Trygg i Älmhult. Bakgrund. Ny kunskap. Vår syn på trygghetsvandringar

Transkript

1 Trygg i Älmhult Redovisning av projektet med trygghetsvandringar

2 Trygg i Älmhult Bakgrund Älmhults kommun ansökte om stöd med kr inom ramen för En centrumplan med trygghetsperspektiv för att kunna genomför trygghetsvandringar och ta fram ett kunskapsunderlag inför det fortsatta arbetet med Älmhults centrumplan. Ur ansökan: Det frekventerade stråket mellan bostadsområdet Norregård och gymnasieskolan Haganäs som går via centrum ska göras tydligare, mera tillgängligt och framför allt tryggare. Målet är att ge möjlighet för gång- och cykeltrafikanter att färdas här på ett så säkert sätt som möjligt, under alla tider på dygnet. Trygghetsvandringar kommer att genomföras med olika befolkningsgrupper, främst kvinnor, i syfte att få idéer och synpunkter på åtgärder som kan stärka tryggheten. Vandringarna syftar till att pröva en ny metod att ta fram kunskaps- och planeringsunderlag samt att föra en medborgardialog. Kommunen tror att förståelsen för trygghetsfrågorna kommer att öka liksom att åtgärderna som föreslås kommer att bli väl förankrade och kostnadseffektiva. Ansökan avser inte några fysiska åtgärder. Kommunen beviljades stöd med kr. Ny kunskap Malena Johansson, planarkitekt och Anette Andersson, projektledare för Rådet för brottsförebyggande arbete och folkhälsa (RBF) har ansvarat för trygghetsvandringarna. Först gjordes en kunskapsinsamling. Fakta om trygghetsvandringar hämtades framför allt på internet. Även några kommuner som gjort trygghetsvandringar tillfrågades om tips. Dialog fördes mellan Malena och Anette om hur upplägget för kommunens trygghetsvandringar skulle se ut. Vår syn på trygghetsvandringar Syftet med vandringarna är att skapa en dialog mellan olika människor om trygghet. Målet att Älmhultsborna ska känna sig ännu tryggare samt att genomföra några av de idéer som dyker upp under vandringarna. Alla synpunkter som framkommer under vandringarna antecknas. Vem som är ansvarig för frågan antecknas också. Alla deltagarna får ta del av anteckningarna från vandringarna. Många gånger handlar förslagen om tekniska s arbetsområde. Exempelvis framförs synpunkten att ett gatuområde är för mörkt. Tjänstemän på tekniska tittar närmare på området och en förändring genomförs om nyttan anses överväga kostnaden. Vandringarna leder till att nya saker uppmärksammas av flera olika personer. Därigenom är det större chans att brister upptäcks och att de åtgärdas. 2

