RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
|
|
- Helena Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2016) 105 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Åttonde rapporten om situationen för genomförandet och programmen för genomförande (i enlighet med artikel 17) av rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse {SWD(2016) 45 final} SV SV
2 Åttonde rapporten om situationen för genomförandet och programmen för genomförande (i enlighet med artikel 17) av rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 1. Bakgrund Samlad bedömning av efterlevnad Ledningsnät och individuella eller andra lämpliga system (artikel 3) Sekundär eller biologisk rening (artikel 4) Mer långtgående eller tertiär rening och känsliga områden (artikel 5) Stora städer/stora förorenare Trender när det gäller efterlevnad Information om efterlevnaden på regional nivå Återstående utmaningar Åtgärder för att främja efterlevnaden Finansieringsprogram Program för genomförande (artikel 17) Förbättring av hanteringen och förmedlingen av uppgifter Efterlevnad av lagstiftningen Skapande av arbetstillfällen och tillväxt genom investeringar i infrastruktur för vattentjänster Innovation: en viktig faktor för att stödja resurseffektiviteten och tillväxten Slutsatser
3 1. Bakgrund Utsläpp av orenat avloppsvatten från EU:s 500 miljoner invånare är en betydande källa till föroreningar som påverkar kvaliteten på sötvatten 1 och marina vatten 2. Utsläppen utgör en risk för människors hälsa såväl som för den biologiska mångfalden. Genom direktivet om behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse 3 fastställs minimikrav för insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Detta direktiv är ett av de viktigaste politiska instrumenten inom EU:s regelverk för vattenhantering. Genomförandet av avloppsdirektivet har sedan det antogs 1991 i synnerhet medfört en betydande utsläppsminskning 4 när det gäller allvarliga föroreningar som organisk belastning och näringsämnen, vilka är de främsta orsakerna bakom övergödning av vatten. Genomförandet är emellertid långt ifrån slutfört. Några av de medlemsstater som gick med i EU 2004 eller senare uppvisar fortfarande stora brister i efterlevnaden. Genomförandet är komplicerat på grund av de finansiella och planeringsmässiga aspekterna i samband med utbyggnaden av en infrastruktur för avloppsrening. För att möta dessa utmaningar har EU avsatt ett betydande belopp av de tillgängliga medlen i EU:s sammanhållningsfonder (17,8 miljarder euro under programperioden för , som fortfarande kan komma att ändras). Investeringar i infrastruktur leder, både direkt och indirekt, till ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning, och bidrar därför till en av de viktigaste prioriteringarna för den nuvarande kommissionen, nämligen att skapa fler arbetstillfällen, främja tillväxten och öka investeringarna 5. I denna rapport sammanställs för första gången uppgifter som har lämnats in av medlemsstaterna om insamling och rening av avfallsvatten från tätbebyggelse 6 med uppgifter från genomförandeprogrammen 7. Detta ger en tydlig överblick över bristerna i efterlevnad, vilka åtgärder som medlemsstaterna planerar att vidta för att avhjälpa bristerna, beräknade investeringsbehov och tidsplaner. Fortsatta ansträngningar för att förbättra och bibehålla efterlevnaden av avloppsdirektivet är nödvändiga, vilket även bekräftas av sjunde miljöhandlingsprogrammet 8, där det fastställs att effekterna av belastningar på vatten i övergångszoner, kustvatten och sötvatten måste minska avsevärt fram till 2020 i linje med kraven i vattendirektivet för att skydda, bevara och förstärka EU:s naturkapital. Sanitetstjänster av hög kvalitet är också en viktig fråga för EU:s invånare, vilket avspeglas i EU:s medborgarinitiativ Right2Water. Kommissionen erkände detta initiativ 9 och har åtagit sig att vidta åtgärder för att bemöta problemen. Åtgärderna omfattar bland annat förstärkt 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, nedan kallat vattendirektivet. 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi). 3 Rådets direktiv 91/271/EEG om behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, nedan kallat avloppsdirektivet Politiska riktlinjer för nästa kommission: 6 Artikel 15 i avloppsdirektivet. 7 Artikel 17 i avloppsdirektivet. 8 Beslut nr 1386/2013/EU, punkt COM(2014) 177 final. 3
4 genomförande, större öppenhet vid hantering av vatteninformation och en mer strukturerad dialog mellan de olika intressenterna Samlad bedömning av efterlevnad Bedömningen av efterlevnad utförs på grundval av den metod för utvärdering av uppgifter som finns tillgänglig i Europeiska miljöbyråns Reportnet 11. Alla EU:s 28 medlemsstater har lämnat in uppgifter inom ramen för denna rapportering. Uppgifterna härrör huvudsakligen från 2012 och i exceptionella och motiverade fall från 2011 (CY, HU och LT). Uppgifter från 25 av medlemsstaterna bedömdes. De uppgifter som rapporterades av IT och PL var av bristfällig kvalitet. HR hade inte några krav på efterlevnad Den åttonde genomföranderapporten omfattar fler än städer (nedan kallade tätorter) med över invånare, vilka tillsammans genererar föroreningar motsvarande 495 miljoner personekvivalenter (pe) 12. Jämfört med den föregående rapporten har en minskning på cirka 100 miljoner pe konstaterats, huvudsakligen på grund av nya beräkningar av tätorternas storlek utifrån nya uppgifter från folkräkning, turism och industri i CZ, ES, HU och RO, och på grund av att befolkningsuppgifter från IT och PL inte har tagits med. Nästan städer (86 % av EU:s föroreningsbelastning) ligger i de 15 medlemsstater som utgjorde EU fram till De återstående ligger i de 13 medlemsstater som gick med i EU 2004, 2007 och Många av tätorterna i flera av de senare medlemsstaterna (BG, CY, LV, HU, RO, SI och SK) hade tidsfrister som