BUDGETUNDERLAG FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Transkript

1

2 Hälso- och sjukvård HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Analysgruppen HN-HOS BUDGETUNDERLAG FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Bakgrund En ny planerings- och uppföljningsprocess fastställdes av landstingsfullmäktige i september 2009, LF 66/09. Till grund för arbetet med budget 2011 har förvaltningsledningarna och landstingets ledningsstab tagit fram dokumentet Planeringsförutsättningar för perioden Det är ett tjänstemannadokument som innehåller faktaunderlag och utvecklingstrender samt ekonomiska antaganden, som konkretiserats i ramar per förvaltning. Nämnden ska redovisa vilka konsekvenser planeringsförutsättningarna och de egna framtidsbedömningarna kan få på nämndbudgeten. Dokumentet ska också redovisa hur verksamheten ska kunna anpassa sig till de nya förutsättningarna. Sammanfattning Ett antal stora förändringar som skett inom hälso- och sjukvården under kommer att har fortsatt stor inverkan på kommande planperiod. Övergången till Hälsoval och överflyttningen av hemsjukvården till kommunerna innebär nya arbetsformer där samverkan, information och kommunikation såväl internt som externt kommer att vara ett fortsatt viktigt fokusområde. Båda förändringarna har som huvudsyfte att sätta patienten i fokus och det torde därför vara av vikt att kontinuerligt följa upp att dessa intentioner blir uppfyllda. För att HS ska kunna leva upp till framtida uppdrag som övergripande ska handla om att balansera de fem av landstingsfullmäktige ledande perspektiven och de av Socialstyrelsen fastställda föreskrifterna inom ramen för God Vård, så förutsätts en kontinuerlig dialog mellan politik, tjänstemän och profession om nödvändiga prioriteringar av uppdraget. Medicinsk teknisk utveckling med nya potenta läkemedel, ny och framgångsrik diagnostik och behandling möjliggör framgångsrik terapi av allt fler sjukdomar och patienter i allt högre åldrar. Ovanstående utveckling kommer att utmana systemet resursmässigt såväl vad gäller personal som ekonomi. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 1(12) Utskriftsdatum: :27

3 Hälso- och sjukvården kommer att kunna göra allt mer för allt fler. Framtidsutredningar visar på att gapet mellan det som är möjligt och det som går att finansiera blir större och större alldeles oaktat ett kontinuerligt och framgångsrikt effektiviseringsarbete. Det finns en samsyn i dessa utredningar kring att finansieringen är en betydligt större utmaning än exempelvis de nya krav som en allt äldre befolkning innebär. SKLs rapport, Framtidsmysteriet, bekräftar bland annat detta och pekar också på att det är den medicinskt tekniskt snabba utvecklingen som är den som kommer att driva fram krav på systematiskt prioriteringsarbete. Nya behandlingsmetoder kommer att införas samtidigt som utrangering av gamla och inte evidensbaserade med nödvändighet måste ske. Befintliga resurser måste användas optimalt och det förutsätter ett långsiktigt och systematiskt arbete inom följande områden: - Prioritering av uppdrag och tydliga mätbara mål på alla nivåer i organisationen. - Hälso- och sjukvården ska i konkurrens med andra arbetsgivare kunna rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. Detta förutsätter Kontinuerlig chef/ledar och medarbetarutveckling - Vården är kunskapsbaserad och arbetet med att vidareutveckla kunskapsstyrningen är angelägen. - Efterlevnad av nationella riktlinjer, vårdprogram och rutiner måste omsättas i praktiskt arbete och kontinuerlig uppföljning. - Ett kontinuerligt förbättringsarbete måste ske såväl inom varje enhet som mellan olika enheter och vårdaktörer. Effektiva vårdprocesser och vårdkedjor ska underlätta och säkra patientens väg genom vården. - Vårdens hälsoinriktning måste stärkas. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ske såväl inom primärvård som inom slutenvård och i landstingets Policy vad gäller detta finns vägledning och stöd för arbetet. - Patientens ställning måste stärkas och vården måste vara jämlik. Patienternas medverkan i vårdens förnyelsearbete är angelägen. - Patientsäkerheten skall stärkas och arbetet kommer att systematiseras ytterligare. - Från köer till planeringslistor. Tillgängligheten skall stärkas och inom alla områden - Information och kommunikation såväl intern som externt skall förbättras. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 2(12) Utskriftsdatum: :27

4 Det pågår ett aktivt förnyelsearbete inom såväl varje enhet som övergripande där nu bland annat byggs upp ett system för att jobba med effektivare processer som rör flera vårdaktörer. Detta arbete kommer att fortgå och inför varje verksamhetsår definieras olika diagnosområden eller andra processer som behöver bli föremål för särskild uppmärksamhet. Parallellt med detta utvecklingsarbete initieras också ett antal olika praxisnära lärformer som syftar till att säkra kompetens inom områden som förändringsledarskap, kapacitetsplanering eller annan kompetens som är behövlig och skräddarsys utifrån specifika uppdrag. Hälso och sjukvården har fortsatta krav på att reducera kostnaderna. Kostnadsökningstakten har vänt de senaste två åren på grund av ett aktivt effektiviseringsarbete ute i verksamheterna och detta arbete kommer att fortgå enligt planerna. Det finns en förbättringspotential vad gäller samtliga ovan nämnda områden. För att möta den snabba medicinsk tekniska utvecklingen och inte minst behovet av säkra och ändamålsenliga lokaler behövs en långsiktig plan för Hälso- och sjukvårdens kommande innehåll och struktur. En ständig omprövning måste alltid ske utifrån vad som kan erbjudas i den nära vården och vad som behöver koncentreras av kvalitets/säkerhets/kompetensskäl. Samverkan med närliggande landsting måste fortsätta för att trygga sörmlänningarnas behov av vård på alla nivåer. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 3(12) Utskriftsdatum: :27

