SIDA 1 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND ETISK KOD DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
|
|
- Mona Jansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SIDA 1 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND ETISK KOD DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
2 ETISK KOD FÖR DIETISTER Dietisternas Riksförbund (DRF) Utgiven av DRF, Box 760, Nacka Tryck: DENNA KOD ÄR UTARBETAD AV DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND (DRF) 2009, VERSION 3. ISBN: SIDA 2 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
3 ETISK KOD FÖR DIETISTER Antagen vid Dietisternas Riksförbunds årsmöte , första revideringen 2007, andra revideringen Denna version kommer att revideras vid årsmöte Till den etiska koden finns en etisk analys med exempel, som är ett komplement till koden. Syftet med analysen är att ge vägledning när det gäller att lösa moraliska problem eller frågeställningar och att stimulera till reflexion och diskussion kring dessa. Kursivt markerade ord är yrkestermer som finns definierade i dokumentet Terminologi Nutrition DRF. De båda dokumenten finns på SIDA 3 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
4 INNEHÅLL Etisk kod för dietister... 3 Innehåll... 4 Inledning... 5 Historik... 6 Nutrition i vården... 6 Yrkesetik... 7 Kodens syfte och disposition... 8 Tillämpning och begränsning... 8 Professionen Yrkets mål Yrkets uppgifter Yrkesmässiga skyldigheter Skyldigheter mot berörda parter Skyldigheter mot patienten Skyldigheter mot närstående (motsvarande) Skyldigheter mot kollegor och andra yrkesgrupper Skyldigheter mot arbetsgivaren Skyldigheter mot samhället Forskningsetik Definitioner av begreppet dietist Lagar med speciell relevans för yrkesutövningen SIDA 4 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
5 INLEDNING Dietistens 1 arbete utgår från människors grundläggande behov av energi och näring. Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet, oomtvistad och självklar också ur ett allmänmoraliskt perspektiv. Sjukdom och där till kopplad medicinsk behandling kan dock försvåra eller omöjliggöra för den enskilde att täcka detta behov utan hjälp, samtidigt som sjukdomen i sig kan förändra behoven. Sociala, psykologiska och kulturella faktorer påverkar också förutsättningarna för ett optimalt energi- och näringsintag. Mat, måltid och ätande rymmer många dimensioner, och organiseras i olika former. Detta sammantaget utgör grunden för dietistens yrkesutövning. Dietistens verksamhet baseras på vetenskapen om nutrition 1. Yrkesutövningen kräver akademisk utbildning inkluderande klinisk träning. Detta gör dietisten unikt kvalificerad att bedriva prevention och behandling vid nutritionsrelaterade tillstånd. Dietisten har legitimation (sedan 2006) och yrkestiteln är skyddad. Det är i den meningen som benämningen dietist används i denna kod. I andra länder definieras dietistyrket vidare, se European Federation of the Association of Dietitians (EFAD), The International Congress of Dietetic Associations (ICDA) och American Society of Enteral and Parenteral Nutrition (ASPEN) på sidan 12. Sist i koden presenteras också ICDA s och EFAD s yrkesetiska kod för dietister. 1 Kursivt markerade ord är yrkestermer som finns definierade i dokumentet Terminologi Nutrition DRF, se SIDA 5 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
6 HISTORIK Ursprungligen var det ekonomiföreståndare och hushållslärare som vidareutbildade sig till dietist. De första tjänsterna i Sverige inrättades med början på 1960-talet, företrädesvis på de stora sjukhusen startade en reguljär högskoleutbildning och därefter har yrkeskåren utökats och arbetsfältet har utvidgats. Dietister arbetar nu även i primärvård, kommuner, inom statliga verk, livsmedels- och läkemedelsindustri samt inom forskning. De flesta finns dock inom öppen och sluten hälso- och sjukvård och arbetar med nutritionsbehandling 1. Till en början var arbetet till stor del inriktat mot livsstilsrelaterade sjukdomar. Under senare år har yrket breddats med tjänster inom till exempel högspecialiserad vård, med inriktning mot prevention och behandling av malnutrition 1. Dessutom har det totala antalet tjänster ökat. Ökad specialisering och allt mer avancerade terapimöjligheter har inneburit att komplexiteten i arbetet blivit allt större. NUTRITION I VÅRDEN Nutritionsbehandling betraktas som en del av den medicinska behandlingen (SOS 2000:11). Inom vården kan nutrition ses ur olika perspektiv. För dietisten är huvudperspektivet nutritionsbehandling. Läkarens medicinska och sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv innefattar också ett perspektiv på nutrition. Gränserna mellan de olika perspektiven är överlappande och kompletterande. Dietistens yrkeskompetens utgörs av en syntes av kunskaper beträffande näringslära, näringsbehov, livsmedel, livsmedelsval, matlagning och måltidsordning, och kunskaper om psykologiska och sociologiska processer, som styr aptit och ätande i kontexten hälsa och sjukdom. Dietetik innebär att integrera och tillämpa kunskap som har sitt ursprung i flera olika kunskapsområden - inklusive nutrition, biokemi, fysiologi, livsmedelskunskap och näringslära, organisation av kostservice samt inom SIDA 6 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