3 Lärdomar Vår erfarenhet av trygghetsvandringar är positiv. Vi anser att det är en bra metod för att åstadkomma en dialog människor emellan och åstadkomma konkreta förbättringar. Ju mer vi läs oss om trygghet desto vidare blir begreppet och desto mer förstår vi hur grundläggande trygghet är för att människor ska trivas och må bra. Trygghet kan vara mycket, exempelvis att: - Skyddas mot fara - Kunna hantera hotfulla situationer - Känna sig delaktig i ett socialt sammanhang - Ha vänner och kontakter - Meningsfulla aktiviteter - Trivsamma miljöer - Kunna göra sig förstådd - Kunna orientera sig i samhället - Kunna nå en toalett Under våra trygghetsvandringar har vi främst tittat på den fysiska miljön. När man går utomhus är det lätt att se skräpiga bakgårdar, trasig belysning, skräp, lösspringande hundar, fordon i för höga hastigheter och skymmande vegetation. Vi har skrivit listor med önskemål om åtgärder och vems ansvar önskemålen tillhör. I den efterföljande dialogen inomhus har mer allmänna frågor dykt upp. Hur kan vi bidra till att minska antalet brott och öka tryggheten i samhället? Genom fler mötesplatser, aktiviteter och bättre integration? Här känns det svårare att skriva en åtgärdslista. Men dialogen är en viktig början. inte kryllar av ormar och att de flesta svenkfödda inte är rasister utan bara lite rädda för det okända. Vi upptäckte att vi tänker väldigt lika om trygghet, i grunden är behoven desamma. Men vi har olika förutsättningar. Som utbildad svensk med jobb och familj och vänner, hus, bil och lokalkännedom är det lättare att vara trygg. Samtidigt vet vi från forskning att många priviligerade känner sig otrygga i sina fina villaområden. När allt är tillrättalagt och i ordning kan det främmande kännas skrämmande. Så visst, stadsplaneringen ska vara väl genomtänkt och offentliga miljöer ska vara av hög kvalitet. Men trygghet är något som finns inom oss själva och jobba med social utveckling är minst lika viktigt som förbättringar i den fysiska miljön. Vi har försökt få tillstånd en vandring med Haganässkolans elevråd. Eleverna ville dock prioritera sitt ordinarie skolarbete. Det lokala handikapprådet har förstått hur konkret en trygghetsvandring är och har önskat att få gå en för att kunna visa var tillgängligheten brister. Genom projektet har både tjänstemän, politiker och allmänhet fått kännedom om metoden att vandra tillsammans ute i fält. Metoden kommer fortsättas att användas, i fler bostadsområden och med olika teman. Älmhult juni 2010 Att träffa kvinnorna med icke-svensk bakgrund gav oss helt nya perspektiv. De såg tryggheten ur många olika synvinklar. Är man ny i ett land och i ett samhälle är man beroende av att hitta information om olika platser och aktiviteter. Har man hamnat i en liten förort till tötorten och varken har bil, cykel eller körkort är man hänvisad till kollektivtrafiken. Det är lätt att ta för givet att alla hittar överallt, känner andra människor på orten, har pengar till bussen, kan fixa barnvakt, vet att högt gräs Anette Andersson och Malena Johansson 3

4 Trygghetsvandringarna Vi har genomfört tre trygghetsvandringar; med politiker, allmänhet och kvinnor med icke-svensk bakgrund. Resultatet från vandringarna presenteras nedan. Vi har även försökt få tillstånd en vandring med elevrådet på Haganässkolan men eleverna ville prioritera sitt ordinarie skolarbete. Det lokala handikapprådet har önskat att få gå en vandring för att visa var tillgängligheten brister. Styrgruppen för fysisk planering Den första trygghetsvandringen gjordes den 13 augusti 2009 med styrgruppen för fysisk planering i Älmhults kommun. I den ingår kommunstyrelsens arbetsutskott, miljö- och byggnämndens presidium och fysiska plangruppen (kommunchefen, cheferna för miljöoch bygg, tekniska och social samt stadsarkitekt, planeringschef och planarkitekt). Deltog gjorde även polis och RBF genom Anette Andersson. Sammanlagt deltog 16 personer, varav hälften kvinnor. Vandringen tog drygt en timme. Synpunkterna rörande miljön längs med den vandrade vägen redovisas på kartan på sidan 7. Övriga synpunkter redovisas nedan. Vid järnvägsstationen gjorde vi ett första uppehåll och Anette berättade om trygghetsvandringens syfte och upplägg. En journalist från Smålänningen lyssnade och tog bilder. Artikeln publicerades i tidningen dagen därpå. Journalisten var dock inte med när gruppen vandrade vidare från stationen. Vid Köpmantunneln gjorde vi ett andra stopp. Malena berättade om centrumplanens innehåll i allmänhet och den föreslagna gågatan i synnerhet. Vi talade om byggmöjligheterna i centrum och hur parkeringen ska lösas när centrum förtätas. Vi talade också om vilka platser som kan behöva mer innehåll och grönska för att bli attraktiva och locka människor att vistas ute. Vi vandrade vidare och kom till korsningen Köpmangatan/ Eriksgatan. Konstaterade att detta är ett otryggt hörn. Sikten är skymd och cyklister som kommer på Köpmangatan och är på västerut riskerar att krocka med bilister som kommer på Eriksgatan och ska söderut. byggde väggupp veckan därpå. Ändå inträffade en olycka mellan cyklist och bil den 24 augusti Vid parkeringsplatsen vid Netto gjorde vi ett tredje stopp och Anette förde en dialog om bland annat vikten av underhåll i den fysiska miljön. Blomsterprakt, fungerande belysning och inbjudande sittplatser bidrar till en vacker tätort där folk är måna om sin utemiljö och använder den som sitt uterum. Det konstaterades att belysningen på parkeringsplatsen skyms av träden. Bakgård längs med Köpmangatan. Korsningen Norra Krongatan/Östergatan upplevs av många som otrygg. 4

