Årsredovisning Brottsförebyggande rådet

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Brottsförebyggande rådet

2 Innehåll Resultatredovisning Generaldirektören om året som gått 1 Några händelser under året 3 Kunskapsmyndighet för rättsväsendet 5 Årsredovisningens upplägg 8 Statistikverksamheten 9 Forsknings- och utvecklingsverksamheten 15 Verksamheten utveckling av brottsförebyggande arbete 19 Ytterligare återrapportering 22 Intern utveckling av stödfunktioner 26 Verksamheten i siffror 28 Personal och kompetens 29 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter 32 Resultaträkning 33 Balansräkning 34 Anslagsredovisning 35 Tilläggsupplysningar 36 Noter 38 Underskrift 42 Bilagor Bilaga 1 Besvarade remisser 43 Bilaga 2 Publicerat av Brå 45 Bilaga 3 Projekt och verksamheter 48 Bilaga 4 Kostnader för prestationer 50

3 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Generaldirektören om året som gått I styrningen av Brå läggs alltmer vikt vid rollen som kunskapsleverantör för rättsväsendet, till stöd både för regeringens styrning av sektorn och för myndigheternas egen utveckling. Målet för myndigheten är att producera ny, användbar statistik och forskningsresultat som kan bidra till att utveckla arbetssätten och verksamheterna inom rättsväsendets myndigheter. Regeringen efterfrågar Brås kunskap alltmer, och ger därför myndigheten ökat anslag under tre år, med start De utökade resurserna gör det möjligt att stärka kapaciteten för en breddad och fördjupad kunskapsproduktion. Det utökade anslaget omsattes under året främst i satsningar på att bygga upp Brås kapacitet att dels utveckla ny registerbaserad rättsstatistik, dels analysera brottsutvecklingen och verksamhetsresultaten i rättsväsendet. Såväl satsningarna som Brås arbete i övrigt utgick från myndighetens treåriga Strategi 2015, som trädde i kraft under Brås största verksamhet är statistik, och under 2013 publicerades stora mängder statistik om allt från brottslighet, otrygghet, anmälda brott och uppklarade brott, till domslut och kriminalvård. Mycket kraft ägnades även åt det stora gemensamma arbetet med Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). I princip hela statistikproduktionen och tillhörande utvecklingsprojekt bedrevs på beställning av regeringen. Också forsknings- och utvecklingsverksamheten mötte direkta beställningar från regeringen, och resulterade i rapporter om bland annat vuxnas försök till kontakt med barn i sexuellt syfte och om regeringens satsning på polisen. Vid sidan om regeringsuppdragen redovisade Brå flera analyser som faller inom myndighetens bredare uppdrag på området, bland annat om brott bland ungdomar i årskurs 9, bemötande i domstol, korruption, polisens kameraövervakning och utredningar av butiksrån.

4 2 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2013 Brås löpande uppdrag att initiera, stödja och informera om lokalt brottsförebyggande arbete bedrivs i form av utvecklingsstöd. Utvecklingsinsatserna under 2013 innebar främst fördelning av ekonomiskt stöd till särskilda verksamheter samt insamling, bearbetning och spridning av kunskap till målgrupperna via internet, skrifter och arrangemang. Under året fortsatte myndighetens satsningar på specialanpassad kompetensutveckling och på medarbetarnas fysiska och sociala arbetsmiljö. Brå bedriver en kunskapsintensiv verksamhet som bara är möjlig genom insatser från högt kvalificerade medarbetare. Att Brå är en attraktiv arbetsplats som ger goda möjligheter till utveckling är därför viktiga förutsättningar för att myndigheten ska kunna utveckla sin kunskapsproduktion och bli än mer efterfrågad av regeringen och myndigheterna i rättsväsendet. Stockholm i februari 2014 Erik Wennerström

5 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Några händelser under året Januari Februari Den 15 januari publicerades årsrapporten från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) om utsattet för brott, otrygghet, förtroende för och kontakter med rättsväsendet. Den 13 februari publicerades rapporten Samverkan mellan polis och kommun. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser. Den 19 februari publicerades rapporten Polisens utredningar av butiksrån. Kan fler brott klaras upp? Rapport 2013:5 Rapport 2013:8 Nästan alla kommuner i landet har i dag en samverkansöverenskommelse med polisen. Överenskommelserna ska ge struktur åt polisens och kommunens gemensamma brottsförebyggande arbete och tydliggöra vilka åtaganden parterna tar på sig. Genom en särskild arbetsmodell med kartläggning, problembild, åtgärder och uppföljning ska de bidra till ett effektivare brottsförebyggande arbete i samverkan. I denna rapport undersöker Brottsförebyggande rådet (Brå) hur polis och kommun arbetar utifrån modellen, samt hur parterna upplever detta arbete. Förhoppningen är att rapporten ska vara till nytta för både beslutsfattare och personer som arbetar med lokalt brottsförebyggande arbete inom polis och kommun. Av Brås studie framkommer att överenskommelserna upplevs ha förbättrat samverkan mellan polis och kommun generellt. samverkan mellan polis och kommun rapport 2013:5 Framför allt är det själva samarbetet och strukturen på det gemensamma arbetet som har förbättrats. Polis och kommun skulle dock kunna arbeta mer kunskapsbaserat tillsammans och det finns problem med att få överenskommelserna att bli en levande del av de dagliga verksamheterna. Samverkan mellan polis och kommun Utvärdering av koncept Karin Brottsförebyggande rådet/national Council for Crime Prevention BOX 1386/TEGNÉRGATAN 23, SE STOCKHOLM, SWEDEN TELEFON +46 (0) FAX +46 (0) E-POST INFO@BRA.SE. Brottsförebyggande arbete utifrån överenskommelser En samverkansmodell i Malmö för personer som utsatts för våld i nära relationer ISBN: ISSN URN:NBN:SE:BRA-495 Mars April Maj Den 25 mars publicerades rapporten Handläggningstider i rättskedjan. Utvecklingen sedan Den 27 mars publicerades rapporten Utvärdering av koncept Karin. En samverkansmodell i Malmö för personer som utsatts för våld i nära relationer. Den 12 april publicerades statistik från NTU över de senaste fem årens utveckling i länen när det gäller utsatthet för brott, otrygghet och förtroende för rättsväsendet. Den 30 maj publicerades den officiella statistiken över lagförda personer, kriminalvård och återfall i brott för år Den 31 maj publicerades rapporten Satsningen på fler poliser. Vad har den lett till?

