Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Polen 2005

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Polen Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det allmänna läget i Polen för de mänskliga rättigheterna (MR) fortsätter att förbättras. Inträdet i den Europeiska Unionen i maj 2004 har medfört ökad uppmärksamhet på frågorna. Inte desto mindre kvarstår kritiken avseende bland annat jämställdhet och diskriminering av kvinnor. Kvinnomisshandel är ett utbrett problem, liksom kvinnohandel och andra former av människohandel även barnprostitution förekommer. Åtgärder har vidtagits för att stärka minoritetsskyddet och förbättra behandlingen av flyktingar. Domstolarna är i princip oberoende, om än tämligen ineffektiva. Korruption förekommer. Resursproblem fortsätter att medföra långa häktnings- och rättegångsperioder samt lång verkställandetid för domar i civilmål. Därtill kan läggas brister i fångvården. Korruption även inom andra sektorer är alltjämt ett svåråtkomligt problem, även om medvetenheten om detta är allt större. Pressen spelar härvidlag en avgörande roll. 2. Ratificerings- och rapporteringsläget Polen har ratificerat alla centrala konventioner för de mänskliga rättigheterna, såsom konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1977), konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1977, tilläggsprotokollet om avskaffande av dödsstraff undertecknades i mars 2000), rasdiskrimineringskonventionen (1968), konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor (1981), konventionen mot tortyr (1989) och konventionen om barnets rättigheter (1991). I anslutning till den sistnämnda, kan nämnas att Polen i februari 2002 undertecknade de båda tilläggsprotokollen avseende deltagande av barn i väpnade konflikter respektive handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Polen har gjort två deklarationer om "polska traditioner" och föräldrars rätt att bestämma, när det gäller artiklarna i barnkonventionen (barnets rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som berör det, att barnets uppfattning skall

2 höras i domstolar och myndigheter i frågor som rör barnet med mera). I fråga om art 24 (rätt till hälso- och sjukvård samt frågor som rör födseln) deklarerade Polen utan närmare precisering att familjerådgivning skall ske i överensstämmelse med den allmänna moralen (sannolikt åsyftas här abortfrågan, se även avsnitt 14 Kvinnans ställning ). När Polens första rapport enligt konventionen diskuterades 1995 rekommenderade FN:s barnkommitté att Polen skulle dra tillbaka sina reservationer. Därutöver har Polen undertecknat (mars 2004) tilläggsprotokollet till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor. Polen är försenat med en rapport till FN:s kvinnodiskrimineringskommitté (CEDAW). 3. Respekt för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr Rapporter om polisbrutalitet förekommer, vilka granskas internt av polisväsendet och MR-organisationer samt uppmärksammas av massmedia. Förhållandena i de polska fängelserna har fortsatt förbättras under de senaste åren, om än tämligen långsamt, och motsvarar numera, enligt enskilda organisationer för mänskliga rättigheter, en standard som närmar sig ett europeiskt genomsnitt. Resursbristen är dock påtaglig och många fängelser är trångbodda. Våld inom fångvården är vanligt förekommande. Det finns en traditionell syn på "straff". Utländska fångar behandlas i allmänhet väl och någon diskriminering har inte kunnat noteras. 4. Dödsstraff I Polen verkställdes dödsstraffet för sista gången år I den nya brottsbalken (antagen 1997 och i kraft sedan den 1 september 1998) är dödsstraffet avskaffat. Frågan om dödsstraffets återinförande har dock väckts av partier på högerkanten och finns i partiprogrammet för partiet "Lag och Rättvisa", som segrade i parlamentsvalet i september Opinionsundersökningar visar att det finns en folklig majoritet för dödsstraffets återinförande. 5. Rättssäkerhet Domstolarna har efter de politiska och ekonomiska omvälvningarna 1989 blivit alltmer oavhängiga från statsmakterna. Polis- och åklagarväsendet har stegvis reformerats. Domare nomineras i dag av ett nationellt råd och utses på livstid, formellt av presidenten. De garanteras, liksom parlamentariker, full immunitet och kan omplaceras men inte avskedas. Korruption inom rättsväsendet är vanligt förekommande. 2

