Verksamhetsberättelse Arbete och välfärdsförvaltningen

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Arbete och välfärdsförvaltningen 2011

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Arbete och välfärdsnämnden. 3 Förvaltningens uppdrag.. 5 Kvinnofridsamordnare. 6 Psykiatrikoordinator. 8 Utveckling och service 9 Försörjnings- och rehabiliteringsenheten 11 Jobb och praktik.. 13 Utbildning och vägledning.. 16 Barn- och ungdomsverksamheten 20 Vuxenvårdsenheten Arbetsmiljöbokslut 28

3 3 Arbete och välfärdsnämnden Uppgifter Från och med den 1 januari 2011 har Arbete och välfärdsnämnden det politiska ansvaret för individ och familjeomsorgen i kommunen. Nämnden skall också med utgångspunkt från av kommunfullmäktiges fastställda integrationspolitiska mål arbeta för att förebygga och motverka utanförskap genom att bereda förutsättningar för alla medborgares fullvärdiga delaktighet i samhället, främst genom tillgång till arbete, sysselsättningsåtgärder och utbildningsinsatser. Nyckeltal 2011 Arbete och välfärdsnämnden Antal sammanträden 11 varav extrainsatta 0 Individutskott * Antal sammanträden 26 varav extrainsatta 14 Antal ärenden 392 * Arbete och välfärdsnämndens individutskott hanterar endast individärenden. Årets händelser Region Skåne uppmärksammade satsningen, Kompetensare och kommunen ingår nu i ett ESFprojekt där 10 kommuner kommer att arbeta med metoden Kompetensare utifrån Kristianstadsmodellen. ESF-rådet har beviljat Arbete och välfärdsförvaltningen projektet Lärlingsakademin med en total budget på 30 miljoner kr. Lärlingsutbildning förväntas bli den viktigaste delen av vuxenutbildningen framöver. Vi har fått BBiC-licens efter 4 års prövolicens. BBIC innebär bl.a. att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer i utredningar och insatser. Systemet skapar en enhetlighet och förbättrar kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. MÅLUPPFYLLELSE Medborgare Utbudet av utbildningar inom Yrkesvux har varit brett eftersom samarbete skett såväl med kommunens gymnasieskolor, privata anordnare som andra kommuner. Nära kontakter med företag och arbetsförmedling har gjort att utbildningarna har kunnat riktas mot de delar av arbetsmarknaden där jobben funnits och att 85 % av dem som slutförde utbildningen fick arbete. Utbildningar har främst genomförts inom livsmedels-, industri- och vårdområdena. Behovet av externa placeringar har under 2011 varit stort. Första halvåret präglades av många place- ringar av familjer med skyddsbehov. Under sommaren ökade antalet placeringar på SiS, som mest fanns elva placeringar under året. Arbetet med att förstärka barnperspektivet uppvisade god måluppfyllelse. Syftet med insatserna har varit, bortsett det rent kvalitativa, att verka för att tidiga insatser skall kunna minska de dyra och ibland effektmässigt osäkra HVB-placeringarna. Arbetskonsulenterna har tagit emot deltagare i behov av arbetsmarknadsinsatser och 161 personer har avslutats under året varav 69 % i positivt avslut och där 40 % av dessa har gått till egen försörjning. Utöver dessa personer har 34 deltagare varit i tidig kartläggning. Utbetalningarna av bistånd har successivt fördubblats sedan Grupper som ökat mest är arbetslösa med låg eller utan ersättning, personer som är sjukskrivna med låg eller utan ersättning

4 4 från sjukförsäkringssystemet samt personer med psykosociala arbetshinder. Inom den sistnämnda gruppen finns ett ökat antal med språkhinder. Utveckling Den av fullmäktige antagna organisationen var genomförd enligt styrtalet. Målet har varit att sammanföra och utveckla de kompetenser som tidigare funnits uppdelat på två förvaltningar. Förvaltningen har arbetat hårt under året för att förstärka jämställdhetsperspektivet. Exempel på detta är arbetet med de två ESF-projekten: Kompetensare 2,0 och lärlingsakademin där det ingår arbete med jämställdhetsplaner och i Yrkesvux regi har en kurs i entreprenörskap för invandrarkvinnor genomförts. Medarbetare Målsättningen var att medarbetarna i Arbete och välfärdsförvaltningen skulle känna en stark samhörighet i den nya förvaltningen. I september genomfördes en medarbetarenkät av alla anställda. Resultatet visade på en god samhörighet i förvaltningen, där medelvärdet var 5,2. Ett annat mål inom medarbetarperspektivet under året var sänkt upplevd arbetsbelastning. Medarbetarundersökningen i september visade att den upplevda arbetsbelastningen har ökat sedan Förvaltningen har fortsatt att eftersträva arbetsledartäthet och regelbunden handledning bland medarbetarna. Extra resurser har satts in i grupper med mycket hög arbetsbelastning. Ekonomi Arbete och välfärdsnämnden har totalt sett inte bedrivit sin verksamhet inom ramen för tilldelade medel. Nämnden hade under 2011 två budgetar separerade mellan de två tidigare förvaltningarna. Driftanalys Avvikelserna består främst i ökade utbetalningar av ekonomiskt bistånd och en fördubbling av HVB-placeringar. Bruttoutbetalningen per månad av ekonomiskt bistånd var närmare 8 mkr vilket var ca 1 mkr mer per månad än för Kostnaderna för externa placeringar ökade med ca 8 mkr i jämförelse med år Bland annat har behovet av skyddsplaceringar ökat. Verksamheten för flyktingar har inte kunnat trappas av i samma takt som intäkterna minskat då en betydande del av deltagarna står långt från arbetsmarknaden och är i behov av våra insatser under längre tid. Denna verksamhet har kostnadstäckts av upparbetade intäkter från balanskontot vilket gör att resultatet för denna verksamhet inte påverkat utfallet för årets resultat Investeringsanalys Förvaltningen redovisade ett överskott om ca 0,4 mkr för investeringsbudgeten. Förbrukningen av investeringsbudgeten för förvaltningen gick inte enligt plan då renoveringar och upphandlingar blivit fördröjda. Framtiden Nämnden beslutade om en åtgärdsplan med anledning av resultatet för 2011 där det skall arbetas med att få ner kostnaderna för ekonomiskt bistånd och placeringar. Förvaltningen kommer att arbeta med att renodla olika roller, ex. det rena sociala arbetet och handläggandet av försörjningsstödet kontra arbetet med olika kommunala arbetsmarknadsinsatser. Syftet är klarare roller inom organisationen och resultatet blir ett snabbare flöde och därmed ekonomiska vinster. Inom verksamheten för Barn och ungdom utveckla samarbetet med olika externa och interna aktörer för att på så sätt kunna förbättra den egna verksamheten.

5 5 Prioriterade områden inom förvaltningen är att arbeta fram ledningssystem för våra verksamhetsområden, rutiner för avvikelsehantering samt riktlinjer när det gäller anhörigstöd. Arbete och välfärdsnämnden kommer också under året att arbeta fram en vision, en verksamhetsidé samt tydliggöra sitt uppdrag för nämndens verksamhetsområden. Ansvarig uppgiftslämnare: Anders Fransson Befattning: Förvaltningschef

6 6 Förvaltningens uppdrag Uppgifter Från och med den 1 januari 2011 bildades Arbete och välfärdsförvaltningen genom en sammanslagning av tidigare integrations och arbetsmarknadsförvaltningen samt socialförvaltningen. Förvaltningen ansvarar under Arbete och välfärdsnämnden för. - Individ och familjeomsorgen - Motivera till ansvar, delaktighet och självförsörjning utifrån individens förutsättningar. - Budgetrådgivning och skuldsanering - Introduktion av nyanlända - Erbjuda anvisade deltagare praktik och matchning mot arbete. - Arbeta med åtgärder som syftar till att minska främlingsfientlighet och rasism Verksamhestal Kostnader för personalutveckl./årsarbetare Personalomsättning i % (tillsvidareanställda) 5,6 3,6 Sjukfrånvaro i dagar / årsarbetare (tillsv.anst) Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsv.anst) 8,31 14,8 98,1 98,8 Bruttokostnader i mkr Intäkter i mkr Nettokostnader i mkr Bruttokostnad/invånare kr Nettokostnad/invånare kr Verksamheten skall också bedrivas med iakttagande av de policybeslut som kommunfullmäktige och kommunstyrelse tagit på olika områden. Förvaltningsledningen är verksamhetens centrala organ på tjänstemannanivå och samordnar och fattar beslut vad gäller verksamhets-, personal- och ekonomifrågor. Förvaltningsledningen har också en roll som professionell rådgivande part mot politiska företrädare på olika nivåer. Kvinnofridsfrågor och psykiatrisamordning verkar också direkt under förvaltningsledning Ansvarig uppgiftslämnare: Anders Fransson Befattning: Förvaltningschef

