Kvinnors våld mot män: En textanalytisk studie om hur fenomenet mansmisshandel skildras av allmänheten på två debattforum

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Kvinnors våld mot män: En textanalytisk studie om hur fenomenet mansmisshandel skildras av allmänheten på två debattforum Magisterutbildning i sociologi Examensarbete, 15 hp Författare: Sipel Tovi Handledare: Åke Nilsén Våren

2 Förord Att få en magisteruppsats utförd kräver stöd från flera håll. Under arbetets gång har jag fått vägledning och inspiration av min handledare Åke Nilsén. Jag vill rikta ett stort tack till dig. Ett stort tack till min vän Hanna som visat intresse och i stor hängivelse tagit sig an uppgiften att korrekturläsa min uppsats. Jag vill också tacka min man för hans förståelse och tålamod alla dagar och sena kvällar jag har varit försjunken i arbetet med denna uppsats. Sist men inte minst vill jag tacka mig själv som haft entusiasm och vilja att förtsätta när det känts hopplöst. Tack ska ni ha! 2

3 Abstrakt Studien handlar om svenska heterosexuella män som är utsatta för olika typer av våld som utövas av kvinnor vilka män har en relation till. Problemet handlar om att det finns ett relativt sätt att tala om dessa män, i form av diskurser, samt själva debatten i stort. Bland annat grundar sig detta på kombinationen av de två variablerna, kön och våld vilket i sin tur leder till ämnets tabu där även offerstatus ifrågasätts. Dock är syftet med studien inte att övertyga eller informera en viss målgrupp om detta utan snarare att synligöra de eventuella uppfattningarna genom att redogöra och granska dem utifrån ett textanalytiskt perspektiv inspirerad av diskursanalys metoden. Den primära frågeställningen lyder: Hur karaktäriseras mäns utsatthet för våld som utövas av en kvinna? Metoden är således att studera innebörden i empirin vilket består av inlägg och kommentarer om mansmisshandel från två olika internetsajter. Trots att upphovsmännen av sajterna riktar sig till olika målgrupper på grund av deras olikartade genusperspektiv har alla fått delta i deras debattforum om mansmisshandel. Därmed är ambitionen att behandla den insamlade datan som ett homogent material. I övrigt har ett flertal utsagor valts för att analysera dess innehåll samt språk i sökande efter bl.a. resonemanger, med utgångspunkt i hur det diskuteras kring ämnet och inte vad som diskuteras. Studien har genomförts utifrån socialkonstruktivt perspektiv vilket betyder att man analyserar hur idéer och vetande om avvikare av olika slag skapas och omskapas på olika samhällsnivåer. Utöver en modell som föremål för analysen av det emiriska materialet har några sociologiska begrepp och teorier kring maskulinitet kontra offerskap varit till stor hjälp. Slutsatsen av resultatet är att mansmisshandel handlar om maktstrukturer mellan män och kvinnor, men även de sociala processerna bakom hur det uppfattas är skapade av en socialstrukturerad verklighet. Således gör diskurser om könen det nästan otänkbart att anta en misshandlad man av en kvinna som ett offer. Nyckelord: mansmisshandel, tabu, offerskap, manlighet, makt och våld, hegemoni, genus 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNIG Syfte och frågeställning Sociologisk problemformulering Avgränsningar Uppsatsens perspektiv Definitioner Disposition BAKGRUND Historik kring temat Sociologisk beskrivning av manligt kön Mansidealet ur massmedialt perspektiv Den växlande bilden av manligheten TIDIGARE FÖRSKRIVNING Manliga offer för relationsvåld och deras kontakt med rättsväsendet Mansmisshandel är ett tabubelagt ämne Om mäns utsatthet för mer påtagligt våld Föreställningar om kön och genus i dagspress METODOLOGISK ANALYS Textanalys inspirerad av diskursanalytisk metod Urval Verkstyg för analysen Validitet TEORETISKA PERSPEKTIV Tabu Offerskap & det ideala offret kontra manlighet Hegemonisk maskulinitet & manlig identitet Genus & kön kontra makt & våld RESULTAT OCHANALYS Allmänhetens uppfattning om mansmisshandel Mansmisshandel som ett tabubelagt ämne Relationer mellan manlighet, våld samt offer Maktrelationer bakom det som sägs Sammanfattning kopplat till teoretiskt perspektiv Slutdiskussion REFERENSER 49 4

5 1. INLEDNING Våld som män utövar mot kvinnor i nära relationer har länge uppmärksammats som ett stort samhällsproblem. Dock förekommer det undantagsvis diskussioner om män som blir utsatta för samma typ av våld. Det samhälle och den kultur vi lever i influerar acceptans för vilka frågor som är angelägna och förändras genom att först skapa förutsättningar för de gällande utsatta grupper. Kombinationen av idéerna om våld och kön, i synnerhet när kvinnan är förövaren anses utgöra ett dilemma som också är tabubelagt. En aspekt är att vi har svårt att se kvinnor som våldsbenägna på samma sätt som att det är svårt att se män som brottsoffer, speciellt när kvinnan är förövare. Enligt Brå 1 gör mörkertalet gällande relationsvåld mot män det betydligt svårare för dem än för kvinnor att identifiera sig som offer, även fast relationsvåld mot män inte motsvarar normen. Vidare har vi disparata uppfattningar om våldsoffer beroende på vårt kön samt vår undermedvetna verklighetsbild, som i sin tur är påverkad av diskurser med manligt och kvinnligt. Allmänheten har en stereotyp bild om att män är starka och potentiella våldsutövare och att kvinnor riskerar att drabbas för att de är svaga och försvarslösa. Således är diskursens makt fastställande för hur man är och inte är. Denna idé överskuggar dessutom vår tolkning om relationsvåld därute samtidigt som den underbygger och vidmakthåller vår underförstådda bild av män som förövare och kvinnor som offer. Med diskurs i denna studie menas utryck för individers intentioner vilka influeras av sociala, historiska samt kulturella omständigheter. Ytterligare när man har ett defensivt sätt att tala om och förstå verkligheten om diskurser. När mansmisshandel blev ett aktuellt studieämne var första reaktionen så här: och vilka män tillåter sig att misshandlas av sina fruar liksom...?! Betoningen på det märkvärdiga i detta citat kan ha att göra med diskurser vilka dominerar i vår verklighetsbild av våld och kön. En omtalad dokumentärvideo från YouTube satte igång tankar och idéer om denna studie. BBC News visar ett tv-reportage där tv-bolaget arrangerat våldssituationer med skådespelare och filmat i smyg hur allmänheten på en offentlig plats reagerar på partnervåld av motsatta könet. Resultatet tyder på distinkta föreställningar och attityder beroende på om en kvinna slår en man än tvärtom. Omgivningen lägger genast märke till paret och agerar då mannen misshandlar kvinnan med verbalt och fysiskt våld. Däremot när kvinnan förgriper sig på sin pojkvän hinner 132 personer passera förbi och ge annorlunda blickar utan att någon agerar