skulle uppfyllas efter 2011/2012, och de har därför inte blivit bedömda i denna rapport. Efterlevnaden för EU-15 har i allmänhet visat sig vara mycket hög. När det gäller enskilda medlemsstater är en efterlevnad på % vanlig. Resultaten är mycket lägre i EU-13, särskilt i känsliga områden. Betydande framsteg har emellertid konstaterats sedan den senaste rapporten (SWD (2013) 298 final). De övergripande resultaten för EU-28 är likväl fortfarande mycket höga på grund av en förhållandevis låg årlig föroreningsbelastning i EU-13 (14 %). Införande av en ny strategi: brister i efterlevnad För att få en bredare överblick över situationen i medlemsstaterna när det gäller målet att samla in och rena avloppsvattnet omfattar denna rapport för första gången en bedömning av bristerna i fråga om den verkliga mängd av avloppsvatten som samlas in via avloppssystem Se 12 Termen personekvivalent, eller pe, används i avloppsdirektivet och omfattar de organiska föroreningar som genereras av invånarna i en by eller stad samt andra källor såsom icke-bofast befolkning och livsmedelsindustrier. 13 Termerna EU-13, EU-15 och EU-28, som har en tydlig betydelse på EU-nivå, kommer att användas i den åttonde rapporten, även om de, när det gäller siffrorna för genomförandet, omfattar 11, 14 respektive 25 medlemsstater eftersom uppgifterna från HR, IT och PL inte har behandlats. 4
5 och renas på korrekt sätt. Denna strategi kompletterar den officiella bedömning av efterlevnaden som används för att bedöma efterlevnaden av de rättsliga skyldigheter som följer av avloppsdirektivet. Metoderna och resultaten presenteras i bilagan 14 och kan sammanfattas på följande sätt 15 : Även om det återstår mycket arbete för att säkerställa en fullständig efterlevnad av avloppsdirektivet har betydande framsteg gjorts. Den allra största delen av Europas avloppsvatten från tätbebyggelse renas innan det släpps ut i miljön. För att uppnå fullständig efterlevnad måste följande åtgärder vidtas för att komma till rätta med de befintliga bristerna: 11 miljoner pe (2 %) måste samlas in via ledningsnät och renas eller tas om hand av individuella system eller andra lämpliga system. 48 miljoner pe (9 %) av det avloppsvatten från tätbebyggelse som redan samlas in via ledningsnät måste undergå en sekundär rening. 39 miljoner pe (12 %) av det avloppsvatten från tätbebyggelse som redan samlas in via ledningsnät måste undergå en mer långtgående rening. 2.1 Ledningsnät och individuella eller andra lämpliga system (artikel 3) De flesta av medlemsstaterna samlar in en betydande andel av sitt avloppsvatten, och den genomsnittliga efterlevnaden är 98 % (en ökning från 94 % i den föregående rapporten). Tjugo av medlemsstaterna uppnår en efterlevnad på 100 %. Alla medlemsstater har antingen bibehållit eller förbättrat sina tidigare resultat, förutom BG. Endast två av medlemsstaterna uppvisade fortfarande en efterlevnad på under 60 % (BG och SI). Det finns fortfarande länder där avloppsvatten endast samlas in i begränsad omfattning, och där individuella eller andra lämpliga system (IAS) 16 utgör en relativt stor andel (över 20 %). Detta gäller EL, HU, LV, LT, och SK. 2.2 Sekundär eller biologisk rening (artikel 4) Inom EU genomgick 92 % av avloppsvattnet sekundär rening i enlighet med bestämmelserna i avloppsdirektivet, vilket är en ökning med 10 procentenheter jämfört med föregående rapport. Sexton av medlemsstaterna uppnådde en efterlevnad på %, ytterligare fem uppnådde en nivå på % (CY, CZ, ES, FR och PT), och tre (BG, MT, SI) uppvisade lägre nivåer. Även om efterlevnaden bland medlemsstaterna i EU-13 fortfarande ligger efter, med en genomsnittlig nivå på 68 %, har läget förbättrats avsevärt jämfört med den föregående rapporten, där endast 39 % av avloppsvattnet genomgick en lämplig sekundär rening. 2.3 Mer långtgående eller tertiär rening och känsliga områden (artikel 5) Nästan 75 % av EU:s territorium betecknas nu som känsligt område. Femton av medlemsstaterna betecknar hela sitt territorium som ett känsligt område, medan tretton medlemsstater endast har identifierat vissa vattenförekomster som känsliga. HU och SI har i framtiden åtagit sig att genomföra en mer långtgående rening i de delar av deras territorium 14 Se bilagan. 15 PL och HR ingår inte i beräkningen, och IT ingår endast delvis. Procentsatserna baseras på den belastning som genereras räknat i pe, med beaktande av de tidsfrister som har löpt ut och de som inte har löpt ut. 16 Individuella system eller andra lämpliga system som uppnår samma grad av miljöskydd som ledningsnät. 5
6 som ligger inom floden Donaus avrinningsområde och som inte omfattades av sådana skyldigheter enligt ländernas anslutningsfördrag. Uppgifter om de känsliga områdena finns tillgängliga i Europeiska miljöbyråns datatjänst 17. Den genomsnittliga efterlevnaden är 88 %, vilket är en betydande förbättring på 11 procentenheter jämfört med föregående rapport. På grund av förseningar i genomförandet av mer långtgående rening i medlemsstaterna inom EU-13 visar emellertid dessa stater en genomsnittlig efterlevnad på 32 %. Totalt sett låg nio av medlemsstaterna på nivåer under 50 %, och ytterligare fyra medlemsstater uppnådde nivåer på %. På den positiva sidan uppvisade tolv länder en efterlevnad på %. Svårigheterna med att nå en fullständig efterlevnad beror bland annat på de stora investeringsbehoven, avsaknaden av nödvändiga medel samt det långa och invecklade förfarandet vid skapandet av ny infrastruktur och förbättring av den befintliga. Figur 1: Efterlevnad i EU-28, EU-15 och EU-13 av artiklarna 3 (insamling), 4 (sekundär rening) och 5 (mer långtgående rening) i avloppsdirektivet. De angivna medelvärdena är viktade i förhållande till den föroreningsbelastning som genereras av de enskilda medlemsstaterna