5 Budgetramen Budgetuppskrivning Uppräkning Verksamhet År % Faktiska tal Sjukhusverksamhet och Primärvård ,7% Sjukhusverksamhet och Primärvård ,3% Sjukhusverksamhet ,4% Primärvård ,4% Summa hela HSF Sjukhusverksamhet ,8% Primärvård ,8% Summa hela HSF Sjukhusverksamhet ,0% Primärvård ,0% Summa hela HSF Sjukhusverksamhet ,8% Primärvård ,8% Summa hela HSF Effektiviseringskrav Besparing Verksamhet År % Faktiska tal Sjukhusverksamhet ,0% Primärvård ,0% Summa hela HSF Sjukhusverksamhet ,0% Primärvård ,0% Summa hela HSF Sjukhusverksamhet ,5% Primärvård ,5% Summa hela HSF ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 4(12) Utskriftsdatum: :27

6 Kommentar: Såsom framgår nedan tillkommer kostnader och kostnadsökningar inom områden som är svåra alternativt omöjliga att påverka. Nationella riktlinjer och ökade patientsäkerhetskrav är exempel på detta. Införandet av ny teknik, bland annat en ny plattform för patientjournal beräknas kosta ca 20 mnkr Fortsatta sparkrav och nu angiven uppräkningsfaktor innebär en mycket stor utmaning utifrån Hälso- och sjukvårdens nuvarande uppdrag, alldeles oavsett ett mycket aktivt effektiviseringsarbete. Specifika kostnadsökningar för Hälso- och sjukvården Äldre befolkning Levnadsvanor Patientsäkerhet Nationella riktlinjer Nationella patientenkäten Ny plattform (BMS) Läkemedelsutveckling Tillgänglighet köfri vård Hyreskostnadsökning Problemområden och åtgärder Äldre befolkning Problem Befolkningen blir allt äldre och även om insjuknande pga ålderskrämpor tycks förskjutas högre upp i åldrarna så står de äldsta åldersgrupperna för en stor del av vårdkonsumtionen: Äldres behov av tillfällig och ofta akut tillsyn av läkare ökar. När äldre i ett senare skede insjuknar är de ofta multisjuka, som kräver geriatrisk vårdkompetens. Behov av vårdplatser för äldre med behov av längre vårdtider ökar. Insjuknandet i cancer förväntas fortsätta öka eftersom det finns en koppling mellan cancersjuklighet och ålder. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 5(12) Utskriftsdatum: :27

7 Åtgärder En utveckling för att tillgodose äldres speciella vårdbehov har pågått i flera år och fortsätter även kommande år: Mobila team har inrättats för att undersöka och behandla äldre i deras hemmiljö och därmed undvika besök på akutmottagningarna. En palliativ sjukvård på såväl sjukhus som i hemmet (ASIH) har byggts upp enligt samma koncept i hela länet. Satsningar inom området läkemedel och äldre har visat goda resultat och förstärks fr.o.m då ytterligare två apotekare anställs i landstinget. En särskild geriatrisk vårdavdelning planeras för MSE, med inflyttning 2011/12. En översyn av vårdplatser i länet, med syfte att säkra att patienten tas om hand på rätt vårdnivå och av rätt kompetens, genomförs 2010 som ett prioriterat förbättringsområde. Av de fem prioriterade förbättringsområdena för 2010 ingår även att förbättra omhändertagandet av multisjuka äldre. Konsekvenser Åtgärderna för att förbättra och anpassa omhändertagandet av äldre sjuka till behovet har krävt och kommer att kräva omprioriteringar i budgeten. Följden av äldresatsningen är en ökad kostnad som direkt kan hänföras till äldre och möjligen kan etableringen av en särskild geriatrisk avdelning på MSE leda till en totalt högre medelvårdtid för medicinska specialiteter. Samtidigt bör åtgärderna leda till minskade vårdkostnader p.g.a. färre besök på akutmottagningarna från äldre samt minskade läkemedelskostnader på sikt. Levnadsvanor Problem Sörmland uppvisar en negativ nationell avvikelse när det gäller levnadsvanor, som rökning, kost och motion. Det finns dock positiva trender, t.ex. har andelen rökare minskat markant mellan 1990 och Övervikt och fetma är stora folkhälsoproblem. I Sverige ökar dock inte längre andelen överviktiga, men uppskattningsvis är hälften av alla män och en tredjedel av alla kvinnor överviktiga eller feta. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 6(12) Utskriftsdatum: :27

8 Åtgärder Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet är nu inne i en genomförandefas utifrån beslutade policy. Frågor om din hälsa införs på vårdcentraler och sjukhuskliniker. Införandet och tillämpningen följs upp via ett särskilt styrtal. FaR (Fysisk aktivitet på Recept) ingår också som ett styrtal i budget 2010 och ett länsgemensamt sätt för att förskriva och dokumentera FaR är infört. Sörmland har ett högt antal rökande gravida kvinnor och därför finns även ett styrtal för att dessa kvinnor ska delta i ett rökslutarprogram. Vårdcentralerna har möjlighet att ansöka om medel för en hälsokoordinator. Konsekvenser De ökade insatserna för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kräver givetvis en hel del resurser initialt, men är nödvändigt för att på sikt förbättra hälsan i befolkningen och på så sätt minska behovet av sjukvård. Kostnaderna för det hälsofrämjande arbetet blir dock direkt synliga under budgetåret, medan de ekonomiska effekterna av en förbättrad folkhälsa kan avläsas först efter flera år och då svårligen knytas till specifika åtgärder. De ekonomiska vinsterna av en förbättrad folkhälsa kommer hela samhället till del. Nationella riktlinjer Problem Ur ett kostnads- och resursperspektiv leder ofta de nya riktlinjerna till resurs- och kostnadsökningar genom nya behandlingsmetoder och nya dyrare läkemedel. Åtgärder Nationella riktlinjer är ett led att förbättra jämlikheten i vården och införandet följer väl inarbetade rutiner Konsekvenser Riktlinjerna leder till enhetliga behandlingsmetoder med hög kvalitet, men medför också högre kostnader, särskilt i inledningsstadiet. På sikt bör dock enhetliga behandlingsmetoder leda till effektivisering av hela hälso- och sjukvården. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 7(12) Utskriftsdatum: :27

