Välkommen till bibliotekens ledande branschdagar i Västerås maj!

Transkript

1 Välkommen till bibliotekens ledande branschdagar i Västerås maj! Biblioteksdagarna Västerås 2016 #bibldag16

2 Program Biblioteksdagarna i Västerås maj 2016 TISDAG 10 MAJ TJUVSTART Träff Expertnätverket för folkbibliotekschefer Tid: (därefter visning av Västerås stadsbibliotek för de som är intresserade) Plats: Hörsalen, Västerås stadsbibliotek Fika och mingel från 9.30, lunch ingår. Cryptoparty! Tid: Plats: Mälardalens högskola Hur hög är egentligen den personliga integriteten i bibliotekets datormiljöer? Vad kan vi göra för att höja medvetenheten och kunskapen om riskerna och hur biblioteken kan bidra till en säkrare digital miljö som stärker biblioteket som en demokratisk plats för alla? Hur kan vi hjälpa bibliotekens användare och icke-användare att säkra upp deras egen digitala närmiljö? Läs mer För att delta i cryptopartyt krävs inga förkunskaper, du behöver inte föranmäla dig, det kostar inget att delta och ALLA är välkomna, både konferensdeltagare och allmänhet. Ta med din egen dator! Välj mellan 8 studiebesök: S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 S8 Kungsörs bibliotek: Nej till 30-årskris! Tid: Folkhemsturen Sweden, the middle way Tid: Tranströmervandring Tid: Expectrum Tid: Skiljebo bibliotek, Skiljeboporten Tid: Bäckby bibliotek: Om att göra skillnad - samverkan för ökad trygghet i stadsdelen genom en tro på unga människors kraft. Tid: Stiftsbiblioteket i Västerås Tid: Bibliotek byggt för framtiden Tid: Mingel på Västerås stadsbibliotek

3 onsdag 11 maj 8.30 Välj mellan 6 studiebesök, frukost med föreningsstyrelsen. Studiebesök: S9 Från vision till musikverksamhet i förändring S10 Att bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads skolbiblioteksplan som vägledning (FULLBOKAT) S11 Expectrum (FULLBOKAT) S12 Sjukhusbiblioteket, Västmanlands sjukhus Västerås S13 Studiebesök på högskolebiblioteket (FULLBOKAT) S14 Tillgängligt museum för alla (FULLBOKAT) Frukost med föreningsstyrelsen Barbro Thomas presenterar den nya medlemsundersökningen. Gunnar Sahlin reflekterar över föreningen 100 år och sammanslagningen mellan Sveriges Allmänna Biblioteksförening och Svenska Bibliotekariesamfundet år Blev det som det var tänkt? Välkomna! Anders Teljebäck, kommunstyrelsens ordförande, Västerås Anförande av Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning Libraries: A Call to Action Donna Scheeder, President, IFLA, International Federation of Library Associations and Institutions Gångtid Välj mellan sex seminarier 1A Skolbiblioteken nuläge och framtidsspaning Det är en spännande tid för skolbiblioteken. Staten har satt ner foten och erbjuder kommunerna stöd till bemanning. I den nationella biblioteksstrategin är skolbiblioteken en viktig del. Vart är skolbiblioteken på väg? Ett panelsamtal med Anette Holmqvist, Skolverket, Bo Westas, DIK, och Karin Linder, Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi. Samtalet modereras av Jenny Nilsson, Svensk biblioteksförening. 1B Libris och folkbiblioteken De senaste åren har allt fler folkbibliotek blivit Librisregistrerande och idag är folkbiblioteken en naturlig del av Libris katalog. Men vad innebär det rent praktiskt att vara ett Librisbibliotek? Vi berättar om anslutningsprocessen, postflöden och hur biblioteken bidrar till Librissamarbetet. Representanter för folkbibliotek som varit Librisbibliotek en tid berättar om sina lärdomar och erfarenheter. Medverkande: Ulrika Hvidén, Göteborgs stadsbibliotek, Johanna Hagelin, Motala bibliotek, Charlotta Simonsson, Kungliga biblioteket samt Magdalena Sjöström, Sveriges Depåbibliotek och lånecentral, som alla ingår i Nätverket för Folkbibliotekens samarbete i Libris.. 1C EU:s upphovsrättsreform - en mer europeisk och mer digital upphovsrätt för biblioteken? EU-kommissionen har sedan 2014 prioriterat en gemensam digital marknad, Digital Single Market, där information och digitala produkter ska kunna röra sig över medlemsstaternas gränser. För ett sådant flöde behövs en uppdaterad och