7 beteendevetenskap och sociologi i syfte att åstadkomma och bibehålla optimal hälsa för människan. Dietister översätter den vetenskapliga evidensen för människans näringsbehov och använder den informationen för att påverka matintag och matval hos befolkningen. Medicinsk nutritionsterapi 1 (Medical Nutrition Therapy 2001, Medicare MNT) innebär nutritionsdiagnostik, terapi och rådgivning i syfte att behandla sjukdom. Inom dietistens kunskapsområde ligger att behärska befintliga nutritionsterapier 1 samt att ordinera en för individen specifikt avpassad behandling baserad på en eller flera terapiformer. Vidare besitter dietisten gedigen kunskap beträffande de olika produkter som finns inom respektive terapiform. Denna yrkeskompetens är unik och skiljer därför dietisten från övriga hälsooch sjukvårdsutövare, och motiverar dietistens specifika ansvar för nutritionsbehandlingen 1. YRKESETIK I sitt arbete har dietisten ett ansvar gentemot olika berörda parter. Ansvaret gentemot patienten är alltid det tyngst vägande för dietisten. Dietisten uppfyller detta ansvar bl.a. genom att grunda sin behandling på vetenskap och beprövad erfarenhet och genom att följa den vetenskapliga utvecklingen inom området. Dietisten ger sin behandling och information i en miljö som kräver samverkan och respekt mellan olika yrkesgrupper och där alla arbetar för ett gemensamt mål. Dietisten måste också i sitt arbete uppfylla yrkesmässiga och professionella kvalitetskrav. Alla dessa olika krav är välmotiverade, och ett etiskt gott arbete präglas av att de alla är uppfyllda så långt det är möjligt. De kan dock komma i konflikt och då behöva vägas mot varandra när man ska bestämma sitt handlande. SIDA 7 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
8 KODENS SYFTE OCH DISPOSITION Dietisten möter i sitt arbete olika etiska problem. Som vägledning för den enskilda dietisten, men också för att klargöra vilka principer som Dietisternas Riksförbund (DRF) menar bör prägla dietistens arbete, har DRF utarbetat denna etiska kod. Avsikten är också att väcka medvetenhet om etiska frågeställningar och problem i dietistens arbete och därmed bidra till en levande etisk diskussion inom kåren. DRF menar att en etisk kod innebär ett steg mot ett gemensamt värdesystem inom professionen. DRF s yrkesetiska kod är disponerad på följande sätt. Först karakteriseras dietistens profession genom att yrkets mål och uppgifter beskrivs. Därefter anges ett antal skyldigheter som dietisten har, dels mot själva professionen och dels mot sådana parter som berörs av dietistens arbete: patienten, anhöriga, kollegor, olika yrkesgrupper som dietisten samverkar med, arbetsgivaren och samhället. Det är viktigt att betona att det inte bara är respekten för olika berörda parter som medför etiska krav på dietisten. Att inte sträva efter att uppfylla yrkets målsättning eller yrkets speciella kvalitetskrav är också att handla oetiskt. Kraven på kompetens och kvalitet är därför i en mening etiska krav. TILLÄMPNING OCH BEGRÄNSNING En yrkesetisk kod kan aldrig vara komplett i den meningen att alla etiska hänsyn som dietisten måste ta skrivs ut i texten eller formuleras som regler. Verkligheten är alltför komplex för att detta ska vara möjligt. I en enskild situation kan olika etiska krav och skyldigheter komma i konflikt med varandra och inte vara möjliga att uppfylla samtidigt. Koden kan inte heller ge fullständiga svar på hur vägningar i sådana fall ska göras. Allmänt gäller dock att hänsyn till patienten väger tyngre än hänsyn till andra berörda. Likaså gäller att dietisten inte får göra avkall på de rent yrkesmässiga kraven. Vägningarna i det enskilda fallet måste dock överlåtas till dietistens eget omdöme. Detta innebär inte att formulerandet av olika hänsyn och krav i en kod blir oviktigt. Tvärtom är formulerandet av speciella krav relaterade till berörda grupper, och för yrket en god hjälp och en utgångspunkt, när det gäller SIDA 8 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