7 7 Kvinnofridsamordnare Uppgifter Kvinnofridsamordnaren ansvarar för: Kommunens samordning för kvinnofridsfrågor. Samverkan med kvinno- och mansjourer, Region Skåne samt polis och åklagarväsende Förvaltningens representant i kontakter med övriga samverkansparter Att få till stånd ett handlingsprogram för kvinnofrid samt uppdatering av detta Nyckeltal Kostnad kvinnofridsärenden, tkr ekonomiskt bistånd boende ekonomiskt bistånd övrigt individuellt stöd, boende barn och ungdom individuellt stöd, boende vuxna, 1 60 övrig strukturerad öppenvård särskild familjehemsvård vård på enskild institution (inkl medföljande förälder) Totalt, tkr Årets händelser Arbetet som kvinnofridsamordnare delas med tjänsten som enhetschef på Kriscentrum och under året har kvinnofridsfrågorna i stora delar handlat om metodutveckling och planering för vad Kriscentrum kan göra. Bland annat har behandlare på Kriscentrum utbildats i riskbedömning utifrån förfrågan om verksamheten kan göra dessa på beställning för övrig socialtjänst när det gäller våldsutsatta och de som utövar våld. Ansökan om externa medel har årsvis sökts utifrån Länsstyrelsens satsning Utvecklingsmedel till kommuner i syfte att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Medlen söks gemensamt med Kvinnojouren och för 2011 beviljades kr för tjänst och lokalhyra när det gäller Kvinnojouren samt tjänst, utbildning och handledning för Kriscentrum. Samarbetet mellan kommunen och Kvinnojouren bedrivs dels genom samarbete kring våldsutsatta kvinnor och deras barn samt genom regelbundna möten halvårsvis i syfte att diskutera varandras olika roller och hitta lösningar på olika problem som kan uppstå. I gruppen ingår representanter från Kvinnojouren, kvinnofridsamordnare, chefer från de olika enheterna samt förvaltningschefen. Samarbete pågår vidare kontinuerligt framför allt med polis, Region Skåne, åklagarväsende, kriminalvård, Brottsofferjouren, socialtjänst i kommuner som ingår i samverkan med Kriscentrum samt med jämförelsekommunerna Halmstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona. Polisen genom ibland daglig kontakt när det gäller våldsutsatta. Region Skåne genom gemensamma utbildningar och informationer. Under 2011 har två informationer från kvinnofridsamordnare utförts till läkare inom deras utbildning. Innehållet var våld, vad socialtjänst, Kriscentrum och Barnhus kan göra samt ett tydliggörande av anmälningsskyldigheter. När det gäller kriminalvården finns ett samarbete dels utifrån enskilda våldsutövare som erbjuds behandling på Kriscentrum samt kring deras behandling IDAP. Två behandlare från Kriscentrum har utbildats till partnerkontaktperson dvs. att erbjuda strukturerade samtal till våldsutsatt kvinna under den tid hennes partner/fd partern deltar i IDAPprogram. Samarbete med jämförelsekommunerna sker sedan 2008 två gånger per år. Personal från Kriscentrum träffar personal från de olika kommunerna för diskussion kring våld och våldsfrågor.

8 Samordnaren ingår i den kommun- och myndighetsövergripande Samverkan för Kvinnofrid i Nordöstra Skåne där representanter från polis, kriminalvården, CSK, Kvinnojouren i Kristianstad och Hässleholm samt kommunerna Kristianstad, Hässleholm, Perstorp och Osby ingår. Vidare är samordnaren medlem i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) kvinnofridsnätverk. Nätverket är öppet för kontaktpersoner som arbetar med kvinnofridsfrågor. En viktig del för SKL är att skapa mötesplatser och nätverk för medlemmar och därigenom möjliggöra erfarenhets- och kunskapsutbyte kring hur man organiserar kvinnofridsarbetet på olika platser. I syfte att samlas kring kvinnofridsfrågor startade under 2011 också en förvaltningsövergripande diskussionsgrupp. Deltagarna är från förvaltningens olika delar och både chefer och handläggare. Särskilt angeläget är frågor och rutiner kring hur vi möter våldsutsatta, våldsutövare och barn som bevittnat våld och vilka resurser vi har eller behöver. Ytterligare en angelägen fråga att diskutera är hur vi ska föra statistik över kvinnofridsärenden, dvs. ärenden som handlar om våld i nära relationer vilket därmed omfattar alla kvinnor, barn och män. Statistik när det gäller kvinnofrid inom förvaltningen kan sedan 2007 till viss del ses i kostnaden genom möjlighet att kontera kvinnofrid. Men detta visar långt ifrån alla ärenden genom att vissa kanske inte konteras kvinnofrid och vissa ärenden blir inte aktuella för kontering. Under 2011 har kostnaden för kvinnofridsärenden, i jämförelse med 2010, ökat med drygt kr. Ökningen avser insatser som ekonomiskt bistånd boende, individuellt stöd boende barn och ungdom och vuxna samt vård på enskild institution. Vård på enskild institution var framför allt det som också hade ökat föregående år. Kostnad för boende totalt har alltså ökat vilket är något man kan titta närmare på. Framtidsutsikter Behovet av kvinnofridsamordning och arbete med våld i nära relationer är fortsatt stort. Det måste vidare inte bara finnas en samlad kompetens att hantera ärenden med våld utan också en grundläggande kunskap om våld för de som kommer i kontakt med dessa ärenden. Samverkan mellan kommun, andra myndigheter framför allt polisen och övriga relevanta aktörer är ett annat fortsatt utvecklingsbart behov. Likaså, om man ser till ökade kostnader, det ständiga behovet av kommunalt skyddat boende. Ansvarig uppgiftslämnare: Nina Johnsson Befattning: Kvinnofridsamordnare/Enhetschef Kriscentrum 8

9 9 Psykiatrikoordinator En stor del av psykiatrikoordinatorns arbete under året har ägnats åt kompetensutvecklingsprojektet SIRIUS, ett samverkansprojekt mellan de sex kommunerna i nordöstra Skåne. Den enskilt största satsningen i projektet består av utbildning i Case Management. Socialstyrelsen, som beviljat medel till projektet, har nu också ställt medel till förfogande för genomförande av en utvärdering av denna satsning. Denna kan genomföras först under Genom utvecklat samarbete med Högskolan Kristianstad har vi nu kunnat skräddarsy en utbildning i Case Management som tillgodoser verksamheternas behov. Vi har också genomfört en handledarutbildning så att den kontinuerliga, viktiga, handledningen kan bestå. En annan viktig utveckling gäller brukarinflytande. Kommunen har under 2011 anställt en inflytandesamordnare som utvecklat en mycket god samverkan med brukar/anhörigorganisationerna och psykiatrin. En lokal på Österäng har ställts till organisationernas förfogande och inflytandesamordnaren samordnar här aktiviteterna. Ett veckobrev utkommer regelbundet kring vad som händer i föreningarna och kommunen kommande vecka. Kommunen har genom samordnaren samverkat med regionen kring aktiviteterna under Skåneveckan för psykisk hälsa. Inför 2012 ser vi med spänning fram mot den utvärdering kring Case Management som ska genomföras. Vi kommer också, liksom föregående år, att genomföra kompetensutveckling inom ramen för SIRIUS-projektet. Vad gäller brukarinflytande så är förhoppningen stor att kunna fortsätta ha en inflytandesamordnare anställd. Ansvarig uppgiftslämnare: Christel Norrud Befattning: Psykiatrikoordinator

10 10 Utveckling och service Uppgifter Att ge stöd och service till förvaltningens olika verksamheter avseende frågor inom ekonomi, it, personal och vaktmästeri samt tillhandahålla övergripande administration för förvaltningen och nämnden. Förvaltningsövergripande utvecklingsarbete, samt viss samverkan och koordination av externa uppdrag samt huvudansvaret för den övergripande kvalitets- och verksamhetsutvecklingen inklusive IT-frågor Utveckling och service har ett övergripande ansvar för att den lagstiftning som reglerar förvaltningens verksamheter följs. Detta gäller också de policybeslut och riktlinjer kommunfullmäktige / kommunstyrelse tagit.. Målgrupper Förvaltningens verksamheter och politiker Förändringar inom verksamheten (obs t o m 31/ ) Utveckling och service var den första verksamheten som trädde i kraft enligt den nya organisationsplanen. För att forma den har vi arbetat i grupper utifrån våra yrkesroller för att kartlägga vilka arbetsuppgifter vi har och vilka som förväntas hanteras av vår verksamhet. Nya eller pågående projekt Vi är med i ett Interreg projekt Social inklusion ungdomar i utsatta bostadsområden som främst är ett kompetensutvecklingsprojekt för personalen Metodutveckling Utvecklarna har ägnat stor del av sitt arbete åt implementering och utveckling av den nya organisationen. Hur den social jouren ska organiseras framöver har vi ägnat mycket tid åt och det finns inget beslut kring det så den frågan har vi med oss in i Medarbetare Funktionen ekonomi arbetade under året med att föra samman de två budgetarna för de gamla förvaltningarna och med detta så byggdes en ny kodstruktur i dialog med KLK ekonomi & finans. Den nya kodstrukturen skulle vara färdig och i bruk den 1/ Utöver det löpande arbetet har fokus under året varit att få ihop policys och rutiner inom personal och arbetsmiljöområdet för den nya förvaltningen. Personalspecialist har tillsammans med ekonomiansvarig arbetat med att lägga personalbudget och organisationsträd för den nya förvaltningen, som sattes i skarpt läge 1 januari Som tredje största förvaltning i kommunen har personalspecialist suttit med som arbetsgivarrepresentant i kommunövergripande samverkansgrupp samt kommunövergripande arbetsmiljögrupp.