4 12.15 Lunch harmoniserad upphovsrättslagstiftning. Reformen adresserar ekvationen om en upphovsrätt som fungerar i det digitala samhället. Under våren 2016 kommer Kommissionen att lägga fram sina lagstiftningsförslag och bibliotekssektorn har under processen varit en aktiv remissinstans. Seminariet diskuterar innehållet i förslagen, vilka konsekvenser de får i den praktiska biblioteksverksamheten och vad som behövs för att stärka biblioteken. Seminariet diskuterar framtida utveckling vad gäller digitala samlingar, licenser och hur vi skall kunna främja tillgången till digitalt vetenskapligt material. Jonas Holm, Stockholms universitetsbibliotek och Inga-Lill Nilsson, Karlstads universitetsbibliotek. 1D Fritt ord 250 År 2016 fyller offentlighetsprincipen och den första svenska tryckfrihetsförordningen 250 år. Under Tryckfrihetsåret 2016 kommer en mängd myndigheter, organisationer, föreningar och enskilda intressenter att ha programaktiviteter som uppmärksammar det fria ordet och rätten till fri information i Sverige och i omvärlden, historiskt, i nutid och i framtiden. Jonas Nordin, forskare och historiker på Kungliga biblioteket redogör för de idéer och strömningar som låg till grund för tryckfrihetsordningen från 1766 och berättar om ett urval av de aktiviteter som pågår under jubileumsåret 1E Bokstart ett år senare Ett seminarium kring Bokstarts tre första pilotprojekt och erfarenheter och tankar från det första året. Hur går det? Var är vi idag? Hur vill vi utveckla? Och Family literacy vad är det? Medverkande: Gertrud Widerberg, Bokstart Göteborg, Catharina Fogelström, Bokstart Södertälje, Susann Ek, Bokstart Landskrona och Jonas Andersson, Kulturrådet. 1F Vinna eller försvinna? Regionbiblioteken och kultursamverkan För regionbibliotekens del har kultursamverkansmodellen inte varit övervägande gynnsam. Samarbetet över konstområdena har underlättats, men biblioteksperspektivet tenderar att försvagas. Sedan modellen infördes tenderar också skillnaderna att öka. Vad gäller uppföljning har regionbiblioteken hamnat under radarn. Barbro Thomas presenterar den rapport hon sammanställt för Svensk biblioteksförening Fighting to speak freely: balancing privacy and free expression in the information age. Jodie Ginsburg, Chief Executive, Index on Censorship, UK Gångtid Välj mellan sex workshops/seminarier 2A Gemensamma målbilder för det allmänna biblioteksväsendet 2030 Workshop om nationell biblioteksstrategi Erik Fichtelius, Karin Linder och Krister Hansson, Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi, Kungliga biblioteket. MAX 50 deltagare (FULLBOKAT) 2B Hitta till läsningen Hur inspirerar vi barn och unga att läsa? Hur pratar vi med dem om böcker och andra texter? Vad betyder högläsning som en ingång i texten? Anne-Marie Körling, Läsambassadör, grundskollärare, pedagogisk sakkunnig och lärarutbildare leder en work shop kring läsfrämjande metoder. 2C Framtidens forskare om pedagogik för studenter i special- och högskolebibliotek. Studenter från universitet och högskola är en viktig användargrupp hos många