5 Vi gick vidare längs med Norra Krongatan. Åsikten var att här behövs refuger för att dämpa hastigheten på bilarna. Särskilt korsningen Östergatan/N Krongatan är farlig för de oskyddade trafikanterna. Vid gång- och cykelvägen mot Haganässkolan stannade vi en fjärde gång. Malena ledde in samtalet kring hur olika människor upplever trygghet. Män, kvinnor, unga, gamla, svenskar, invandrare, barn, handikappade etc, allas perspektiv bör synliggöras. Det konstaterades att gångoch cykelvägen till Haganässkolan inte är den trevligaste. Vi pratade också om att vi bör prioritera att förstärka de stråk som människor naturligt väljer att ta. En vecka efter vandringen byggdes gupp i gatan för att dämpa bilarnas hastighet. Efter lunch på Haganässkolan gick vi tillbaka mot kommunhuset via Östergatan. Vid Björkparken stannade vi till. Kungsstenen kunde fräschas upp och bli en trevlig symbol. Vi pratade om trafiken på Norra Esplanaden och viadukten. Något måste göras för att dämpa bilarnas hastighet. Kungastenen i Björkparken uppmärksammades under vandringen. För att framhävas förseddes den senare med en blomsterplantering. 5

6 Affisch som sattes upp i det aktuella bostadsområdet inför vandringen med allmänheten. Var med och skapa ett ännu bättre och tryggare Älmhult! Trygghetsvandring Tisdagen den 12 januari kl Kunskapen de boende och verksamma i centrum har om sin närmiljö är viktig. Var med och påverka! Berätta hur du upplever miljön vi besöker och kom med förslag till förbättringar. Representanter från kommunen, bostadsbolag och polis kommer att delta. Trygghetsvandringar är en metod som ger människor möjlighet att påverka sin närmiljö. De leder till bättre miljöer för oss alla att bo och verka i. När människor trivs och gärna rör sig ute blir tätorten mer levande, mer intressant och tryggare. Vi börjar i kommunhuset med kaffe, varma smörgåsar och kort information om trygghetsvandringens syfte och upplägg samt vad vi kan tänka på för att sätta på oss "trygghetsglasögonen". Därefter går vi en förutbestämd slinga på ca 1,5 km där vi uppmärksammar trygga och otrygga platser. Sedan samlas vi en stund inne igen och diskuterar och summerar vandringen. Karta över trygghetsvandringen Hur känns det att gå här till exempel? Frågor? Kontakta Anette Andersson, tfn eller Malena Johansson, tfn