11 11 Ekonomi Hög kostnadseffektivitet Minska den övergripande administrationskostnaden med 15 % Minskningen nådde vid årets slut 6% beroende på vissa sena budgetjusteringar som hade sin grund i omorganisationen. Framtidsutsikter Förvaltningens sjuktal har ökat något under året, och en medarbetarenkät som genomfördes under hösten visade att den upplevda arbetsbelastningen ökat jämfört med föregående år. Åtgärder och handlingsplan är upprättade och arbetet med att sänka sjuktal och upplevd arbetsbelastning kommer att fortsätta under Från och med 1 februari kommer förvaltningen ha två personalspecialister och kommer därigenom kunna stötta upp cheferna bättre ute i ett tidigare skede. Ansvarig uppgiftslämnare: Peter Sonnsjö Befattning: Verksamhetschef

12 12 Försörjnings- och rehabiliteringsenheten Uppgifter Enheten handlade: Ekonomiskt bistånd Akuta och nya ärenden enligt SoL och LVU Skuldsanering/budgetrådgivning Återkravsärenden Tillstånd och tillsyn för serveringsärenden och försäljningsställen för folköl Boendefrågor Utöver detta ansvarade enheten för receptionen, registret, post, diarium och vaktmästeri. Verksamhetstal Utbetalt mkr 84,1 92,9 Nettokostnad/kom.inv Unika hushåll Unika hushåll med bifall Antal unika vuxna personer med bifallsbeslut Antal personer varav vuxna varav barn Snittbelopp/hushåll/år Snittbelopp/hushåll/mån Andel bidragstagare i kommunen i % 4,63 5,27 Årets händelser Organisationsmässigt har verksamheten varit oförändrad under 2011, men mycket arbete och planering har lagts ner på förändringar som kommer att verka fullt ut först under Arbetsmässigt anpassar vi löpande verksamheten efter verklighetens förutsättningar. Bl.a. har alkoholhandläggarna och budget- och skuldrådgivarna under året fått nya speciallagstiftningar som reglerar deras arbetsområden. Vi hanterar ett stort antal bostadsärenden, som oftast kan lösas på ett för klienterna tillfredsställande sätt. Antalet andrahandsavtal var vid årets slut historiskt lågt, 49 st. Där vi upplever mest bekymmer är boende för storfamiljer, då hyresmarknaden i Kristianstad inte erbjuder lägenheter som rymmer personer. Utbetalningarna av socialbidrag har under året varit de högsta sedan Arbetsmängden har vi klarat tack vare att vi tillsatt ett antal förstärkningstjänster. Anmärkningsvärt är att den största ökningen av ärenden har skett i form av nygamla ärenden, dvs. ärenden som varit avslutade mindre än ett år och ett större antal ärenden som avslutats som introduktionsärenden och som gått över till socialbidrag. Antalet ärenden som kommit in via mottagningsgruppen och aldrig varit aktuella för socialbidrag tidigare, har faktiskt varit något lägre än ex. under Under året har vi arbetat i en Finsamprocess (Respaldo) som syftar till att utveckla arbetsmetoderna kring personer som är sjukskrivna utan sjukpenning och som är beroende av socialbidrag för sin försörjning. Detta arbete löper på ytterligare ett par år. Vi arbetar dessutom med att inom ordinarie verksamhet förfina metoderna kring arbetet med våld i nära relationer för personer med missbruk och/eller psykiska problem och för personer som är beroende av försörjningsstöd.

13 13 Mål och måluppfyllelse Medborgare Vi har som mål att väntetiden för nybesök i mottagningsgruppen skall understiga 14 dagar. Detta har uppnåtts under hela Medarbetare Målet är att ha balans mellan arbetsmängd och antalet anställda, främst handläggare. Med de förstärkningsresurser vi satt in, så är målet i stort uppfyllt. Ekonomi Målet är att ha balans på ej omvärldsberoende konton. Detta mål är uppfyllt. Framtiden Under 2012 kommer effekterna av skapandet av den nya förvaltningen Arbete och välfärd att märkas fullt ut. Vissa avdelningar inom verksamheten, ex. receptionen, vaktmästeriet, diariet och registret, kommer att gå till andra delar i organisationen. Å andra sidan tillkommer en ny arbetsgrupp som ansvarar för handläggningen av nyanlända flyktingar med behov av socialbidrag. Vi kommer i samband med detta att utöka med en enhetschef. Ansvarig uppgiftslämnare: C-H Hansson Befattning: Verksamhetschef

14 14 Jobb och praktik Uppgifter Erbjuda introduktion för nyanlända som är berättigade till introduktionsersättning eller ej är berättigade till etableringsplan genom Arbetsförmedlingen. Handlägga ansökningar om försörjningsstöd i väntan på etableringsersättning samt vara behjälpliga vid ansökan om hemutrustningslån. Motivera till ansvar, delaktighet och självförsörjning utifrån individens förutsättningar. Erbjuda deltagare praktik och matchning mot arbete Målgrupper Nyanlända flyktingar som tas emot enligt avtal med Migrationsverket och som är berättigade till introduktionsersättning eller inte är berättigade till etableringsplan genom Arbetsförmedlingen. Nyanlända flyktingar som är i behov av försörjningsstöd i väntan på etableringsersättning Unga funktionsnedsatta med särskilt fokus på riksgymnasieelever. Försörjningsstödstagare i behov av arbetsmarknadsinsats Av Arbetsförmedlingen anvisade deltagare i behov av praktik, matchning eller annan arbetsmarknadsinsats. Arbetssökande ungdomar som söker sig till Kompetensare Årets händelser Förändringar inom verksamheten (obs t o m 31/ ) Staten tog över samordningsansvaret för etableringen av nyanlända vuxna den första december Kommunen ansvarar fortfarande för introduktion av barn och ungdomar, ansvaret för det ligger from i år på Barn- och utbildningsförvaltningen. 283 nyanlända flyktingar (8 st 65+, 159 vuxna och 116 under 18 år) har flyttat till kommunen under året vilket är en liten minskning jämfört med tidigare år (314). De flesta kommer från Somalia och Irak. Antalet irakier minskade dock under året medan antalet somalier ökat. De nyanlända har i allmänhet fortfarande en låg utbildningsnivå. Arbetspraktiken för nyanlända flyktingar är avslutad. Deltagare i arbetsmarknadsåtgärder från AF har ökat under det gångna året. (Offentligt skyddad anställning, Fas3, Job, samt personligt biträde.) Samarbetet med C4-teknik har upparbetats, vi har en överenskommelse med dem att de ska kunna ta emot 17 personer. Sex medarbetare har utbildats speciellt för att kunna ta emot deltagare med olika behov av stöd. Nya eller pågående projekt Region Skåne uppmärksammade satsningen Kompetensare och vi ingår nu i ett ESF projekt med 10 kommuner som ska arbeta enligt Kristianstadsmodellen. Vår roll är att överföra vår metod till de andra kommunerna samt att utveckla Kompetensarprogammet så att vi kan nå fler deltagare. Samarbetet med Lärlingsakademin som har två tjänster i matchningsgruppen.

15 Tillsammans med Hässleholms kommun gjordes en ESF-ansökan Samverkan utan gränser. Målgruppen för projektet är personer som står utanför arbetsmarknaden och har kontakt med flera myndigheter. Metodutveckling Samarbetet med studie- och yrkesvägledarna fortsatte för att tidigt få de nyanlända att planera för sin framtida karriär och försörjning i Sverige. Kristianstad har haft deltagare i SUSA-projektet som drivs av Hässleholms kommun. Projektet vänder sig till personer som är språksvaga och som står långt ifrån arbetsmarknaden. Utifrån uppdraget i nämndens styrkort, att personer som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet ska inom två veckor anvisa till en arbetskonsulent, började vi med tidig kartläggning för dessa personer från maj. Totalt genomfördes 34 tidiga kartläggningar. Gensvaret från deltagare som har varit på tidig kartläggning har varit positivt. Målet är nu att gå vidare, från det att deltagare har varit hos en arbetskonsulent kunna gå direkt till någon av våra verksamheter för en snabbare väg in i aktivitet. I september startade vi Kompassen en grupp för språksvaga, som är en sammanhållen insats för deltagare med introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd där arbetskonsulenter, vägledare, språkstödjare arbetar tillsamman med kartläggning, individuell språkinlärning, jobbsök, friskvård och samhällsinformation, denna kurs pågår måndag - fredag och kommer att sluta i mars Samarbete med Kristianstad Lego för arbetsträning/utredning upparbetades och kommer att fortsätta under Matchningsgruppen handleder de på C4-teknik utbildade handledarna. Svårigheter och glädjeämnen Under året har samverkan med Af fungerat väl när det gäller ärenden kring etableringen ex. Glappet samt de som av olika skäl inte får en etableringsplan. Det har varit få som inte kunnat få etableringsplan och de som inte fått har till majoriteten varit föräldralediga (dvs har barn under 1 år). Vi har ett beslut i KS att kommunen ska erbjuda 60 platser för personer som hamnat i Fas 3. Det har varit ett tufft jobb att arbeta med denna insats då fackföreningarna inte är positivt inställda till den, vilket lett till oenighet i samverkan. I slutet på året hade vi 38 placerade och 17 som var anvisade av Af men inte kommit igång på sin arbetsplats. Mål och måluppfyllelse Medborgare 180 nyanlända flyktingar har avslutats från insatsen introduktionsersättning, av dem har 48% inte varit helt självförsörjande. Huvuddelen av de som avslutats kom 2008 då vi hade ett mottagande på 514 personer. Arbetskonsulenterna har tagit emot 184 deltagare i behov av arbetsmarknadsinsatser och 161 personer har avslutats under året varav 69% med ett positivt resultat och där 40% har gått till egen försörjning. Utöver dessa personer har 34 deltagare varit i tidig kartläggning. Deltagarna har erbjudits enskilda samtal, praktik och gruppverksamheter. 15