6 En passerande kvinna som först ignorerar bråket men som sedan vänder sig om flera gånger medan hon går sin väg, berättar senare för programmet att hon inte ansåg att kvinnan kunde tillfoga mannen fysiskt skada och att hon i den stunden inte ville beskydda mannen. En annan kvinnas reaktion blir mer instinkt då hon ger gesten Go Girl. Efteråt berättar hon för programmet att mannen måste ha varit otrogen mot henne eller något liknande. Flera personer i publiken som diskuterar videon sedan delar samma åsikt och menar att han ser skyldig ut. En förbipasserande polis berättar att: kvinnans våldsamhet kan inte leda till allvarlig skada för mannen jag hade agerat omedelbart om det hade varit kvinnan som blev slagen av mannen. 2 Sammanfattningsvis betraktas manliga offer som icke- trovärdiga i synnerhet när kvinnan är förövaren, eftersom historiskt sett har mannen skådats som gärningsman. Därmed kommer kvinnan undan sin skyldighet på grund av sin fysiska svaghet i förhållande till mannen. Således handlar dilemmat om två identiteter, män och brottsoffer vilka kolliderar, i följd av diskurser om dessa. 1.1 Syfte och frågeställning Denna uppsats har som syfte att utifrån ett textanalytiskt perspektiv urskilja olika resonemanger kring fenomenet mansmisshandel, att redovisa om/hur uttalanden är präglade av dominerande diskurser kring manlighet samt mannens bild som offer för våld som utövas av en kvinna i en nära relation. Urvalet har gjorts utifrån GenusNytt 3, en blogg som har män som målgrupp samt Amelia 4, en damtidning på internet som har kvinnor som målgrupp (se s. 22). Båda sajterna har uppmärksammat ämnet och både män och kvinnor har fått kommentera innehållet. Materialet från bägge källorna behandlas dock som ett homogent material, eftersom avsikten är att besvara frågeställningen genom att utgå från texterna i sig och inte den kontext de skapats och framförts i. Metoden som är textanalys är ytterst inspirerad av diskursanalytiskt angreppssätt vilket betonar språket som en frambringande och omskapande faktor för vår verklighetsbild. Av detta skäl är språket särskilt viktigt i denna uppsats och det som då kommer att vara i centrum är den struktur och regelsystem vilka utsagorna innehåller. Genom att studera och analysera det som sägs istället för vad som sägs siktar man bl.a. på mönster och motsägelser med hopp att få en uppfattning om hur idéerna kring ämnet går därute

7 Hur karaktäriseras mäns utsatthet för våld som utövas av en kvinna? Hur uppfattar allämenheten fenomenet mansmisshandel? Vad är det som gör att mansmisshandel är ett tabubelagt ämne? Hur ser förhållanden ut mellan manlighet, våld samt offer? Vilka sociala processer ligger bakom det som sägs? 1.2. Sociologisk problemformulering Det som väckt intresse för detta ämne är det dubbla budskapet som finns kring relationsvåld då man å ena sidan känner väl till kvinnomisshandel men inte mansmisshandel. Å andra sidan visar Brå att skillnaden mellan könen gällande utsatthet för relationsvåld är relativt liten. Men varken i forskning, samhällsdebatt eller i det sociala samt mediala rummet uppmärksammas detta. Ytterligare är etablerade teorier om relationsvåld inriktade inom ramarna för mäns våld mot kvinnor, vilket underförstått bekräftar antagandet om att män är potentiella våldsutövare i alla lägen. En aspekt är att detta även påverkar den manliga identitetsbilden där offerskap och då speciellt för en kvinnas våld exkluderar. Trots förväntningarna på diskursen om hur en man ska vara och inte vara, hamnar en del i underläge till exempel genom att bli utsatta för kvinnovåld och då kan man fråga sig om det kan bero på att manliga identitetsbilden har förändrats? Utifrån den omvända stereotypen om kvinnor som tyder på att de uppskattas vara icke-våldsbenägna på grund av att de är maktlösa, kan somliga kvinnor undkomma sitt straff genom att de inte blir bedömda som sådana. Således har de belönats för det våld de utsatts för av män, genom att de har fått socialt och kulturellt erkännande som enbart offer. Detta har i sin tur alstrat diskurser om båda kön vilka Sjöberg (1900:85) påstår är viktiga för att vi ska kunna föreställa oss dessa människor som speciella kategorier av människor att studera, utforska och behandla. Men i detta fall är det tänkvärt att försöka redogöra hur kunskap och mening om mansmisshandel produceras genom språket. Studiens ämne är av sociologisk relevans för att vi genom språkbruket organiserar och bygger upp argumentationer när vi inser verkligheten om exempelvis mansmisshandel, på så sätt att vi skapar den verbala diskursinsikten. Att via språket samtala och skriva om temat är en social handling och samtidigt ett sätt att representera verkligheten. De sätt som vi talar på kring vad som är manligt respektive kvinnligt samt män och kvinnors förhållningssätt till våld stöds av olika befintliga sociala processer. Bland annat associeras män relativt lättare med kategorin 7

