De nya medlemmarna Lars Persson (Vägverket) och Göran Lingström (Scania) hälsades välkomna.

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (7), Göteborg Möte med NVF Fordon och Transporter Närvarande: Mårten Johansson, Sveriges Åkeriföretag (ordförande) Johan Granlund, Vectura (sekreterare) Petteri Hietala, Fordonsförvaltningscentralen AKE Asbjörn Johnsen, Statens Vegvesen Mads C Oppegaard, Statens Vegvesen Jens Storhaug, Statens Vegvesen Hans Skat, Dansk Transport och Logistik Rune Damm, Norges Lastebileier Forbund Anita Jormsjö, Transportstyrelsen Búgvi Apol, Akstovan Daníel Árnason, Vegagerdin Hans Olav Simonsen, Statens Vegvesen Jan M Jansen, Vejdirektoratet Lars Persson, Vägverket Peter Dyrelund, Färdselstyrelsen Tore Lillemork, Bilimportörernes Landsforbund Victor Hollnagel, Färdselstyrelsen Göran Lingström, Scania Thomas Holmstrand, Vägverket Juha Valtonen, Transport- och kommunikationsdepartementet Per Olsson, Norrborns Industrier Mats Hjälm, Transportstyrelsen Sakari Backlund, Finsk Transport och Logistik SKAL 1. Mötets öppnande Mårten Johansson hälsade välkommen. De nya medlemmarna Lars Persson (Vägverket) och Göran Lingström (Scania) hälsades välkomna. 2. Agenda Dagordningen fastställdes 3. Föregående anteckningar Föregående anteckningar godkändes

2 Minnesanteckningar 2 (7) 4. Information från möte med Transportstyrelsen Johansson och Granlund har presenterat arbetet i NVF Fordon och Transporter för Transportstyrelsen. Vid mötet konstaterades att NVF är ett viktigt forum för Nordiskt samarbete. Transportstyrelsen efterfrågar även enskilt forum för samverkan mellan Nordiska vägtransportmyndigheter. Viktigt att harmonisera fordonskontroll, t ex bromsar. Viktigt med Nordisk samsyn för att kunna påverka fordons- och transportområdet inför beslut som till stor del beslutas i EU respektive FN i Genève. NVF:s arbete har lyfts fram som gott exempel vid pågående översyn av EU-direktiv. 5. Aktuella konferenser och seminarier NLF seminarie om lastsäkring, 19 augusti, Oslo. Tema Ansvarsfördelning och fokus att påverka Norska myndigheter. NVF Fordon och Transporter Godstransport og bruk av alternative drivstoff for redusert CO 2 -utslipp, 25 augusti hos TransNova i Trondheim. Föregås av utskottsmöte 24 augusti. Följs av internationell konferens City Mobile augusti. 6. Lägesrapporter samt resultat i stort efter dagens grupparbeten 6.1 Best Practise Områdesansvarig: Rune Damm. Deltagare i grupparbetet: Thomas Holmstrand, Anita Jormsjø, Per Olsson, Peter Dyrelund, Hans Skat, Asbjørn Johnsen, Sakari Backlund, Tore Lillemork och Rune Damm. Gruppen anser att följande behöver harmoniseras: - normaltransporter - axelavstånd - minimiavstånd - vikt Metoder for å unnvike overlast: WIM (Weighing in motion) på vei samt sensorer på nye kjøretøy gir god kontroll for både myndigheter og bileier. NLF har bedt om en utvidelse av prøveordningen for modulvogntog i Norge. Prioritert rekkefølge harmonisering: Gjennomgang NVF rapport 1/2004 Harmonisering av vissa mått- och viktbestämmelser för tunga fordon. En rekke opplysninger i rapporten er ikke riktige eller har blitt endret etter Hvert lands representant verifiserer sitt lands opplysninger og melder inn til områdeansvarlig innen medio august. (Norge reviderer regler for vekter og dimensjoner frem til 2010) Variasjoner for vekter og dimensjoner: Danmark, Sverige og Finland ulike regler men enklere.