16 Matchningsgruppen har haft 683 avslut i olika former av praktikinsatser. Av dem var det 189 som erhållit arbete eller gått vidare till studier. Utveckling Under 2011 startade vi upp jobbtorget, där deltagarna har tillgång till datorer, telefon och får handledning i att söka arbete. Matchningsgruppens samarbete med YrkesVux där vårt uppdrag är att identifiera arbetsgivares rekryteringsbehov samt hjälpa elever i utbildning vidare mot arbete efter utbildningens slut. Medarbetare En stor del av personalen har under året gått MI-utbildning, en form av samtalsmetodik. Fler arbetskonsulenter har gått utbildningen till att arbeta med biologdesignmetoden. Ekonomi Verksamheten för nyanlända enligt den gamla ersättningsförordningen blev dyrare än beräknat främst pga att de nyanlända som kommit senaste åren har en lägre utbildningsnivå än tidigare samt kommer från kulturer som står längre ifrån vår, vilket gör att det tar längre tid för dem att stå till arbetsmarknadens förfogande. Kvar i fonden finns 4,7 miljoner som tillsammans med resterande statsbidrag som kommer att utbetalas under kommande år för de som kom 2010, ska täcka kostnaderna tom Etableringsverksamheten har avsatt 2,2 miljoner till framtida kostnader för de som tillhör etableringsreformen. Kostnaderna för glappet tiden mellan asylbidrag och etableringsersättning har kunnat hållas nere, tack vare effektiv handläggning och bra samarbete med arbetsförmedlingen. Arbetsmarknadsverksamheten fick ett överskott på 2,2 miljoner mycket tack vare våra flitiga jobbkoordinatorer som ser till att arbetsförmedlingen betalar när de använder våra tjänster. Vad gäller Fas 3 utgår det 1000 kr/månad till den arbetsplats som tar emot deltagaren. Framtidsutsikter Att flödet av ärenden till arbetskonsulenterna ökar och att fler personer går igenom kartläggningssamtal för att fånga upp deltagarna så att de tidigt får rätt insats. Samt att bygga upp ett samarbete med A-basen för att vi ska kunna göra en bedömning av deltagarnas arbetsförmåga samt kunna erbjuda arbetsträning. En central plattform för ungdomar där man både utför arbetsmarknadsåtgärder men även ett ställe där man bara kan få komma till när man inte har något annat för sig och där det skall vara personal från olika verksamheter som arbetar. 16 Ansvarig uppgiftslämnare: Helena Johnsson Befattning: Verksamhetschef

17 17 Utbildning & vägledning Uppdrag Sfi, svenska för invandrare Sfi är en kvalificerad språkutbildning som ska ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen ska vara så flexibel att den går att kombinera med förvärvsarbete eller annan utbildning eller praktik. Undervisningen ska bedrivas kontinuerligt under året. Undervisningen ska planeras och utformas tillsammans med deltagaren. Utbildningsplats ska beredas inom en månad (för de som tillhör etableringsförordningen) resp. 3 månader (för övriga) Yrkesvux Kommunen ska genomföra utbildning främst inom områden där det finns ett behov av arbetskraft. Yrkesutbildningen för vuxna sker inom regelverket för gymnasial komvux. Utbildningen ska planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar som är verksamma inom de branscher som utbildningen är avsedd för. Kommunen ska erbjuda studie- och yrkesvägledning samt vid planeringen och genomförandet av utbildningen ta till vara deltagarnas tidigare förvärvade kunskaper och kompetens (validering). VLC- Vägledning och lärcentrum Tillhandahålla en oberoende studie- och yrkesvägledning för kommuninvånarna. Erbjuda en studiemiljö för vuxnas lärande. Årets händelser Förändringar inom verksamheten (obs t o m 31/ ) Den nya förvaltningen som startade i årsskiftet har medfört en del planeringsarbete men mest en osäkerhet innan allt skulle falla på plats med tjänster, arbetssätt m.m. I slutet av året förbereddes övergången in i den nya organisationsstrukturen för Utbildning och arbete där verksamhetsdelarna för Utbildning och vägledning skulle ingå. För Sfi har året präglats av förändringar som trädde i kraft under hösten 2010 men som först blev märkbara under året. Etableringsreformen som infördes i december 2010 medförde att deltagare som tillhörde reformen skulle beredas plats inom en månad. Effekterna av Sfi- bonusen började märkas under senare delen av våren. Samhällsorienteringen har förändrats och sker på modersmålet vilket har inneburit svårigheter att få tillräckligt med deltagare för att kunna starta grupper. Den öppna vägledningen som riktar sig till kommunmedborgarna har utvecklats. Servicegraden har ökats med fler dropintider och möjligheter att boka enskilda samtal.

18 18 Nya eller pågående projekt Vi fick ett tvåårigt projekt beviljat från Länsstyrelsen ( 37 regionala medel) för att bilda en knutpunkt i Skåne Nordost för samordning av samhällsorientering och yrkesnischad Sfi. En styrgrupp bildades under hösten och arbetet påbörjades. Avdelningen deltar sedan oktober i ett tvåårigt transnationellt Leonardoprojekt (CIVET) som leds från Finland. Projektet ska arbeta fram råd till yrkeslärare över hur man på bästa sätt kan undervisa/handleda deltagare med annat modersmål i yrkesutbildningar. Projektet hade ett uppstartsmöte i Finland i november och arbetet i respektive land har påbörjats. Samarbetsprojektet Lärlingsakademin Skåne Nordost startade i september med finansiering av region, kommuner och Esf-rådet. De medverkande kommunerna är Osby, Östra Göinge, Hässleholm, Bromölla, Sölvesborg och Kristianstad. Kristianstad kommun är projektägare och därmed ansvarig för verksamheten. Även Arbetsförmedlingen deltar i projektet. Lärlingsakademin Skåne Nordost har en projekttid som sträcker sig fram till och med december 2013 och budgeten omfattar ca 30 milj. Metodutveckling Kartläggningen som startade på Sfi under hösten 2010 har förbättrats under året med information från Studie- och yrkesvägledare och införande av individuella studieplaner. Även Studiehallen har utvecklats ytterligare med förbättrad ledning, administration och handledning. Kartläggningen och Studiehallen har avsevärt förbättrat flexibiliteten, individuella lösningar och kortat kötiderna. Det visar sig bl.a. i att antalet deltagare som klarat studieväg inom ett år från kommunplaceringen har ökat från 43 till 71. Starten av Studiehallen har också medfört att Sfi bara behövt stänga helt under två veckor på sommaren och två dagar i samband med julhelgen. Lärarna har genomfört ett kompetensutvecklings-program i Genrepedagogik som varit mycket givande och tydligt förbättrat undervisningen. Mobiliseringsfasen för Lärlingsakademin inledde projekttiden under hösten och under den fasen byggdes samarbetet och organisationen upp. Även marknadsföring och rekrytering av deltagare och företag startade. Lärlingsutbildning bygger på bra kontakter mellan skola, företag och deltagare och branscher. Därför har stort fokus varit på att hitta kontaktytor och skapa samarbeten. Det är gymnasieskolorna i de sju kommunerna som sätter betygen medan den största delen av utbildningen sker på en arbetsplats. Vid mobiliseringsfasens slut hade ca 60 företag anmält intresse av att ta emot lärlingar och 150 deltagare har anmält sig till informationsträffar om utbildningen. Studie- och yrkesvägledarna hade yrkesmässig handledning under hösten. Att vara del av och engagerad i yrkesmässig handledning är ett sätt att dels få ventilera yrkesrelaterade frågor med kollegor men också att skapa en grund för att genom gruppsamtalen utvecklas i sin yrkesroll tillsammans och vid behov hitta nya metoder som stödjer både den yrkesverksamma och verksamheten. Studie- och yrkesvägledningen har också tagit fram ett system för bokningar av enskilda samtal. Detta har medfört att besökare snabbare har kunnat få en besökstid eftersom man på ett enkelt sätt har överblick över vilka tider som är lediga.