8 gärningsmän än med offerollen, till skillnad från kvinnor. Denna sociala verklighet resulterar i diskurser vilka symboliserar, konstruerar samt utgör den genom att ge den mening. I och med att vi utifrån språket har producerat denna verklighetsbild är det antagligen genom att studera språket som vi kan förstå den, vilket också är målet med denna studie. 1.3 Avgränsningar På grund av att det finns en brist på forskning om mansmisshandel, kommer teorier och begrepp som är inrättade i forskning om kvinnomisshandel att användas. Befintlig svensk forskning som styrker att mansmisshandel förekommer är relativt begränsad därför kommer kapitlet tidigare forskning delvis bestå av statistisk redovisning inhämtad från studier om relationsvåld mot män där kvinnan är förövaren. Det kan också konstateras att samtliga studier omfattar främst det egentliga våldet och inte det som utgör denna studiens fokus, det vill säga en textanalys av diskursen om våld. I studiens avgränsning inkluderas både fysisk och psykisk misshandel som utövas av kvinnor mot heterosexuella män i det svenska samhället (se definitioner). Gällande urvalet av materialet handlar det om två igenkända internetsajter som heter GenusNytt och Amelia (se s.22). Åter igen är grundvalet att utgå från textanalys inspirerad av diskursanalytisk metod där fokus kommer att läggas på hur mansmisshandel uppfattas och inte vad som diskuteras. Trots att studien har män som målgrupp är kvinnor en angelägen motpart som inte kan uteslutas från att ibland reflektera över frågan. 1.4 Uppsatsens perspektiv Denna studie är socialkonstruktiv, vilket handlar om att vi kategoriserar en människa utifrån kön, klass, ursprung etc. I vissa situationer kan det vara nödvändigt för människor att sträva efter sammanhang och återskapa sociala konstruktioner, vilket har att göra med hur kulturen betraktar ett objekt samt vilka rådande normer som gäller. Att ge sig själv eller någon annan en identitet innebär med nödvändighet att man talar om vad man inte är vad identiteten står emot. Att ha en identitet är också ett sätt att distansera sig från de andra. 5 Konstruktivistiskt perspektiv handlar också om att föreställningarna om oss själva, andra, omgivningen och världen betraktas som sociala konstruktioner och att man sätter parentes omkring frågan om verklighetens objektiva existens och karaktär. 6 Målet är således inte att beskriva och förklara 5 Börjesson 2003:35 6 Sjöberg 1999:90 8

9 en förment objektiv, vetbar verklighet. Snarare satsar man på att förstå och förklara hur bilden av verkligheten konstrueras socialt. 7 Ytterligare angreppsätt handlar om vårt sätt att förstå hur världen formas och bevaras i sociala processer, där kunskap skapas i social interaktion. Därmed bygger man upp samfällda sanningar som man sedan verkar för att bevisa dess trovärdighet eller motsatsen. På det sättet antar man vissa former av världsbilder som naturliga eller otänkbara. Dessa sociala världsbilder leder i sin tur till olika sociala handlingar och därefter får den sociala konstruktionen verkliga sociala konsekvenser. 8 Konstruktivistisk problemforskning handlar om att analysera hur idéer och kunskap kring avvikande företeelser konstrueras och rekonstrueras på olika samhällsarenor. Verklighet konstrueras när språk används och genom att kalla objekt, grupper eller händelser, har kontexter alstrats och verklighet frambringats. Diskurser namnger och sätter värden på samma sätt som de konstruerar objekt, världar, sinnen och sociala relationer. 9 Socialkonstruktivismen ser språket som en social och kulturell handling, vilket menar att vi i och med symboliska representationer av verkligheten också skapar verklighet. Språkhandlingar är performativa, de gör något med det de handlar om och får tydliga konsekvenser för tillvaron. Vi tillskriver händelser mening utifrån flera olika perspektiv, vilka kan sammanställas på olika sätt. Att studera språkanvändning är av den orsaken en strategi för att kunna säga något både om etablerade sätt att tänka och handla samt om hur vi återger och förändrar sociala praktiker genom språkbruk och dess begränsningar. Konstruktioner av mansmisshandel i denna studie avser det som sker via mental fördelning och kategorisering när vi genom språket skapar distinktioner och grupper, föreställningar, idéer, normer samt värderingar Definitioner Misshandel är ett brott mot liv och hälsa som består i att man tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter offret i vanmakt eller annat liknande tillstånd. 11 Med relationsvåld eller mansmisshandel i nära relationer syftar studien på psykisk respektive fysiskt våld av förövaren som är en kvinna som mannen är gift, sambo eller pojkvän med. Den fysiska misshandeln innefattar Varje form av oönskad fysisk beröring och 7 Ibid. 8 Winther & Phillips 2007:11 ff. 9 Börjesson & Palmblad 2007: 9 ff. 10 Engström

10 fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Detta inkluderar örfilar, sparkar och slag. 12 Med psykisk misshandel menas ett negativt och upprepad bemötande i syfte att dominera, kontrollera, kränka, såra en annan person, vilket ger följder som skadad självkänsla samt psykisk och fysisk ohälsa på lång sikt. 1.6 Disposition I nästkommande och andra kapitlet redogörs studiens bakgrund som innehåller först en historisk reflektion kring manlighet och hur mansidealet har fått olika betydelser genom tiderna. Sedan presenteras fyra studier som har genomförts av Brå, två studenter samt två forskare där alla fyra i olika utsträckningar har gett perspektiv på det som denna rådande uppsats har som mål att nå. I kapitel tre redovisas metod, insamling och bearbetning av data samt analysmetoder. I teoretiska perspektiv som är fjärde kapitlet presenteras några relevanta teorier kring mansmisshandel såsom tabu, offerskap, makt och våld, hegemonisk maskulinitet, och manlig identitet. Dessa teorier är sammanställda och hämtade från litteratur som främst är inriktad på kvinnomisshandel men som även kan tillämpas på mansmisshandel. Vidare fortsätter uppsatsen med en presentation av materialet och analys vilket kommer i femte kapitlet. Därefter presenteras sammanfattning av resultatet kopplat till teorier. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion och allra sist framläggs referenser. 2. BAKGRUND 2.1 Historisk kring temat Sociologisk beskrivning av manligt kön Människans tänkande och dess struktur för kvinnor och män är detsamma, däremot vad vi tänker om dem har omskapats, menar Ekman (1995). Därmed symboliserar könen skilda saker beroende på vilket samhälle man befinner sig i. Trots att det råder absolut få oenigheter om att männen är kvinnornas motsats. Kategorisering och åtskiljande känsla är centrala mentala processer för oss människor för att undvika sinnesförvirring. Således förstås kulturens könsförväntningsmekanismer 13 redan vid födseln, och de sociala och kulturella förhållandena inverkar i skapandet av mannen. De strukturella villkoren i pojkens tidigaste relationer gör att mäns identitet kommer i stor utsträckning att vara inriktad på ett 12 Katihaldou 2007:3 13 Ekman 1995:65 10

