma. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att alla kommuninvånare, inklusive barnen, får den stöd och hjälp de behöver. Det betyder inte att socialtjänsten ska utföra de arbetsuppgifter som ankommer på en annan huvudman eller verksamhet. Socialtjänsten bär huvudansvaret för barn och unga som har behov av stöd eller skydd till följd av sin hemsituation eller på grund av sitt eget beteende eller situation i övrigt. I första hand bör föräldrar och barn uppmuntras att ansöka om hjälp hos socialtjänsten. Under projektarbetet har det framkommit att många medarbetare uppger att de tycker det är obehagligt och svårt att göra en anmälan. Det är av mycket stor betydelse för motiveringsarbetet hur de professionella själva ser på socialtjänstens arbete. Socialtjänsten upplever att anmälningarna många gånger sker alldeles för sent, och i sådana situationer är förväntningarna extra påtagliga eftersom skolan eller andra aktörer önskar att socialtjänsten agerar snabbt med kraftfulla insatser. Det behövs mer kunskap och rutiner för hur en anmälan går till och Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan 31

32 också om möjligheten att göra ansökningar om hjälp hos socialtjänsten. Ansökningar bygger på att medarbetarna hjälper föräldrarna att själva söka hjälp och även att den som motiverat kan följa med vid en första träff. Förväntningarna på socialtjänsten kan ibland uppfattas som orimliga vilket måste tolkas som att allmänheten och professionen inte riktigt vet vad socialtjänsten har för mandat och möjligheter inom sitt område. Professionella inom kommun, landsting och de privata aktörerna behöver utveckla kunskap och rutiner om hur de tillsammans med familjerna ansöker om socialtjänstens hjälp. En ansökan sker med föräldrarnas medverkan och delaktighet. Barn och unga som måste placeras utanför hemmet har särskilt stora behov av stöd och omsorg. Det är ett stort ingrepp i ett barns liv att skiljas från sina föräldrar även om barnet eller den unge farit illa i hemmet på grund av omsorgssvikt eller att den unges destruktiva beteende är anledning till placeringen. Särskilt stort blir ingreppet om barnen eller de unga tvingas till placering utanför hemmet mot föräldrarnas vilja. Att ta beslut om att placera barn och unga utanför hemmet är en mycket svår och komplicerad uppgift. Många faktorer påverkar, som bland annat anknytningen mellan förälder och barn, barnets egen mognad och utveckling, barnets fysiska hälsa, föräldrarnas samarbetsvilja, sjukdom, missbruk, vilka familjehem respektive institutioner som är kvalificerade för just det barnet och om det finns lediga platser, hur lång tid placeringen ska omfatta och undervisningen på institutionen. Socialtjänsten placerar i första hand barn och unga i familjehem. Nationellt sett har placeringarna ökat med 33 % räknat från , enligt statistik från Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har under det senaste året särskilt granskat barn och unga som placerats utanför hemmet och deras rättighet till skolundervisning. Det har visat nedslående resultat eftersom dessa barn 32 Psykisk hälsa barn och unga Fördjupning, mål- och samverksansdokument med handlingsplan