19 19 Svårigheter och glädjeämnen Glädjeämnen under året för Sfi har varit att de flexibla lösningarna ökat. Statistiken från Skolverket visar att Sfi har kortare genomströmningstider än riket. Många deltagare (42) har fått Sfibonus. Anordnare av Sfi i Skåne har visat stort intresse för kartläggningen och studiehallen och det har varit flera studiebesök. Leonardoprojektet är inspirerande och kan ge nya kunskaper i Yrkessvenska. Yrkesutbildningarna har fortsatt bra resultat där över 75% av deltagarna går vidare till arbete, startar eget eller studerar vidare. Samarbetet med utbildningsanordnarna har fungerat bra. Utbildningsplatser upphandlas dels av Vuxenutbildningen och gymnasieskolorna, dels av företag och privata anordnare. Satsningar har framför allt skett inom yrkesområden där det finns jobb. Till stor glädje för de ingående kommunerna så fick vi projektet Lärlingsakademin beviljat av ESF med en total budget på ca 30 miljoner. Studerande har i större omfattning använt möjligheten att tentera på lärcentrum under Detta innebär för den enskilde att resor till studieorten där högskolan/universitetet ligger inte behöver göras. I och med detta kan kommuninvånarna studera på hemmaplan och enklare kombinera studier med familj, arbete och andra intressen/aktiviteter. En svårighet har varit att ombyggnaden av VLC-huset inte har kommit igång. Huset är i stort behov av reparation och uppfräschning. Entrén behöver handikappanpassas och den öppna ytan för besökare behöver kunna användas mer funktionellt. Ventilationen behöver åtgärdas, golvbeklädningar bytas ut, målning samt hela nätverksinstallationerna bytas ut. Problemet har varit att C4 teknik och ABK inte har kunnat komma överens om hur hyreskontraktet för huset skall skrivas. Mål och måluppfyllelse Medborgare - Personer som söker försörjningsstöd har möjlighet att träffa en studie- och yrkesvägledare inom 2 veckor. Målet är uppnått. Dialogen med socialsekreterare har utvecklats och rutiner har tagits fram. Inplanerade tider för bokningar har varit tillgängliga så att de deltagare som har haft behov av ett enskilt möte har kunnat komma inom 2 veckor. - 70% av Yrkesvux utbildningarna skall leda till självförsörjning Målet är uppnått. Ett grundläggande arbete i planeringen av utbildningsinsatser där hänsyn har tagits till arbetsmarknaden och möjligheterna att få jobb efter utbildningen har skett. En jobbkoordinator har även hjälpt deltagarna under slutfasen av utbildningen för att se hur övergången till arbetsmarknaden kan se ut. Detta har lett till att över 75% av deltagarna som har genomfört en yrkesutbildning har gått vidare anställning, starta eget eller vidare studier. Framtidsutsikter Det totala antalet deltagare på Sfi fortsätter att öka. Andelen flyktingar minskar och utgör nu bara 44 %. Det innebär att statsbidraget för Sfi minskar och belastar den kommunala budgeten mer. Antalet lågutbildade har ökat vilket också medför ökade kostnader. I halvårsskiftet startar VUX 2012 med bl.a. nytt betygssystem där även Sfi får 7-gradig betygsskala. Det finns flera faktorer som

20 vi ännu inte vet hur de kommer att påverka Sfi. Det pågår en utredning om Sfi peng som ska vara klar i september och en folkhögskola har aviserat att de kommer att starta Sfi redan i vår om de får betygstillstånd. Den statliga satsningen på Yrkesvux skulle enligt de första direktiven avslutas Det blev dock en förlängning även men i betydligt mindre omfattning. I och med detta blir det svårt att leva upp till kommunens mål om att genomföra 100 helårsplatser inom Yrkesvux med enbart den kommunala budgeten. Satsningen på lärlingsutbildningar från staten för vuxna medför att denna utbildningsform kan utvecklas inom riket och komplettera yrkesutbildningarna inom Yrkesvux. Lärlingsutbildningar skall bedrivas i huvudsak ute på ett företag där det skall finnas en utbildad handledare. Minst 70% av utbildningen skall vara på ett företag och max 30% på en skola. Med förhoppningar om att renoveringen av VLC-huset kommer igång under året så blir lokalerna mer funktionella. Då kan verksamheten i huset utvecklas och entréfunktionen kan ses över så att deltagarna får en bättre service. När omorganisationen blir klar vid årsskiftet kommer utbildnings- och arbetsmarknadsdelarna att tillhöra samma verksamhet. Detta ger en bättre helhet och nya möjligheter för deltagarna kan skapas. Samarbetet mellan verksamheterna i förvaltningen kan utvecklas vidare och även samarbetet inom och utom kommunen. Ansvarig uppgiftslämnare: Preben Bruzelius Befattning: Verksamhetschef 20

21 21 Barn- och ungdomsverksamheten Uppgifter Barn och ungdomsverksamheten arbetar med: Utredningar och insatser för barn och ungdomar 0-20 år som är i behov av skydd och stöd. Familjerättsärenden. Förebyggande och tidiga insatser. Årets händelser Verksamheten har under året fått BBIC- licens efter fyra år med prövolicens. Vi fortsätter utvecklingsarbetet inom BBIC genom att behålla vår styrgrupp och delta i nätverksmöten. Stöd och utredningsenheten har fått förstärkning med tre socialsekreterartjänster efter en Lex Sarah- rapport Rapporten påtalade att 31 anmälningar om oro för att barn far illa inte blivit handlagda och att det kan dröja innan de blir handlagda. Prisma fick kommunens arbetsmiljöpris. Prisma fick priset för att arbetsplatsen på ett tydligt sätt arbetar med det systematiska arbetsmiljöarbetet ur ett helhetsperspektiv. Bl a har de jobbat med små förändringar för att prioritera arbetsmiljö, som att ta sig tid för fika- och lunchpauser och då inte prata jobb. V o B Syd AB öppnade ett gruppboende med fyra platser för ensamkommande asylsökande barn, på entreprenad av Kristianstads kommun. Kommunen har under året tagit emot 16 ensamkommande barn, varav fem inom ramen för avtal med Migrationsverket. Nya eller pågående projekt KIBB- projektet (Kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel) som pågått under ett år är nu avslutat. Projektet, som innehöll metodutveckling och forskning, har fått nationell uppmärksamhet för sina goda resultat. Nyckeltal Placeringar totalt Antal vårddygn SoL Antal vårddygn LVU Typ av placering: HVB Antal barn/ungdomar Vårddygn Andel vårddygn HVB % 17 % 22 % 2,1 % finns placerade i eget hem eller i kategorin annan placering Familjehem Antal barn/ungdomar Vårddygn Andel vårddygn familjehem % 63 % 62 % Jourfamiljehem Antal barn/ungdomar Vårddygn Andel vårddygn jourfamilj % 7 % 5 % Nätverkshem Antal barn/ungdomar Vårddygn Andel vårddygn nätverkshem % 11% 9% Antalet LVU Omedelbara omhändertagande Ansökan om LVU Strukturerad öppenvård under 20 år Medlingsärenden Bokvillan Placeringsdygn SoL LVU Medföljande föräldrar Utredningar Antal utredningar varav slutförda inom 4 mån (%) 52% 44% Barnahusets nordöstra Skåne startade i Kristianstad som ett projekt under tre år ( ) tillsammans med Hässleholms, Osbys, Östra Göinges och Bromölla kommuner. Polisen, Åklagarkammaren, Barnkliniken och Barnpsykiatrin har också funnits med som samverkanspartners i Barnahuset. Utvärderingen av verksamheten visar att den fungerat precis som det var tänkt med bättre effektivitet, kunskapsutveckling, större trygghet för barnen och deras familjer, genomsyrat av barnperspektivet. Verksamheten permanentas under år