11 självständigt och isolerat Jag. Vid sociologiska studier av västerländska män läggs fokus på förväntningarna som riktas mot dem såsom - undvik allt som förstås som kvinnligt och var konkurrens- samt framgångsinriktad. Det sägs att män har assimilerat sådana uppmaningar och därmed försöker visa prov på styrka, självförtroende, aggressivitet samt att vara orädd. Dessa har kommit att förstås som naturliga och självklara uttryck för manlighet men sociologin förespråkar manlighet som ett icke entydigt begrepp Mansidealet ur massmedialt perspektiv Mansidealen påverkas av sin tid och har även kommit att påverka existerande skeden. Exempelvis har de litterära hjältarna i idéhistoriska böcker om mannen såsom Faust, Crusoe, Robinsson etc. erbjudit figurerna olika manliga förhållningsätt. De har på sitt sätt givit den historiska mannen ett antal roller att ikläda sig eller ta avstånd ifrån. De manliga figurerna är intensivt upptagna med uppgifter och glömmer eller struntar i omgivningens krav. I de flesta fall handlar det om ensamma personer som väljer projektet före familjelivet. Dessa historier beskriver definitivt könsideal som erkänner mannens karaktärsdrag som verksamhet, aktivitet, rationalitet samt kontroll. 15 Förändringen av hjälterollen genom historien har omskapat mansidealet. De samhälliga villkoren bedriver i sin tur inflytande på hjältebilden och återspeglar samtidigt samhällets varierande krav på manligheten. Den ledande maskuliniteten anses vara att i allmänt utnyttja kvinnors underordning. 16 Medias framställning idag av mannen som fåfäng, förmögen och fri stämmer inte överens med hur vardagen ser ut. För de flesta män saknas en koppling mellan fiktion och verklighet. Könens handlingsutrymme formas numera genom vår kontakt med de bilder, begrepp samt värderingar som massmedierna förmedlar som i sin tur påverkar våra handlingar och vårt sätt att tänka Den växlande bilden av manlighet På 1950-talet förväntades de västerländska männen vara strävsamma, ansvarsfulla och försörja fru och barn. Mansidealet omfattade mycket charm och humör, men under ytan kände männen sig isolerade och passiva. De antogs gilla sport, vara aggressiva, aldrig gråta samt klara sig i alla situationer. Under 1960-talet framstod en annan slags man som var våldsam. 14 Ibid.71 ff. 15 Ibid.79 ff. 16 Ibid Ekman 1995:92 ff. 11

12 När manligheten belystes, av feminismen som just hade växt fram i Sverige, var det främst i termer av makt, dominans, kontroll och förtryck. På 1970-talet beskrev man manlighet som en sjukdom, dock hade samhället och kulturen tvingat männen till rollen som kvinnoförtryckare, vilket uteslöt viktiga livsområden som känslor, närhet samt ömhet. Vidare påverkades männen känslomässigt och tvingades ut i prestigevärlden, där kraft, våld och sexualitet var de gärningar som stod till buds. Således sågs männen både som förtryckare och förtryckta. Under 1970-talet började jämställdhetstankarna spridas och denna process pågick även under talet. Män förväntades att inte ha krav på manlig dominans. Senare växte ett nytt fenomen fram under begreppet nymanlighet, vilket innebar att männen medgavs vara män. Idealet var en hermafrodit människa som tyder på en individ som kan vara både maskulin och feminin på samma gång. Dagens mansideal liknar den traditionella, där accenten ligger på styrka, intellekt, aktivitet samt känslokontroll, samtidigt som han förväntas vara mjuk, aktiv, fader och vilja att tala öppet om sina problem. För somliga är mansidealet utformat genom utseende och klädval, åtminstone inom massmedia, vilket gör idealet mer ytligt och ombytligt än tidigare. 18 Man kan undra om män i dagens samhälle befinner sig i manlighetens kris då många känner sig vilse och ensamma. 2.2 TIDIGARE FORSKNING I detta avsnitt redogörs forskning om relationsvåld mot män som utövas av kvinnor. I och med att mansmisshandel då inte är ett etablerat forskningsområde i Sverige har det varit speciellt svårt att finna forskning inom ämnet. Strävan efter att främst hitta studier som särskilt belyser diskurser kring våld mot män har nästan varit förgäves. Detta har resulterat med att fyra studier har valts ut där ingen av dem ensamt täcker det som eftersträvs. Dock är önskan att de tillsammans ska ge sken och perspektiv åt det som är väsentligt för syftet och frågeställning för denna föreliggande uppsats. Vidare att studierna ska mer eller mindre fungera som en kompletterande bidrag. I övrigt omfattar detta kapitel studier som i synnerhet är inriktade på det faktiska våldet snarare än analyser av diskurser om våld mot män. Anledningen till att enbart svensk forskning har valts, trots det som framhållit ovan, har bland annat att göra med studiens avgränsning. Ytterligare för att den generella uppfattningen om mansmisshandel här i Sverige och hur debatten kring frågan förs skiljer sig förmodligen från ett annat land. Detta kan då ha att göra med vissa existerande värderingar och paradigm om 18 Ibid. 166 ff. 12

13 kön som i sin tur kan vara bundna till varje lands specifika historia, jämställdhetsperspektiv och andra politiska samt sociala förhållanden. Därför skulle det vara opassande att likställa resultatet från en viss studie som utförts i ett annat land under andra tänkbara omständigheter med en studie som utförts här i Sverige. Dessutom kändes det inte nödvändigt för att denna uppsats, eller snarare dess metod inte ställer högst krav på tidigare forskning, det vill säga att det ska på något sätt ge prov på att mansmisshandel är ett faktiskt samhällsproblem. Istället handlar det väsentliga om att sikta på hur fenomenet mansmisshandel resoneras av allmänheten, om/hur deras uttalanden är präglade av dominerande diskurser kring manlighet samt hur mannens bild som offer för våld som utövas av en kvinna i en nära relation konstrueras. De studier som har hittats bedöms som lämpliga underlag för ämnet. Den första studie är en rapport från Brå- forskaren Klara Hradilova Selin (2009:12) som heter Våld mot kvinnor och män i nära relationer 19 där våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet har studerats. I undersökning uppmärksammas både manliga och kvinnliga offer för relationsvåld. Denna rapport kan ha varit först med att sätta igång debatten om mansmisshandel i Sverige. Det mycket sällsynta med den är att även manliga offer beaktas i dessa sammanhang. Denna studie är relevant för att den visar hur invecklad de utsatta männens situation kan se ut jämfört med kvinnorna speciellt när de tar kontakt med rättväsendet. Evelina Källkvist & Alexandra Lirakis (2009) är två studenter som har genomfört studien, Det som inte hörs, syns inte, författad vid Lunds universitet. Den handlar om kvinnovåld mot män i parrelationer och om ämnets tabu. Denna studie är relevant särskilt för att frågeställningen ligger nära till denna rådande uppsats. Katarina Swahnberg är forskare i genus och medicin vid Linköpings universitet och hon disputerade 2003 på en avhandling som handlar om våld mot kvinnor. Senare fortsatte hon forskningen med enkätoch intervjustudier, men den gången med fokus på våld mot män (se s 15). Likställd med den första undersökningen handlar den andra om mäns utsatthet för påtagliga psykiska, kroppliga eller sexuella övergrepp. Detta presenteras i en vetenskaplig artikel som heter Tystnad om kring våld mot män 20. Bortom det osynliga fast egentliga våldet som denna studie påvisar är den betydelsefull för att den även tar upp bakomliggande orsaker samt konsekvenser av vår motsatta syn på manlighet och kvinnlighet. Den fjärde och sista studie är s