9 både att uppmärksamma etiska problem i det egna arbetet, och beskriva och analysera problemet för att sedan komma vidare till en lösning. En exempelsamling med olika typer av vanliga situationer som innebär etiska problem eller konflikter i yrkesutövningen har tagits fram i syfte att tjäna som vägledning och hjälp i träningen att göra en god etisk analys. Den etiska koden förutsätter att dietisten i sitt arbete respekterar gällande lagar och förordningar. Koden är inte ett juridiskt dokument. Dess regler är snarare ett komplement till vad olika lagar föreskriver, se sidan 19. I denna kod används genomgående patient som benämning på den person som mottar dietistens åtgärder. I vissa sammanhang kan andra benämningar vara vanliga och mer lämpliga. Det etiska innehållet i koden kan givetvis också uttryckas med hjälp av dessa benämningar. SIDA 9 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
10 PROFESSIONEN YRKETS MÅL att främja människors hälsa och livskvalitet genom såväl preventiva som behandlande nutritionsåtgärder. YRKETS UPPGIFTER att förebygga och lindra sjukdom/symtom med hjälp av nutritionsbehandling genom oral och/eller enteral 1 alternativt parenteral nutrition 1. att informera och utbilda i nutritionsfrågor. att vara en kunskapsresurs för hälso- och sjukvården och samhället i nutritionsfrågor. att delta i och beakta forskning inom nutritionsområdet. SIDA 10 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
11 YRKESMÄSSIGA SKYLDIGHETER att ge behandling eller information utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet och aktivt företräda yrkeskunskapen i kontakter inom hälso- och sjukvården och i samhället i övrigt. att bemöda sig om att vid samtal med patienter och personal, vid informationstillfällen, i skriftliga publikationer eller vid kontakter med media alltid hålla sig till ett inom professionen etablerat och korrekt språkbruk, som är begripligt för mottagaren. att i offentliga sammanhang och vid kontakt med media vara medveten om att man företräder professionen och uppfattas som en representant för denna och därför vinnlägga sig om saklighet och en seriös framtoning. att inse komplexiteten i sjukdomsprocesser samt gränsen för den egna kompetensen och dietistens roll i behandlingen. att söka råd och inhämta kunskap från kollegor och från andra professioner då så krävs. att dokumentera nutritionsbehandlingen. att överföra relevant information till för behandlingen berörda mottagare. att inte låta dietistens uppgifter och arbete användas för att svara mot andra behov hos patienten. att vidmakthålla sin egen kompetens genom att kontinuerligt följa vetenskaplig litteratur och annan facklitteratur inom nutritionsområdet, relevanta medicinska områden samt genom att delta i fortbildning. att arbeta utifrån nutritionsvårdsprocessen som övergripande struktur. att inte låta sin behandling och information styras av tankar på egen vinning. SIDA 11 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
12 att inta ett rationellt och kritiskt förhållningssätt gentemot olika former av marknadsföring och information, och vara medveten om de kommersiella intressen som styr delar av informationsflödet. SKYLDIGHETER MOT BERÖRDA PARTER Skyldigheter mot berörda parter gäller oberoende av parternas kön, ålder, etnicitet, hudfärg, sexuell läggning, religion, politisk och social tillhörighet. SKYLDIGHETER MOT PATIENTEN att se patienten som en autonom varelse, det vill säga uppfatta patienten som självbestämmande i frågor som rör hans/hennes liv. att alltid informera sig om patientens diagnos, behandling och behov samt om de faktorer i patientens situation som kan påverka utformningen av nutritionsbehandlingen. att ge råd och föreslå behandling utifrån egen professionell kunskap och erfarenhet och utifrån kunskaper om patientens önskningar och situation, samt utforma individuella mål tillsammans med patienten. att i behandlingen respektera patientens önskemål så långt det är förenligt med professionens krav. att väga konsekvenserna av nutritionsbehandlingen mot konsekvenserna av övrig behandling av patienten, så att det goda utfallet av helheten alltid sätts främst. att beakta att det finns situationer där det är bättre att avbryta eller inte påbörja en nutritionsbehandling. SIDA 12 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
13 att aktivt stödja och uppmuntra patienten i nutritionsbehandlingen och så långt det kan uppfattas meningsfullt söka motivera patienten att genomföra eller fullfölja behandlingen. att förvissa sig om att den behandling som genomförs sker med patientens samtycke, vilket förutsätter att patienten är beslutskompetent, förstår informationen och att inget tvång föreligger. När patienten är ett barn inhämtas samtycke av vårdnadshavare. När barnet självt är moget att ge samtycke ska detta inhämtas, vid sidan om vårdnadshavarens samtycke. När patienten är en vuxen som inte är beslutskompetent inhämtas samtycke från närstående eller förmyndare. Om sådan inte finns eller om vårdintyg, enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård föreligger, vilar ansvaret för beslut om behandling på dietisten och patientansvarig läkare. att behandla uppgifter om patienten konfidentiellt och iaktta den lagfästa tystnadsplikten. Överföring av information utöver den yrkesmässiga skyldigheten får ske endast med patientens samtycke. att tillse att dokumentationen är saklig, relevant och beaktar patientens integritet och värdighet. Dietisten har en lagstadgad skyldighet att dokumentera. SIDA 13 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