7 Article 3 Article 4 Article Kroatien Italien Polen Malta Lettland Bulgarien Irland Rumänien Slovenien Spanien Luxemburg Slovakien Tjeckiska Ungern Portugal Belgien Estland Figur 2: Efterlevnad per medlemsstat av artiklarna 3 (insamling), 4 (sekundär rening) och 5 (mer långtgående rening) i avloppsdirektivet. Medlemsstaterna är ordnade från de som uppvisar lägst efterlevnad av artikel 5 och sedan i stigande ordning när det gäller efterlevnaden. I LV var efterlevnaden av artikel 5 lika med 0 %, eftersom LV rapporterade att inget av reningsverken genomförde mer långtgående rening, även om resultaten för N och P uppfyllde kraven i avloppsdirektivet. Efterlevnaden kan vara lägre för artikel 4 jämfört med artikel 5, eftersom artikel 5 endast omfattar känsliga områden. Efterlevnaden i RO har beräknats utifrån andelen total belastning som uppfyller kraven i artiklarna 3, 4 respektive 5 i enlighet med kraven i anslutningsfördraget, i stället för på grundval av andelen belastning från tätorter som uppfyller kraven fullständigt (uppgifter om förteckningen över tätorter som uppfyller de krav för efterlevnad som anges i anslutningsfördraget fanns inte tillgängliga). Sverige Förenade Litauen Frankrike Danmark Cypern Grekland Österrike Finland Tyskland Nederländerna 7
8 2.4 Stora städer/stora förorenare Denna rapport omfattar 463 stora städer (> invånare). Detta är en minskning på över 100 städer jämfört med föregående rapport, vilket främst beror på att uppgifter från Italien och Polen inte har tagits med. Föroreningsbelastningen som produceras av stora städer utgör 46 % av den totala generade belastningen. Ungefär 89 % av denna belastning genomgår en rening som är mer långtgående än vad som krävs enligt avloppsdirektivet. Andelen av belastningen som inte samlas in eller samlas in utan att renas har minskat från 5 % till 2,2 % sedan den föregående rapporten. Efterlevnaden varierar emellertid stort mellan de stora städerna. Exempelvis kan endast 14 av de 28 huvudstäderna 18 i EU anses ha uppfyllt kraven fullt ut 2011/2012, vilket ändå är tre huvudstäder fler än vid tidpunkten för föregående rapport. 2.5 Trender när det gäller efterlevnad Efterlevnaden uppvisar en positiv trend genom åren, med undantag av en minskning mellan åren 2005/2006 och 2007/2008 på grund av att vissa länder med sämre resultat inte redovisade några uppgifter 2005/2006. De långsiktiga trenderna bör betraktas med försiktighet, eftersom de redovisade uppgifterna av olika skäl inte alltid har omfattat samma medlemsstater/tätorter, till exempel undermåliga it-system vid den första rapporteringen, olika tidsfrister på EU-13-nivå under övergångsperioder eller bristande rapportering av vissa medlemsstater. Denna rapport omfattar uppgifter från CY, EE, LV, HU, SI, SK och RO eftersom nya tidsfrister har löpt ut, vilket medför nya krav på efterlevnad. Å andra sidan kunde uppgifterna från IT, PL, HR inte tas med i beräkningen av resultaten för hela EU. Historisk utveckling av efterlevnaden Direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse EU Efterlevnad % Insamling EU-15 Sekundär rening EU-15 Mer långtgående rening EU-15 Insamling EU-13 Sekundär rening EU-13 Mer långtgående rening EU-13 EU :a rapporteringen 1998 (11 MS) 3:e rapporteringen 1999/2000 (15 MS) 4:e rapporteringen 2001/2002 (15 MS) 5:e rapporteringen 2005/2006 (11 MS) 6:e rapporteringen 2007/2008 (14 EU-15, 5 EU-13) Rapportering referensår länder som ingår i beräkningen 7:e rapporteringen 2009/2010 (15 EU-15, 11 EU-13) Nuvarande rapportering 2011/2012 (14 EU-15, 11 EU-13) 18 Gäller ej Zagreb (som fortfarande inte har några efterlevnadskrav) och Warszawa (som inte kunde bedömas). 8
9 Figur 3: Utvecklingen av efterlevnaden sedan referensåret 1998 (baserat på de uppgifter som funnits tillgängliga). 2.6 Information om efterlevnaden på regional nivå Till denna rapport har kommissionen för första gången bearbetat och tagit med resultat på regional nivå. Detta gör det möjligt att ge en mer korrekt och nyanserad överblick av genomförandet inom de olika medlemsstaterna i de fall där övergripande siffror inte alltid är användbara. Medlemsstater med hög efterlevnad på nationell nivå visar i regel en liknande trend för de olika regionerna. En lägre efterlevnad på nationell nivå beror emellertid ofta på ett sämre resultat i vissa regioner (t.ex. i BG, SI, PT, ES, IE). Regionerna har klassificerats som landsbygd, stadsbebyggelse eller blandad bebyggelse utifrån befolkningens fördelning i övervägande små tätorter, övervägande stora tätorter eller i en jämn fördelning mellan båda. Andelen regioner med hög efterlevnad ( %) av artiklarna 3, 4 och 5 (i tillämpliga fall) visar att regionerna med stadsbebyggelse uppnår bättre resultat, tätt följda av regionerna med blandad bebyggelse. Regionerna med landsbygd uppvisar en sämre efterlevnad. Detta kan förklaras med den senare tidsfristen för efterlevnad för de mindre tätorterna. Figur 4: Andelen regioner (landsbygd, stadsbebyggelse eller blandad bebyggelse) som uppnår en efterlevnad på mellan 90 och 100 % av artiklarna 3, 4 och Återstående utmaningar Trots att efterlevnaden av avloppsdirektivet har förbättrats återstår flera utmaningar: 9