3 Minnesanteckningar 3 (7) Norge; kompliserte bestemmelser for vekter og dimensjoner. Harmonisering av koblinger/standarder VBG og Jost er med i ISO arbeidet Peter Dyrelund presenterte metoden for beregning av D-verdi fra Danmark, lager en sammenfatning til møtet i Trondheim Per Olsson presenterte koblingsskjema dolly/link/semitrailere, lager en tegning som viser forskjellen mellom standarden i Norden og Tyskland/Holland Alternative drivstoff Viktig å fokusere på globale/internasjonale løsninger og ikke la lokalpolitikere finne sine løsninger. Harmonization of regulations for LHV Avstånd från första till sista axel för 60 ton bruttovikt med 7 eller 8 axlar. 18 m i Sverige 19 m i Danmark 21 m i Norge, föreslås ändras till 19 m vilket är bra Diskussion fördes också om Standard för mekaniska kopplingar. Bromsljus. Terminologi, regler för modulekipage. Varningsskyltar, brist på harmonisering av utformning av skyltar. Danmarks lösning är bäst om skyltar behövs. Bromsar, mätning av temperatur och retardation. 6.2 Fordons växelverkan med väg Områdesansvarig: Björn Birgisson, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Deltagare i grupparbetet: Juha Valtonen, Daniel Arnason, Hans-Olav Simonssen, Lars Persson, Johan Granlund och Jan M Jansen. Lägesrapport, föredragen av Johan: NVF rapport med referat från KTH-seminariet ligger nu bara ca 4 arbetstimmar bort. Ett huvudbudskap är att fjärdepotensregeln inte är giltig på välbyggda vägar. Ett stort samarbetsprojekt har startats av KTH, Vägverket och Scania, med syfte att öka förståelsen för dynamiska effekter från tunga fordon. Projektet ska ge bättre underlag till Livscykeldimensionering av vägar, Klassning tunga fordon ( nyheten axellastspektra har visats inte heller fungera riktigt bra), Överlastbestämmelser, Utformning för låg emission mm

4 Minnesanteckningar 4 (7) Rune Damm kommenterade att många förare upplever stor skillnad i drivmedelsförbrukning på våt och torr väg! Grupparbete Delprojekt vägslitage och deformationer. Bemanning: Ordf Jan M Jansen, Björn B, Lars P, Johan G, HansOlav S, Daniel A och Olavi K. Dimensionering av transportinfrastruktur Vägdimensionering Dynamiska laster är viktiga. Koppling till Best Practise. Ofta gynnsamt med hög fart, då hinner inte porvattentrycket utjämnas i underliggande lösjord och viskoelastiska bituminösa bindemedel hinner inte heller krypdeformeras. Enforcement: Idag ligger fokus helt på statisk last. Vid tjällossningsproblem sker restriktion av statisk last. Brodimensionering Statiska laster dominerar stort. Gynnsamt med låg fart, då minimeras dynamiska tillskott. Samtal om Weigh In Motion. Samarbeta med Polisen. Sålla fram de 20 % som står för 80 % av problemlasterna Referat från KTH-seminariet Vissa figurer behöver putsas. SI-enheter, t ex är [kips] inte ok. Figur 4 är svårtolkad. Behövs figur 3? Cirkulera utkast till slutversion i arbetsgruppen! Det är önskvärt med en kompletterande rapport: Det finns ett behov av att beskriva vägslitagets kontext/natur. Förra rapporten (av Mattias Hjort m fl) saknar djupare diskussion på detta område. Ifrågasätta fjärdepotensregeln för många användningsområden. Rekommendera en väg framåt. Utformning av vägar och fordon för minimerad energiförbrukning och koldioxid Bemanning: Ordf HansOlav S, Jan M Jansen, Björn B, Johan G, Richard Hansen, Olavi K, Ulf Hammarström. Lars P - om ETT-projektet behandlas, annars tveksam. Nils-Olof Nylund? Kort info om ETT-projektet ETT = EnTraveTill Den bärande iden är att eliminera var fjärde lastbilstransport, genom att lasta mer på varje ekipage. Jämför Australiens Road Train. Test med upp till 90 ton bruttolast i två testområden i Sverige.