14 Genus & genrer - forskningsanknutna genusdiskurser i dagspress, en avhandling som disputerats av Kerstin Engströms (2008) vid Umeås universitet. I avhandlingen belyser hon föreställningar om kön och genus i forskningsrelaterade journalistik inom olika genrer i svensk dagpress. Detta bidrag är definitivt viktigt eftersom det har genusdiskurser som en fokus. Det vill säga att studien anses vara betydelsefull för att den syftar till att granska utsagor om kvinnligt och manligt Manliga offer för relationsvåld och deras kontakt med rättväsendet Det är relativt liten könsskillnad när det gäller utsatthet för relationsvåld. Sålunda utsätts män för kvinnors våld i relationer i ungefär samma utsträckning som motsatsen. 21 Brå uppskattar dock att mörkertalet är stort, främst gällande relationsvåld mot män. Men det är troligt att offret inte uppfattar sig själv som något brottsoffer. Utredaren Klara Hradilova Selin (2009:12) hävdar att bilden av relationsvåld måste nyanseras eftersom det är problematiskt att hantera icke-typiska brottsoffer. Våldsutövaren som är kvinna överensstämmer inte med allmänhetens föreställning om det typiska brottsoffret. Vidare råder det osäkerhet hos männen att inte bli trodda av rättväsendet. Detta är en fråga om rättsäkerhet och rättsväsendet är dessutom en del av samhället som är genomsyrad av samma värderingar och attityder som samhället i stort. Av detta skäl anses det inte enbart vara upp till polis, åklagare och domare att se över sitt arbetssätt utan det krävs en bredare attitydförändring i vårt tankesätt kring våld och kön, menar utredaren. Av 505 rapporterade fall till rättväsendet om relationsvåld riktas 67 mot män. Mer än 80 % av dem är personer som är drabbade av relationsvåld, ungefär lika många män som kvinnor. 22 Nästan lika många män som kvinnor medger att de oroar sig för att drabbas av relationsvåld, dock är män mindre oroliga än kvinnor. 23 Studiens resultat visar också att manliga offer för kvinnovåld har i något mindre utsträckning erbjudits stöd från ideella organisationer. Men den största könskillnaden gäller våldets varaktiga effekt på den utsattes livskvalitet och då rapporterar 46 % av män de negativa följderna, jämfört med 70 % av kvinnorna BRÅ 2009:12 22 Ibid.24 ff. 23 Ibid.33 ff. 24 Ibid.43 14

15 2.2.2 Mansmisshandel är ett tabubelagt ämne Källkvist & Lirakis (2009) 25 har intervjuat nio personer, av dem har en man varit utsatt för kvinnors våld och de andra arbetar som våldsforskare, polis samt personal på kriscentrum för män, mansjourer etc. där alla mer eller mindre har kommit i kontakt med män som är eller har varit utsatta för kvinnors våld. Sammantaget styrker samtliga att mörkertalet gällande mansmisshandel är stort och det främsta skälet till dess tabu beror på den traditionella synen på manlighet. Det vill säga att män förväntas vara starka och överordnade kvinnor i samtliga frågor. När de inte längre lever upp till mansidealet blir vissa lättare förtryckta av sina kvinnor. Men att män antas som offer är knappt tänkbart då kvinnor redan har gjorts till offer av media. Utöver detta problem finns det inte heller några direkta hjälpinsatser för de utsatta männen, eftersom skyddsnätet är mer anpassat för kvinnor som misshandlas. Icke- anmäld mansmisshandel beror dels på rädsla att bli dömd av omgivningen samt skuld och skamkänslor. För en del beror rädslan även på att de har erfarenhet av oprofessionellt bemötande när de har försökt att söka hjälp. En annan faktor är att männen, i rädsla av att förlora barnen, accepterar situationen då en kvinna anses ha större möjlighet att få igenom sina krav gällande eventuell vårdnadstvist för barnen. Ännu ett skäl är att han är rädd för att förlora socialt umgänge på grund av att hon generellt sett sköter de sociala kontakterna med vänner och familj. Ytterligare en möjlig orsak är att män har svårt att erkänna att kvinnan är den som har makten i relationen, att hon bestämmer och är mentalt starkare än honom Om mäns utsatthet för mer påtagligt våld Forskaren Swahnberg 26 menar att den rådande tystnad kring våld mot män har att göra med mannens strukturella överordning samt vår bild av kvinnlighet. Att utsätta någon annan för våld är ett extremt sätt att tvinga någon till underordning, dock är det inte bara könet som avgör utan över- och underordning finns inom gruppen män samt inom gruppen kvinnor. Men fokus i samhällsdebatten ligger på våld mot kvinnor, på så sätt är det kvinnan som är offer män och 4450 kvinnor från Sverige har deltagit i Swahnberg forskning om våld mot män. Resultatet visar att 46 procent män respektive 37 procent kvinnor utsatts för fysiskt våld. När det gäller livshotande våld är något flera kvinnor än män som är utsatta. Det fysiska Tystnad kring våld mot män s