10 Alla medlemsstater måste redovisa fullständiga uppgifter inom utsatt tid för att göra resultaten mer tillförlitliga. Utvecklingen av strukturerade ramar för information och genomförande (structured implementation and information frameworks, SIIF) kan bidra till en mer effektiv och enhetlig redovisning av den information som krävs enligt avloppsdirektivet. Vissa av medlemsstaterna i EU-13 uppfyller fortfarande inte de nuvarande kraven för efterlevnad, särskilt när det gäller rening av avloppsvatten och i synnerhet den mer långtgående reningen. Medlemsstater i EU-13 vars tidsfrister inte har löpt ut måste säkerställa att rätt åtgärder vidtas för att uppfylla kraven för efterlevnad före övergångsperiodernas slutdatum. Prioriteringarna för infrastrukturen måste planeras noggrant, och nödvändiga investeringar måste säkras. Den låga efterlevnaden i vissa medlemsstater och regioner inom EU-15, där tidsfristerna för efterlevnad löpte ut för flera år sedan, innebär att även förbättringen hos dessa måste prioriteras. Efterlevnaden i storstäderna har förbättrats, men flera av de städer som släpper ut avloppsvatten i känsliga områden uppfyller fortfarande inte kraven för mer långtgående rening. Detta är särskilt allvarligt med tanke på det tryck de utövar på vattenmiljön. 3. Åtgärder för att främja efterlevnaden Ett antal åtgärder har vidtagits för att hjälpa medlemsstaterna att uppnå målen i avloppsdirektivet, bland annat bilaterala dialoger, utveckling av program för genomförande, säkring av investeringar för infrastrukturen genom EU:s struktur- och investeringsfonder samt en förbättring av hanteringen och förmedlingen av uppgifter om genomförandet. I de fall där efterlevnaden är bristfällig kommer kommissionen att inleda formella åtgärder för brott mot EU-lagstiftningen. 3.1 Finansieringsprogram En utbyggnad av infrastrukturen för insamling och rening av avloppsvatten kräver stora investeringar, och EU erbjuder finansieringsmöjligheter genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Under de föregående programperioderna har dessa fonder spelat en avgörande roll för medlemsstaternas investeringar i syfte att uppfylla bestämmelserna i avloppsdirektivet. För programperioden har hittills cirka 17,8 miljarder euro från sammanhållningsfonderna avsatts till sådan infrastruktur i 22 av medlemsstaterna. Förhandlingarna om de operativa programmen för perioden är för närvarande i slutskedet. För denna period måste vissa förhandsvillkor vara uppfyllda, bland annat införandet av en prispolitik för vatten vid investeringar i vattentjänster. Denna mekanism skapar lämpliga incitament till en effektiv användning av vattenresurserna och gör att de olika verksamheterna inom vattenanvändningen bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster i en utsträckning som fastställs i de förvaltningsplaner för avrinningsområden som har utarbetats enligt vattendirektivet. Den säkerställer även att investeringarna görs inom ett strategiskt ramverk och att finansieringen bidrar till genomförandet av EU:s miljölagstiftning. 10
11 3.2 Program för genomförande (artikel 17) År 2014 redovisade medlemsstaterna uppgifter om sina program för genomförande i enlighet med artikel 17 i avloppsdirektivet 19. Uppföljningen av denna artikel har återaktiverats av strategin Water Blueprint 20 som en åtgärd för att förbättra efterlevnaden. Genom att kombinera uppgifter om efterlevnaden med information om planerade och pågående genomförandeprogram blir det möjligt att bedöma huruvida de avsedda åtgärderna kommer att vara tillräckliga för att uppnå kraven inom en rimlig tidsram och med rätt prioriteringar. Genomförandeprogrammen innehåller även värdefull information om den finansiella planeringen och vilka resurser som behövs. Medlemsstaterna 21 rapporterade om projekt 22 rörande infrastruktur för insamling och rening av avloppsvatten, såväl som individuella eller andra lämpliga system, som ska utföras mellan 2014 och Huvuddelen av de rapporterade projekten kommer att vara slutförda De flesta av projekten (70 %) syftar till att minska eller eliminera den bristande efterlevnaden av redan tillämpliga krav, medan en mindre andel (30 %) ska bidra till att säkerställa att kraven efterlevs när de återstående tidsfristerna löper ut. En andel på 37 % av projekten gäller investeringar i ledningsnät, och 63 % avser reningsverk. De flesta av projekten planeras inom EU-13. Den resterande delen gäller medlemsstater där mer arbete återstår för att uppnå målen (t.ex. IT och ES), medlemsstater med nyligen utsedda känsliga områden vars tidsfrister inte har löpt ut (t.ex. FR) och länder där infrastrukturen uppfyller kraven men måste förnyas. Den planerade infrastrukturen för reningssystem omfattar 7 % (43 miljoner pe) av den totala föroreningsbelastningen i EU EL, HU och RO rapporterade enligt den gamla mallen för artikel 17 och var därför inte skyldiga att ange detaljerade uppgifter om projekten. 22 Tabellerna 2 och 3 i beslut 2014/431/EU: Kommissionens genomförandebeslut av den 26 juni 2014 om format för rapportering om nationella program för genomförande av rådets direktiv 91/271/EEG (delgivet med nr C(2014) 4208). 11
12 6000 Antal planerade arbeten för avloppsvatten från tätbebyggelse (ledningsnät och reningsverk) (artikel 17 i direktiv 91/271/EEG avloppsdirektivet) 5000 Antal planerade arbeten för reningsverk Antal planerade arbeten för ledningsnät Figur 5: Antalet arbeten som planeras för ledningsnät och reningsverk för insamling av avloppsvatten från tätbebyggelse. Det totala investeringsbelopp som behövs till de nya projekt som är nödvändiga för att uppnå full efterlevnad av avloppsdirektivet beräknas till 22 miljarder euro 23, jämnt fördelat mellan infrastruktur för ledningsnät och reningsverk. Den planerade samfinansieringen inom EU motsvarar 25 % av det totala investeringsbehovet. Investeringsplanerna 24 går utöver detta och omfattar även beräkningar av behoven när det gäller utbyggnad och förnyelse av befintliga system. Dessa beräkningar visar att den årliga investeringstakten kommer att fortsätta att öka med 14 % jämfört med nuvarande situation 25, och uppgå till ett genomsnitt på nästan 25 miljarder euro per år. Mellan åren 2015 och 2018 kommer cirka 100 miljarder euro att investeras i infrastruktur för avloppsvatten. 23 EL, HU och RO har inte tagits med i denna beräkning. 24 Tabell 4 i genomförandebeslutet angående artikel Varje medlemsstat har redovisat uppgifter som motsvarar olika tidsperioder. Ett årligt genomsnitt beräknades för att jämföra situationen i de olika medlemsstaterna. Nuvarande situation kan betraktas som den genomsnittliga årliga investeringskostnaden mellan åren 2009 och 2013, och förväntad situation som den genomsnittliga årliga investeringskostnaden mellan åren 2014 och