9 Nationella patientenkäten Problem Från och med hösten 2009 har Sörmland anslutit sig till Nationella Patientenkäten (NPE). Enkäten kommer att genomföras under fyra år med option för ytterligare två år. Den första NPE genomfördes inom primärvården där samtliga under aktuella urvalsperioden existerande vårdcentraler (19 inom landstingets regi och 2 privata) har deltagit. Åtgärder Fler enkäter och mer frekvent än i föregående enkätmodell, KUPP, i syfte att förbättra bemötande, patienternas delaktighet i beslut om vård och behandling samt informationen till patienterna. Dessa parametrar är också styrtal i hälso- och sjukvårdens målstyrning. Konsekvenser Trots att NPE inte skiljer sig i prisbild mott KUPP, så kommer kostnaden att öka betydligt p.g.a. fler enkäter som återkommer oftare. Patientsäkerhet Problem Patientsäkerhetsarbetet kommer de närmaste åren att intensifieras ytterligare, vilket kommer att kräva resurser och kompetensutveckling. Hygienkraven ställer ökade krav på arbetssätt, klädsel, utrustning, lokaler och behandling. T.ex. krävs framöver fler enkelrum pga av smittorisk. Lagrådsremiss gällande patientsäkerhet är på ingång med flera skallkrav. Åtgärder Hälso- och sjukvården i Sörmland arbetar efter Socialstyrelsens rekommenderade inriktning, men för att fortsätta utveckla en säker vård måste utbildning inom patientsäkerhetsarbetet fortsätta för samtliga yrkesgrupper och organisationen av arbetet ses över. Konsekvenser Åtgärder till följd av patientsäkerhetsarbetet kommer att medföra högre kostnader. På sikt beräknas åtgärderna få positiva effekter på vårdtider och behandlingsresultat. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 8(12) Utskriftsdatum: :27

10 Tillgänglighet Problem Fortsatt fokus på att förbättra tillgängligheten är nödvändig för att uppnå målet att helt klara fastställda vårdgarantier. Regeringen har i början på december 2009 överlämnat en remiss till lagrådet med förslag för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården. Lagrådsremissen föreslår tre förbättringar för patienten: - att den nationella vårdgarantin regleras i lag - att en patient som begär det ska ha rätt till en fast vårdkontakt - att patientens rätt till en förnyad medicinsk bedömning utökas. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli Åtgärder Hälso- och sjukvården ska behålla fokus på tillgängligheten genom månatlig uppföljning. Förbättring av tillgängligheten är upptagen som måltal i budgeten för Produktiviteten inom vården ska öka genom ett intensifierat arbete med indikatorer och vårdflöden. Konsekvenser Vårdköer i balans leder till ett förbättrat vårdflöde, som i sin tur har en positiv effekt på ekonomin. Om de måltal som är uppsatta i den s.k. kömiljarden uppnås ges möjlighet att ta del av extra statliga medel. Ny plattform för BMS Problem Den gamla generationen patientjournal kommer inom kort att ersättas med en moderniserad patientjournal, som ger möjlighet att dokumentera patientens väg genom vården på ett bättre sätt. Åtgärder Införande av en ny plattform gällande patientjournaler för den samlade hälso- och sjukvården. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 9(12) Utskriftsdatum: :27

11 Konsekvenser Införandet innebär att vården måste förändra arbetssätt och dokumentationsrutiner helt och hållet. Detta medför stora utbildningsinsatser och tid för att skapa nya rutiner inom varje enskild verksamhet. Läkemedelsutveckling Problem Kostnadsökningen för läkemedel inom slutenvård är fortsatt hög, % årligen. Kostnadsutvecklingen för läkemedel inom förmånen kommer sannolikt att förbli ganska låg. Inom vissa områden förväntas dock kostnadsökningar En ökad kostnad kommer säkert att ses för läkemedel som påverkar immunsystemet. Kostnadsökningar kan också förväntas inom hjärtkärlområde samt inom psykiatriska sjukvården, där nya läkemedel har ett högre pris. Nya dyra läkemedel framförallt inom området tumörsjukdomar kommer sannolikt att introduceras och även läkemedel av neurologiska sjukdomar som t.ex. MS förväntas ge ökade kostnader. Åtgärder Arbetet med läkemedel i primärvården och slutenvården fortsätter, då det har visat sig minska antalet vårdtillfällen p.g.a. att läkemedelsbiverkningar har halverats. Det systematiska arbetet som sker genom läkemedelskommittén och sedan 2009 med stöd kliniska farmaceuter anställda inom landstinget fortsätter och intensifieras Konsekvenser Nya och bättre, men samtidigt dyrare, läkemedel som nu införs kommer att användas och påverkar kostnadsbilden. På sikt kan dock de förbättrade effekterna leda till minskat behov av sjukvård. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 10(12) Utskriftsdatum: :27

12 Hyreskostnadsökningar Problem Den nya FM-organisationen aviserar i planeringsförutsättningarna en ny hyresmodell, som sannolikt kommer att medföra en högre hyresnivå för hälso- och sjukvården. Genomförda och pågående om- och nybyggnationer kommer också att öka hyreskostnaderna. Åtgärder Hälso- och sjukvården har ett stort behov av att förnya och modernisera sina lokaler, för att dessa ska kunna stödja vårdprocesserna och motsvara kraven på patientsäkerhet. Konsekvenser Kostnadsökningar gällande lokaler som inte helt kan finansieras genom effektivisering av verksamheten. Styrtal Landstinget Sörmland har från och med 2010 infört målstyrning. Kopplat till de i landstingsbudgeten fastställda strategiska målen har Hälso- och sjukvården styrtal och måltal som ska följas upp. För att få kontinuitet och erfarenhet från 2010 års målstyrning föreslås att befintliga styrtal i huvudsak ska gälla även 2011, med några korrigeringar och kompletteringar. Ett komplett förslag till styrtalsdokument bifogas. Förändringar av styrtal 2011 jämfört med budget 2010: Styrtal 2011 Kommentarer Nationella patientenkäten gällande Enkäten används inom hela hälso- Delaktighet (styrtal 1) och sjukvården för första gången Därför föreslås att måltalen Information (styrtal 2) relateras till riksgenomsnittet för att Bemötande (styrtal 3) efter ett års erfarenhet om vilka nivåer enkäterna visar kunna formulera mer specifika kvantifierbara mål. Styrtalet anpassas till enkäten genom: Andel patienter som besvarar enkäten. 9. Väntetid för tillgänglighet enligt vårdgarantier Komplettering med styrtal, då det endast formulerades som måltal i budget ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 11(12) Utskriftsdatum: :27