16 våldet verkar inte ha samma betydelse för män och kvinnor. Vem som är gärningsman är avgörande. Trots att gatuvåld, som oftast drabbar män, kan vara riktigt grovt så är det systematiska, upprepade våldet som är vanligt i parrelationer som får större hälsokonsekvenser 27 Oftast är det så att de som lider av övergreppen gör det långt efter det att de ägde rum. Även om resultatet visar att det är mest kvinnor som drabbas av våld i parrelationer förekommer det likaså bland män, med både manliga och kvinnliga förövare. När det gäller psykiskt övergrepp, som exempelvis olika former av förnedring, för ödmjukelser och hot så är det 19 procent kvinnor respektive 13 procent män som upplevt det. Antalet män som medger att de har utsatts för sexuella övergrepp är 4 procent medan kvinnor är 17 procent. Det är mindre samkligt och mer okej för en man att berätta om ett slagsmål han utsatts för på gatan, än om det våld eller förnedring han utsatts för en manlig eller kvinnlig förövare bakom stängda dörrar 28 Ytterligare beror det tysta lidande bland männen på att de inte vill ta på sig offerrollen, vilket i sin tur beror på att de förväntas förhålla sig till våldet de upplevt utifrån en traditionell, machoiriktad mansroll. Den enskildes upplevelse påverkas dessutom av samhällets, och inte minst medias syn på våld, maskulinitet och femininitet Föreställningar om kön och genus i dagspress Engström (2008) i sin avhandling om genus & genrer har studerat 338 artiklar som publicerats under ett års tid. Utifrån diskursanalytiskt projekt är studien avgränsat till att identifiera språkliga mönster och ordningar i journalistiska texter men forskaren utgår även från tanken att dessa mönster är både förankrade i och med (re)producerar sociala och kulturella ordningar av mer konkreta slag. 29 Med detta vill Engström analysera och problematisera på vilka sätt olika genrer i dagspress reproducerar eller bidrar till att förskjuta och förändra existerande genusdiskurser. Syftet är således att granska utsagor om kön och genus, kvinnligt och manligt. 30 Generellt sett visar analysen av genusdiskurser att nyheterna om sjukdom och hälsa, sexualitet och samliv samt beteende ingår i och reproducerar en diskurs om kön som skillnad, utifrån referenser enbart till människors biologiska könstillhörigheter. Skillnadsdiskursen uppstår genom en självklar indelning i två åtskilda, enhetliga könskategorier, genom att kvinnor och 27 Ibid Ibid Engström 2008:9 30 Ibid

17 kvinnligt respektive män och manligt definieras i relation till olika företeelser på sätt som skiljer sig åt mellan könen. Dessutom genom att kvinnor ständigt jämförs med kategorin män utan hänsyn till skillnader inom vardera gruppen 31. I det avseende får kvinnor ofta fungera som symbol för sin kategori snarare än att bli betraktad som individer till skillnad från män som vanligtvis inte könsbedöms. 32 I nyhetstalet om kropp och själ visar sig få diskursiva strider om könsinnebörder. Det är tämligen homogen bild, där mediciniska utsagor om kroppen framställs som fakta, medan uttalad diskussion om kön endast blir tydligt i nyheter om ojämställd vård. Gällande forskningsanknutna nyheter om könsroller, villkor och jämställdhet i samhället tillskrivs kvinnor och mäns olika positioner och identiteter. Bland annat omfattar olika slags och dessutom varierande grader av handlingsmöjligheter samt handlingskraft i relation till den egna situationen och även i relation till de samhälliga strukturer som människor ingår i och måste förhålla sig till. Talet om kön kretsar kring sociala villkor snarare än biologiska, men ännu är den biologiska könstillhörigheten basen för kategoriseringen och kvinnor respektive män konstrueras som entydiga kategorier 33. Genom det Enström benämner som jämförelsens logiker framstår män och det som definieras som manliga egenskaper som norm och kvinnor och det som definieras kvinnliga egenskaper som avvikare. 34 Det som materialet visar relaterade till samhälle och livsvillkor utifrån ett jämställdhetsperspektiv överväger representationer av kön som social kategori. Vidare produceras kvinnligt och manligt i texterna genom frånvaron av män och närvaron av kvinnor. Vissa frågor, exempelvis beslut om barn och familjebildning eller jämställdhet i hemmet, framstår därmed som kvinnofrågor och männen som utan delaktighet och ansvar. Genusordningen skapas med andra ord genom att könen positioneras på olika sätt i relation till struktur och agentskap. Ytterligare reproduceras traditionella genusmönster paradoxalt nog just i uttryck som tydligt bryter mönstren, i detta tal som går ut på exempelvis att även män kan vara mjuka, rädda och visa känslor eller att även kvinnor vågar satsa på mer riskabla aktieköp. Genom att betona undantagen bekräftar utsagorna regeln, i detta fall genuskodade mönster och norm(alitet). 35 Avslutningsvis menar forskaren att de ideologiska 31 Ibid Ibid Ibid Ibid.237 ff. 35 Ibid.239 ff. 17

18 konsekvenserna av mediernas institutionaliserade former och logiker som dessa är följden av ett komplext samspel mellan forskarsamhälle, medier och publik men att det är allas ansvar att ifrågasätta rådande mönster och reflektera över språkets och (de journalistiska) representationernas diskursiva makt METODOLOGISK ANALYS 3.1 Textanalys inspirerad av diskursanalytisk metod I samband med valet av studieämne valdes också diskursanalytisk som metod, främst för att den ansågs relevant i och med att syftet och frågeställningen vänder sig till allmänhetens förhållningssätt till ämnet. Vidare för att metoden fångar och ifrågasätter det självklara, det förgivet tagna verkligheten. Genom en intressant fokus som metoden bjuder på som innebär att man studerar språket utgår man från hur något sägs istället för vad som sägs. På så sätt kan man upptäcka hur vår verklighet är socialtkonstruerad och diskursbaserad. Senare i processen blev beslutet att använda sig av en textanalys med inslag av diskursanalys avgörande. Det vill säga att denna uppsats är ytterst inspirerad av diskursanalysmetoden med utgångspunkt i hur allämenheten karakteriserar fenomenet mansmisshandel. Att behandla den storts material som har samlats till denna uppsats utifrån diskursanalysmetod har visat sig vara en invecklad process som måste fullföljas med mycket skicklighet och noggrannhet för att få det optimala eller totala resultatet. När denna ambition inte blev helt uppnådd men att syfte ännu var att sträva efter ett bredare perspektiv kring ämnet, bedömdes textanalys med inslag av diskursanalys som mest lämplig. Eftersom i det läget ställs det mindre krav på att diskursanalysmetoden ska bli fulländad. Istället ska den fungera som inspirationskälla. I övrigt är de valda texterna inte berättande eller fasta utan de är i form av kortare kommentarer som dyker upp vid mer spontana konversationer, på så sätt fungerar textanalys bättre som utgångspunkt. Vidare kännetecknas diskursanalys metod av att man behandlar texter som data och den språkliga samt diskursiva kontext betonas som socialt skapar begränsade former och uttryck för subjektivitet. Med subjektivitet ämnas individens (o)medvetna tankar, emotioner och upplevelser samt förhållningssätt till omvärlden. Språkanvändningen sätter igång tankar, idéer och känslor. Därmed är subjektivitet något instabilt och motsägelsefullt, en process snarare än struktur. Hur vi väljer att se på saker och ting har med språket i det kulturella och historiska 36 Ibid