13 30,000 Investeringar i nya och befintliga ledningsnät och reningsverk inom EU (artikel 17 i direktiv 91/271/EEG avloppsdirektivet) (miljoner euro/år) 25,000 20,000 Nuvarande investeringar per år Förväntade investeringar per år 15,000 10,000 5,000 0 EU-28 EU-15 EU-13 Figur 6: Nuvarande och förväntade investeringar i ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Investeringarna motsvarar 50 euro per invånare under de kommande åren. Figur 7: Investering per capita i ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Trenderna varierar emellertid mellan medlemsstaterna. I några av länderna kommer investeringarna att öka eller vara oförändrade, och i andra kommer de att minska, vilket framgår av nedanstående figur. 13
14 Ökning/minskning av investeringar i ledningsnät och reningsverk per år i EU Skillnad mellan förväntad och nuvarande situation (artikel 17 i direktiv 91/271/EEG avloppsdirektivet) 350.0% 300.0% 250.0% 200.0% 150.0% 100.0% 50.0% 0.0% -50.0% % Figur 8: Nuvarande och förväntade årliga investeringar i ledningsnät och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. 3.3 Förbättring av hanteringen och förmedlingen av uppgifter Sedan 2012 driver kommissionen ett pilotprogram under avloppsdirektivet för att hjälpa medlemsstaterna att förbättra rapporteringen och förmedlingen av uppgifter till allmänheten genom utveckling av strukturerade ramar för information och genomförande (SIIF). Konceptet introducerades för första gången i beslutet 26 om att förbättra nyttan av EU:s miljöåtgärder. En förbättrad hantering av uppgifterna kommer även att bidra till ett bättre genomförande av avloppsdirektivet och minska den administrativa bördan, även genom att det blir möjligt att uppfylla kraven i Inspire-direktivet 2007/2/EG 27 och direktiv 2003/4/EG 28 om allmänhetens tillgång till miljöinformation på ett effektivt sätt. Hittills har fyra medlemsstater (CY, LT, SI och IE) deltagit i utvecklingen av nationella ramar, däribland förbättrade it-system och webbplatser 29 med uppgifter om avloppsvatten 30. I nästa steg kommer ytterligare tre medlemsstater att delta (HR, PL och RO). Kommissionen samarbetar även nära med Europeiska miljöbyrån för att förbättra organisationen och förmedlingen av information på EU-nivå 31. Resultatet av pilotprogrammet för SIIF kommer att användas för att utveckla operativa ramar för andra medlemsstater och berörda parter i EU. 26 COM(2012) 95 final Baserade på programvara som finns fritt tillgänglig. 30 IE: CY: LT: SI:
15 3.4 Efterlevnad av lagstiftningen Kommissionen har främst säkerställt att medlemsstaterna uppfyller avloppsdirektivet med hjälp av en kontinuerlig dialog och åtgärder för att främja överensstämmelsen, men även genom att vid behov inleda bilaterala dialoger och överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte uppfyller kraven. Detta har vanligen gjorts genom horisontella mål som omfattar flera tätorter med samma skyldigheter när det gäller efterlevnaden 32, för de äldre medlemsstaterna efter utgången av de relevanta tidsfristerna i avloppsdirektivet och gradvis för de nyare medlemsstaterna allteftersom deras tidsfrister löper ut. När det gäller den första gruppen har EU-domstolen utfärdat sju domar sedan början av 2013, varav tre baserades på artikel 260 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket medförde att domstolen ålade tre medlemsstater (BE 33, LU 34 och EL 35 ) att betala ett standardbelopp och ett vite för underlåtenhet att följa tidigare domar från 2004, 2006 och Dessa är de första fall där domstolen har ålagt böter för underlåtenhet att följa kraven i avloppsdirektivet. Fem ärenden behandlas för närvarande i domstolen. Sedan 2012 har kommissionen även inlett ett antal horisontella mål som täcker upp till flera hundra tätorter i en enda medlemsstat. Slutligen har särskilda övergångsfrister fastställts för de nyare medlemsstaterna i deras respektive anslutningsfördrag, och dessa tidsfrister har redan börjat löpa ut. Kommissionen kontrollerar medlemsstaternas efterlevnad av dessa tidsfrister genom de regelbundna rapporteringarna. Baserat på den sjunde rapporten ( ) har kommissionen påbörjat bilaterala dialoger med 10 av medlemsstaterna. De misstänkta överträdelserna varierar mellan de olika medlemsstaterna, eftersom alla inte har samma övergångsfrister. 4. Skapande av arbetstillfällen och tillväxt genom investeringar i infrastruktur för vattentjänster Utbyggnaden av infrastruktur för att tillhandahålla avloppsvattentjänster av hög kvalitet kräver betydande investeringar och arbetsinsatser, vilket i stor omfattning bidrar till att skapa arbetstillfällen och tillväxt i vattenindustrisektorn. Enbart industrisektorn 36 representerar ett mervärde på cirka 15 miljarder euro per år. 32 En förteckning över de mest relevanta överträdelserna fram till i dag och domarna sedan slutet av 2012 finns i bilagan. 33 C-533/11: Domstolen ålade BE att betala ett standardbelopp på 10 miljoner euro samt euro för varje 6-månadersperiod fram till dess att kraven enligt domen efterlevs fullt ut. 34 C-576/11: Domstolen ålade LU att betala ett standardbelopp på 2 miljoner euro samt euro för varje dag fram till dess att kraven enligt domen efterlevs fullt ut. 35 C-167/14: Domstolen ålade EL att betala ett standardbelopp på 10 miljoner euro samt euro per planeringstermin fram till dess att kraven enligt domen efterlevs fullt ut. 36 Eurostat (Nace Rev. 2, B-E) 15