3 Ett stort problem är fortfarande de långa häktningstiderna till följd av domarnas tunga arbetsbörda och resursproblem. Problemen väntas bestå och leda till fortsatta tämligen långa vänteperioder i civilmål ibland upp till två-tre år eller längre för rättsprocesser. Regeringen är under tryck att vidta åtgärder i syfte att få bukt med problemet och har bland annat omorganiserat ärendebehandlingen för att effektivisera arbetet. Polen har i Europadomstolen för mänskliga rättigheter fällts i åtskilliga fall, där polska domstolar bedömts arbeta för långsamt. Den nya rättegångsbalken för brottmål (i kraft sedan 1998) synes sålunda hitintills inte ha bidragit i praktiken till en reformering och effektivisering av rättegångförfarandet. Ett annat problem som enligt organisationer för mänskliga rättigheter finns hos det polska rättsväsendet är det bristande engagemanget hos allmänna försvarare och frånvaron av lagstadgad juridisk rådgivning från domstolarnas sida till personer som inte har råd att anlita advokat. Den nya brottsbalken innebar en viss liberalisering, men enligt experter är den fortfarande strängare med mycket högre straffskalor än i Västeuropa. Militären har ett eget åklagar- och domstolsväsen för militära ärenden. Den nya brottsbalken begränsar emellertid militärdomstolarnas kompetens till enbart militärer (ej civilanställda inom försvaret) och endast brott begångna i tjänsten. Polen saknar en generell lagstiftning som reglerar rätten till personligt integritetsskydd. En ny lag trädde dock i kraft 1998 som starkt begränsar möjligheter att registrera personers etniska och religiösa tillhörighet, hälsotillstånd, politiska och fackföreningsmässiga medlemskap. Lagen har resulterat i ett större antal anmälningar. En viktig kontrollfunktion utövas av ombudsmannen för medborgerliga rättigheter (Polens motsvarighet till Sveriges JO) som årligen - med en stab på ett par hundra personer - utreder flera tusen klagomål från allmänheten på hur myndigheter tolkar och tillämpar lagarna. Till skillnad mot svenska JO har dock den polske ombudsmannen inte möjlighet att ingripa i rättsprocesser. Uppgörelsen med den kommunistiska epoken; lustrationsprocessen I april 1997 antogs den så kallade lustrationslagen, som innebär att specificerade personer i offentlig ställning - folkvalda politiker, höga ämbetsmän, domare, åklagare och advokater skriftligen måste deklarera huruvida de samarbetat med de kommunistiska militära eller civila säkerhetstjänsterna ( ). En särskild lustrationsdomstol, med en särskild ombudsman som fungerar som lustrationsåklagare, inrättades och sammanträdde för första gången i februari

4 4 Ett mycket stort antal personer i högre ställning även presidentkandidater inför presidentvalet och samtliga parlaments- och regeringsledamöter - har skriftligen fått avge deklarationer huruvida de samarbetade eller ej med de kommunistiska säkerhetstjänsterna. Själva samarbetet med säkerhetstjänsterna bestraffas inte. Om det däremot visar sig att någon ljugit om sitt samarbete anses detta vara moraliskt diskvalificerande för att inneha offentliga förtroendeuppdrag under tio år. Organisationer för mänskliga rättigheter är skeptiska till hur lagen kommit att tillämpas. Kritiker hävdar att lagen utnyttjades och utnyttjas alltjämt - i det politiska spelet. I slutet av 90-talet antog parlamentet en lag som skall göra det möjligt för direkt berörda, förfördelade personer att få insyn i sina personakter upprättade av kommunisttidens säkerhetstjänster. Enligt denna lag inrättades hösten 1999 ett "Institut för Nationens Åminnelse" som skulle få tre huvuduppgifter: 1) att fylla en åklagarfunktion när det gällde att lagföra nazisters, kommunisters och andras brott mot den polska nationen; 2) att lämna ut information ur personakter till direkt berörda och förfördelade personer (med undantag för dem som samarbetade med säkerhetsapparaten); 3) att bedriva forskning och undervisning om relaterade frågor. 