6 1 2 Struktur, riskfaktorer och motåtgärder 4 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2013 Juni Juli Den juni arrangerade Brå den internationella konferensen the Stockholm Criminology Symposium med cirka 600 deltagare. Den 19 juni publicerades rapporten Bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte. Den 2 juli publicerades rapporten Den anmälda korruptionen i Sverige. Den 11 juli publicerades den preliminära statistiken över anmälda brott första halvåret Rapport 2013:15 Den anmälda korruptionen i Sverige Augusti September Oktober November December Den 7 augusti publicerades rapporten Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen. Delrapport 1. Den 19 september publicerades den preliminära statistiken över uppklarade brott första halvåret Den 31 oktober publicerades den första i en ny serie kortanalyser: Narkotikabrottslighetens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren Den november arrangerades den nationella konferensen Råd för framtiden i Stockholm med över 500 deltagare. Den 20 december publicerades rapporterna Polisers syn på utredning av mängdbrott respektive Polisers syn på brottsförebyggande arbete. Samtliga publikationer under året listas i Bilaga 2.

7 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Kunskapsmyndighet för rättsväsendet Brå är en myndighet under Justitiedepartementet och ett kunskapscentrum för rättsväsendet. Myndigheten ska bidra till att utveckla kunskapen inom det kriminalpolitiska området och främja brottsförebyggande arbete. I uppdraget ingår att ansvara för både den officiella rättsstatistiken och annan kriminalstatistik, vilket innefattar att producera, följa, analysera och rapportera om statistiken. En viktig del i Brås uppdrag är också att initiera och bedriva forskningsoch utvecklingsarbete som ger regeringen och myndigheterna i rättsväsendet ett kvalificerat underlag för åtgärder och prioriteringar samt att löpande bistå regeringen i kriminalpolitiska frågor. Myndigheten följer och analyserar brottsligheten och samhällets reaktioner på brott, och utvecklar nya kunskapskällor på området. På så sätt bidrar Brå till att utveckla och effektivisera verksamheterna vid myndigheterna i rättsväsendet, som myndigheten har ett nära och förtroendefullt samarbete med. Därutöver satsar Brå aktivt på att strategiskt utveckla det lokala brottsförebyggande arbetet. Organisation Brå är en förhållandevis liten myndighet, med ungefär 100 anställda. Sakverksamheten är indelad i sex enheter: enheten för rättsstatistik enheten för statistiska undersökningar enheten för forskning och utveckling enheten för utvärdering och polisforskning enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet enheten för utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete. Därtill har två nya funktioner inrättats under året: funktionen för utveckling av rättsstatistik (inom enheten för rättsstatistik) funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och om rättsväsendets verksamhetsresultat (inom enheten för statistiska undersökningar). Stödverksamheten är indelad i tre enheter och två funktioner: enheten för kommunikation enheten för IT enheten för förvaltningsstöd funktionen för personal- och organisationsutveckling funktionen för juridiskt stöd. Till organisationen hör även Brås insynsråd, vars ledamöter, som förordnas av regeringen, kommer från riksdagen och rättsväsendet. Ordförande är Brås generaldirektör. Rådets uppgift är att stå för samhällets insyn i myndighetens organisation och verksamhet, och att bistå generaldirektören med råd för att verksamheten ska bedrivas effektivt och i överensstämmelse med målen. Under 2013 hade insynsrådet fyra protokollförda möten.

8 6 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2013 Vetenskapligt råd Generaldirektör Insynsråd Förvaltningsstöd IT Kommunikation Stab (Personal- och organisationsutveckling, juridik) Forskning och utveckling Utvärdering och polisforskning Forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet Rättsstatistik (FUR-funktionen 1 ) Statistiska undersökningar (BOV-funktionen 2 ) Utveckling av brottsförebyggande arbete 1 FUR: Funktionen för utveckling av rättsstatistik. 2 BOV: Funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och om rättsväsendets verksamhetsresultat. Brå har också ett vetenskapligt råd med sex ledande företrädare från det akademiska fältet. Ledamöterna informeras om Brås produktion och engageras återkommande för att ge råd och vetenskapligt granska rapporter och för att rekommendera andra experter som kan bistå myndigheten med granskning. Under året inleddes ett arbete för att stärka rådets funktion, vilket fullbordas under de kommande åren. Användbar kunskap för utveckling av rättsväsendet I och med rollen som kunskapscentrum för rättsväsendet sträcker sig Brås målområde över stora delar av det kriminalpolitiska sakområdet. Övergripande betyder det att myndigheten ska bistå med statistik och forsknings- och utvecklingsbaserad kunskap längs linjen brottslighet otrygghet lagstiftningsförändringar polisverksamhet i allmänhet brottsutredande verksamhet åklagarverksamhet påföljdssystemet dömande verksamhet kriminalvård. Det är ett mycket stort område som bjuder på avsevärda utmaningar. Men givitvis finns det också begränsningar. Brås bidrag bygger främst på samhällsvetenskaplig kompetens, vilket gör att myndigheten inte arbetar med utgångspunkt i specialiteter som teknik, medicin, biologi eller psykiatri. Statistikverksamheten vid Brå består av en bas med löpande produkter, och därutöver utveckling av nya produkter i projektform. Forsknings- och utvecklingsverksamheten bedrivs nästan helt i projektform, och redovisas främst i enskilda rapporter. Utvecklingsstödet till lokalt brottsförebyggande arbete består av en blandning av projekt och återkommande löpande arbete, som ger upphov till olika produkter och aktiviteter. Regeringen satsar på Brå och vill få ut mer kunskap av det slag som myndigheten producerar. För att fortsätta leva upp till förväntningarna behöver Brå förstärka sin förmåga att identifiera angelägna utvecklingsområden i rättsväsendet och omsätta det till metodstöd till myndigheterna, vilket även det ingår i uppdraget från regeringen. En viktig pusselbit är att myndigheten under året byggt upp ett stående och systematiskt samråd med sju av de mest centrala myndigheterna i sektorn, där deras önskemål stäms av mot Brås möjligheter att leverera.