13 10. Dokumenterad vårdplan för inskrivna patienter ( 21 Ledtider inom höftfrakturkedjan) Nytt styrtal Utgår 2011 då projektet att införa ett nytt arbetssätt är avslutat. Ambitionen att korta ledtiderna för höftfrakturer visas i styrtal nr 5 Investeringar Hälso- och sjukvården står inom de närmaste fem åren inför stora investeringar, såväl fastigheter som utrustning. När det gäller utrustning så handlar det både om återinvesteringar i befintlig maskinpark och nyinvesteringar i ny och bättre medicinskteknisk utrustning. Detta innebär att den investeringsram på 72 mnkr, som Hälso- och sjukvården idag har, inte kommer att motsvara behoven. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 Nämndens budgetunderlag\budgetunderlag 2011 HOS.doc SID 12(12) Utskriftsdatum: :27

14 Nämnd/förvaltning: Hälso- och sjukvården Revidering = gulmarkering Nytt = Fet kursiv stil Målbilaga Perspektiv/Mål Styrtal Medborgare(patient, kund) Mål 1. Medborgarna får tjänster 1. Andel patienter, av de som besvarat av god kvalitet, känner sig enkäten, som känner sig delaktiga i beslut delaktiga och blir respektfullt om vård och behandling bemötta. 2. Andel patienter, av de som besvarat enkäten, som får tillräcklig information om tillståndet 3. Andel patienter, av de som besvarat enkäten, som känner sig respektfullt bemötta 4. Andel patienter som vårdas på strokeenhet 5. Andel höftfraktur-patienter som opereras inom ett dygn (24 timmar) 6. Antal slutenvårdstillfällen 7. Antal hjärtsviktsbesök på akutmottagningarna 8. Andel patienter med hjärtsvikt som får adekvat behandling 9. Andel verksamheter som är anslutna till Riks Svikt 10. Andelen utlokaliserade patienter 11. Antal återinläggningar inom 30 dagar 12. Antal patienter med planerad utskrivningstid inom ett dygn Andel patienter som registreras i

15 - 13. Nationella diabetesregistret Senior Alert Svenska Palliativregistret 16. Tillgänglighet 17. Dokumenterad vårdplan för inskrivna patienter 18. Andel granskade journaler med läkemedelsavvikelser 19. Antal multisjuka äldre på akutmottagningar 20. Återinläggningar av äldre multisjuka 21. Andel överföringar där informationen varit fullständig Mål 2. Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Personal Mål 1. Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. 22. Andel av rökande gravida kvinnor som deltar i rökslutarprogram 23. Andel utskrivna FYSS-recept inom primärvården 24. Kompetenshöjande aktiviteter som främjar lika rättigheter, delaktighet och inflytande för alla 25. Andelen verksamheter som har verksamhets-specifika kompetensplaner.

16 26. Andel kvinnliga chefer jmf m andelen kvinnor bland personalen. 27. Andel chefer som deltagit i av landstinget fastställt ledarutvecklingsprogram eller motsv. Mål 2. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Mål 3. Landstingets personal deltar aktivt i utveckling en av verksamheten och ser sin roll i helheten Förnyelse Mål 1. Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. 28. Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid 29. Andelen verksamheter som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet 30. Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. 31. Andel dagkirurgi av totala antalet operationer 32. Andel patienter som triagerats enligt riktlinjer 33. Ledtider inom höftfrakturkedjan 34. Andel genomförda Frågor om din hälsa 35. Andel vårdrelaterade infektioner 36. Ledtider inom lungcancerkedjan

17 Mål 2. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Miljö Mål 1. Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Mål 2. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Mål 3. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Ekonomi Mål 1. Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Mål 2. Landstinget bedriver ett kontinuerligt och systematiskt utvecklings- och prioriteringsarbete. 37. Antal samverkansområden som Hälsooch sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. 38. Andel chefer som har genomgått webbutbildning miljö 39. Andel övrig personal som har genomgått webbutbildning miljö 40. Andel verksamheter som har implementerat de centrala miljöledningsrutinerna 41. Andel ozonnedbrytande och klimatpåverkande köldmedia som har fasats ut enligt utfasningsplan 42. Andel kemikalier som fasats ut enligt utfasningsplan 43. Avvikelse mot budgeterat mål 44. Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren 45. Arbetad tid 46. Genomsnittlig lönekostnad/anställd

18 Regionsjukhuset Karsudden HANDLÄGGARE: DATUM DIARIENR HN-HOS Budgetunderlag Regionsjukhuset Karsuddens RSK är en av landets största enheter för rättspsykiatrisk vård och ramen för verksamheten styrs av det huvudavtal som är skrivet mellan RSK och Landstinget Sörmland (30 vårdplatser), Stockholms läns landsting (60 vårdplatser) och Västra Götalandsregionen (24 vårdplatser). Avtalet reglerar villkoren mellan parterna för den psykiatriska slutenvården som ges vid sjukhuset. Gällande avtalstid sträcker sig till för Stockholms läns landsting och Landstinget Sörmland. Västra Götalandsregionen har valt att träda ur avtalet Brott utgör en förutsättning för rättspsykiatrisk vård men samtidigt är RSK helt fristående från kriminalvården och saknar därmed dess möjligheter till tvång och restriktioner. Rättspsykiatrisk vård är en del av hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland. I vården ska behovet av samhällsskydd beaktas men det psykiatriska vårdbehovet ska vara vägledande för den behandling som ges. Alla har rätt till ett humant omhändertagande oavsett bakgrunden till tvångsvården. Verksamhetsidén för RSK kan sammanfattas enligt följande: Vad Vem Hur sluten rättspsykiatrisk vård psykiskt sjuka lagöverträdare kunskapsbaserad psykiatri, humant omhändertagande samt öppenhet Medborgarperspektivet På RSK ska bemötandet av patienterna genomsyras av en gemensam och human människosyn och följa framtagen värdegrund och etiska riktlinjer. Det innebär att patienten sätts i centrum, bemöts med respekt och med lyhördhet för sina specifika behov, samt är delaktig i vårdplaner och aktiviteter. Alla patienter ska få nödvändig och tydlig information om vården och dess förutsättningar, samt hur eventuella klagomål ska hanteras. Anhöriga ska ses som en resurs, vilket finns utformat i ett anhörigprogram. En öppenhet ska råda mot såväl patienter, vårdgrannar, allmänhet och massmedia. Patienternas upplevelse av vården ska följas upp genom årliga patientenkäter, vilket genomförs i samarbete med de rättspsykiatriska klinikerna i Sundsvall, Säter, Stockholm, Vadstena och Växjö. För att patienten ska känna att de får ett gott bemötande när de kommer till en avdelning är det viktigt att medarbetare har klara avdelningsprogram och rutiner att följa. Regionsjukhuset Karsudden Katrineholm Tel reception fax ORG NR SID 1(4)