5 specialbibliotek. Hur ser pedagogiken ut i respektive och hur kan vi stärka studenterna i deras arbete? Ett seminarium för att inventera nuläget, lyfta fram exempel på metodutveckling och väcka intresse för nytänkande och samarbeten. Medverkande: Catharina Arvidsson, bibliotekarie Statens väg- och transportforskningsinstitut, Anna Stigell, Stockholms universitetsbibliotek, Helena Hedström, Stockholms universitetsbibliotek, Sophie Hedin, bibliotekarie Konstfack, Jessica Thorn, bibliotekarie Högskolan Väst, Christina Hurtig, bibliotekarie NU-biblioteket/NU-sjukvården, Trollhättan/Uddevalla, Lena Biörnstad Wranne, bibliotekarie, Arkitektur- och designcentrum. 2D Sommarsol och orosmoln. Biblioteksutvecklingen på 2000-talet. I föredraget ger Lars Burman sin bild av vad som händer i det svenska biblioteksväsendet. I synnerhet behandlas universitets- och högskolebibliotekens nya roller. Utmaningarna är stora och förändringarna omfattande. Lars Burman är sedan 2012 överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek och har ett förflutet som professor i litteraturvetenskap. Hans uppsats Sju oroande perspektiv. Om biblioteksutvecklingen vid universitet och högskolor (2015) har fått stor uppmärksamhet. 2E Hur kan biblioteksdata användas utanför biblioteken och hur kan andras data berika och utveckla bibliotekens tjänster? Sedan 2008 har LIBRIS metadata varit öppna och fritt tillgängliga och i och med LIBRIS XL och den nya informationsmodellen, som bygger på länkad data, öppnas möjligheten att använda bibliotekens data i nya sammanhang. Redan idag kan man hämta data från LIBRIS och med den nya informationsmodellen blir bibliotekens metadata bättre anpassat till den omgivande digitala världen. Den kommer lättare att kunna användas av andra, samtidigt som biblioteken kan använda andras data i kombination med det bibliografiska. Vi berättar om detta och presenterar exempel på hur KB och Wikipedia samarbetat kring utbyte av öppna data. Martin Gejdebäck, Markus Sköld, Fredrik Klingwall och Niklas Lindström, LIBRIS utvecklarteam, Kungliga biblioteket. 2F Biblioteket den osäkra platsen? Utsätter vi våra användare för onödiga och integritetskränkande digitala läckage? Panelsamtal med deltagare från gårdagens Cryptoparty samt inbjudna gäster som tillsammans fokuserar på integritetsfrågor, kryptering, digital säkerhet och censurfrågor Gångtid Årsmöte Fest Mälardalens högskola

6 torsdag 12 maj 9.00 Bibliotek för alla?! En första lägesrapport från arbetet med en nationell biblioteksstrategi Erik Fichtelius, nationell samordnare, Sekretariatet för nationell biblioteksstrategi, Kungliga biblioteket Kaffe Välj mellan fem seminarier 3A After Speech Erik Fichtelius svarar på frågor och möjlighet till diskussion. Moderator: Calle Nathanson 3B Open access och bibliotekens roll som kunskapsförmedlare i samhället Biblioteken har stor betydelse som arenor för demokratiska möten och öppen kommunikation mellan vetenskap och medborgare. Open access möjliggör tillgång till och användning av kunskap och information för samhällets alla brukargrupper och skapar nya förutsättningar för biblioteken att utveckla och stärka sin funktion i samhället. Hur arbetar olika bibliotekstyper med att främja möten och samverkan mellan vetenskap och allmänhet? Vilka likheter och skillnader finns beroende på brukar- och målgrupper? Representanter från forskningsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek bjuds in för ett öppet samtal kring dessa frågor. Beate Eellend, Kungliga biblioteket, moderator Lotta Tomasson, Vetenskap & Allmänhet Jonas Gilbert, Bibliotekschef, Södertörns högskolebibliotek Sofia Malmberg, skolbiblioteket Adolf Fredriks musikklasser Einar Spetz, Blackebergs gymnasium. 3C Eskilstuna målmedveten satsning på barns läslust Sedan starten senhösten 2014 har Eskilstuna kommuns Lässatsning arrangerat över 20 unika läsfrämjande insatser och utöver dessa även nått 2000 enskilda barn, pedagoger och föräldrar genom bokprat, boksamtal, föräldramöten, workshops och kompetensutvecklande arrangemang. Hur kan man arbeta långsiktigt för att litteraturen ska vara en självklar del av barnens vardag? Och hur balanserar man förväntningar med praktiska förutsättningar? Två bibliotekskonsulenter delar med sig av tankar och erfarenheter. Camilla Lord, bibliotekskonsulent, Eskilstuna kommuns Lässatsning My Sörensson, bibliotekskonsulent och teamledare, Eskilstuna kommuns Lässatsning. 3D MIK i bibliotekspraktiken MIK är i fokus för både folk- och skolbibliotek, men är kanske mer självklart inom skolans värld. Men att medborgare i ett digitalt samhälle ska kunna uppnå en medie- och informationskunnighet är även ett demokratiskt uppdrag för folkbiblioteken. Hur går det till i praktiken? Marika Alneng, bibliotekspedagog på Bibblerian Hässelbygård, berättar. 3E Är alla välkomna? Om läsning, litteratur och osynliga funktionshinder Biblioterapi, eller läsning för att motverka psykisk ohälsa, är en spännande metod med betydelse för såväl bemötande på biblioteket som för litteraturoch läsfrämjandearbetet. Karin Westling, ansvarig för Kultur för alla inget hinder och Nina Frid, handläggare för läsfrämjande, Kulturrådet