9 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Rapport 2013 Rapport 2013 Rapport 2013 :20 :12 Satsningen på fler poliser Vad har den lett till? :21 Polisers syn på utredning av mängdbrot t Uppdraget Sa tsningen på fler poliser Polisers syn på brottsförebyg gande arbete Uppdraget Sa tsningen på fler Ett konkret exempel på hur Brå tar fasta på angelägna behov inom rättsväsendet och satsar på att ge utvecklande metodstöd till rättsväsendets myndigheter, är insatserna för polisen under året som gått. Statistikverksamheten bidrog med stora mängder statistik av direkt relevans för polisen (om polisanmälda brott, om uppklarade brott och misstänkta personer, samt om förtroende för och inställning till polisen). Forskningsverksamheterna publicerade tre studier om regeringens satsning på polisen, en studie om polisens samverkan med kommunerna, en studie om polisens utredningar av butiksrån, en utvärdering om polisens kameraövervakning och en utvärdering av en polisverksamhet för utredning av våld i nära relationer. Brå bistod också med kunskapsstöd till flera pågående arbeten inom polisen, som polisens och Åklagarmyndighetens redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel och en nationell riskbedömning om penningtvätt. Därutöver bedrevs forskning om polisverksamheter som ger frukt under de kommande åren, bland annat om den stora satsningen i Södertälje, och om så kallad hot spot-inriktad polisverksamhet mot personrån respektive mot våld i krogmiljö. Även utvecklingsinsatserna för det lokala brottsförebyggande arbetet gällde i flera delar polisverksamhet, inte minst beträffande samarbetet mellan polis och kommun. Allt detta sammantaget har inneburit omfattande kontakter med polisen och mängder av tillfällen med kunskapsöverföring, såväl genom föreläsningar som på annat sätt. Det innebär att Brå bistått med omfattande metodstöd. Polisen är dock bara en av flera målgrupper som myndigheten vänder sig till. poliser Anna Eksten är en av dem som under året har arbetat med studierna om regeringens satsning på polisen.

10 8 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2013 Årsredovisningens upplägg Denna årsredovisning följer en särskild prioritetsordning. Det som lyfts fram är i huvudsak nytillskott av fakta och kunskap som offentliggjorts under året. Därutöver bedrevs många projekt vars resultat kommer att publiceras under de kommande åren. I bilaga 3 redovisas dock samtliga projekt och verksamheter (inom statistik respektive forskning och utveckling) som bedrivits under året, uppdelat på hur de initierats på uppdrag av regeringen, efter förfrågan från andra aktörer eller på eget initiativ av Brå. Produktion som i och för sig är omfattande men årligen återkommande omnämns endast i liten utsträckning. De många regeringsuppdrag som myndigheten avslutar under ett år redovisas vanligtvis i fristående rapporter, vilket gör att årsredovisningen inte är rätt forum för att rapportera om själva resultaten. Kapitlen är ordnade så att statistikverksamheten redovisas först, med betoning på utvecklingsinsatser. Därefter redovisas forsknings- och utvecklingsverksamheten, uppdelad i studier om brottsligheten respektive studier om olika delar av rättsväsendet. Sedan redovisas arbetet för att utveckla det brottsförebyggande arbetet. Detta följs i sin tur av redovisningar om identifiering av angelägna utvecklingsområden, metodstöd och internationellt arbete. Avslutningsvis beskrivs de interna stödverksamheterna kommunikation, IT och förvaltningsstöd inklusive ekonomi, personal och juridisk service följt av en beskrivning av personal- och kompetenssituationen vid myndigheten. Under ett antal år har myndigheten i en bilaga redovisat ett antal prestationsindikatorer utifrån förväntningarna i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Inför denna årsredovisning har myndigheten gjort en förnyad bedömning och ändrat redovisningen i bilaga 4. Det som nu redovisas är 1) kostnaderna inklusive overhead för ett urval av fyra prestationer under 2013 från forsknings- och utvecklingsverksamheten och 2) kostnaderna inklusive overhead för bredare områden av prestationer åren 2013, 2012 och 2011.