19 Regionsjukhuset Karsudden Personalperspektivet Medarbetarna på RSK ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Medarbetarna på RSK ska ges en gedigen introduktion enligt utarbetat program som sedan ska övergå i regelbundna fortbildningar som följer en strategiskt utformad utbildningsplan. Planen grundar sig på verksamhetens generella samt specifika behov och önskemål från respektive enhet på sjukhuset. Utbildningsområden som är prioriterade är kunskaper om lagstiftning, tvångsåtgärder, transkulturell psykiatri, lokala anvisningar och andra styrande dokument. Utbildningsplan för RSK utarbetas av utsedd utbildningsgrupp. Förnyelseperspektivet Arbetet på RSK ska organiseras och bedrivas så att det tillgodoser hög patientsäkerhet. Säker vård är en grundsten i allt kvalitetsarbete och innebär att vårdskador skall förhindras genom en aktiv och riskförebyggande verksamhet. Vården och styrande dokument bygger på de lagar och författningar som reglerar den rättspsykiatriska vården. RSK arbetar aktivt och strukturerat med att upprätthålla en rättspsykiatrisk vård enligt dessa riktlinjer genom att ange tydligt ansvar samt verka för god kommunikation och samverkan. Nuvarande psykiatrisk tvångslagstiftning som trädde ikraft 1992 behöver anpassas till samhällsutvecklingen och aktuellt kunskapsläge inom psykiatrin. Regeringen har därför tillsatt Psykiatrilagsutredningen som har i uppdrag att föreslå en ny, pedagogisk och lättillgänglig lagstiftning inom psykiatrisk och rättspsykiatrisk vård. Enligt direktiven ska uppdraget redovisas april Psykansvarskommitténs tidigare utredning ligger som grund för den lagstiftning man vill införa. Ansvarsfördelningen förtydligas, kriminalvården står för brottspåföljd och landstingen för hälso- och sjukvårdsinsatserna. Föreslagna förändringar leder sannolikt till betydligt kortare vårdtider vilket i sin tur lämnar utrymme för en mer utåtriktad och lättillgänglig rättspsykiatri. Samtidigt bör beaktas att en reformerad lagstiftning kan leda till att kriminalvården får ett avgörande inflytande över var patienterna kan och får vårdas. Kriminalvård och rättspsykiatrisk vård har olika uppdrag vilket blir särskilt tydligt i utformningen av vårdmiljön på ett sjukhus och inom ett fängelse. En anpassning av vårdmiljön på RSK till villkor som gäller inom kriminalvården kan förutsätta omfattande om och tillbyggnationer. Kombinationen psykisk sjukdom och missbruk är vanligt inom psykiatrin och rättspsykiatrin. Personer med så kallade dubbeldiagnoser och då särskilt de som har överlämnats till rättspsykiatrisk vård har fortfarande svårigheter ORG NR y:\alla\processer\administration\politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 nämndens budgetunderlag\budgetunderlag rsk 2011.doc Utskriftsdatum: :41 SID 2(4)

20 Regionsjukhuset Karsudden att få lämpliga stödinsatser från landsting och kommuner. Med denna bakgrund har regeringen tillsatt en utredning som har i uppgift att tydliggöra de olika huvudmännens ansvar och uppdrag. Uppdraget ska redovisas den 15 november Uppbyggnad med en tydlig resurs- och ansvarsfördelning av en särskild öppenvårdsverksamhet för rättspsykiatriska patienter bör till i Sörmland. SKL har en överenskommelse med regeringen om att kartlägga den psykiatriska heldygnsvården i Sverige. Slutenvårdsbehovet i Sörmland för rättspsykiatriska patienter förefaller lågt jämfört med närliggande landsting av motsvarande storlek. Kartläggningen ska vara klar 31 mars Utvecklingen mot ökat säkerhetstänkande med avskiljning och inlåsning understryker behovet av en vårdavdelningsmiljö som lämnar utrymme för såväl behandlingsinsatser som fritidsaktiviteter. Dagens avdelningsmiljö på RSK är lämpat för boende med behandlings- och fritidsaktiviteter utanför vårdavdelningen. På avdelningarna saknas idag bra möjligheter för behandling, samtal och aktiviteter. För att klara framtida krav på verksamhetsanpassade lokaler vad gäller funktionalitet, säkerhet, lagkrav och arbetsmiljö måste en realistisk fastighetsutvecklingsplan utarbetas. Planperiodens investeringsramar stödjer endast ett primärt underhållsbehov av byggnaderna. Större åtaganden kan komma i anspråk beroende på tillsynsmyndighetens krav på den fysiska miljön och dess krav. Miljöperspektivet Verksamheten vid RSK påverkar klimatet och miljön, både regionalt och globalt genom sina olika aktiviteter. Miljöpåverkan sker via inköp, nyttjande och avfall från bl.a. förbrukningsartiklar, köldmedia, transporter, energiförbrukning, läkemedelsanvändning, livsmedelsanvändning mm. För att på ett strukturerat sätt minska miljöpåverkan från RSKs aktiviteter arbetar verksamheten efter Landstinget Sörmlands Miljöprogram samt därtill kopplade Handlingsplan. Ekonomiperspektivet På RSK ska vården bedrivas genom att bemanning följer verksamhetens behov och främjar en god samverkan där hela verksamhetens resurser utnyttjas optimalt. En del i att vara kostnadseffektiv verksamhet säkerställs via kontinuerliga uppföljningar av kvalitet och ekonomi. Under senare år har Stockholms läns landsting och Västra Götalandsregionen haft synpunkter på att RSK levererat ett positivt ekonomiskt resultat och därmed fått en positiv kassa. En viss oro har ORG NR y:\alla\processer\administration\politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 nämndens budgetunderlag\budgetunderlag rsk 2011.doc Utskriftsdatum: :41 SID 3(4)