5 Minnesanteckningar 5 (7) Klimatfrågan är i fokus! Nytt projekt: Effekt av en vattenfilm på vägbanan JMJ: Svenska Vägverkets Johan Lang & Jaro Potucek arbetar med modell för vattenfilm mht trafiksäkerhet mm JMJ skrev avhandling på ämnet redan för 30 år sedan: Vattenfilmen beror bl a av textur och tvärsektions geometri. En vanlig personbil flyttar ca 40 liter/s vid 1 mm vattenfilm. Vad betyder detta i energiförbrukning? Prioriterat projekt, se nedan! Ansvarig = Ulf H, VTI. Samtal om konsekvenser av den globala uppvärmningen Varmare klimat Måste gå över till styvare bitumen som bindemedel i asfalt 25 grader = design temperatur 50 grader = standardbitumens mjukpunkt Danmark: Dispenstrafik > 50 ton tillåts inte dagtid, med het asfalt. Island: Har ersatt nafta med miljövänligare rapsolja som lösningsmedel vid hantering av bitumen. Befarar att rapsoljan kan leda till mer problem med blödande beläggningar och därmed ökad halkolycksrisk. Fordons belastning på vägkanten Viktigt för teknisk trafiksäkerhet Vägbanors geometri behöver underhåll! Dagens danska Vejregler innehåller krav på bred vägren. Så gjorde även de svenska reglerna år 1938, men det kravet togs senare tyvärr bort. Underlag konsensusrapport enligt ordf sekr möte 27 jan i Oslo. Ansvarig = Johan G Däck/vägbanebuller - Bordläggs Frågan om tysta beläggningar hänvisas till NVF Beläggningar. EU fastställer snart ett direktiv om däck. Den del av problemet som är en fordonsfråga ska hanteras i vårt utskott. Toppfråga idag inom miljöområdet. Island mäter buller på en rad platser. I Danmark har man konstaterat ett direkt samband mellan trafikbuller och bostadsfastigheters värde. Gruppens främsta prioriteringar Effekt av vattenfilm på vägbanan! TS Energi Däckens egenskaper; mönsterdjup och mönsterutformning Fordons belastning på vägkant.

6 Minnesanteckningar 6 (7) 6.3 Fordonskontroll Tunga fordons bromsar Ny utrustning för retardationsmätning testas i Norge. Rullbromsprovare I Norge kalibreras idag endast elektroniken, inte mekaniken och systemet i helhet. I Finland testas hela rullbromsprovaren. Ett noggrannhetsexperiment i Norge gav anmärkningsvärda resultat, vilka visar på stora brister i kontrollmetoden med rullbromsprovare: 30 % skillnad dan variationsvidd 10 % skillnad när samma fordon testas 10 gånger på samma provare! Viktig ny kunskap om EBS! Vid test på rullbromsprovare kan fordonets system gå in i nödläge, vilket ger falskt testresultat. Den riktigaste testmetoden är retardation på väg. Tillverkare bör deklarera referensbromskraft Enkelt att följa upp. Ytterligare överväganden Införa den finska mobila testvagnen i hela Norden Förstärka arbetsgruppen med Jorge Soria Galvarro

7 Minnesanteckningar 7 (7) Diskussion om fordonskontroll MJ: Utan gemensamma beräkningsformler, cementeras kända källor till systematisk variation. Vad hindrar gemensamma formler egentligen? Är det kostnaderna för att modifiera testsystem i Bilprovningarnas hallar? Är det i så fall rimligt att detta ska få utgöra ett hinder? VH: Övergång till att mäta referensbromskraft kan lösa många knutar Viktigt att detta dokumenteras! MJ: En känslighetsanalys efterlyses. Vad blir effekten av att införa gemensamma formler, jämfört med förbättrad kalibrering? Ta fram förslag till gemensam formel! På sikt behövs en EU-gemensam formel. När den utarbetas, kan Nordisk enighet vara en styrka. NVF rapport från bromsmötet i Oslo Mads C Oppegaard upprättar NVF rapport från bromsmötet i Oslo 26 jan. Utkastet korrekturläses och godkänns genom respektive lands ordförandes försorg. 7. Nästa möte hålls 24 augusti i Trondheim Nästa möte med NVF Fordon och Transporter är den 24/8 i Trondheim, Norge. Mötet samordnas med vårt seminarie om drivmedel 25/8 samt en internationell konferens City Mobile 26-27/8. Se separat inbjudan till vårt seminarie. Program utarbetas av Asbjörn, Mårten och Johan. Inofficiell samling i hotellets reception för de som anlänt på söndag kväll 23/8. Mårten avslutade mötet. Vid tangentbordet, Johan Granlund Texter från grupparbete skrivna med hjälp av områdesansvariga