11 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Statistikverksamheten Det största verksamhetsområdet för Brå är statistik. Relevant statistik av god kvalitet är central för att man ska kunna följa och bedöma såväl brottsligheten som rättsväsendets verksamheter. Som ansvarig för Sveriges officiella kriminalstatistik producerar myndigheten flera statistikprodukter om framför allt samhällets reaktioner på brott. Till statistikprodukterna hör även Nationella trygghetsundersökningen (NTU), statistiken över hatbrott och en del andra statistikslag som bygger på analys av särskilt insamlade data. En viktig del av uppdraget är att utveckla såväl befintliga som helt nya statistikprodukter, och alltmer energi ägnas åt det. Både utvecklingsarbetet och den löpande produktionen kräver omfattande IT-insatser. Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) belyser frågeställningar som Hur vanligt är det att den som utsätts för misshandel känner gärningspersonen? Hur stor andel av brotten anmäls till polisen? Vilka grupper är mest utsatta för olika typer av brott? Är man olika trygg beroende på var i landet man bor? Ökar eller minskar svenska folkets förtroende för Polisen? I rapporten presenteras resultat om utsatt - het för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet och brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet, både på nationell och på regional nivå, med redovisningar för Sveriges län och vissa av landets kommuner. NTU är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning, och i denna publikation redovisas resultaten för den sjunde undersökningen, NTU 2012, tillsammans med jämförelser med resultaten från tidigare år. Underlaget utgörs av över personer som i telefonintervjuer svarat på frågor om utsatthet för brott, trygghetsupplevelse, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. För den specialintresserade finns metodbeskrivning och frågeformulär samlade i NTU 2012 Teknisk rapport, som går att ladda ner på Brå:s webbplats (2013:2). Brottsförebyggande rådet/national Council for Crime Prevention BOX 1386/TEGNÉRGATAN 23, SE STOCKHOLM, SWEDEN TELEFON +46 (0) FAX +46 (0) E-POST INFO@BRA.SE ISBN ISSN NATIONELLA TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN 2012 RAPPORT 2013:1 Rapport 2013:1 NTU 2012 Om utsatthet, trygghet och förtroende Utvecklings- och kvalitetsarbete i kriminalstatistiken Utveckling mot bakgrund av RIF Brå arbetar intensivt med det omfattande samarbetet inom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF), både utifrån regeringsuppdrag och annan styrning. Genom RIF utvecklas informationssystem som gör att ärendena genom rättskedjans olika faser hanteras i ett gemensamt och strukturerat elektroniskt format. Som ansvarig statistikmyndighet blir Brå mottagare av den nya informationen från samtliga övriga berörda myndigheter. Det är nödvändigt både för att Brå ska kunna fortsätta att ta fram befintliga statistikprodukter och för att kunna utveckla ny och relevant statistik som bygger på RIF-formaten. Till skillnad från övriga myndigheter utgör Brå således inte en operativ länk i RIFkedjan, utan arbetar gentemot alla levererande myndigheter och deras lösningar. Medan målsättningen för övriga myndigheter inom RIF främst är att utveckla bättre och effektivare system för den egna operativa ärendehanteringen, är den primära målsättningen för Brå att RIF ska leda till bättre information om ärendehanteringen genom hela rättskedjan. Informationen kan sedan omsättas till användbar och relevant kunskap, först i form av ny löpande statistik och därefter genom analyser och forskning som baseras på statistiken och dess grunddata. Brå har således ett ansvar för att realisera den övergripande kunskapsdimensionen i RIF, som främst är att möjliggöra bättre kunskapsunderlag för uppföljning och styrning av rättsväsendet. En grundläggande insats i RIF-sammanhanget är att Brå lägger stora resurser på att säkerställa att myndigheten kan ta emot och använda information i de nya formaten, som bedrivs i ett internt projekt som förkortas RÄLS. Det handlar här både om att säkerställa fortsatt produktion av befintlig statistik och att se till att de nya grunduppgifterna skapar möjligheter att utveckla helt nya statistikprodukter. Arbetet innebär omfattande koordinering och kontakter gentemot de övriga medverkande myndigheterna. Det pågående samarbetet i anslutning till RIF innebär att de andra myndigheterna i omgångar driftsätter nya system som levererar uppgifter till Brå som ligger till grund för statistiken. För de levererande myndigheterna utförs merparten av arbetet fram till och med driftsättningarna. För Brå däremot återstår det då mycket arbete, både med att kunna hantera leveranserna och att utveckla ny statistik, eftersom många dellösningar vid myndigheterna står helt

12 10 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2013 klara först alldeles inpå själva driftsättningarna, och de fulla konsekvenserna av de nya utbytena inte kan utläsas förrän senare. I slutet av 2012 driftsatte Åklagarmyndigheten en ny version av Cåbra, som innebar följdinsatser från Brås sida under början av Under våren satte Polisen flera system i drift (PUST2, BMPA och Trafik-PUST), vilket för Brå innebar omfattande arbete såväl inför som efter driftsättningarna. Vid sidan om planerat arbete behövde Brå ägna betydande energi åt att hantera uppkomna fel i leveranserna från de två sistnämnda systemen. För det intensiva RIF-arbetet använde Brå under 2013 cirka tkr från de medel som myndigheten särskilt tilldelats för detta arbete. Medlen användes främst för att finansiera elva IT-konsulter. Brå påminner om risken att de system som de enskilda myndigheterna bygger upp kan visa sig vara svåra att synkronisera och därför kan behöva justeras. Förseningar i dessa led riskerar att medföra att det återstår för lite tid för Brås utvecklingsarbete, eller att tidsplanen måste förskjutas. Därutöver ser Brå svårigheter med de finansieringslösningar som hittills använts, där särskilda medel säkerställs för perioder med driftsättningar, samtidigt som stora delar av Brås utvecklingsarbete tar vid när driftsättningarna skett. Rémy Kamali är projekt ledare för den nya funktionen för utveckling av rättsstatistik, som arbetar med att utveckla befintliga, och ta fram helt nya, statistikprodukter inom kriminalstatistiken. Funktion för utveckling av rättsstatistik För att säkerställa ett effektivt utvecklingsarbete inrättades under 2013 den nya Funktionen för utveckling av rättsstatistik, som lägger grunden för arbetet med att utveckla befintliga men framför allt nya statistikprodukter inom kriminalstatistiken. Under året koncentrerades arbetet till projektering av ett nytt datalager för uppgifter med de nya RIF-formaten, som ska göra det möjligt att ta fram ny löpande statistik över ärenden och ärendeflödet inom rättsväsendet som kan användas för verksamhetsuppföljning. Siktet ställs nu in på tre primära områden för ny statistik. Det första gäller verksamhetsstatistik, och då särskilt flödesstatistik och indikatorer för uppföljning av resultat och effektivitet inom rättsväsendet, där statistik om handläggningstider är ett konkret exempel. Det andra gäller statistik som är individbaserad, i första skedet om målsägare. Det tredje gäller statistik om institutet kontaktförbud. I arbetet ingår att projektera framtida produktionsprocesser för de nya statistikprodukterna. Målsättningen är att datalagret ska kunna fyllas på med den första informationen från 2014 och att de första nya statistiska uppgifterna ska kunna publiceras från Förutsättningen för det är dock att driftsättningarna av de nya systemen i rättsväsendet inte lider av förseningar, fel eller kvalitetsbrister. Med tiden kommer vissa av de nya statistikprodukterna att införlivas i den officiella kriminalstatistiken. Kvalitetsarbetet inom den officiella kriminalstatistiken Arbetet med den löpande produktionen av kriminalstatistiken innehåller kontinuerliga kontroller för att säkerställa statistikens kvalitet, både genom automatiska och manuella kontroller. Utöver det har Brå under året förstärkt kvalitetsarbetet. Det samordnas nu inom en särskild tjänst och utförs utifrån en upprättad handlingsplan som beaktar förordningar på området, Statistiska centralbyråns krav och tidigare framförda rekommendationer från Statskontoret. Fokusområden under 2013 var kvalitetsinsatser gällande grunddata, röjandekontroll, målgruppsanpass-