19 sammanhanget att göra. Mening, samband och uppfattning frambringas med diskurs. 37 Att göra en textanalys utifrån diskursanalys metod innebär det att man är främst kritisk till självklar kunskap, det vill säga att vår kunskap om världen inte kan uppfattas som en objektiv sanning. Det som låter sig sägas inte bara avspeglar utan också binder och begränsar våra tankar, därför har såväl texter och tal som handlingsmönster samband med vårt sätt att tänka. Vidare påverkas tänkandet dels av de grupper vi ingår i, dels av vårt tidigare vetande, vilket leder till tvångsmässiga slutsatser, det vill säga det vi uppfattar som självklart, givet samt logiskt. Med detta kan vi utgå från att det som inte alls kan sägas sannolikt inte heller kan tänkas. En styrka hos metoden är att den erbjuder möjligheten att studera objekten, just för att man vet att de existerar och vad de existerar som. 38 Men det är en svaghet hos metoden att den inte ger ett påtagligt svar på problem som skapar grund för vetenskaplig forskning. Dels på grund av att varje text är betingad och avvaktar inom en viss diskurs. I och med detta röjer metoden de osynliga motiven bakom en text eller bakom val av en speciell metod för forskning för att ge utryck åt texten. Människors förmåga att skildra sin inre verklighet eller yttre förhållanden kan inte tas för given, för att det som människor säger, i skrift och vardaglig interaktion, kan skilja sig från vad de egentligen tycker. Likaså att attityd och beteende kanske inte hänger ihop särkilt väl. Det är inte självklart ifall människor har bestämda, klara åsikter, värderingar och attityder när de kommer till uttryck i uttalanden eftersom uttalanden är kontextberoende. 39 C W Mills (1940) konstaterar att det är omöjligt att med språkets hjälp komma åt faktiska motiv och verkliga attityder, för att olika skildringar för motivet är starkt socialt betingade. Däremot är det en styrka hos metoden att den vänder sig emot den traditionella metodiken i vetenskapligt arbete på så sätt att den går ut på att reflektera verkligheten genom att finna mönster i beteende och/eller föreställningar via data samt att den erbjuder förutsättning för att märka att olika människors uttalanden omfattar en del variation. Samma händelse framställs av olika individer på olika sätt men samma individ tenderar även att skildra händelser på olika sätt. Det medges också att det är nästan otänkbart att enkelt fastlägga vad som är sant och inte sant. Däremot är det möjligt att inrikta de yttranden som hänsyftar på attityder och ställa frågor såsom när de olika attityderna uttrycks, hur yttranden är utformade etc. Därmed 37 Winther & Phillips 2007:23 38 Börjesson 2003:18 39 Alvesson & Sköldberg 1998:279 ff. 19

20 kan även de sanna och trovärdiga skildringarna mycket väl inrymma motsägelsefulla eller i varje fall inkonsekventa utsagor Urval Valet av ämnet har gjorts utifrån personligt intresse och en känsla av att det man studerar är viktigt på något sätt, till exempel att ökade kunskaper kan leda till förbättringar av vissa saklägen. Textanalys med inslag av diskursanalys metod har också valts för att utöka det egna betraktelsesättet kring metoden och försöka se de givna sanningarna om världen och verkligheten. Metoden hjälper till att inse hur något har att göra med och påverkar samhället utanför samt att se det märkvärdiga i något som framstår som naturligt. Författaren är medveten om att metoden inte ger definitiva svar men bidrar till insikt och kunskap som bygger på kontinuerliga diskussioner och argumentationer. Vidare handlar metoden inte om att göra anspråk på hur verkligheten ligger till, utan att anföra strukturer som råder i den allmänna utformade verkligheten. Det finns en önskan att frambringa förståelse och få medkänsla för hur världen konstrueras och vilka medföljderna blir. Genom att analysera texter om mansmisshandel, vill författaren fokusera på tolkningar, framställningar samt hur de är påverkade av eventuella ledande resonemanger. Med hjälp av det kan man hitta samband, motsägelser eller mönster i texter som förklarar och skapar diskurser. Urvalet av empiri omfattar en samling inlägg vilka har hämtats från de tidigare nämnda internetsajterna. GenusNytt Belyser den obelysta halvan av jämställdhetsfrågan. 41 Det är en blogg som drivs av en engagerad man i genusfrågan. Han menar att män i det svenska samhället är förtryckta och lever i ett kvinnovälde och med utgångspunkt i detta uppmärksammar han frågor som berör män på bloggen. Mansmisshandel är ett av de viktiga diskussionsämnena. Målgruppen är alla / / som brinner för jämställdhet men anser att sann jämställdhet måste gå åt två håll. Andra källan är Amelia som är en damtidning, riktar sig till kvinnor och har samlevnad och relationer som ledmotiv. Medan sajten implicit problematiserar kvinnor är mannen det givna, universella subjektet. På deras öppna internetforum Damrummet har de diskuterat mansmisshandel. 42 Gemensamt för källorna är att de har den möjliga läsarens kön i fokus. I bägge källorna reproduceras och produceras en 40 Potter & Wetherell 1987: 281 ff