14 SKYLDIGHETER MOT NÄRSTÅENDE (MOTSVARANDE) att gentemot närstående vara tydlig att man företräder patienten. att med patientens samtycke informera berörd närstående om behandlingen. att med patientens samtycke göra närstående delaktig i genomförandet av behandlingen. SKYLDIGHETER MOT KOLLEGOR OCH ANDRA YRKESGRUPPER att verka för ett förtroendefullt samarbete med gemensamma mål. att samarbeta med kollegor eller andra yrkesgrupper för att på bästa sätt främja patientens intressen. att klargöra det egna kompetensområdet och uppfylla det ansvar som följer av detta. att respektera andra yrkesgruppers kompetens och ansvarsområden. att bistå andra dietister eller företrädare för andra yrkesgrupper med råd, kunskaper och erfarenheter, när så efterfrågas. Speciellt viktigt är det att introducera och stödja nya eller mindre erfarna kollegor SIDA 14 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
15 SKYLDIGHETER MOT ARBETSGIVAREN Att följa arbetsgivarens riktlinjer och visa lojalitet mot arbetsgivaren så långt detta är förenligt med yrkesetikens övriga krav. SKYLDIGHETER MOT SAMHÄLLET Att utifrån sin kompetens baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet inför samhället, främst genom information, ta ansvar i frågor som rör nutrition och nutritionsbehandling. FORSKNINGSETIK När dietisten bedriver forskning är hon/han skyldig att följa lagen om forskningsetisk prövning samt de etiska regler och riktlinjer som gäller för medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning i Sverige. När forskning sker i samband med vård skall patientens väl och rättigheter alltid sättas före forskningens krav. För forskning som utförs i utbildningssyfte har handledaren ytterst ansvaret för att de forskningsetiska aspekterna beaktas. SIDA 15 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
16 DEFINITIONER AV BEGREPPET DIETIST Nedan följer några olika organisationers definitioner av dietist. The European Federation of the Association of Dietitians (EFAD): Clinical Dietitian: a dietitian who has responsibility for planning, education, supervision and evaluation of a clinically devised eating plan to restore the client/patient to functional health. Clinical dietitians can work in primary care as well as in institutions. Folkhälso- eller kommundietist: Public Health or Community Dietitian: a dietitian directly involved in health promotion and policy formulation that leads to the promotion of food choice amongst individuals and groups to improve or maintain the nutritional health and minimize risk from nutritionally derived illness. The International Confederation of Dietetic Associations (ICDA): A dietitian is a person with a qualification in Nutrition & Dietetics recognized by national authority(s). The dietitian applies the science of nutrition to feeding and education of groups of people and individuals in health and disease. The scope of dietetic practice is such that dietitians may work in a variety of settings and have a variety of work functions. SIDA 16 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
17 ASPEN definierar i Standards of Practice for Nutrition Support Dietitians : The NSD is a registered dietitian with clinical expertise or credentialing in nutrition support obtained through education, training, or experience in this field. The NSD assures optimal nutrition support through (a) individualized nutrition screening and assessment; (b) development of a medical nutrition therapy (MNT) care plan and its implementation2; (c) monitoring and reassessment of an individual s response to the nutrition care delivered; and (d) development of a transitional feeding care plan or termination of a nutrition support care plan, as appropriate. Other activities may include management of nutrition support services, including developing policies and procedures and supervising personnel and budgets; recommending and maintaining enteral and parenteral formulas; evaluating equipment for enteral feeding delivery; participating in nutrition support committees; and assuring optimal reimbursement for nutrition support activities. A dietetics professional is a person who, by virtue of academic