13 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING ning och RIF-konsekvenser. Året dessförinnan publicerades en kvalitetsstudie om tillämpningen av brottskodningssystemet, som har betydelse för flera av Brås statistikprodukter. Brå tar nödvändig hänsyn till resultaten bland annat då statistiken över polisanmälda brott publiceras och används. Eftersom brottskodningssystemet snart ska bytas ut mot nya lösningar som utvecklas inom RIF, är det dock inte ändamålsenligt att konstruera om det gamla systemet. Under 2013 genomfördes ytterligare en kvalitetsstudie, som publiceras i början av Den handlar om polisens och åklagarnas system med beslutskoder, som inte förvaltas av Brå men har avgörande betydelse för främst statistiken över uppklarade brott och misstänkta personer. I arbetet med studien framkom omfattande problem med användningen av de beslutskoder som ligger till grund för redovisningar av så kallade tekniskt uppklarade brott. Mot denna bakgrund valde Brå att exkludera denna del av uppklaringsstatistiken vid publiceringen av statistik över uppklarade brott under första halvåret Annan utvecklingsverksamhet Fortsatt effektivisering av hatbrottsstatistiken Brå tog under året fram statistiken över hatbrott, i enlighet med ett återrapporteringskrav (rapport 2013:16), och fullföljde tidigare insatser för att effektivisera produktionen av denna statistik. För första gången baserades statistiken över identifierade anmälda hatbrott på ett urval där 50 procent av alla aktuella anmälningar genomsöktes, i stället för på en totalundersökning, som tidigare. I reella tal handlar det om att Brå därmed behöver läsa och detaljgranska cirka anmälningar i stället för cirka anmälningar. Därmed minskade också antalet fall som behöver kodas manuellt (dubbelkodning) från knappt till knappt Detta första år innebar produktionsförändringen en del extra arbete, bland annat med nya redovisningsformer i rapporten. Förändringarna ger dock effektiviseringsvinster kommande år, och uppskattningsvis innebär det en resursbesparing med cirka 25 procent sett till Brås hela arbete med hatbrottsstatistiken. Brås bedömning är att dessa effektiviseringar och besparingar har kunnat genomföras utan nämnvärt försämrad kvalitet eller användbarhet. Det främsta tillägget för året var att det för första gången redovisades uppgifter om utsatthet för främlingsfientliga och antireligiösa hatbrott bland elever i årskurs 9, utifrån nya frågor i Skolundersökningen om brott. Därutöver verkar Brå för att det inom RIF ska säkerställas framtida möjligheter att ta fram statistik som baseras på någon form av noteringar i berörda myndigheters ärendehanteringssystem, som i så fall blir rättskedjans nya källor till hatbrottsstatistik. Vid sidan om att producera statistiken har Brå internationella åtaganden. Under året bidrog myndigheten med information och expertis i flera internationella sammanhang. Funktion för analys av statistik om brottsutvecklingen och om rättsväsendets verksamhetsresultat Det finns en ökande efterfrågan på analyser av hur enskilda och övergripande brottskategorier utvecklas. På motsvarande sätt ökar behoven av att kunna följa och bedöma flödet genom rättsväsendet och myndigheternas verksamhetsresultat. I regleringsbrevet för 2013 fick Brå i uppdrag att utveckla kapaciteten att utföra sådana analyser. Johanna Olseryd är projektledare för den nya funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och om rättsväsendets verksamhetsresultat.