22 2012. Ett forskningsprojekt planeras genom Kristianstad högskolas forskningsplattform. Barnahuset har under året genomfört två mycket välbesökta storföreläsningar om fysisk misshandel av små barn och om hur barn skyddas i det svenska rättssystemet. Stöd och utredningsenheten har utvecklat samarbetet med Försörjning och rehabilitering framförallt avseende skuldrådgivning och stora barnfamiljer med bostadsproblem. 22 Metodutveckling Prisma har under hela året, på försök, arbetat med serviceärenden där familjer har fått insats direkt utan utredning. Prisma utbildar personal i FFT (Funktionell familjeterapi) och Marte Meo. Centrum för förebyggande arbete har utökats med en trygghetsfältsekreterare, med Näsby som område. Sommarlovsprojektet 2011 på Näsby, med aktiviteter för barn i området, var mycket uppskattat. Projektet Uppsökande narkotikateam (UNT) startade i september med två medarbetare som arbetar uppsökande, med nätverk och metodutveckling. Projektet riktar sig mot ungdomar och unga vuxna (18-25 år) med ett riskbruk av narkotika eller på väg in i ett riskbruk. UNT har utbildats i och börjat använda utvärderingssystemet ORS-SRS. Familjerättens arbete har under året förskjutits så att de har ett mindre antal barn som omfattas av samarbetssamtal (195 barn år 2011, 239 barn år 2010) och ett högre antal barn som omfattas av utredningar (78 barn år 2011, 70 barn år 2010). Familjerätten har under året haft en barngrupp Skilda världar. De erbjuder sedan i våras stöd i umgängesärenden genom Familjehuset, varannan helg fredag och lördag. Utvecklingsarbete med jourhemmen pågår, både när det gäller deras uppdrag och villkor. Svårigheter och glädjeämnen Den största utmaningen för Barn- och ungdomsverksamheten är att hitta balansen mellan effektivitet och resurser så att barn och ungdomar får det skydd och stöd som de har rätt till. Väntetider för förhandsbedömningar och utredningstider på Stöd- och utredningsenheten, samt Familjehemenhetens arbetssituation med ökat antal utredningar och pensionsavgångar, är de största utmaningarna. Under året har vi målmedvetet arbetat med ärendeflödet och ledningssystemet inom Barn- och ungdomsverksamheten. Vi har arbetat för ökad tillit och kompetens, samt för att vi på ett effektivt sätt ska utnyttja våra olika roller, för att våra insatser ska bli så effektiva som möjligt. Trots vårt svåra arbete genomsyras hela verksamheten av en mycket god stämning i de olika arbetsgrupperna. Pricken över i:et var Prismas och Bokvillans bejublade julspel vid vårt årliga julkaffe. Mål och måluppfyllelse Medborgare Insatserna ska, så långt det är möjligt, vara frivilliga, ges i öppenvård, ges på hemmaplan och ha som mål att stärka familjens och den unges egna resurser. Att andelen LVU- vårddygn minskar. Målet är inte uppnått Sammantaget har andelen vårddygn med LVU ökat till 47 % år 2011 från 46 % år Andelen LVU vårddygn i

23 familjehem har ökat till 50 % år 2011 från 46 % år Andelen LVU vårddygn på institution har minskat till 34 % år 2011 från 37 % år Antal barn och ungdomar upp till 20 år med insats i öppenvård. Antalet barn och ungdomar med öppenvårdsinsats är konstant, 232 år 2011 mot 231 år 2010 Utveckling Att utveckla kommunens insatser och serviceinsatser för barn och ungdomar och deras familjer. Samordnad och effektiv resursanvändning med bibehållen kvalitet Att väntetiderna i stöd och utredningsgruppen minskar. Målet är inte uppnått, väntetiderna har inte minskat. Kortare placeringstider i jourhem var snittplaceringstiden 57 dygn mot 85 dygn för Målet är uppnått. Förbättra samverkan med samhällsorgan och organisationer samt förbättra samarbetet inom verksamheten och med de andra verksamheterna. Att Lotsmodellen under året används och blir ett permanent arbetssätt inför Målet är inte uppnått. Antal ärenden där förvaltningen har deltagit i arbete enligt Lotsmodellen år 2011 är 46 varav 9 på mottagningsgruppen. År 2010 var motsvarande siffra sammanlagt 15 ärenden. Att barnahuset blir en permanent verksamhet under Alla kommuner har fattat beslut. Målet är uppnått. En enhetsövergripande utbildning per år. Vi har anordnat en föreläsning Barn i fokus där bl a professor Bo Winnerljung föreläste om skolans betydelse för socialtjänstens barn. Ta del av tillgänglig evidensbaserad forskning och beprövad erfarenhet i arbetet med att utveckla arbetsmetoder och arbetssätt. Utvärdering i verksamheten Att enheten får ordinarie licens för BBiC. Målet är uppnått. Att Bokvillans andel av samtliga vårddygn på institution ökar. Målet är inte uppnått Ta ställning till införande av Journal Digital. Målet är inte uppnått, men arbetet är påbörjat. Utvärdering av verksamheten genomförs. Målet är uppnått. Stöd och utredning har genomfört en utvärdering där barn, ungdomar och föräldrar har tillfrågats om sina upplevelser av delaktighet i utredningar. Medarbetare Minskad negativ stress inom enheten Att arbetet kan bedrivas inom ordinarie arbetstid Att faktorn för medarbetarenkätens fråga mitt arbete är psykiskt påfrestande förbättras. Målet är uppnått. Faktorn för frågan har ökat till 2,5 för år 2011 från 2,33 för år 2010 Att personalomsättningen för fast anställd personal och vikarier uppgår till max 10 %: Målet är uppnått, för tillsvidareanställd personal, 5,4 % personalomsättning, inklusive vikarier 7,9 %. Motsvarande siffror år 2010 var 8 % resp. 11,6 %. Att sjukskrivningstalen inte ökar. Målet är uppnått, sjukskrivningstalet var 16,5 för år 2011 mot 17,2 dagar för år

24 Kontinuerlig uppföljning av flextidsrapporter. Målet är uppnått, flextidsrapporterna har följts kontinuerligt. Friskvårdsprojekt planeras och genomförs. Målet är uppnått. Centrum för förebyggande arbete har gjort Arbetsmiljöenhetens hälsoprofilsundersökning. Medarbetare har tillsammans tränat för och deltagit i Vårruset och Humlestafetten. Ekonomi Enhetens budget i balans Grad av budgetföljsamhet. Barn och ungdomsverksamheten har överskridit 2011 års budget på 94,7 miljoner med 12,1 miljon främst avseende externa institutionsplaceringar. Med anledning av detta är en långsiktig åtgärdsplan utarbetad av förvaltningen, se nedan Att antalet vårddygn på externa institutioner minskar. Målet är inte uppnått. Beläggning på Bokvillan. Bokvillan har haft 89 % beläggning år 2011 räknat på 9 boenderum. Motsvarande siffra för år 2010 var 85 %. Att det sammanlagda antalet vårddygn minskar för familjehem, jourhem, nätverkshem, vårdnadshavare tidigare familjehem och särskilt familjehem. Målet är inte uppnått vårddygn för år för år (3 % ökning). Framtidsutsikter Att enligt nämndens styrkort, uppfylla lagens tidsramar avseende handläggning av anmälningar, ansökningar och utredningar i barn- och ungdomsärenden. Utveckla serviceärenden. Bostäder till stora barnfamiljer där en arbetsgrupp arbetar. Införande av journal och uppföljningsprogram i våra insatser. Av förvaltningens förslag till åtgärdsplan med anledning av budgetunderskottet år 2011 framgår att vi ska: Förstärka familjehemsgruppen med en heltidstjänst under ett år för att utöka resurser för rekrytering och utredning av familjehem och kvalificerade familjehem. Utveckla hemmaplansinsatserna för ungdomar i samarbete med Ungdomsbasen, bl a träningslägenheter med tät tillsyn. Tillsammans med Omsorgsförvaltningen utveckla hemmaplanslösningar för barn och ungdomar med funktionshinder/utvecklingsstörning. Utveckla samarbetet inom kommunen och med Region Skåne för barn som är eller riskerar att bli placerade. Ta ställning till medverkan i SKL:s modellområdesarbete. Involvera psykiatrikoordinatorn i Barn- och ungdomsverksamhetens placeringsärenden där det förekommer psykisk ohälsa. Skriv avtal mellan kommunen och Region Skåne om Psykiatri för barn och ungdomar. Undersöka möjligheterna att delta i ett formaliserat utbyte av skyddsärenden med andra kommuner. Utarbeta riktlinjer och rutiner för barn och ungdomsverksamheten när externa institutionsplaceringar kan bli aktuella och hur placeringarna ska följas upp. Fortsätta utvecklingsarbetet på Bokvillan. 24 Ansvarig uppgiftslämnare: Marie Lund Befattning: Verksamhetschef

25 25 Vuxenvårdsenheten Uppgifter Vuxenvårdsenheten arbetar med vuxna missbrukare, personer med psykiska funktionsnedsättningar, samt människor med andra sociala problem. Enheten handlägger: ansökningar, anmälningar, utredningar och insatser för missbrukare och vissa psykiskt funktionsnedsatta. placering av vuxna missbrukare och vissa psykiskt funktionshindrade på institution/behandlingshem. Placeringen kan ske såväl frivilligt, enligt SoL, som med tvång, LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall). ekonomiskt bistånd av förebyggande karaktär eller som ingår som ett led i rehabilitering/behandling. ansökan om kontaktperson. Enheten erbjuder, bland annat, kvalificerat samtalsstöd genom Lönnen, Tyggårdsgruppen och Kriscentrum mot våld i nära relationer möjlighet till boende med stöd genom Boendebasen, 123:an och Trappan. För åldersgruppen år finns en särskild Ungdomsbas. Verksamhetstal Vuxna missbrukare Antal placerade personer SoL Vårddygn Antal placerade personer LVM 5 8 Vårddygn LVM Totalt antal vårddygn Vuxna psyk Antal placerade personer 4 3 Vårddygn Lönnen Antal ärenden Tyggårdsgruppen Antal samtal Antal ärenden Kriscentrum Antal ärenden Familjerådgivningen Antal samtal Antal ärenden Arbetsbasen Avslut arbete/praktik 18 Avslut studier 6 kvalificerad 12-stegsbehandling i strukturerad öppenvård på Carpe Diem. arbetsträning för enhetens målgrupper vid Arbetsbasen och genom arbetskonsulent. träffpunktsverksamhet och annat stöd till psykiskt funktionshindrade genom Solrosen familjerådgivning. enheten samverkar med och ger stöd till frivilligorganisationer som är verksamma på området. Till verksamheten hör också administrationsansvaret för Vändpunkten, Nattjouren och de Personliga ombuden. Verksamhetsberättelsen för Vuxenvårdsenheten kommer också att finnas i en mer detaljerad form, med egna beskrivningar från respektive arbetsgrupp. Årets händelser Under året tillkom två tjänster som handläggare för ungdomstjänstärenden. Organisatoriskt och geografiskt placerades de på Ungdomsbasen. Antalet domar uppgick under året till 34 och påföljden omfattade i snitt cirka 42 timmar. Förutom ett stort utvecklingsarbete inom de olika verksamheterna, präglades året av det omfattande arbetet med att skapa den nya Arbete och välfärdsförvaltningen. Verksamhetschefen vid