16 16000 EU-28 Avloppsindustri Mervärde i miljoner euro Eurostats uppskattning (avvecklad) Detaljerad årlig företagsstatistik för industrin (Nace Rev. 2, B-E) Figur 9: Utvecklingen av mervärdet inom avloppsindustrin i EU-28 mellan 2008 och I ett vidare perspektiv kan det konstateras att hanteringen av avloppsvatten i varu- och tjänstesektorn 37 bidrar till fler än arbetstillfällen, ett årligt produktionsvärde på över 100 miljarder euro och ett årligt mervärde på cirka 42 miljarder euro (investeringar, underhåll, drift, export av teknik och kunskap) EU-28 Sysselsättning i heltidsekvivalenter inom hanteringen av avloppsvatten Eurostats uppskattning (avvecklad) hela sektorn för miljövänliga varor och tjänster 120,000 EU-28 Hantering av avloppsvatten Produktionsvärde i miljoner euro Eurostats uppskattning (avvecklad) hela sektorn för miljövänliga varor och tjänster , , , , , Figur 10: Utvecklingen av sysselsättning i heltidsekvivalenter och produktionsvärde inom hanteringen av avloppsvatten i EU-28 mellan 2003 och 2012 Som nämnts ovan kommer avloppsvattensektorn att växa även i fortsättningen. Genomförandet av avloppsdirektivet bidrar därför inte bara till att uppnå miljömålen, utan även till att skapa fler arbetstillfällen, öka tillväxten och främja investeringar 38. Många av de utvalda projekt som stöds med hjälp av kommissionens investeringsplan 39 gäller investeringar i infrastruktur för avloppsvatten och dricksvatten. 37 Eurostat 38 Politiska riktlinjer för nästa kommission: 39 COM/2014/0903 final: 16
17 5. Innovation: en viktig faktor för att stödja resurseffektiviteten och tillväxten För att säkerställa att invånarna har tillgång till kostnadseffektiva vattentjänster av hög kvalitet är det nödvändigt att investera i utveckling och storskaligt genomförande av innovativa lösningar för att öka resurseffektiviteten, däribland lösningar för energiåtervinning, återvinning av näringsämnen och bearbetning till säljbara produkter samt återanvändning av vatten. Innovation är även viktigt för att öka konkurrenskraften, skapa arbetstillfällen och öka den ekonomiska tillväxten. Det europeiska innovationspartnerskapet för vatten (European Innovation Partnership for Water, EIP) 40 syftar till att underlätta utvecklingen av innovativa lösningar och att skapa marknadsmöjligheter både inom och utanför EU. Åtta olika prioriteringsområden har identifierats, nämligen återanvändning och återvinning av vatten, rening av vatten och avloppsvatten inklusive återvinning av resurser, kopplingen mellan vatten och energi, riskhantering av översvämning och torka, ekosystemtjänster, vattenförvaltning, stödsystem för beslutsfattande och övervakning, smarta tekniker samt finansiering av innovationer. Kärnan i det europeiska innovationspartnerskapet för vatten är de 29 frivilliga aktionsgrupperna med olika berörda parter. Deras partner utvecklar, provar, utökar, förmedlar och uppmuntrar införandet av innovationer på marknaden och i samhället för de stora vattenrelaterade utmaningarna. Flera projekt har redan lanserats. Dessa är den centrala faktorn i innovationspartnerskapets genomförandefas. Innovativa lösningar är även nödvändiga för att minska de negativa konsekvenserna för miljön i områden med hög befolkningstäthet och för att göra dem till smarta städer. Vikten av forskning och innovation när det gäller vatten har även framhållits i Horisont 2020, EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation I samband med arbetsprogrammet för inom Horisont 2020 har vatten identifierats som ett fokusområde i syfte att föra ut innovativa lösningar för vattenhantering på marknaden samt att stödja genomförandet av innovationspartnerskapet och initiativet för gemensam programplanering om vatten i de olika medlemsstaterna. Fokus lades bland annat på demonstrations- och marknadsintroduktionsprojekt för att överbrygga avståndet mellan innovativa vattenlösningar och marknadsintroduktion. Arbetsprogrammet för inom Horisont 2020 behandlar dessutom vattenfrågor i alla delar av Horisont 2020 för att vidareutveckla de insatser som har genomförts under Åtgärderna för att främja innovationer inom vattenhanteringen inom och utanför Europa är särskilt inriktade på kretsloppsekonomi, hållbara städer, klimattjänster, territoriell sammanhållning etc. Inom Horisont 2020 har klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror lyfts fram som en av de samhälleliga utmaningarna i syfte att främja ett systematiskt tillvägagångssätt genom storskaliga demonstrations-/pilotprojekt med betoning på nyheter och framsteg inom den senaste tekniken samt för att genomföra och prova nya tekniska och icke-tekniska lösningar. Projekten ska även syfta till att väcka intresset hos innovatörer och inrättningar som använder innovationer (t.ex. industrier, finansiella aktörer, den akademiska världen, forskningsinstitutioner, privata eller offentliga enheter, regioner, städer, privatpersoner och deras organisationer etc.). Detta bidrar till att locka ytterligare offentliga/privata investeringar i vattensektorn och stärka synergieffekterna med andra finansieringsmekanismer inom EU,
18 däribland de europeiska struktur- och investeringsfonderna och i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Av särskilt intresse för avloppsvattensektorn är innovativa lösningar för återanvändning av vatten och deras potential att bidra till resurseffektiviteten. Som en uppföljning av Water Blueprint 41 undersöker kommissionen för närvarande om det är möjligt att skapa ett instrument på EU-nivå för att uppmuntra återanvändningen av vatten, vilket är ett krav enligt artikel 12 i avloppsdirektivet. 