14 12 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2013 Kortanalys Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott Därför inrättades under året Funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och om rättsväsendets verksamhetsresultat. Funktionen inledde ett arbete med att utifrån bearbetning av befintlig statistik göra företrädesvis snabbt genomförda och avrapporterade analyser, å ena sidan av brottsutvecklingen och å andra sidan av utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet. Med det senare avses sådant som brottsuppklaring, åtalsfrekvens, utdömd straffmassa, återfall i brott efter verkställigheter etc. I många fall kommer analyserna att spänna över både brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat, vilket var fallet i den första publicerade analysen (Narkotikabrottslighetens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren ). Därefter publicerades den första analysen av brottsutvecklingen (Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott). Valet av analysobjekt utgår från behov vid myndigheterna i rättsväsendet och Justitiedepartementet, samt från Brås egna bedömningar. Eftersom det inte handlar om sedvanlig forskningsverksamhet och för att säkerställa datatillgången har funktionen inordnats i Brås statistikverksamhet. Internationellt statistiksamarbete för bättre kvalitet och användbarhet Genomgående gäller att Brå medverkar i EU-sammanhang där man samlar in och sammanställer statistik och bedriver arbete för att harmonisera befintlig och utveckla helt ny statistik. Brå är exempelvis med i en stående arbetsgrupp under ledning av Eurostat. Under året gick Brå med i två nya samarbeten. Det ena gäller ett forskningsprojekt, på uppdrag av Eurostat, om statistik över människohandel i sexuella syften. Det andra gäller test av ett nytt system för klassificering av brott, under ledning av Eurostat och FN-organet UNODC. Brå representerar också Sverige i arbetet med the European Sourcebook of Crime and Criminal Justice Statistics. För Brå innebär engagemanget också möjligheter att ta hem kunskaper och nya perspektiv, som kommer till nytta i det inhemska utvecklingsarbetet för mer användbar statistik med högre kvalitet. Producerad statistik Inom statistikverksamheten producerar och publicerar Brå återkommande statistik, såväl register- som surveybaserad. När det gäller den officiella kriminalstatistiken publicerades den enligt den fastställda publiceringsplanen, bland annat i Kriminalstatistik 2012 (rapport 2013:18). På ett övergripande plan handlar det om sex olika statistikområden som sammanlagt publiceras i omkring tabeller. På Brås webbplats finns alla publikationerna och själva statistiken tillgänglig i fristående tabeller, och anmälningsstatistiken är sökbar i en interaktiv statistikdatabas. En viktig uppgift är att ta ut mikrodata från statistikens register till forskning och att sammanställa specialanpassad beställd statistik. Arbetet inkluderar ofta betydande rådgivning till beställarna. År 2013 använde myndigheten drygt en årsarbetskraft för att handlägga 92 beställningar på specialstatistik eller uttag av mikrodata. 1 Av dessa beställdes 61 stycken av externa användare, vilket gav intäkter på cirka 318 tkr. 1 Beställningarna avser i huvudsak den officiella kriminalstatistiken, men även Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och statistiken över hatbrott.

15 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Brå förvaltar brottskodningssystemet, som har stor betydelse för bland annat statistiken över polisanmälda brott. Mot bakgrund av införandet av de nya RIFgemensamma riktlinjerna för antalsräkning av brott, publicerade Brå en omarbetad guide till användarna, med nytt namn (Klassificering av brott. Anvisningar och regler. Version 1.0. Juni 2013 respektive Version 2.0. December 2013). I enlighet med myndighetens instruktion fortsatte arbetet med att årligen genomföra och ytterligare utveckla den stora frågeundersökningen Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Huvudredovisningen av 2012 års mätning gjordes i rapport 2013:1. En nyhet var en särskild redovisning av utvecklingen på regional nivå (rapport 2013:10). På regeringens uppdrag ingick för första gången en särskild frågemodul för att mäta omfattningen och karaktären på brott i nära relationer i 2013 års mätning. Resultaten i denna del redovisas Därutöver publicerades den första redovisningen av resultat från 2013 års mätning (Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2013). På uppdrag av regeringen genomförde Brå för andra gången en stor statistisk undersökning om politikers utsatthet för brott, med sikte på såväl utsatthetens omfattning som dess art. Resultaten, som publiceras 2014, kan ligga till grund för överväganden om hanteringen av utsatta och om förebyggande insatser. Likaså på uppdrag av regeringen tog Brå fram statistik över anmälda brott i stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet (Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden). Kommunikation om statistiken För att säkerställa att statistiken är rätt utformad och uppfyller användarnas behov, har Brå ett statistikråd och ett särskilt användarråd för NTU, vilka även är kanaler för att nå ut med statistiken till särskilt viktiga användare. I samband med publiceringar från NTU och av hatbrottsstatistiken informeras de centrala myndigheterna i rättsväsendet särskilt. Till insatserna för målgruppsanpassning hör även målgruppsanalyser, och under året offentliggjordes en sådan som genomförts på uppdrag av regeringen (Målgruppsanpassning av kriminalstatistiken). Brå gör stora ansträngningar för att föra ut statistiken på ett sätt som underlättar för användarna. I stort sett all offentliggjord statistik finns tillgänglig och är nedladdningsbar på myndighetens webbplats, tillsammans med lättillgängliga förklarande texter. Publiceringen av flera mer omfattande statistikprodukter lanserades genom pressmeddelanden till allmänna medier, vilket för året gällde publiceringarna av 1) den preliminära anmälningsstatistiken, 2) NTU 2012, 3) den definitiva brottsstatistiken inklusive uppklarade brott och misstänkta personer, 4) regionala utvecklingsresultat från NTU, 5) lagföringsstatistiken inklusive återfallsstatistiken, 6) hatbrottsstatistiken, 7) halvårsstatistiken över anmälda brott samt 8) statistiken över utsatthet för brott 2012 i NTU Vid några av lanseringarna genomfördes antingen särskilda målgruppsseminarier eller föredragningar i Regeringskansliet, i myndighetens insynsråd och vid centrala funktioner i rättsväsendet. För Brå är det en viktig uppgift att besvara frågor från användare. Dagligen besvaras via e-post och telefon frågor om kriminalstatistiken och övriga statistikprodukter från bland annat regering, riksdag, rättsväsende, medier, företag, organisationer, studenter och andra privatpersoner.

16 14 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2013 Utvecklingslinjer och resultatbedömning Vid sidan om den löpande produktionen och utvecklingen av den befintliga statistiken, var 2013 ännu ett år som präglades av det omfattande RIF-arbetet. Arbetet är komplext och förutsätter ingående samarbete med de andra myndigheterna, vilket ställer stora krav på koordinerade insatser. Det kräver också stora IT-insatser under några år som i sin tur gör det nödvändigt att anlita extern kompetens. Ett avgörande steg under året var inrättandet av funktionen för utveckling av rättsstatistik. Även om det kommer att ta ytterligare några år innan det resulterar i ny statistik, är de nödvändiga första stegen tagna. Det satsades även på kvalitetsarbete och på att säkerställa att statistiken blir användbar. Inriktningen på dagens statistikverksamhet styrs helt av krav som följer av förordningar, regeringsuppdrag och annan styrning. I likhet med närmast föregående år var kraven under 2013 så stora att det därutöver fanns begränsat utrymme för egna initiativ. Myndighetens kapacitet på statistikområdet ägnades åt att upprätthålla den befintliga produktionen, kvalitetssäkra statistiken, vidareutveckla och effektivisera delar av statistiken på direkt uppdrag av regeringen samt medverka i och börja skörda frukterna av RIF-samarbetet. Brå gör bedömningen att myndigheten lyckats väl med dessa uppgifter. Brå fullföljer sina åtaganden och statistikprodukterna är användbara, håller hög kvalitet och står sig mycket väl i internationell jämförelse.