21 Regionsjukhuset Karsudden framförts att den uppbyggda kassan ska användas till andra verksamheter än för verksamhetsändamål på RSK. I december överlämnades en skrivelse till Landstinget Sörmland där det hänvisas till 6 i det avtal som gäller och texten Årlig slutreglering mot sjukhusets verkliga självkostnader förutsätts normalt ej ske. Eget kapital som därigenom kan komma att bildas vid sjukhuset förutsätts förfogas av sjukhuset för verksamhetsändamål. Om det egna kapitalet bedöms överstiga verksamhetens behov kan en reglering härav ske genom nedsättning av de budgeterade priserna alternativt återbetalning av visst belopp till parterna. Ärendet hanteras centralt i Landstinget Sörmland och kontakt med respektive huvudman är tagen. Utifrån den inspektion av Socialstyrelsen som genomfördes hösten 2007 som utgick från att RSK anmält alla vårdplatser till säkerhetsklass 2 har sedan ett granskningsprotokoll lämnats där Socialstyrelsen redogör vad de noterat vid inspektionen beträffande säkerhetssystemen i verksamheten. Anmärkningar har lämnats på skalskydd som utgörs av omslutande väggar, tak och golv med tillhörande byggnadsdetaljer och slussfunktioner. Anmärkningar har även lämnats på perimeterskydd som t.ex. kan utgöras av omslutande murar eller staket vilket kan fördröja en tänkt rymning men även förhindra otillbörlig kontakt genom skalskyddet. Svar från RSK på granskningsprotokollet är skickat till Socialstyrelsen med förslag på säkerhetsåtgärder hösten En investeringsram kan påverkas av att Socialstyrelsen inte godkänner överlämnade förslag på åtgärder. Tkr Investeringsram, utrustning Yttre fastighetsskötsel Investeringsram, fastighet Regionsjukhuset Karsudden Kenth Persson Förvaltningschef ORG NR y:\alla\processer\administration\politiskt stöd\hsn\2010\(3) 25 mars\ 27 nämndens budgetunderlag\budgetunderlag rsk 2011.doc Utskriftsdatum: :41 SID 4(4)

22

23

24

25

26

27

28

29

30 diarienr. HN-HOS Budget 2011 för Folktandvården 1. Inledning Lanstingsfullmäktige fattade den 9 mars 2010, 29 och 30 bl a beslut om att Folktandvården Sörmland ska bolagiseras senast i enlighet med huvuddragen i genomförd utredning. Landstingsdirektören har fått i uppdrag att genomföra förberedelser inför slutligt genomförande och har därför bildat en projektorganisation med en styrgrupp. Gruppen kommer att genomföra sitt första sammanträde Uppgiften är att presentera förslag till beslut bl a avseende: avtal om överlåtelse av verksamhet och tillgångar, val av finansieringsalternativ, kapitalisering av bolaget, ägardirektiv för bolaget, externa styrelseledamöter i bolaget ett vårdavtal för En bolagisering av Folktandvården Sörmland påverkar de ekonomiska förhållandena vad gäller bl a moms med betydande belopp. Dessa konsekvenser måste också hanteras i det fortsatta utredningsarbetet kommer därför att,i budget och planeringssammanhang, vara lite speciellt för Folktandvården Sörmland. Nästan parallellt som en traditionell förvaltningsbudget skall arbetas fram kommer också under utredningsarbetet en Affärsplan, anpassat till det nya bolaget, att arbetas fram för verksamhetsåret Vi kommer naturligtvis att göra allt vi kan för att beslutsprocesserna i de olika politiska - och tjänstemannanivåerna ända skall fungera så smidigt som möjligt. 2. Verksamhetens uppdrag Vår värdegrund är en viktig plattform att stå på för en kunskapsintensiv och serviceinriktad verksamhet. För oss i Folktandvården är det en viktig förutsättning för att skapa trovärdighet och framgång. Vår väg är förebyggande tandvård - att vi arbetar tillsammans och har ett professionellt förhållningssätt. För oss är mångfald en 1

31 diarienr. HN-HOS tillgång och sund ekonomi är självklart för oss. Vi satsar ordentligt och tar ansvar för miljön Vår vision att vara det självklara valet för kunden är ledstjärnan. Det innebär en fortsatt kraftfull kundfokusering där vi alla arbetar offensivt med olika marknadsinsatser för att vi ska kunna nå de många sörmlänningarna. Det når vi bl a genom ett öppet ledarskap, delaktighet, omtänksamhet och ett professionellt förhållningssätt. Målet är att vi ska ha fler kunder under det närmaste året t o m Det fordras kraftfulla insatser, både på kostnads- och på intäktssidan, bl a i form av rationaliseringar och effektiviseringar motsvarande c:a xx Mkr för att vi skall klara kraven för Tandvårdsmarknaden i Sverige är avreglerad och alltfler nya aktörer etablerar sig. Den senaste i raden är Distriktstandläkarna AB i Stockholm. Då är det viktigt att vi syns och upplevs som en attraktiv vårdgivare. Vi är väl rustade och har bra förutsättningar med kompetenta och duktiga medarbetare. Vår verksamhet kan ses som en framgångsrik folkhälsoorganisation. Hälsofrämjande insatser och förebyggande tandvård är vår väg. Vi vill utveckla vårt arbete med att se helheten mellan människa miljö hälsa och integrera miljötänkandet i vårt dagliga arbete. För oss innebär det att vi tar ett ordentligt samhällsansvar. Basuppdraget till länets befolkning medborgarperspektivet - regleras i vår särskilda överenskommelse med tandvårdsenheten i Vårduppdrag 2011, se särskild bilaga Organisation Folktandvården är en platt organisation med endast två beslutsnivåer. Verksamheten består av allmäntandvård och specialisttandvård och leds av en tandvårdschef. Varje klinik leds av en klinikchef. Samtliga kliniker har ett resultatkrav som inte enbart omfattar ekonomi. Resultatkraven ställs utifrån samtliga fem perspektiv dvs kund-, ekonomi-, förnyelse-, personal- och miljöperspektiven. Tandläkare, tandsköterska och tandhygienist bildar team. Vid 22 av våra 25 mottagningar finns fler än ett team. Av Folktandvårdens ca 430 anställda arbetar 75 % inom allmäntandvård, 20 % inom specialisttandvård och 5 % med administration. Ungefär 25 % av Folktandvårdens anställda har ett annat ursprungsland än Sverige (25 nationaliteter). Tillsammans behärskar vi 29 olika språk. Det är till stor fördel för våra kunder, men också för oss själva genom att det berikar och ökar dynamiken på våra arbetsplatser, fördomar suddas ut och ger nya kunskaper och insikter. 4. Förändringar under planperioden År 1999 avreglerades tandvården i Sverige. Fri etablering (exempelvis kan en tandläkare starta privat tandvård utan särskilt tillstånd) och fri prissättning infördes. Sedan år 2002 kan också barnen i Sörmland välja mellan att gå till Folktandvården 2