7 Otryggt hörn då sikten är skymd. Trots fartgupp kör bilarna för fort. Problemet kvartstår även om Köpmangatan blir gågata. Räckena till uteserveringarna skulle kunna ställas undan på vintern för att underlätta framkomligheten. Otryggt att gå med barn på N Esplanaden då de kan springa rätt ut i gatan. Avskiljare mellan trottoar och bilväg behövs! Farlig korsning. Ta bort p- platsen närmast Hartmans. Belysningen på parkeringsplatsen skyms av träden. Bilar kör för fort - risk att bli påkörd. Mörkt! Viktigasta korsningen i Älmhult är för mörk. Här behövs en gatlampa. Här behövs refuger för att dämpa hastigheten på bilarna. Särskilt korsningen Östergatan/N Krongatan är farlig för de oskyddade trafikanterna. Ungdomar brukar cykla i grupp här och ta upp hela gatan. Cykelbana behövs! Drottninggatan är genomtänkt och trevlig att röra sig längs. Blomsterprakten på gång- och cykelbron över Köpmantunneln är skön. Stationen Stortorget Kommunhuset Tornets förskola Haganässkolan Rensa upp slyet längs med cykelvägen. Belysningen inbjuder till sabotage då stolpen och armaturen är så klen. Trasiga lampor. Dålig belysning, obehagligt när det är mörkt. Här undviker både barn och vuxna att gå när det är mörkt. N Haganäsparken 1:5 000 Vid stationen ut mot perrongerna hänger blomkrukor på sne vilket ger ett ovårdat intryck. Belysningen på cykelparkeringen norr om stationen behöver ses över. Farlig korsning för oskyddade trafikanter och svårt för bilar och bussar att ta sig ut på Norra Esplanaden. En allé borde kanta Södra Esplanaden också Norra Esplanaden är mörk när julbelysningen inte finns på plats. Det gäller även byggnaderna som kantar den. Otryggt stråk På Östra Esplanaden skymmer träden belysningen Kungsstenen kunde fräschas upp och bli en trevlig symbol Här finns tyvärr inga bänkar. Trasig belysning. Lekpark hade passat här. Korsande cykelbana Grönt mögel på vattentornet - ser otrevligt ut. Bänkar saknas i Haganäsparken. Elljusspåret som blåste ner med Gudrun har inte återuppsatts, det saknas. Skogen ser risgig ut -vem sköter den? Synpunkter som kom fram under trygghetsvandringarna Styrgruppen för fysisk planering Allmänheten Kvinnor med icke svensk bakgrund

8 Trygghetsvandring för allmänheten kl Närvarande: Reprsentant från polis, Älmhultsbostäder, tekniska, miljö- och bygg och Rådet för Brottsförebyggande arbete och folkhälsa (BRÅ). 7 engagerade Älmhultsbor och en journalist från lokaltidningen deltog. Vi började kaffe och varma mackor och en presentation av deltagarna. Anette Andersson från BRÅ berättade om trygghetsvandringen syfte och mål och vad man kan tänkapå för att sätta på sig "trygghetsglasögonen". Sedan klädde vi på oss ordentligt och gick en 1,5 km lång förutbestämd slinga. Vi stannade till på platser där vi ville prata mera om det vi såg. Efteråt hade vi en halvtimmes diskussion om tryggheten i allmänhet i Älmhult och om vandringen vi gjort i synnerhet. Allt från led-lampor och liggande träd till tryggheten i samhället i stort togs upp. Sammanfattningsvis kan sägas att många synpunkter fördes fram. Dessa sammanställs nedan. I vissa fall är alla överens och där kommer åtgärder att sättas in. I andra fall krävs lite mer arbete för att förankra idéerna och kunna genomföra åtgärderna. Plats Kommentar Önskemål om åtgärd Ansvarig Norra Esplandaden Mörkt när inte julbelysningen är uppe. Fasadbelysning och bättre gatulysen önskas. Tas med i planerna för Norra Esplanadens uppbyggnad. Korsningen Köpmangatan/ Prinsgatan Älmhults centralaste punkt är för mörk. Bättre gatubelysning kan behövas. Korsningen Östergatan/ N Krongatan Mörk! En extra lyktstolpe behövs. En tillräckligt bred Ungdomar brukar cykla i klungor mitt i cykelbana, prata och utbilda Norra Krongatan gatan. barn och ungdomar Tas med i planerna för Norra Esplanadens uppbyggnad. GC-vägen mellan Torngatan och Haganässkolan Korsningen Östra Esplanaden/ Baldersgatan Lutande stolpar och trasiga lampor Träden skymmer belysningen. Belysningen är viktig här eftersom en cykelbana korsar vägen. Nya, mer robusta och ändamålsenliga stolpar och armaturer Ta bort de nedersta grenarna i träden. Haganässkolans fastighetsförvaltare