and clinical training and appropriate certification and/or licensure, is uniquely qualified to provide a comprehensive array of professional services relating to prevention and treatment of nutritional related conditions. JADA 2006 EFAD och ICDA har båda antagit International Code of Ethics: Dietitians practice in a just and equitable manner to improve the nutrition of the world by: 1. Being competent, objective and honest in our actions 2. Respecting all people and their needs 3. Collaborating with others 4. Striving for positive nutrition outcomes for people 5. Doing no harm 6. Adhering to the standards of good practice in nutrition and dietetics SIDA 17 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
18 och International Code of Good Practice: Provision of Service and application of knowledge: 1. Provide high quality, cost efficient services in nutrition and dietetics 2. Provide services based on the expectation and needs of the community or client 3. Competently apply the knowledge of nutrition and dietetics and integrate this knowledge with other disciplines in health and social sciences 4. Work cooperatively with others to integrate nutrition and dietetics into overall care/service regardless of context 5. Work in partnership with clients and users of the service Developing practice and application of research 1.Interpret, apply, participate in or generate research to enhance practice 2. Develop a unique body of knowledge 3. Have an in depth scientific knowledge of food and human nutrition 4. Develop practice based on evidence Communication 1. Communicate effectively through nutrition education, education and training, development of policy and programs 2. Advocate for nutrition and dietetics, the alleviation of hunger and the value of services 3. Advance and promote the dietetics profession Quality in practice 1. Systematically evaluate the quality of practice and revise practice on the basis of this feedback 2. Strive to improve services and practice at all times 3. Maintain continued competence to practice Continued competence and professional accountability 1. Ensure accountability to the public 2. Accept responsibility for ensuring practice meets legislative requirements 3. Maintain continued competence by being responsible for lifelong learning and engaging in self development. SIDA 18 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
19 LAGAR MED SPECIELL RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1998:8) om kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och funktionshindrade Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid inoch utskrivning av patienter i sluten vård Patientdatalagen (SFS 2008:355) Livsmedelslagen (SFS 2006:804) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:33 (M)) om uppfödning genom amning eller med modersmjölksersättning. SIDA 19 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
20 SIDA 20 ETISK KOD 2009 DIETISTERNAS RIKSFÖRBUND
ETISK KOD FÖR DIETISTER
ETISK KOD FÖR DIETISTER Dietisternas Riksförbund (DRF) 2016 Utgiven av DRF, Box 760, 131 24 Nacka ETISK KOD FÖR DIETISTER Antagen vid Dietisternas Riksförbunds årsmöte 2005-04-03, första revideringen 2007,
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020)
European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) Dietister förtydligar sitt engagemang för hälsoförbättrande åtgärder via nutrition över hela det sociala spektret
Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Etiska regler & kommentarer TANDHYG Innehåll Etiska regler Inledning...3 Förhållande till patienten...4 Förhållande till yrkesutövningen...6 Förhållande
Etiska Regler för klientarbete
Etiska Regler för klientarbete HumaNovas Etiska Regler HumaNova Utbildning AB 1 Våra Etiska Regler HumaNovas grundläggande princip är alla människors lika värde, rätt till personlig integritet, ett respektfullt
Utbildningsplan för Dietistutbildning 180/240 högskolepoäng
Dnr: G 217 237/11 Utbildningsplan för Dietistutbildning 180/240 högskolepoäng Dietistprogrammet 180 hp, grundnivå Magisterprogram i klinisk nutrition 60 hp, avancerad nivå Programme in dietetics 180/240
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet
Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet Margareta Karlsson 1 Ann-Charlott Wikström 2 1 RN, MSc, Omvårdnad, hälsa och kultur, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå,
Nya nutritionsöverenskommelsen
Aktuell magisteruppsats Nya nutritionsöverenskommelsen mot en bättre vård av äldre och fler kommunala dietister Dietist Josephine Garpsäter har varit drivande i arbetet med att få till en ny skrivning
Genomförande av SSP och SMS i Sverige. Hur ökar vi flygsäkerheten bortom regelverket? Hur balanserar vi mellan produktion och säkerhet?