17 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Forsknings- och utvecklingsverksamheten En betydande del av Brås samlade verksamhet utgörs, i enlighet med regeringens instruktion, av forskning och utveckling. Kunskaps- och faktaproduktionen bygger i stor utsträckning på tillämpad forskning. Kunskapen, liksom utvecklingen av nya kunskapskällor, tas fram med vetenskapliga metoder och förhållningssätt, och forskningsrapporterna granskas av externa vetenskapliga experter. Merparten av den här verksamheten bedrivs i projektform och redovisas i rapporter och andra publikationer. Viktiga arbetsuppgifter är också att bistå andra myndigheter och aktörer genom att leverera, tolka och förklara forskningsresultat och statistik. En betydande del av Brås metodstöd till rättsväsendet tar sin utgångspunkt i forsknings- och utvecklingsverksamheten, och det förmedlas genom att myndigheten upprättar anpassade informationsvägar gentemot myndigheterna och överför kunskap via projektgrupper, seminarier och föreläsningar. Kunskap om brottsligheten Att ta fram forskningsbaserad kunskap om brottsligheten och dess utveckling är en viktig uppgift för Brå. Kunskapen är efterfrågad av rättsväsendet liksom av andra samhällsaktörer och i lagstiftningssammanhang. Under året publicerades resultaten av 2012 års Skolundersökningen om brott (rapport 2013:3), som Brå genomför vart tredje år. I undersökningen tillfrågas ett stort urval av landets elever i årskurs 9 om brott de drabbats av och brott de själva begått. Undersökningen är den främsta datakällan för att bedöma ungdomsbrottsligheten och dess utveckling. I en teknisk rapport beskrevs undersökningens genomförande i detalj (rapport 2013:4). På uppdrag av regeringen lämnades också ett underlag om ungdomars brottslighet och utsatthet för brott till Ungdomsstyrelsen. 2 En rapport fokuserade på korruptionsbrott, med utgångspunkt i de anmälningar som finns på området (rapport 2013:15). I rapporten görs en genomgång av sammanhang där det kan föreligga korruptionsrisker, samt skissas på tänkbara motåtgärder. Även i statistikverksamheten tas det fram kunskap och rapporter med analyser av brottsligheten, där formen och omfattningen gör att de har forskningskaraktär. Sådana produkter under året var bland annat de utvecklade statistikunderlagen om allmänhetens utsatthet för tio brottstyper, 3 analysen av faktiskt antal fall av dödligt våld 4 samt de två första analyserna i en ny serie kortanalyser. 5 Polis- och åklagarstudier Brå fokuserar starkt på polisens verksamhet och förstärker sin kapacitet att följa och bidra till kunskapsutvecklingen på detta område. I de delar som gäl- Rapport 2013:3 Brott bland ungdomar i årskurs nio Resultat från Skolundersökningen om brott åren Ung idag 2013 Hälsa och utsatthet, Ungdomsstyrelsen. 3 Utsatthet för brott år Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Konstaterade fall av dödligt våld. Statistik för Narkotikabrottslighetens hantering genom rättskedjan en beskrivning av utvecklingen åren respektive Brottsutvecklingen för vissa egendomsbrott, rattfylleri och narkotikabrott.

18 eden 16 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2013 ler den brottsutredande verksamheten belyses även åklagarverksamhet. Under året publicerades åtta studier om polisverksamhet, varav flera även omfattade åklagarverksamhet. Brå har regeringens uppdrag att följa upp satsningen på polisen under perioden , vilket gett upphov till tre rapporter under I en inledande rapport redovisades resultat och analyser av vad satsningen lett till, framför allt om var tillskottet av poliser hamnat och vad det inneburit för polisens samlade förmåga (rapport 2013:12). Därefter publicerades två rapporter om verksamma polisers syn på hinder och framgångsfaktorer, varav en med inriktning på brottsutredande verksamhet (2013:20) och en med inriktning på brottsförebyggande verksamhet (2013:21). I en annan rapport kartlades och analyserades det brottsförebyggande arbetet som utgår från samverkansöverenskommelser mellan polis och kommun (rapport 2013:5). Därutöver publicerades en genomgång av polisens utredningar av butiksrån, med bedömningar av förutsättningarna för att klara upp fler brott (2013:6). I en större utvärdering av försöket med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen publicerades den första av sammanlagt tre planerade rapporter (2013:13). Dessutom redovisades Brås regeringsuppdrag att utvärdera koncept Karin, en samverkansmodell i Malmö för personer som utsatts för våld i nära relationer (rapport 2013:8). Under året medverkade Brå i arbetet med ett regeringsuppdrag för att förbättra Polisens och Åklagarmyndighetens redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel, som delredovisades under året (Redovisning av uppdrag att säkerställa kvaliteten på den årliga redovisningen av tillämpningen av vissa hemliga tvångsmedel). I samverkan med flera andra myndigheter deltog Brå också i arbetet med att på regeringens uppdrag ta fram en nationell handlingsplan avseende finansiering av penningtvätt, där Finansinspektionen är huvudansvarig myndighet (Penningtvätt. En nationell riskbedömning). Crime Prevention 75 e-post info@bra.se BEMÖTANDE I DOMSTOL RAPPORT 2013:11 Rapport 2013:11 Bemötande i domstol Andra och övergripande delar av rättskedjan Även om Brå har ett starkt fokus på polisen och därmed även på åklagarverksamhet genomförs också studier av senare led i rättskedjan och inte minst studier som griper över flera led i rättskedjan. I en rapport beskrevs hur bemötandet i domstol uppfattas såväl av vittnen, målsägare och tilltalade som av professionella brukare och lämnades handlingsförslag till utveckling och förbättringar (rapport 2013:11). Studien genomfördes och redovisades i dialog med Domstolsverket. På regeringens uppdrag redovisades en analys av hur rättsväsendet tillämpat den nya bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte, från polisanmälningar till domar (rapport 2013:14). Även på uppdrag av regeringen redovisades för tredje året i följd en studie om handläggningstider i rättskedjan och hur dessa utvecklats för ett antal brottskategorier, med särskilt fokus på ungdomsärenden (rapport 2013:7). Analyserna gäller handläggningen från inledd förundersökning till domslut. För sjätte året i rad gav Brå kunskapsstöd för prognosarbetet till de centrala myndigheterna i rättsväsendet (Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan. Centrala prognoser för perioden ). Prognoserna omfattar verksamhetsvolymer genom rättskedjan från polisanmälningar till verkställighet i anstalt.