26 Vuxenvården fungerade också som t f förvaltningschef under en stor del av 2011, vilket ytterligare påverkade de normala arbetsrutinerna. Under året flyttades den socialsekreterare som varit placerad vid Regionens beroendemottagning över till Vuxenvårdens handläggargrupp, efter att Hässleholms kommun sagt upp sin del av avtalet. De externa missbruksplaceringarna var inte fler till antalet, däremot var de ofta längre än tidigare, mycket beroende på en tillkommande psykiatrisk problematik, som krävt mer omfattande insatser, samt 8 LVM-placeringar. Detta har gett ett budgetöverskridande för denna del för första gången på flera år. Nya eller pågående projekt Familjerådgivningen arbetade under året med BiFF-projektet, i samarbete med Kriscentrum, ett projekt med syfte att få föräldrar i vårdnadstvister att fokusera på barnens situation, istället för den vuxna konflikten. Kriscentrum har också fortsatt sitt utvecklingsarbete med stöd av Länsstyrelsemedel, med särskilt fokus på bl a fortsatt arbete med att införa kunskapsbaserade metoder, fler gruppverksamheter och arbete med förebyggande insatser riktade särskilt till våldsutövare. SIKTA, arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna för missbruksvården, samt också utveckla densamma, har fortsatt under året, och kommer att löpa vidare. Metodutveckling Under senare år har Vuxenvårdens olika verksamheter präglats av ett stort metod- och kvalitetsutvecklande arbete. Boendebasen och Ungdomsbasen har haft en fortsatt utveckling inom MI, Återfallsprevention, Haschprogram, och Ungdomsbasen även genom Re-Pulse och kriminalitetsprogrammen. Ett flertal medarbetare har utbildats i Case mangement, och några har också genomgått 30-poängs-utbildningen i metoden. Arbetssättet skall genomsyra arbetet inom alla verksamheter, och har hittills fått ett tydligt genomslag vid boendena 123:an och Trappan. Under året har också förberedelser skett inför övergången till ASI (Addiction Severity Index),som utrednings- och utvärderingsinstrument, vilket ersätter Integrerad Utvärdering. Anledningen är att ASI numera är den helt dominerande modellen inom kriminalvård, sjukvård och de flesta kommuner. SKL erbjuder också ett mycket omfattande implementerings- och chefsstöd kring ASI. Lönnen har under 2011 gått in i den andra fasen av den forskningsstudie som genomförs av Stockholms Universitet i samarbete med universiteten i Lund och Örebro. Syftet är att undersöka om en enkelt genomförbar skattningsprocedur (ORS och SRS), kan förbättra effekterna av olika behandlingsmodeller. Lönnen har också, tillsammans med Stöd- och utredningsgrupperna, startat en referensgrupp med syfte att utveckla samarbetsformer, med sikte bl a på insatser för familjer under utredning. Ett sådant arbete ligger väl i linje med den åtgärdsplan som beslutats av nämnden. Arbetet med att införa AUDIT-screening inom förvaltningen, och förmedla arbetssättet till primärvård och andra externa samverkansparter, har fortsatt under året. AUDIT är en självskattningsmodell för att upptäcka risk- och missbruk av alkohol. Ett resultat av arbetet är att Tyggårdsgruppen upplevt att ett antal klienter sökt hjälp och stöd som en följd av bl a AUDIT-skattningen. 26

27 Mål och måluppfyllelse Ett antal av enhetens verksamheter har haft egna styrkort under 2011, och uppger en god uppfyllandegrad av målen. Närmare kommer detta att kunna utläsas i de respektive arbetsgruppernas kommande verksamhetsberättelser. Vuxenvårdens övergripande styrkort har inte uppdaterats inför 2011, främst beroende på att enhetschefen under större delen av året fungerade som t f förvaltningschef för den nyinrättade Arbete och välfärdsförvaltningen. Enheten har därför inriktat sig på att upprätthålla 2010 års mål, vilka var följande: Medborgare Ökad kännedom hos allmänheten om enhetens verksamhet och stöd- och hjälpinsatser Styrtal Enhetens externa informationstillfällen ska uppgå till minst 6/år. Förbättrade möjligheter på bostadsmarknaden för våra klienter. Styrtal Nya modeller för samverkan arbetas fram. Minst ett projekt ska genomföras under året. Ökad fokusering på våld i nära relationer samt mer fokuserat barnperspektiv i våra ärenden. Styrtal Återkommande information/utbildning inom respektive område till berörd personal, minst 1gång/år Måluppfyllelse Första och tredje målet har uppfyllts även i år. Mål två är ej uppfyllt, men diskussioner pågår när det gäller utveckling av boendestöd för ungdomar, samt när det gäller utveckling av enhetens egna boenden. Utveckling Förbättrad överblick av forskning, framtidsbedömningar och egna erfarenheter Styrtal Påbörja arbetet med att ta fram en mall för återkommande omvärldsanalyser. Utveckla metoder för att införa/använda forskning och arbetssätt. Styrtal Medverka i externa forskningsprojekt och analyser Utvärdera det egna arbetssättet. Måluppfyllelse Första målet har legat på is även Mål två är rimligt uppfyllt genom arbetet med att införa och arbeta efter mer utvärderade och beprövade metoder såsom Case Management, MI, HAP, ORS, SRS m fl. Medarbetare Höjd kompetens och tydlighet hos enhetens ledningsgrupp Styrtal Gemensam handledning/utbildning för arbetsledare och enhetschef kring arbete med enhetens organisation och mål. Höjd samverkansnivå inom enhetens verksamheter Styrtal Enhetsgemensamma aktiviteter och träffar 1 ggr/år 27

28 Minskad upplevd arbetsbelastning Styrtal Förbättrade värde inom MAE:s värden inom området för arbets- och stressrelaterade symptom. Måluppfyllelse Första målet uppfyllt, och arbetet pågår kontinuerligt. Inför 2012 kommer enhetens ledningsgrupp att ytterligare förbättra sitt arbetssätt. Andra målet är inte uppfyllt, 2012 kommer dock enhetsträffar att påbörjas igen. Tredje målet aktualiseras inte förrän 2012 års MAE genomförts. Ekonomi Enhetens budget i balans Styrtal Grad av budgetföljsamhet Måluppfyllelse Placeringskostnaderna höll sig, för första gången på många år, inte inom budgetramarna, främst beroende på ett ökat antal LVM, men också på grund av ett par längre placeringar med komplicerad samsjuklighetsproblematik. Dessa kostnader är svåra att såväl förutsäga, som att påverka. Genom att de flesta av de övriga verksamheterna höll sig väl inom budgetramen, blev underskottet för enheten mer begränsat, och hamnade på drygt 1,5 miljoner kronor. 28 Framtidsutsikter Kriscentrum har haft en fördubbling av antalet ärenden sedan Simrishamn och Tomelilla, som lämnat samverkan för att ingå i nätverket för Sydöstra Skåne, har haft en relativt liten andel av klienterna, vilket därför inte kommer att få någon direkt effekt på besöksantalet. När nuvarande projekttjänst upphör efter 2012, kommer den tjänsten att behöva inrättas med kommunal finansiering, för att upprätthålla verksamheten i nuvarande omfattning. Diskussioner om att delvis förändra 123:an och Trappan pågår, då klientgruppen och dess behov efterhand förändras. Tyngre samsjuklighetsproblematik hos de boende/köande, och förändrade arbetssätt, kommer att kräva utökad tid med personalbemanning, och därmed ytterligare ett par, tre tjänster. Kan inte målgruppen tas om hand på hemmaplan, är alternativet långa placeringar, med ringa effektivt behandlingsutfall. Missbruksutredningen och den långsamma hanteringen av densamma, skapar en viss osäkerhet i arbetet. Vi hoppas på någon form av inriktningsförklaring snarast. Familjerådgivningen står inför ett generationsskifte under ett par år framöver. En handlingsplan har tagits fram för att hantera avgångar och nyrekryteringar smidigt. Arbetsbasen och arbetskonsulenten som arbetar med psykiskt funktionsnedsatta, kommer att gå över till annan enhet efter årsskiftet. Det är angeläget att bevaka så att det beslutade uppdraget gällande Vuxenvårdens målgrupper inte försvagas eller hamnar i bakgrunden. Genom organisatoriska förändringar kommer Carpe Diem att få tillgång till egen arbetsledning på deltid, vilket efterhand har visat sig vara nödvändigt, för att ge personalen ett stöd i vardagsarbetet, samt för att mer offensivt kunna utveckla arbetet.