6. Slutsatser Genomförandet av avloppsdirektivet har medfört en betydande minskning av föroreningsbelastningen när det gäller organiska ämnen och näringsämnen i EU, och därför spelar direktivet en viktig roll för att uppnå en god miljöstatus i marina vatten och sötvatten. Trots utmaningar som stora investeringsbehov och långsiktig planering är efterlevnaden hög inom EU-15. I EU-13 finns det fortfarande betydande brister, särskilt när det gäller rening. En förstärkning av åtgärder och investeringar krävs för att nå full efterlevnad inom en rimlig tidsperiod. Genomförandeprogrammen visar att medlemsstaterna planerar betydande investeringar för att avhjälpa brister genom att bygga ut infrastrukturen för avloppsvatten. Medlemsstaterna måste fortsätta att samla in all nödvändig information för att identifiera framtida investeringsbehov och driftskostnader i tid och för att förbättra eller bibehålla funktionen i de nuvarande systemen. Ytterligare insatser behövs för att förbättra kvaliteten och aktualiteten av de uppgifter som rapporteras om genomförandet av avloppsdirektivet. Kommissionen ser för närvarande över och vidareutvecklar förfaranden och verktyg för detta i samarbete med Europeiska miljöbyrån och medlemsstaterna. Vattenindustrisektorn ger ett viktigt bidrag till den ekonomiska tillväxten och skapandet av nya arbetstillfällen. De investeringar som krävs för att nå full efterlevnad av EU-lagstiftningen har stor potential att skapa arbetstillfällen och tillväxt. Investeringar i innovativ teknik är nödvändiga för att göra vattenindustrin mer resurseffektiv, och de bidrar också till att skapa arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt
BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
>r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV
Läs merVarumärken 0 - MEDVERKAN
Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien
Läs merDET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR
DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR I nedanstående tabeller presenteras grundläggande statistik för flera områden som rör den gemensamma fiskeripolitiken: medlemsstaternas fiskeflottor 2014 (tabell 1), sysselsättningssituationen
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merJag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?
SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning
Läs merUwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Läs merÅrspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016
2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merEU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna
IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merVÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT
Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merResultattavla för innovationsunionen 2014
Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Läs merMångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag
Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2012 COM(2012) 385 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN om genomförandet
Läs merBILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.9.2017 COM(2017) 482 final ANNEXES 1 to 7 BILAGOR till Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska medborgarinitiativet {SWD(2017) 294
Läs merFrivilligarbete och solidaritet mellan generationerna
EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning
Läs merNationell webbplats om skatteregistreringsnummer.
SKATTEREGISTRERINGSNUMMER (TIN) Skatteregistreringsnumret efter ämne: Nationell webbplats 1. AT Österrike https://www.bmf.gv.at/steuern/_start.htm 2. BE Belgien http://www.ibz.rrn.fgov.be/fr/registre-national/
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande
Läs merAdministrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt
Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel
Läs merSchengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013
SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2013 COM(2013) 683 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER
EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07
Läs merSocialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror
PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot
Läs merERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik,
ERUF och Klimatpolitik Hur ser Framtiden ut? Stefan Welin GD Regional- och Stadspolitik, Varför satsar EUs Regionalfond på Klimatet? Politiska mål ERUF 2021-2027 11 mål förenklas och konsolideras till
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 14.12.2004 PE 350.212v02-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-31 Förslag till yttrande Reino Paasilinna Skydd för grundvatten
Läs merFörordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde
Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merMini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)
* Skatteverket Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil (för inläsning i e-tjänsten) * Skatteverket SKV 277 utg 2. Utgiven i december 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Allmänt... 2
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merHumankapitalets utveckling. Hantering av avloppsvatten och hushållssopor
området kring den rumänsk-bulgariska gränsen. Tillgången till vattenresurser är emellertid inte bara en fråga om kvantitet, utan beror även på användningsgraden. Denna beror i sin tur på ett antal faktorer,
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken
Läs merOpinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor
Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor Representativa resultat i de 2 medlemsstaterna i Europeiska unionen Paketet inkluderar resultat för EU2 och för Sverige Avsikten med opinionsundersökning
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merEUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets
Läs merEuropeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män
IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merExportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE
Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd
Läs merEUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR
EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.1.2016 COM(2016) 3 final 2016/0008 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar vid det sjunde mötet i den mellanstatliga
Läs merHUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?
HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark
Läs merDagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt
Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.6.011 KOM(011) 35 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN Andra rapporten
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merFinlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 29.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15
Läs merInternationell utblick. Anneli Harlén
Internationell utblick Anneli Harlén anneli.harlen@havochvatten.se 55% av ytvattenförekomster i Europa har mindre än god ekologisk status / potential (rapportering 2010) 2016-03-17 Presentationsnamn Namn
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merVALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009
Generaldirektoratet för kommunikation ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 69) Våren 2008 De första obearbetade
Läs merFinlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1
Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 9.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans
Läs merVad händer i vår omvärld?
Vad händer i vår omvärld? Vad sker hos våra grannländer och i övriga Europa? Vad påverkar utvecklingen av den nationella infrastrukturen för geodata? Christina Wasström, Lantmäteriet Geodataseminarie 2011-11-22
Läs merInformation från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015
1(5) Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 Sammanfattning Förslag till förenklingar av vissa rapporteringskrav diskuterades. Röstning om ändringar av förordning 555/2008,
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.7.2010 KOM(2010)364 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV 95/50/EG OM ENHETLIGA
Läs merSamråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå
Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå 01/06/2004-30/09/2004 Del I. Bakgrundsinformation Land AT - Österrike 9 (4.5) BE - Belgien 13 (6.5) DE
Läs merL 165 I officiella tidning
Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937
Läs merFör delegationerna bifogas ett dokument om ovannämnda ärende som rådet (rättsliga och inrikes frågor) enades om den 20 juli 2015.
Europeiska unionens råd Bryssel den 22 juli 2015 (OR. en) 11130/15 ASIM 62 RELEX 633 NOT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 10830/2/15 REV 2 ASIM 52 RELEX 592 Komm. dok.
Läs merEn internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan
En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket
Läs merBeslut i EU - så här går det till
Beslut i EU - så här går det till Håkan Björklund 9 februari 2011 Sverige är en del av EU EU är inrikespolitik! 60-75 procent av all lagstiftning som gäller i Sverige är EU-rätt eller utformas på basis
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS
Läs merDen europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning
Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be
Läs merGeneraldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009
Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009 EUROPÉERNA OCH DEN EKONOMISKA KRISEN Eurobarometern (EB 71) Population: EU 15+
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merFÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen
Läs merEn del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.
Modeller av europeiska sjukförsäkringskort landsvis Den här bilagan innehåller information om det europeiska sjukförsäkringskortet. Modellkorten har kopierats från webbadressen http://ec.europa.eu/employment_social/healthcard/index_en.htm,
Läs merFinlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 218 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-218 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 Handelsbalans
Läs merSchematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12
Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till
Läs mer2 EU på 10 minuter. EU i din vardag
! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet
Läs merEU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet
Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merFinlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik
Finlands utrikeshandel 217 Figurer och diagram Tullen Statistik IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-217 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 Handelsbalans
Läs merI. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder
FORMULÄR FÖR (FRIVILLIG) ANVÄNDNING AV DEN BEGÄRANDE MYNDIGHETEN I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder enligt artikel 4 i direktiv 96/71/EG
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Läs merZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden
ZA Flash Eurobarometer (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden A Flash number FL A B Landskod FL B C Intervjunummer (löpnummer) FL C NACE NACE-kod (sample-information)
Läs merFinlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1
Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans
Läs merVästsverige i EU:s sammanhållningspolitik
Västsverige i EU:s sammanhållningspolitik 1.Lissabon, Göteborg G och Hela EU skall leva! 2. Perioden 2007-2013 2013 3. Nya utmaningar + verktyg 4. Partnerskap 5. Sveriges strategi 2007-2013 2013 6. JEREMIE
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 12 mars 2003 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION PRELIMINÄR VERSION 2003/ (AVC) Rev 1 om
Läs merU 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) 11488/1/07 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD) 11488/1/07 REV 1 ENV 379 COMER 117 SAN 145 CODEC 758 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam
Läs merEUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1102/2008. av den 22 oktober 2008
14.11.2008 SV Europeiska unionens officiella tidning L 304/75 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1102/2008 av den 22 oktober 2008 om exportförbud för metalliskt kvicksilver och vissa kvicksilverföreningar
Läs merADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 2754:e mötet i Europeiska unionens råd (TRANSPORT, TELEKOMMUNIKATION OCH ENERGI) i Luxemburg den 12 oktober 2006
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 oktober 2006 (11.12) (OR. fr) 13887/06 ADD 1 PV/CONS 56 TRANS 261 TELECOM 95 ENER 233 ADDENDUM TILL UTKAST TILL PROTOKOLL 1 Ärende: 2754:e mötet i Europeiska unionens
Läs merEU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU
IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har
Läs merEUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga
Läs mer9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Läs merTill utrikesutskottet
FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande
Läs mer