7 11.00 Gångtid Välj mellan fem seminarier Lunch 4A Wikipediaprojektet vid LiU Sara Råsberg och Sassa Persson berättar om hur Linköpings universitet arbetar med att få fler forskare att se möjligheterna och nyttan med att dela med sig av sin kunskap via världens största uppslagsverk online. De berättar om upplägg, vision och problem. 4B Poesi & Politik Barakat Ghebrehawariat är en social entreprenör med demokrati som drivkraft. Han är mer känd som Demokratiagenten och en röst i det offentliga samtalet om mångfald, demokrati och representation. Förutom att jobba med inkludering och föreläsa om demokratifrågor arbetar han med poesinätverket Revolution Poetry och sitter i styrelsen på Rättviseförmedlingen. Barakat Ghebrehawariat 4C Normkritik och läsning Med normkritik finns möjligheter till att granska bibliotek och läsfrämjande arbete. Vad signalerar biblioteken och vilka normer skapas och återskapas? Vilka normer är bra och vilka bör förändras? Läsning och kön kopplas ofta ihop. Vad kan detta ge för konsekvenser? Sofie Samuelsson, utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm, har skrivit Normkritik, hbtq och folkbibliotek: Ett försök. 4D research.chalmers.se research.chalmers.se är en tjänst för att samla in, kvalitetssäkra, analysera och kommunicera forskningsinformation. Under 2015 var fokus forskningsprojekt och under 2016 handlar utvecklingsarbetet om publikationer. Med mottot att återanvända data och smarta, effektiva arbetsflöden är systemet tänkt som ett nav för andra tjänster såsom beslutsstödssystem och andra webbplatser. Research är ett system som underlättar kommunikationen om Chalmers forskningsaktiviteter samtidigt som systemet utvecklas nära användarna med deras behov i förgrunden. Användarvänligt, tidsbesparande och hög kvalitet står i fokus för bibliotekets utvecklingsteam som arbetar med scrum som utvecklingsmetod och en uppsjö av UX-metoder. På seminariet presenteras bakgrunden till research.chalmers.se, var vi är idag och vart vi är på väg. Research är nästa generation av publiceringssystem som tar fasta på fler typer av forskningsinformation, forskningsrelaterade aktiviteter och med stora möjligheter till datautväxling. Målgrupp: Alla som är intresserade av utvecklingen för system och tjänster som hanterar forskningsinformation Medverkande: Märta Sjöblom, Karin Ljungklint, och Kristina Graner, Chalmers. 4E Uppföljningsbara mål och samlad överblick Biblioteksplanerna var tänkta att ge en samlad överblick och verka för utjämning av biblioteksresurserna och underlätta uppföljning. De skulle leda till samverkan och bland annat gagna skolbiblioteken. Nu saknas ofta skolbiblioteken i planerna och målen är inte alltid formulerade så att de är uppföljningsbara. Seminariet tar upp förslag till lösningar på problemen. Medverkande: Cecilia Ranemo, Kungliga biblioteket.