Genomförande av SSP och SMS i Sverige Hur ökar vi flygsäkerheten bortom regelverket? Hur balanserar vi mellan produktion och säkerhet? Vi börjar med SSP State Safety Programme Varje ICAO-stat ska ha ett
Nutrition, prevention och behandling av undernäring vuxna patienter
Handboken för kliniska riktlinjer Nutrition 1 (6) Datum: 2012-04 Version nr: 7 Utarbetad av: Ann Ödlund Olin, Folke Hammarqvist, Ylva Gardell, Rolf Hultcrantz, Linda Mann Knutas, Ella Veidemann Godkänd
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN
INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN DIP310 Klinisk nutrition 2, 30 högskolepoäng Clinical Nutrition 2, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för medicin 2013-04-11 och
Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting
1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB
Unanimously adopted by the EFAD General Meeting, September 2009
European Dietetic Competences and their Performance Indicators attained at the point of qualification and entry to the profession of Dietetics European Federation of the Associations of Dietitians (EFAD)
Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28
Validering för kompetensförsörjning
Validering för kompetensförsörjning Pär Sellberg, Nationell samordnare validering Myndighetens uppdrag avseende validering Ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering - utifrån
Fysioterapeutprogrammet
1 Medicinska fakultetsstyrelsen Fysioterapeutprogrammet 180 högskolepoäng (hp) Nivå G VGFYT Programbeskrivning Fysioterapeutyrket Fysioterapeuter är den tredje största professionen inom hälso- och sjukvården
Etiska regler för sjukgymnaster
Etiska regler för sjukgymnaster Förord Dessa regler syftar till att medvetandegöra sjukgymnasten om de etiska frågor som är förenade med yrkesutövningen samt att garantera patienterna ett värdigt och sakkunnigt
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Bra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd
Implementering av SMS och SSP i Sverige
Implementering av SMS och SSP i Sverige Hur ökar vi flygsäkerheten bortom regelverket? Hur balanserar vi samtidigt mellan tillgänglighet och säkerhet? Vi börjar med SSP State Safety Programme Varje ICAO-stat
Kursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
SUHF:s ställningstagande i fråga om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning. Åsa Kettis
m SUHF:s ställningstagande i fråga om nationellt kvalitetssystem för högre utbildning Åsa Kettis m Idag Lärosätena Utvecklar och bedriver utbildning (Utvärderar utbildning) UKÄ Utvärderar utbildning m
Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken
Etik och säkerhetsfilosofi i praktiken Margaretha Eriksson Civ.Ing. och doktorand i informationssäkerhet KTH irbiskonsult@tele2.se Föreläsning 3 Etiska frågor Säkerhetsfilosofi Etiska frågor Etiska regler
Validering synliggör det informella lärandet
Validering synliggör det informella lärandet Hur länkar man ihop validering med SeQF på ett relevant och effektivt sätt? SeQF-konferens 11 november 2015 Det informella lärandets karaktär Ett stort antal
Att bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Hur arbetar vi praktiskt i SAG?