29 Ett nytt samverkansavtal med psykiatri Skåne kommer att skrivas under 2012, vilket förhoppningsvis kan bli ett viktigt och förtydligande dokument. Under 2012 kommer också enheten tillsammans med SIKTA att utveckla arbetet med individuella planer. 29 Ansvarig uppgiftslämnare: Peter Sonnsjö Befattning: Verksamhetschef

30 30 Arbetsmiljöbokslut Arbete och välfärdsförvaltningen 2011 Arbetsgivaren ska årligen göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud (AFS 2001:1 9 ). I Arbete och välfärdsförvaltningens arbetsmiljöbokslut redovisas ovanstående, men även andra delar inom det systematiska arbetsmiljöarbetet, såsom det hälsofrämjande arbetet. Samtlig presenterad statistik är hämtad den 31 december Anställning Vid utgången av 2011 hade Arbete och välfärdsförvaltningen 300 tillsvidaranställda medarbetare och 65 medarbetare med någon form av tidsbegränsad anställning. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidaranställd personal var 98,4 %. Av de tillsvidaranställda var 75 % kvinnor och 25 % män. Personalomsättningen för året var 5,7 %. Förvaltningen hade 25 nyanställningar och 18 avgångar bland den tillsvidaranställda personalen. Kommentarer till anställning Det stora antalet tidsbegränsade anställningar kan till stor del förklaras av förstärkningstjänster, vikarier för föräldraledig och tjänstledig personal samt tidsbegränsningar enligt skollagen. Kristianstad kommun eftersträvar att kunna erbjuda önskad sysselsättningsgrad (heltid) till alla medarbetare. En stor andel av arbete och välfärdsförvaltningens medarbetare har en sysselsättningsgrad på 100 % och för de som arbetar deltid är detta oftast självvalt. Fördelningen mellan män och kvinnor är mycket ojämn, vilken den varit även tidigare år. Förvaltningen är medvetna om problematiken, och har det i åtanke vid rekryteringar samtidigt som det är svårt då betydligt fler kvinnor än män utbildar sig inom socialt arbete, vilket i sin tur speglar antalet sökande till vakanta poster. I siffran för personalomsättning kan intern rörlighet inkluderas, beroende på hur registreringen gjorts i personalsystemet. Därmed speglar inte siffran fullt ut antalet medarbetare som lämnat och tillkommit i förvaltningen. Sjukfrånvaro Antal sjukdagar per tillsvidaranställd medarbetare Antal sjukdagar kortare tid (1-14 dagar): 4,31 Antal sjukdagar längre tid (15-90 dagar): 3,10 Antal sjukdagar lång tid (över 91 dagar): 7,38 Den totala sjukfrånvaron för 2011 var 14,8 dagar/medarbetare. Motsvarande siffra föregående år var 13,4 dagar. Detta innebär att sjukfrånvaron ökat med 1,4 dagar/medarbetare. 19 medarbetare vid förvaltningen har varit sjuka vid 5 tillfällen eller fler under året.

31 31 Frisktalet för 2011 var 62,72 % och avser personer som var sjuka högst 5 dagar under året. Kommentarer Antalet sjukfrånvarodagar per medarbetare har fortsatt öka under Positivt är att antalet långtidssjukskrivna (mer än 91 dagar) sjunkit något. Orsakerna till sjukskrivningarna varierar, liksom att det inte går att urskilja att någon specifik arbetsgrupp är mer utsatt än någon annan. Förvaltningen har av AME erbjudits projektet tidiga insatser, vilket innebär att en kopia på läkarintyget kan skickas till AME med medarbetarens godkännande, så snart det inkommit. Genom att fånga upp sjukdomsorsaken i ett tidigt skede ökar chanserna att kunna förbygga en längre sjukskrivning. Fortsatt bevakning och uppföljning av sjukfrånvaron görs under Anmälda tillbud och arbetsskador Antal registrerade tillbud: 17 Antal registrerade arbetsskador: 10 Risk, tillbud, skada på fastigheter och icke medarbetare: 12 Ovanstående statistik är hämtad från flexite, och då det i somliga fall funnits en viss problematik kring var händelsen ska registreras kan det finnas någon som ligger fel. Men vår förhoppning är att statistiken ska stämma och vi kommer även i fortsättningen göra avstämningar i förvaltningsövergripande samverkan gällande de fall som registrerats föregående månad. Riskbedömningar Förvaltningen arbetar kontinuerligt med att riskbedöma, både inför beslut och i befintlig verksamhet. Fortfarande är det dock inte alla riskbedömningar som skrivs ner. Förvaltningen arbetar för att skrivna ner alla riskbedömningar. Följande riskbedömningar har upprättats under året: Staben på f.d socialförvaltningen upprättade en riskbedömning inför övergång i nya verksamheten Utveckling & Service. Inför beslut om att vakantsätta den ena utav två personalspecialisttjänster. Förvaltningsövergripande riskbedömning inför att detaljorganisationen antogs. (Förberedande diskussioner fördes inom respektive verksamhet) Inför beslut om central fakturaadress i kommunen Bokvillan rörande säkerhet (icke låsbara fönster)

32 32 Hälsofrämjande och förebyggande arbetsmiljöarbete Förvaltningen deltog i starskottets friskvårdssatsning under våren och erbjöd medarbetarna 20 stycken platser i deras friskvårdspaket, bestående av både föreläsningar och prova-på aktiviteter. Åtta medarbetare anmälde intresse och deltog. Förvaltningen har uppmuntrat medarbetarna att delta i Skåne trampar, och 3-4 lag har deltagit. Var tredje vecka besöker en massör förvaltningen och medarbetarna kan boka en tid och använda friskvårdsbidraget (se nedan) till detta. Ca 10 medarbetare nyttjar detta vid respektive tillfälle införde kommunen ett friskvårdsbidrag på 500 kr. På Arbete och välfärdsförvaltningen nyttjade 154 medarbetare bidraget under Förvaltningen har två hälsoinspiratörer och ett tiotal hälsoombud som driver på frågorna inte friskvård. Inför 2012 kommer kommunen att anta nya riktlinjer för hälsoarbetet och förvaltningen kommer att arbeta mer aktivt med frågan Förebyggande arbetsmiljöarbete i samverkan med AME Översyn av kontorsarbetsplatser i samband med omorganisation (övergripande) AME deltagande vid förvaltningsövergripande samverkan (övergripande) Psykosocialt stöd och rådgivning i samband med omorganisation, individuellt och i grupp (övergripande) Stöd till chefer i SAM (övergripande) Grundutbildning i arbetsmiljö, 3 4 platser Hjärt- lungräddning (barn och ungdom) Stresshantering i grupp (barn och ungdom och FoR) Översyn 10 arbetsplatser (barn och ungdom) Hälsoinventering/hälsoprofilbedömningar (SFI) Ergonomisk översyn av datorarbetsplatser (SFI) Medarbetarenkät Under september månad genomfördes en medarbetarundersökning utefter nämndens styrkort. Syftet var att mäta den upplevda arbetsbelastningen och samhörigheten i den nya förvaltningen. Undersökningen visade på att fler medarbetare upplever att arbetsbelastningen ofta är alltför hög, att de inte hinner med vad de har att göra under dagen samt att jobbet påverkar fritiden negativt. Handlingsplaner har upprättats, vilka bland annat tar upp vikten av information, tillsättning av vakanta chefsposter och förstärkning i vissa arbetsgrupper där belastningen upplevs vara särskilt hög. Att mäta samhörighetskänslan i nya förvaltningen är inte lätt, då merparten vid mättillfället hade samma kollegor och närmsta chef som tidigare. Siffrorna vid mätningen visade på en god samhörighet. Systematiskt arbetsmiljöarbete 2011 Året har präglats av arbete med den nya förvaltningen och dess organisation. En stor del inom arbetsmiljöarbetet har varit att upprätta förvaltningsgemensamma rutiner och policys inom området, detta för att öka gemenskap och känslan av en förvaltning. Rutiner för SAM, uppdaterad arbetsmiljöpolicy, anpassat samverkansavtal, nya lönekriterier och underlag för medarbetarsamtal samt likabehandlingsplan är några av de områden man arbetat med under året.

33 33 Nu när förvaltningen har en gemensam grund inom området är det lättare att mer praktiskt arbeta vidare med frågorna under Förvaltningen införde under det gångna året psykosociala skyddsronder. Samtliga arbetsgrupper ska ha gått igenom ett material och diskuterat de psykosociala arbetsmiljöfrågorna. Ansvarig uppgiftslämnare: Emma Svärd Befattning: Personalspecialist