32 diarienr. HN-HOS eller till den privata tandvården. Därmed blev tandvårdsmarknaden helt konkurrensutsatt och ett fritt vårdval gäller sedan dess. Riksdag och regering beslutade om en ny tandvårdsreform fr o m 1 juli Ett genomgående tema i de båda tandvårdsreformerna har varit att skapa konkurrens mellan offentlig (Folktandvård) och privat tandvård. Därför ska fri prissättning, fri etablering och konkurrensneutralitet gälla inom hela tandvårdsområdet. Folktandvården är, och kommer i allt större utsträckning att bli, en av flera leverantörer av tandvård till landstinget och måste därmed agera på en marknad där kunden/patienten har möjlighet att gå till den vårdgivare som han/hon tycker bäst om. Denna möjlighet för sörmlänningen att fritt få välja vårdgivare skiljer sig mot vad som gäller för stora delar av den övriga offentliga verksamheten och ställer därmed också många gånger andra krav på FtvS och hur vi agerar i en kund/patientsituation. Folktandvårdens positiva utveckling under de senaste åren är ett resultat av metodiskt och konsekvent verksamhetsutveckling som pågått under lång tid. Det har också efter hand blivit alltmer tydligt att behovet ökat av att se över hur Landstingets styrning och ledning av Folktandvården, som är en utpräglad marknadsorganisation, ska utformas. I mars månad 2010 togs ett politiskt beslut att bolagisera folktandvården from. 1/ Därför har landstingsdirektören fått i uppdrag att verkställa detta beslut och förbereda för denna bolagiseringen under Verksamhetens nya arbetssätt och förhållningssätt ställer allt större krav på en smidig och effektiv organisation med snabba beslutsvägar. Tydligheten i beslutstagandet ökar och det finns all anledning att söka nya driftformer som stödjer verksamhetens utveckling. Några av de mest centrala och viktigaste frågorna och som är helt avgörande hur vi kommer att utvecklas i framtiden är hur vi klarar att ta emot ett nytillskott av kunder, personalförsörjningen, kompetensutvecklingen, lönebildningen och olika belöningsformer. Med andra ord, hur klarar vi att vara en attraktiv arbetsgivare som motiverar och engagerar de medarbetare som arbetar i vår verksamhet och som gör att vi uppfattas som en attraktiv vårdgivare? När det gäller ekonomin står vi inför tunga investeringar de närmaste 3-4 åren bl a digital röntgen och fortsatt utveckling av FtvS produktionssystem Effica. Vi behöver också kontinuerligt investera i modern utrustning på våra behandlingsrum och även se över våra väntrum. Tandhälsan är idag i allt väsentligt på en så hög nivå att ytterligare stora ambitionshöjningar är orealistiska. Marginalkostnaderna för att uppnå än högre vårdmål blir så stora att det inte är ekonomiskt försvarbart. Det kommer under de närmaste åren att bli tillräckligt krävande att kunna behålla de hälsomål som vi nu ligger på. Vi kommer att satsa på att förbättra hos dem som har den allra sämsta tandhälsan och det innebär att det är ett prioriterat område men satsningen måste föregås av noggranna analyser. 3

33 diarienr. HN-HOS Kundperspektiv Strategiskt mål: Mål 1 Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Mål 2 Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Mål 3 Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Våra framgångsfaktorer för att klara de kortsiktiga målen är att vi lyckas med effektivisering och rationalisering av verksamheten,både på kostnads- som intäktssidan på motsvarande ca xx Mkr. Målen är bland annat en hög tillgänglighet, ett personligt bemötande, en för kunden upplevd hög kvalitet och bred kompetens. Styrtal: Ett antal kortsiktiga mål kommer att följas upp. Bl a att alla nya kunder erbjuds besök inom 3 månader. En uppföljning av revisionstider överstigande 3 månader genomförs. Vi kommer även att följa upp antalet nya kunder. Vi följer kontinuerligt våra marknadsandelar för barn och ungdomar (3-19 år) unga-vuxna (20-29 år) samt vuxna (30 år-). 6. Förnyelseperspektiv Strategiskt mål: Mål 1 Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Mål 2 Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Styrtal: 4