6. Personlig frihet Det finns inte några politiska fångar i Polen. Under senare år har inte några fall av godtyckliga frihetsberövanden rapporterats. 7. Straffrihet I några uppmärksammade fall har det uppdagats och bevisats att domare tagit emot mutor i utbyte mot en för klienten fördelaktig behandling i samband med rättsprövning. I vissa fall har det också visat sig att den misstänkte domaren skyddats av sin immunitet och med hjälp av domarkollegor. Uppmärksamheten vad gäller korruption inom rättsväsendet har dock ökat markant, inte minst med hjälp av massmedia. Detta har bidragit till att fall uppdagas med rättsliga följder för de inblandade. 8. Yttrande- och mediafrihet Yttrande- och mediafrihet råder i Polen. Stor mångfald och pluralism råder vad gäller tidningar och tidskrifter. Journalister garanteras enligt lag fullt skydd av sina källor med undantag för fall som gäller nationell säkerhet, mord och terrorism. Färska erfarenheter har emellertid visat att tolkningen av meddelarskyddet för journalister i praktiken kan vara tämligen flexibel. I Polen finns statliga TV-kanaler och även flera privata stationer. De senaste åren har olika politiska krafter strävat efter att få inflytande över de statliga TVkanalerna.

5 5 Full föreningsfrihet, församlingsfrihet och religionsfrihet råder i Polen. 9. De politiska institutionerna Från MR-synpunkt anses den nya grundlagen (1997) vara klart bättre än tidigare motsvarande lag med komplement. I den nya författningen befästs ett 40-tal mänskliga rättigheter, däribland för första gången barnets rättigheter, medborgarnas rätt till information om myndigheternas verksamhet, liksom skyddet av personuppgifter. I den nya författningen har regeringens (och i synnerhet premiärministerns) makt stärkts på bekostnad av presidentens formella maktbefogenheter. Presidenten har fortfarande visst inflytande över utrikespolitiken och försvaret, han utnämner formellt vissa högre ämbetsmän och har rätt att lägga fram lagförslag. En viktig aspekt härvidlag är presidentens rätt att vetera lagar, vilket ger ämbetsinnehavaren möjlighet att i viss utsträckning styra lagstiftningsarbetet. Det krävs till exempel kvalificerad majoritet (tre femtedelar) för att parlamentet skall kunna inhibera presidentens veto. Presidenten har åtminstone tidigare relativt flitigt utnyttjat denna möjlighet och till del kunnat blockera regeringens politik. På senare år har dock detta verktyg utnyttjats av presidenten mer sällan. Även internationella överenskommelser och traktat måste ratificeras av presidenten. Presidenten kan även hänskjuta ett lagförslag till konstitutionsdomstolen, som prövar om förslaget står i överensstämmelse med konstitutionen. Domstolens beslut är slutgiltigt och bindande. Flera politiskt känsliga frågor har varit föremål för domstolens behandling. 10. Rätten till arbete Arbetslöshetssiffrorna sjunker sakta och är för närvarande strax under 18 procent. De regionala skillnaderna är dock stora med högsta siffror i de outvecklade centrala och nordöstra delarna av landet samt i gruvområdena i sydvästra Polen. I storstäderna, inte minst huvudstaden, är arbetslösheten betydligt lägre. Andelen arbetslösa kvinnor är högre än motsvarande siffra för män. Arbetslösheten bland högutbildade är avsevärt lägre. Ju lägre utbildningsnivå desto större är andelen arbetslösa. Den höga arbetslösheten leder till att många arbetstagare tvingas acceptera dåliga arbetsvillkor och låga löner. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Ingen officiell diskriminering förekommer när det gäller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Sedan 1989 har sjukvård och annan social service blivit dyrare. Korruption inom sjukvården är utbredd. Stora regionala och kvalitativa skillnader råder inom sjukvården. Warszawa har inte oväntat de största resurserna. På landsbygden är i synnerhet specialistvården outvecklad. Å andra sidan finns en mycket väl fungerande och växande privat sjukvård, som

6 dock knappast är ett alternativ för mindre bemedlade medborgare som alltjämt är hänvisade till den allmänna statliga sjukvårdssektorn. 12. Rätten till utbildning En omfattande utbildningsreform började gälla den 1 september Decentralisering, jämlikt utbud av utbildning oavsett bostadsort, mer individuell kunskapsinhämtning och större inslag av praktiska kunskaper i läroplanen är några av målen i reformen. De lokala självstyresorganen svarar numera för daghem, förskolor och grundskolor. Den administrativa och pedagogiska tillsynen delas mellan lokala och regionala myndigheter. Utbildningen är enligt konstitutionen i princip avgiftsfri. I dag finns en stor och växande flora av privata skolor på alla nivåer, inbegripet över 100 privata högskolor. Dessa skolor blir alltmer erkända i takt med att utbildningskvaliteten växer. Flera av dessa privatskolor toppar de listor som brukar publiceras i pressen över de bästa skolorna i landet. För de flesta unga polacker är dock dessa skolor av ekonomiska skäl inte något alternativ. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Bostadsbrist och trångboddhet är fortfarande svåra problem i Polen. I takt med de senaste årens snabba tillväxt, liksom det faktum att marknadskrafterna tagit över kontrollen av sektorn, har också polariseringen ökat och klyftorna mellan de samhällsgrupper som har ekonomiska resurser att skaffa sig rymliga bostäder och de som tvingas bo kvar i gamla fallfärdiga bostadshus. Eftersom statliga subventioner inte förekommer blir boendet i nya bostäder mycket dyrt. Bostadspolitiken får därmed socialpolitiska, segregerande effekter. En enhetlig bostadspolitik saknas. 14. Kvinnans ställning Den katolska kyrkans konservativa inflytande och de traditionella kulturella könsmönstren har medfört att jämställdhetsdebatten varit lågmäld i Polen. En rad kvinnoorganisationer är förvisso verksamma, men för många polska kvinnor existerar jämställdheten knappt ens som ett begrepp. Den lägsta giftermålsåldern är numera densamma för män och kvinnor 18 år. Unga kvinnor, men däremot inte unga män, kan efter domstolsbeslut få gifta sig redan vid 16 års ålder. Domarnas rättstillämpning, exempelvis i skilsmässofall, anses dessutom ofta påverkas av en konservativ och traditionell syn på könsrollerna, även i det avseendet att vårdnaden vid skilsmässa oftast går till modern. Andelen kvinnor med högre offentliga ämbeten eller höga poster i näringslivet är liten. Kvinnorna är vidare traditionellt underrepresenterade inom polsk 6

7 7 politik. Ingen diskriminering förekommer när det gäller valbarhet eller valprocedur, men partierna har hitintills placerat kvinnorna tämligen lågt på vallistorna I den i september 2005 valda sejmen (parlamentet) kommer det att sitta 20 procent kvinnor medan antalet kvinnliga senatsledamöter av totalt 100 minskar från 23 till endast 14. Också i regeringen har det funnits mycket få kvinnor. I den nya regeringen är två av 18 ministrar kvinnor. Av drygt 200 centrala befattningshavare i ministerier och centrala myndigheter var i vänsterregeringen som avgick i oktober endast cirka 15 procent kvinnor (biträdande statssekreterare och högre). Kvinnor får i regel lägre lön än män för motsvarande arbete - den allmänna snittlönen för