8 13.00 Välj mellan fem seminarier 5A Vem äger språket? I Västmanland pågår ett läsfrämjande utvecklingsprojekt med stöd från Kulturrådet. I Vem äger språket? samverkar och arbetar, kultur, fritid, förskolor, skolor, föreningar, studieförbund och bibliotek med att utveckla och genomföra modeller och metoder för läsfrämjande aktiviteter i hela länet. Medverkande: projektledare Cajsa Broström Kulturutveckling, Landstinget Västmanland samt Catarina Edén, Västerås Stadsbibliotek, om delprojektet Litteralajv. 5B Allmän tillgång till information - Agenda 2030 och IFLA:s riktlinjer för bibliotekstjänster för personer med dyslexi 2015 antog FN nya globala utvecklingsmål Agenda Ett av målen är: Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. Bibliotekens arbete är därmed identifierad som en viktig faktor för global utveckling kom också IFLA:s nya riktlinjer för bibliotekstjänster för personer med dyslexi i svensk översättning. Att riva läshinder är en av bibliotekens viktigaste uppdrag för att människor ska få praktisk möjlighet att ta del av information och kunskap. Utifrån Agenda 2030 och IFLA-riktlinjerna diskuterar vi MTM:s och bibliotekens arbete att ge fri tillgång till information och kunskap i allmänhet och arbetet för personer med läsnedsättningar som dyslexi i synnerhet. Medverkande: Pia Hasselrot, mångspråksbibliotekarie och Camilla Batal, chef marknad och kommunikation och Niclas Lindberg, generalsekreterare Svensk biblioteksförening och ledamot av Svenska Unescorådet, 5C Tillgängliggörande av forskningsdata Pilotprojekt med bibliotek och arkiv Under 2016 har Svensk Nationell Datatjänst (SND) inlett ett pilotprojekt med 10 universitet och högskolor i landet att skapa lokala infrastrukturer för tillgängliggörande av forskningsdata. Arbetet är upplagt så att bibliotek, arkiv och IT i samarbete skapar lokal support till forskarna för kurering av data och tekniska lösningar för ett kombinerat tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata. Syftet med projektet är att få en god bild av hur lärosätena kan driva detta arbete framåt för att åstadkomma ett storskaligt tillgängliggörande. Stefan Ekman, Svensk nationell datatjänst. 5D Högskolebibliotek och skolbibliotek som pedagogiska resurser med fokus på lärarutbildningen Hur skapas förutsättningar för samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare? Det finns flera svar på den frågan, men ett är att ge lärarna kunskap om skolbibliotekens pedagogiska roll redan under utbildningen. Därför har Biblioteket och Lärarutbildningen på Södertörns högskola i samarbete med fyra skolbibliotek utformat ett kursinslag om skolbibliotek på Grundlärarutbildningen 4-6. Medverkande: Frida Frimodt, Södertörns högskolebibliotek och Sofia Malmberg, skolbiblioteket, Adolf Fredriks musikklasser och författare till boken Bibliotekarien som medpedagog. 5E Människor på flykt och biblioteken På uppdrag av Regionbibliotek Stockholm har MIKLO gjort en studie där personal från fyra biblioteksområden i Stockholms län och asylsökande i regionen intervjuats rörande hur de idag upplever bibliotekens verksamhet och hur den skulle kunna utvecklas. Carlos Rojas, MIKLO presenterar rapporten. IBBY Italia startade 2012 ett projekt som hette: Silent Books: from the world to Lampedusa and back. Man utgick från en samling ordlösa bilderböcker och menade att bildernas inneboende berättarkraft kunde överbrygga kulturella och språkliga barriärer. Alla skulle kunna ta del av samma berättelser oavsett härkomst och språk.

9 IBBY Sverige har startat en svensk variant av projektet under hösten Syftet är att utveckla metoder för arbete med textlösa bilderböcker i samverkan folkbibliotek och flyktingförläggningar. Cay Corneliuson, IBBY Sverige berättar om projektet Gångtid Avslutningsföreläsning Niclas Lindberg, generalsekreterare, Svensk biblioteksförening Välj mellan 8 studiebesök: S15 Expectrum (FULLBOKAT) Tid: Plats: Kopparbergsvägen 10. S16 Tranströmervandring (FULLBOKAT) Tid: Samling vid Aros Congress Center Munkgatan 7, Västerås. Guide: Kerstin Eriksson. S17 Från Book-it bibliotek till ALMA-bibliotek (FULLBOKAT) Tid: Plats: Biblioteket, Mälardalens högskola, Högskoleplan 1. S18 Skiljebo bibliotek, Skiljeboporten Tid: Avfärd med bokad buss från Aros Congress Center Munkgatan 7, Västerås kl Åter ACC kl S19 Bäckby bibliotek: Om att göra skillnad - samverkan för ökad trygghet i stadsdelen genom en tro på unga människors kraft. Tid: Avfärd med bokad buss från Aros Congress Center Munkgatan 7, Västerås kl Åter ACC kl S20 Stiftsbiblioteket i Västerås (FULLBOKAT) Tid: Plats: Västerås stadsbibliotek, Biskopsgatan 2. Samling: huvudentrén. S21 Från vision till musikverksamhet i förändring Tid: Plats: Västerås stadsbibliotek, Biskopsgatan 2. Samling: huvudentrén. S22 Nya basutställningar på Västmanlands läns museum - med upplevelse och lekfullhet i fokus Tid: Plats: Karlsgatan 2.