19 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Utvecklingslinjer och resultatbedömning Kommunikation om resultaten I samband med lanseringen av de ovan nämnda rapporterna gjordes omfattande insatser för att resultaten skulle nå fram till specifika målgrupper. En nyhet under året var att alla rapporter om rättsväsendet förankrades i förväg med särskilt utsedda kontaktpersoner vid sju centrala myndigheter i rättsväsendet. Andra stående inslag för att sprida resultaten är pressmeddelanden till allmänna medier, kontakter med rättsväsendets kommunikationsavdelningar och egna tidskrifter, elektroniska nyhetsutskick till prenumeranter och ett nyhetsbrev som skickas till beslutsfattare i och i anslutning till rättsväsendet. Flera av rapporterna föredrogs vid andra myndigheter och vid konferenser och i några fall även i Regeringskansliet, i Brås insynsråd och vid målgruppseminarier som Brå bjöd in till. Sammantaget gjorde Brå utifrån forsknings- och utvecklingsverksamheten ett sextiotal föredragningar under året, där resultat från de nya rapporterna var bland de vanligaste inslagen. Krav från regeringen och önskemål från centrala målgrupper Av samtliga 27 forsknings- och utvecklingsprojekt som Brå arbetade med under året bedrevs tolv på uppdrag av regeringen och fem efter förfrågan från andra myndigheter (se bilaga 3). Tio av forsknings- och utvecklingsprojekten var egeninitierade, och sex av dessa bedrevs i nära samverkan med andra myndigheter. Regeringsuppdragen är i flertalet fall mer omfattande än övriga projekt, och mer resurser läggs på dessa än på andra projekt. Exempelvis publicerades under året tre enskilda rapporter med anledning av regeringsuppdraget att följa upp satsningen på polisen Brå anstränger sig för att därutöver bedriva en uppsättning studier som kan bidra till att rättsväsendets verksamhet utvecklas. I fråga om de studier som under året bedrivits efter förfrågan från andra myndigheter, visar de aktuella myndigheterna och de sakfrågor som är i fokus att det verkligen handlar om centrala behov hos Rikspolisstyrelsen, Polismyndigheten i Stockholms län och Åklagarmyndigheten. De sex av Brå egeninitierade projekten som bedrivs i nära samverkan med andra myndigheter belyser frågeställningar som är högt prioriterade av myndigheter som Rikspolisstyrelsen, polismyndigheter i länen, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten och Domstolsverket samt Försäkringskassan och andra kontrollmyndigheter. Flera av projekten har betydande inslag av konkret metodstöd. Ser man till de fyra projekt som Brå själv tagit initiativ till, och i huvudsak bedrivit på egen hand, möter Skolundersökningen (SUB) den uppgift att följa brottsutvecklingen som myndigheten har enligt instruktionen. De tre övriga egeninitierade projekten gäller studier om så angelägna områden som polisens utredningar av butiksrån, straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet och den organiserade brottslighetens infiltration av legala system. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en stor del av forsknings- och utvecklingsverksamheten bedrivs på direkt uppdrag av regeringen eller utifrån krav i instruktionen. Den resterande delen av verksamheten består av projekt som väl svarar mot högt prioriterade kunskapsbehov hos centrala målgrupper.

20 18 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2013 Resultatbedömning Brås produktion av kunskap om olika delar av brottsligheten gav under året upphov till ett antal publiceringar. Rapporten om brottsligheten bland elever i årskurs 9 ges ut vart tredje år och är den enskilt viktigaste källan till bedömning av ungdomsbrottslighetens omfattning och utveckling, såväl för Brå som för flera andra instanser. Ett kunskapsbidrag var också rapporten om korruption. Genom att börja ta fram och publicera kortanalyser om olika delar av brottsligheten och dess utveckling har Brå också slagit in på ett nytt spår som från och med nu avsevärt kommer att öka kunskaperna om brottsligheten. En tidigare inledd satsning på polisforskning resulterade under året i flera enskilda rapporter. Det är ett tydligt utfall och Brås fortsatta fokusering på polisområdet kommer att generera många rapporter även kommande år. Bedömningen är att myndighetens förmåga att bidra till kunskap om och för polisen har förstärkts påtagligt och att det på ett positivt sätt bidrar till utvecklingen av polisens verksamhet. När det gäller andra och övergripande delar av rättskedjan kompletterades de numera årliga analyserna av handläggningstider och prognoser över ärendehanteringen i rättsväsendet, med rapporter om viktiga förhållanden och verksamheter. Det faktum att en av dem berörde bemötande i domstol är ett medvetet steg för att befästa inslaget av kunskapsproduktion som berör domstolsverksamhet. Rapporten Satsningen på fler poliser presenterades av Brås utredare Anna Eksten i Almedalen. I panelen; professor Jerzy Sarnecki, rikspolischef Bengt Svenson och justitieminister Beatrice Ask.