9 Östra Esplanaden Haganäsparken Träden skymmer belysningen Sittbänkar saknas Ta bort de nedersta grenarna i träden. Inköp av komfortabla och lättskötta sittbänkar Haganäsparken Haganäsparken Det ser skräpigt ut med lutande och liggande träd Elljuset som blåst bort har aldrig ersatts - varför? Det saknas! Informera om hur liggande träd kan öka den biologiska mångfalden. Röj där den biologiska mångfalden inte är högsta prioritet. Nya motionsslingor med belysning som anpassas till den planerade Haganäsleden Kulturoch fritids och Vattentornet Grön mögelpåväxt pga rinnande vatten Håll vattentornet fräscht Stängd. Toalettbesök hänvisas dagtid till kommunhusets reception och kvällstid till Stortorget, toaletten järnvägsstationen. Kommunen

10 Järnvägsstationen Björkparken Björkparken Björkparken Köpmang/ Hantverksg Köpmangatan Sorello Blomlådorna mot järnvägsspåren hänger på trekvart Belysningen trasig Bänkar saknas Aktivitet behövs här! Lekpark? Bilar parkerar för när Hartmans hörna. Det ger dålig sikt i korsningen, svårt att komma fram till brevlådan. Ta bort uteserveringen på vintern Södra Esplanaden Kv Jakob Fortsätt med allén här. Det har funnits en förut. ÄBO berättade att de till Kv Jakob har köpt in led-belysning. Förbrukar 1/6 av tradionionell belysning. Allmänt "Ladan" vid IKEA/Stena Tillhåll intill bostadshus. Pyromandåd har upptäckts här. Börjar ladan brinna finns risk att elden sprider sig till bostadshus. Det är relativt lite folk ute om vinterkvällarna. Vad skulle kunna locka mer folk ut på gatorna? Motionsslinga genom centrum typ "Hälsans stig", uteservering om kvällarna, marschaller utanför butikerna, eld på torget, aktivitetsytor för ungdomar. Det saknas bänkar att vila på i hela centrum Det är viktigt att anmäla brott, även små. Då är chansen större att vi får behålla poliser i Älmhult.

11 Var med och skapa ett bättre och tryggare Älmhult! Trygghetsvandring Tisdagen den 12 januari kl Samling i kommunhuset. Mer information finns på kommunens hemsida, Frågor? Kontakta Anette Andersson, tfn eller Malena Johansson, urklipp från trygghetsvandringen med allmänheten