34 diarienr. HN-HOS EPI mått på utvalda åldersgrupper t ex antal fyllda ytor och antal fyllda ytor i snitt Bokad vårdtid/total tid för TDL, HYG Bokad vårdtid TDL, HYG, TSK för barn/färdigt barn TDL intäkt vårdtid vuxna Undersökta barn och vuxna Antal färdiga barn och vuxna Antal frisktandvårdsavtal Den stora utmaningen under det närmaste året är att åstadkomma en nödvändig offensiv satsning för att nå alltfler sörmlänningar och samtidigt effektivisera och rationalisera verksamheten genom att sänka kostnadsmassan och öka intäkterna i storleksordningen ca 10 Mkr. (Konsekvenser i samband med bolagiserings som måste hanteras bla momshanteringen) Folktandvården i Sörmland bedrivs i en sammanhållen länsgemensam organisation med en eller flera allmänkliniker i länets samtliga kommuner samt specialistverksamhet, bl a på sjukhusen i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Vi erbjuder hela vårdkedjan från allmäntandvård till specialisttandvård och vi arbetar tillsammans. Vi är övertygade om att ett teambaserat arbetssätt är det bästa för både kunden och oss anställda. Det minskar vår sårbarhet, ökar kvaliteten, säkrar processerna och skapar arbetsglädje. Förändringsarbete Vårt förändringsarbete utgår från tesen utveckling genom ständiga förbättringar och med noggrann förankring till alla oss som arbetar i Folktandvården. Vi fortsätter den inslagna vägen med att lära oss mer om våra kunder och där igenom att utveckla vårt interna samarbete. Förankring av vår vision det självklara valet och vår värdegrund har pågått under hela 2009/2010. Samtliga medarbetare har deltagit på 2-dagars utbildningar och åtgärdsplaner genomförs för närvarande. Arbetet fortsätter kontinuerligt. Hjälpmedel verktyg till våra chefer är under produktion. Vår grafiska profil är under lupp och under 2011 kommer en aktuell grafisk profil att implementeras. Som ett led i att utveckla det interna samarbetet kommer viktiga processer att ses över och utvecklas. Vi kommer också att se över och aktualisera viktiga kvalitetskriterier för verksamheten. Det gäller hela verksamheten. Hemsidan. Målet är att erbjuda våra kunder och andra intresserade en intressant hemsida med stor trafik. Sedan 1 november 2009 erbjuder samtliga kliniker bokningsförfrågan via vår hemsida. Alla våra kliniker kan även erbjuda sista minuten tider på hemsidan. Stort fokus kommer att läggas på delaktighet och inflytande. Ökad delaktighet och ett ännu större engagemang från alla oss som arbetar är målet. Detta tryggar att Folktandvården Sörmland även i fortsättningen är en stabil, lönsam och hälsosam verksamhet. 5

35 diarienr. HN-HOS Hälsofrämjande insatser Våra framgångsfaktorer för att klara de kortsiktiga målen är bland annat att hålla våra patienter friska i munnen. Vi prioriterar förebyggande tandvård och ser oss själva som en viktig del i ett stort folkhälsoarbete. Hela Vårduppdraget (se särskild bilaga) består av en mängd olika hälsofrämjande insatser, alltifrån vårt samarbete med barnhälsovård, förskola och skola till vårt särskilda ansvar för vuxentandvård, exempelvis särskilt vårdkrävande, såsom äldre, sjuka och vuxna med olika funktionshinder Vi har också ett sistahandsansvar att alla innevånare i länet erbjuds tandvård i akuta situationer. Vi fortsätter hela tiden utvecklingen av vårt Frisktandvårdskoncept och vår arbetsorganisation. Frisktandvårdsavtal inkluderar numera också ett erbjudande om rökavvänjning Vi börjar med vår klinik på Ö. Kyrkogatan i Nyköping där vår personal har extra utbildning i ämnesområdet. Lyckas vi intressera ett antal sörmlänningar att sluta röka innebär det naturligtvis en stor hälsoekonomisk vinst både för den enskilde och samhället. Vår avsikt är att efterhand lägga ut detta erbjudande på samtliga kliniker i länet. Vi erbjuder även kunder/patienter som ännu inte tecknat frisktandvårdsavtal denna möjlighet till rökavvänjning. Det är också viktigt med omvärldsbevakning (utan spaning - ingen aning) och att vi fortsätter att vara en aktiv aktör i utvecklingen inom tandvårdsområdet. Frisktandvård För att uppnå de högt ställda kraven kommer vi fortsätta satsningen på Frisktandvård. En Frisktandvård för alla, där vi fr o m 1 januari 2009 gick in i en modifierad nationell modell som Folktandvårdsorganisationerna själva byggt upp tillsammans och som bl a innebär att den enskilde kunden kan ta med sig sitt avtal var hon än flyttar i landet. Information Den fortsatta satsningen på att rekrytera fler nya kunder ställer höga krav på en stimulerande och effektiv extern information. Vi fortsätter med olika kampanjupplägg samtidigt som vi kommer att ser över vår grafiska profil för att synas ännu tydligare på marknaden. De offensiva satsningarna ställer också krav på en effektiv intern information. Vår ambition är att arbeta nära medarbetarna och då är Insidan ett viktigt verktyg. Produktion Hur många undersökningar som utförs under Mål för antal nya Frisktandvårdsavtal: Nya avtal enligt den nationella modellen. 6

36 diarienr. HN-HOS åringar. Detta mål baseras på produktionsmålet för undersökningar på vuxna och nya vuxna patienter. En uppskattning får göras. 19-åringar. Detta mål sätts med de erfarenheter som finns sedan tidigare. Mål nya patienter, hur många nya patienter (vuxna och barn) som kliniken tar emot och undersöker under Uppföljningen av specialisttandvården och sjukhustandvården fortsätter vi att utveckla tillsammans med berörda chefer inför Vi kommer under 2011 att ha regelbundna uppföljningar av Vårduppdraget. Det gör vi tillsammans med landstingets tandvårdsenhet. IT Under 2010 påbörjades breddinförande av digital röntgen i hela vår organisation. Det är en av de största investeringarna som vi gör. Den är nödvändig, både ur effektiviseringssynpunkt men också ur miljösynpunkt då hanteringen av miljöfarliga kemikalier avsevärt kan reduceras. Kallelse av revisionspatienter: Vi kommer även under 2011 att ha fortsatt fokus på hur väl vi ligger till med våra kallelser av revisionspatienter. Detta kommer att följas upp med jämna mellanrum under året med hjälp av måluppfyllelse och produktionsstatistik. Kvalitetsarbete: Allt vårt kvalitetsarbete ska vara värdeskapande för kunden. Avvikelser rapporteras i vårt avvikelsehanteringssystem (Synergi). Ett arbete som sker kontinuerligt. 7. Personalperspektiv Strategiska mål: Mål 1 Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Mål 2 Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Mål 3 7