21 könsordning grundad på upprätthållandet av en maskulin överstatus. Samtidigt existerar ett ifrågasättande av denna traditionella skildring av kvinnor. Tanken är att behandla data från de två sajterna som ett homogent material trots den karakteristiska grundidén bakom varje sajt. Även om detta inte var ambitionen från början blev det så senare i processen på grund av kravet på avgränsning, ett mer fokuserat syfte och inte minst insikten att bakgrunden till varje text inte var av central vikt för studiens syfte. I övrigt är avsikten att försöka framlägga textanalyser och slutsatser på så sätt att läsaren kan bedöma tolkningarna som görs. Sammantaget har fyra inlägg från GenusNytt och en från Amelia valt ut för att studera. Efter att ha gjort flera gångers djupgående läsningar valdes utdrag efter relevans. Sökorden var misshandel, mansmisshandel, kvinnor som slår män, män som blir slagna av kvinnor etc. Det kan konstateras att det inte har gjorts någon som helst bearbetning av de valda utdragen i form av omformuleringar, för att läsaren ska kunna ge egna tolkningar på dem. Men ibland när kommentarerna har varit för långa har endast det mest relevanta och intressanta tagits med. Det som kännetecknar denna typ av insamlat empiri är att en grupp människor ingår i en icke face to face konversation där de själva väljer om de vill vara anonyma, personliga, privata eller neutrala i sitt yttrande. Det som initierar diskussionerna är bland annat artiklar som publicerats externt men som särkilt GenusNytt hänvisar till när de gör sin egen tolkning av dem. I och med att deras huvudämne är genusfrågor har de vid flera tillfällen debatterat mansmisshandel. Men sällan har det lett till djupgående diskussioner jämför med Amelia som är en damtidning med bredare målgrupp och utbud. Första inlägg från GenusNytt heter BRÅ uppmärksammar kvinnors våld mot män 43 Upphovsmannen till sajten inleder diskussionen med att informera sina läsare om nyheten och lägger ut några utdrag från Brå- rapporten. Inlägget får 18 kommentarer. Andra inlägg heter Våld mot män räknas inte i riksdagen 44 Sajt grundaren nämner att han har studerat statisktik kring våld och märkt att mansmisshandel inte finns med på riksdagens webbplats register men att ordet kvinnomisshandel däremot har använts 117 gånger bland riksdagens beslut och förslag. Han avslutar med att redovisa lite statistik kring mansmisshandel från Brå

22 Inlägget får 23 kommentarer. Tredje inlägg heter Kvinnor: Vi har rätt att slå män 45 Här tas en undersökning upp som har gjorts i England som visar att av 200 kvinnor anser 60 % att det är acceptabelt att en kvinna slår sin man. 35 % medger att de själva har slagit sin partner samt 8 procent erkänner att de tillfogat sin partner skada osv. Sajt skaparen avslutar inlägget med en förundran: hur långt jämställdheten har kommit egentligen?. Inlägget får 16 kommentarer. Fjärde inlägget från samma källa heter En man blir misshandlad, haha vad kul! 46 Ämnet handlar om världsstjärnan och golfspelaren, Tiger Woods fall om otrohet. En humoristisk bild på paret visar att har han blivit misshandlad av sin fru med hans golfklubba. Sajt upphovsman menar då att en kvinna som varit otrogen skulle knappats behandlas på det sättet och han skulle förmodligen snabbt bli gripen och åtalad för kvinnomisshandel 47 Han avslutar inlägget med betoning på att vi har långt kvar till jämställdheten på misshandelsområde. Denna debatt väcker många tankar hos sajt läsarna och det hela resulterar med 22 kommentarer. Det femte och sista inlägget kommer från andra källan, nämligen Amelia och heter Måste män tåla lite stryk? 48 Inlägget grundas på en annan artikel där en man som blivit misshandlad av sin kvinnliga partner berättar sin historia om hur dåligt han blivit bemött på mansjouren etc. Även här hänvisar sajt grundarna till en studie som visar att En av tjugo män blir slagen av sin partner nästan ingen bryr sig. Är det dags att vi tar mansmisshandeln på allvar? 49 Inlägget avslutas med frågan: Har du egna erfarenheter?. Debattämnet intresserar rekordmånga individer och då har cirka 30 första kommentarer valts ut för att studera vidare. 3.3 Verktyg för analysen Textanalys för denna förefintliga uppsats står främst argumentationsanalys i fokus. Man utgår från innehåll och form när man studerar texterna. Form i sig då delas i struktur och språk. I övrigt är de rådande verktygen för textanalys härstammade från diskursanalys metoden. En benämning som heter förfrämligande är startande sätt, vilket framgår av att man sätter Ibid Ibid. 22

23 studerade begrepp och uttryck inom citationstecken. Texter eller utsagor som man identifierar och beskriver samt som är inbördes relaterade, utformar och representerar olika förhållningssätt till företeelsen om temat mansmisshandel. Istället för att fokusera på fenomen försöker man hålla sig till hur beskrivningarna ser ut, den struktur de har, vilka underliggande förutsättningar som finns samt vad som tas för givet. Dessutom är det viktigt att också titta på den verklighetsbild som de bygger på och leder till. 50 Viktgast är att finna mönster och sammanhang men även motsägelser och avvikelser. För vidare bearbetning av materialet har det ställts frågor till texterna för att ta reda på vilka kategorier de utsatta männen skildras och förstås genom. Kategorier tyder på våra iakttagelser som styr vår uppfattningsförmåga om det vi ser och dessutom förklarar kategorival samt placering den värld man konstruerar. På så sätt kan man synliggöra handling genom att synligöra vilka kategorier som brukas och deras förhållningsätt till varandra. 51 Det är viktigt att man tolkar materialet på olika sätt istället för att peka på entydiga mönster. I detta fall är begreppet modalisering relevant att använda för att granska hur starkt något påstås samt vilken säkerhetsgrad som uttrycks t.ex. att konstatera att mannen är våldsam istället för vi anser att mannen är våldsam. 52 Språkdramatisering går ut på att man i tanken sammanför ting och företeelser som anses oförenliga och vänder upp och ned på sociala hierarkier genom att låta folk byta roller, intressen samt språk. 53 Ytterligare en teknik för analysingång är att man söker efter krispunkter som tecken på att något har gått fel i interaktionen. Dessa krispunkter kan spegla konflikter mellan olika diskurser. Ett tecken kan vara när deltagarna försöker rädda situationen genom att t.ex. ta tillbaka påståenden, tvekar, upprepar sig eller liknande. Genom att se på de pronomen som används och byta dem t.ex. från jag till vi, kan en förskjutning ske från en subjektsposition inom en diskurs till en annan Validitet Forskarens roll, som tidigare har nämnts, är inte att fokusera på målgruppen eller deras meningar utan hur de yttrar sig när de talar om mansmisshandel. Det är viktigt att ta reda på vilka mönster som finns och vilka sociala konsekvenser som de olika diskursiva framställningarna får av verkligheten. Dessutom är syftet inte att ta reda på hur verkligheten 50 Sjöberg 1999: 88 ff. 51 Jörgensen & Phillips 2007:86 ff. 52 Jörgensen & Phillips 2007:28 53 Alvesson och Sköldberg 1998: Jörgensen & Phillips 2007:122 ff. 23