12 Synpunkter som lämnades in av en engagerad medborgare i samband med trygghetsvandringen

13 Trygghetsvandring med SFI på Haganäskolan Vi antog att kvinnor med icke-svensk bakgrund kunde ha en intressant syn på trygghet i Älmhult. Det brukar vara svårt att locka kvinnor, i synnerhet yngre och med invandrarbakgrund till offentliga möten på kvällstid. Därför kontaktade vi SFI svenska för invandrare på Haganäskolan. Klassläraren bokade in oss, klockan två skulle vi få komma till skolan och träffa ett tiotal kvinnor från hans klass. När vi kom visade sig dock att skoldagen var slut och kvinnorna ville inte, tvärtemot vad läraren trott, ställa upp på en vandring. Vi bokade en ny tid några veckor senare, denna gång på lektionstid. Den dagen var det 15 grader kallt ute så vi bestämde oss för att genomföra vandringen inomhus. Vi började med att berätta om projektet för hela klassen, som till hälften bestod av män. Sedan frågade vi vilka kvinnor som ville följa med till ett annat rum för att prata om trygghet. Alla kvinnorna i klassen ville det! De deltagande var 15 kvinnor från olika länder bl.a. Irak, Indien, Eritrea, Vietnam, Thailand och Rumänien. Vi hade skrivit ut 9 fotografier som A4:or. Fotona var tagna på platser utmed och intill rundan vi hade tänkt gå. Vi delade ut fotografierna och kvinnorna fick titta på ett fotografi två och två och fundera över hur de upplever dessa platser under en minut. Sedan gick vi igenom fotografierna tillsammans hela gruppen. Kvinnorna berättade hur de kände sig på de olika platserna, vad som var bra och vad som kan göras bättre. Kvinnorna verkade vara väl bekanta med platserna. På sommaren är det okej att cykla och gå här på cykelbanan längs med järnvägen norr om stationen. På vintern är det dock för mörkt och ensligt. Att bygga fler bostäder längs med järnvägen är svårt då läget är bullerstört. Parkeringsplatser här skulle medföra att fler människor rörde sig längs med gång- och cykelvägen. Men parkeringsplatser är också det ställe där flest brott begås. Gången används som genväg mellan kvarteren och som entré till Netto. Med genomskinliga skyltfönster där man kan se människor och varor hade platsen upplevts trivsammare. 13

14 De synpunkter som rörde platser inom området på den stora kartan på sidan sju redovisas där. Övriga synpunkter redovisas nedan. Det är inte bra med för mycket skog och buskage nära gångvägar och lekplatser. Det skymmer sikten. Några gång- och cykelvägar som ansågs vara otrygga under den mörka tiden på dygnet: Stråket mellan Maxi och Silverdalen, stråket som går nedanför Nicklabacken mellan Södra Krongatan och Vårdcentralen. Bilarna kör för fort förbi Gemöskolan. Mer fartkontroller behövs. Cykelvägen utmed järnvägen till Möckeln. Högre plank och mer staket mot järnvägen. Det finns en oro över att barnen ska ta sig in på järnvägen. På sommaren är det ok att cykla och gå på cykelbanan, på vintern är det för mörkt och ensligt. Bättre och billigare kollektivtrafik. Svårt att ta sig in från de mindre byarna om man inte har bil. Behövs även transport inom Älmhults tätort (liten, frekvent och billig). Mer och billigare bostäder i Älmhults tätort. Fler restauranger, längre öppettider på helgerna och större variation. Aktivitetshus där hela familjen kan vara. Svårt att hitta aktiviteter för hela familjen. Fler lekplatser och grönområden - med blommor! Älmhult är en bra plats för barnen att växa upp i. Skolorna är bra. Det är ett tryggt samhälle att vistas i. Några av kvinnorna berättade att de går mycket i skogen nära sina bostadsområden. Fast inte i mörkret. Om en del skyltar också var på engelska skulle orienterbarheten öka. 14

15 Farlig korsning med många oskyddade trafikanter och dålig sikt. En cykelbana skulle öka säkerheten och dämpa bilarnas hastighet. Cykelbanan till Haganäs förbi Tornets förskola. Dålig belysning, obehagligt när det är mörkt. (En kvinna berättade att hennes son inte ville gå den vägen eftersom han var rädd.) Lekplatsen på Nicklabacken är en uppskattad mötesplats, inte minst på vintern då man kan åka pulka. 15

16 Köpmantunneln: Dålig belysning och farlig korsning med Eriksgatan, bilarna kör för fort. Problemet kvarstår även om fartdämpande åtgärder gjorts och även om Köpmangatan blir gågata. Det behövs någon form av avskiljare/staket mellan trottoar och väg utmed Esplanaden genom byn tyckte någon av kvinnorna. Det hade varit bra om barnen hade kunnat röra sig friare i centrum, utan att hela tiden riskera att bli påkörda. Med färre bilar, lägre trafikrytm, bredare trottoarer och fler barnvänliga målpunkter skulle familjer lockas till centrum tror kvinnorna. Vägen och parkeringen vid Netto: Bilar kör fort, lätt att bli påkörd. Dålig belysning. Många genar här eftersom det är den närmaste vägen mellan centrum och Haganäs, men det syns inte i utformningen av gatan. 16