kvinnor är 30 procent lägre än för män. Abortlagstiftningen har varit en stridsfråga sedan mer än tio år. Idag tillämpas en restriktiv lagstiftning som tillåter aborter endast när moderns liv eller hälsa hotas, fostret är missbildat eller havandeskapet är en följd av våldtäkt (domstolsutslag krävs). Den katolska kyrkan fortsätter att deklarera att man kommer att bekämpa alla liberaliseringsförsök. Hustrumisshandel är ett inte ovanligt fenomen i Polen, inte minst på landsbygden. Det är emellertid svårt att bedöma problemets omfattning, eftersom denna misshandel i många samhällsgrupper är tabu och det ännu inte finns något utbyggt system för att bistå kvinnor som misshandlas av sina män. Ett problem när det gäller kvinnomisshandel i stort är att de utdömda straffen som regel inte är så stränga och att de oftast är villkorliga. Internationella observatörer noterar att domstolarna ofta ser hustrumisshandel som ett internt familjeproblem. Vid polisanmälan förekommer ofta att de fysiska skadorna inte anses vara tillräckligt allvarliga för att låta frågan skall gå vidare till åtal. Fortfarande är det så att våldtäkt inom äktenskapet inte anses kunna ske. Lagstiftning mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen finns. Den sociala medvetenheten om frågan är dock ny men har ökat på senare år, liksom olika mekanismer för att få bukt med problemet. Inte minst massmedia uppmärksammar detta problem i allt större utsträckning. Brottsbalken föreskriver t ex fängelsestraff på upp till 3 år för personer som missbrukat sin arbetsledande ställning för att få sexuella tjänster. Lagstiftningen hänför sexuella trakasserier endast till personliga relationer där de inblandade personerna har arbetsledande respektive arbetstagande positioner, varvid maktmissbruk förekommit som tagit sig uttryck i krav på sexuella tjänster. Prostitution är inte förbjuden i Polen. Gatuprostitutionen är dock inte längre synlig i storstäderna. Däremot förekommer i dagstidningarna uttryckliga

8 8 annonser med telefonnummer till enskilda prostituerade, "massagesalonger", "eskortservice" etc. Denna verksamhet uppskattas vara tämligen omfattande och svår att komma åt. Ett särskilt problem är den prostitution som förekommer utmed de stora transitlederna, framför allt i västra Polen. 15. Barnets rättigheter Respekten för barns rättigheter får betecknas som formellt tillfredsställande i Polen. Gatubarn är inte något inslag i gatubilden och organiserat barnarbete förekommer inte i Polen. Arbetslagen förbjuder anställning av barn under 14 år Ett dolt problem har varit våld mot barn på institutioner (i synnerhet barnhem) och i skolor. Pennalism och aga förekommer och har inte föranlett några effektiva åtgärder för att få bukt med problemet. Toleransen mot olika former av fysiskt och psykiskt våld är stor och uppfattas av många som en naturlig del av uppfostran attityder som dock sakta håller på att förändras i det polska samhället. Aga i familjen är inte förbjudet i lag och barnmisshandel är inte ovanlig. Ett problem är de många statliga barnhem där flera tusen barn finns inhysta och som alltjämt ingår i ett föråldrat barnomsorgssystem. Alternativ med t ex fosterföräldrar är svagt utvecklat. En av Sejmen utsedd barnombudsman är i dag verksam och får allt större betydelse på sitt område, inte minst när det gäller att uppmärksamma brister i barnens rättsliga situation. 16. Olika befolkningsgruppers situation Etniska ukrainare, vitryssar, litauer och tyskar har rätt till sitt eget språk, egna skolor och kyrkor och att utöva sin kultur. Polen torde vara ett av få länder i Central- och Östeuropa där det inte finns några större spänningar mellan olika befolkningsgrupper. Det kan dock tilläggas att Polen är ett av Europas etniskt sett mest homogena länder och att minoriteterna är mycket små. Vid parlamentsval sker en positiv särbehandling, då femprocentsspärren inte gäller för nationella minoriteter. I likhet med valet 2001 fick även i årets val två representanter för den tyska minoriteten plats i Sejmen. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Något lagstadgat förbud mot homosexualitet finns inte i Polen. Någon öppen förföljelse av homosexuella har ej heller kunnat konstateras, snarare ett djupt rotat traditionellt motstånd. Den katolska kyrkans uppfattning i frågan och dess starka inflytande i Polen torde ha varit avgörande för allmänhetens inställning till de homosexuella. Temat kan sägas ha varit ett icke-ämne under lång tid. Inställningen synes dock vara på väg att sakta förändras, något som

9 färska opinionsundersökningar bland ungdomar pekar på. Nya livsstilar och förändrade attityder hos yngre skiljer sig ofta kraftigt från dem hos äldre generationer. Det fanns dock oroande tendenser i årets valkampanj. Det segrande partiet Lag och Rättvisas presidentkandidat förbjöd i somras som borgmästare i Warszawa en "pride-parad" och partiets premiärministerkandidat har sagt att homosexuella infekterar samhället. Polen har i sitt EU-anslutningsdokument fått med en skrivning som innebär att man inte behöver erkänna partnerskap som ingåtts mellan EU-medborgare i andra medlemsländer. 18. Flyktingars rättigheter Polen har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention. I december 1997 trädde en ny utlänningslag av västeuropeiskt snitt i kraft. Principen om "säkert ursprungsland" och "säkert första asylland" tillämpas enligt den nya lagen. För första gången kan även humanitära skäl åberopas. Ett fristående flyktingråd har inrättats för att pröva avslag på asylansökningar som har överklagats. UNHCR och polska Helsingfors-stiftelsen medverkade vid utformningen av lagen och säger sig vara tillfreds med slutresultatet. Antalet asylsökande som sökt skydd vid de polska gränserna har ökat kraftigt på senare år och regeringen i Warszawa räknar med att tendensen kommer att fortsätta. Det stora flertalet av dessa ryska asylsökande har tjetjensk bakgrund. Antalet beviljade ansökningar fortsätter att vara mycket lågt. Flyktingmottagningen har förbättrats på senare år, allt eftersom antalet asylsökande ökat. Polen är ett transitland för flyktingar som söker sig till Tyskland och vidare i Västeuropa. Det finns samtidigt en begränsad grupp av olaglig arbetskraft (främst från Asien) som stannar i Polen. Ett problem som uppmärksammats bland annat av UNHCR är frågan om ensamkommande flyktingbarn. Krav har rests att Polen bör stärka skyddet och omvårdanden av dessa barn. 19. Funktionshindrades situation Kulturellt har de funktionshindrade hitintills varit tämligen osynliga i samhället. Främst tack vare enskilda organisationer får de dock idag mer uppmärksamhet än under kommunisttiden. Statsmakterna söker genom lagstiftning och andra åtgärder, bland annat tillskapandet av en statlig fond för rehabilitering av funktionshindrade, medverka till att förbättra dessas villkor. Funktionshindrade är dock fortfarande ofta utestängda från mycket av det normala livet på grund av de fysiska hinder som finns i den polska vardagen. Pengar saknas ofta för genomgripande anpassning av exempelvis 9

10 kollektivtrafiken, gatumiljön och offentliga byggnader även om tydliga framsteg görs. 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Oberoende och enskilda organisationer som engagerar sig i frågor som rör mänskliga rättigheter har inga problem att bedriva sin verksamhet i Polen. Mest känd och välinformerad, liksom den enda rikstäckande organisationen, är Helsingforsstiftelsen för mänskliga rättigheter, som ofta anlitas av polska myndigheter som remissinstans eller för rådgivning vid lagstiftning. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter Då egentliga behov saknas, förekommer inte någon mer omfattande fältverksamhet eller rådgivning i Polen av internationella MR-organisationer. 10