17 Centrumplanen Projektet Trygg i Älmhult har lett till en ökad medvetenhet om vikten av ett tryggt samhälle. Både politiker, tjänstemän och medborgare har varit inblandade i dialogen om hur vi skapar ett ännu tryggare Älmhult. Tack vare det har många tankar och idéer som rör just trygghet väckts i samband med arbetet med Älmhults centrumplan. I den frågan tillägnas ett särskilt kapitel, liknande det nedan. Vandringar ute i fält För att skapa en dialog om centrums värden och för djupa kunskapsunderlaget till centrumplanen har trygghetsvandringar genomförts. Förutom att sätta fokus på vad som ska göras för att öka tryggheten leder metoden med vandringarna ute i fält till ökad lokalkännedom och att samtal förs mellan olika befolkningsgrupper. I vilka miljöer känner du dig trygg och varför? Var känner jag mig trygg respektive otrygg och varför? Olika miljöer upplevs olika av olika personer, därför har trygghetsvandringar i centrum gjorts med både unga, gamla, män, kvinnor, politiker, tjänstemän, svenskfödda och utlandsfödda. Syftet med vandringarna är att bidra till att skapa ett ännu bättre och tryggare Älmhult. Idéer och synpunkter som tas upp under trygg hets vandringarna skrivs ner, liksom vem som är ansvarig för just det synpunkten berör. En karta tas fram som beskriver olika platsers karaktärer och ger förslag till trygghetsskapande åtgärder. Kartan kan exempelvis visa var belysningen behöver bli bättre, vilka bakgårdar som upplevs otrygga och var hastighetsdämpande åtgärder måsta sättas in för att öka säkerheten för fotgängare och cyklister. Det kan också handla om var skyltning skulle kunna öka orienterbarheten, vilka platser som folk gillar att umgås på och var det behövs sittplatser och något vackert att titta på. Samtalen under tryghetsvandringarna kan också handla om mer allmänna frågor om tryggheten i samhället. Tryggheten kan stärkas Genom olika åtgärder i den fysiska miljön kan tryggheten stärkas. Mötesplatser är viktiga för att få människor att vara ute och uppleva spontana möten. Det är också viktigt att det finns platser som uppmuntrar till kreativitet, exempelvis kolonilotter och torg för marknader och loppis. Genom att bebygga luckor såsom bakgårdar och tomma tomter, som tenderar att se skrä- Att ha en helhetssyn på stadens olika element är viktigt för att förstärka centrums identitet och attraktivitet. piga ut, sker en förtätning med många posiviva följder. Fler bostäder innebär fler människor som rör sig ute och kan hålla koll på varandra. Fler butiker innebär ökad attraktivitet. Det bör finnas både sommar- och vinterstråk för fotgängare och cyklister. På vintern vill man ha gena och väl belysta och underhållna vägar. På sommaren kan man tänka sig att ta en slingrande grusväg genom ett skogsområde, bara för att den är så vacker. Stråket mellan Norregård och Haganässkolan Under projekttiden har fokus legat på stråket mellan östra och västra Älmhult, genom Köpmantunneln. Ju mer vi tittat på stråkets funktion, desto mer har vi förstått och blivit övertygade om dess stora betydelse för samhället. Stråket bör utformas efter dess funktion. Cyklisternas framkomlighet bör prioriteras, liksom gångytorna. Blir Köpmantunneln gågata ges de oskyddade trafikanterna större utrymme samtidigt som fler uteserveringar och torgliv möjliggörs. 17