Hur arbetar vi praktiskt i SAG? Safety Programme Safety Plan Årsplan Analys SRB Riskbaserad tillsyn Analysforum SPI Sverige (SPT) Riskregister Hazard log SAG Standardisering Tillsyn ASR rapporter ICAO
Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Yrkesetisk kod för biomedicinska analytiker
Yrkesetisk kod för biomedicinska analytiker Yrkesetisk kod för biomedicinska analytiker Biomedicinska analytiker är specialister på olika undersöknings- och analysmetoder och har en avgörande roll för
Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
19 23 MAj 2012 18 th AUA, Atlanta
19 23 MAj 2012 18 th AUA, Atlanta Till verksamhetsansvarig Vi har nöjet att erbjuda er enhet plats i vår kongressresa till AUA 2012, den 19 23 maj 2012. Urologi är ett av de områden Astellas bedriver forskning
Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet
Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08
Programme in Nursing 180 higher education credits
Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande
Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland
Inriktningsdokument för UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland Rekommenderat av samrådsorganet Västra Götalandsregionen och VästKom 2011-04-26 Antaget i hälso- och sjukvårdsutskottet 2011-05-04 Detta inriktningsdokument
District Application for Partnership
ESC Region Texas Regional Collaboratives in Math and Science District Application for Partnership 2013-2014 Applying for (check all that apply) Math Science District Name: District Contacts Name E-mail
1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Swedish framework for qualification www.seqf.se
Swedish framework for qualification www.seqf.se Swedish engineering companies Qualification project leader Proposal - a model to include the qualifications outside of the public education system to the
Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Prehospital Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet
För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Svenska palliativregistret (2009)
vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken
Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård
1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen (MFS) Specialistsjuksköterskeprogram, ambulanssjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASAM Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda sjuksköterskor
Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Introduktion ICAO-EASA.
Introduktion ICAO-EASA. SSP= State Safety Program ( krav på stater från ICAO) talar bl.a. om SPI. 1 Info om kommande SMS-krav för POA. Sverige har som medlemsland i ICAO åtagit sig att ta fram ett nationellt
Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna
Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna Studie- och yrkesvägledares yrkesetik Studie- och yrkesvägledare har en allt viktigare roll i samhället. Behovet av professionell vägledning är stort i
Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Sjuksköterskeutbildning, 180 hp
1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet
Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Förskolan Bråstorps plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Bråstorps plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet
Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning, Psykiatrisjuksköterska, 60 hp Psychiatric Care Specialist Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer
Policy för advokaters användning av sociala medier
Policy för advokaters användning av sociala medier Antagen och utfärdad i december 2015 1 Inledning Sociala medier är ett utmärkt verktyg i advokatverksamheten. Syftet med detta policydokument är att främja
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
UTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS
Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen
Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.
För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?
Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt
UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS
Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric
Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter inom kommunal hälso- och sjukvård
Ansvarig för rutin: Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) MAS Beslutad (datum och av vem): Förvaltningsledningen Version Version 2 Process: HSL Giltig till och med: 2016-03-15 Riktlinje för
PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER
Psykoterapienheten, Växjö 2004-05-26 PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER Praktisk Tjänstgöring för Psykologer (PTP) Marie Kristensson Svärdh Verksamhetschef, Samordnare för PTP-programmet Postadress
NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Utbildningen förbereder för vidare studier på avancerad nivå, konstnärlig magister eller konstnärlig master.
Dansarutbildningen, 180 hp/ Programme in Dance Performance, 180 ECTS Konstnärlig Kandidatexamen, 180 hp/ Degree of Bachelor of Arts, 180 ECTS UTBILDNINGSPLAN Fastställd av Danshögskolans utbildningsnämnd
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet
Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter
Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1
Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education
~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET
Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård
UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET MED INRIKTNING FAMILJETERAPI 90 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME IN PSYCHOTHERAPY, SPECIALIZATION FAMILY THERAPY 90 CREDITS Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg
Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige
Vad händer inom området marknadsföring och internet handel med alkohol och tobak i Sverige Maria Renström Director ANDT and Social services Ministry of Health and Social Affairs The common overall objective
Specialistsjuksköterskeprogram inriktning vård av äldre, 60 högskolepoäng (hp) Specialist Nursing Programme Elderly Care 60 higher education
1 Specialistsjuksköterskeprogram inriktning vård av äldre, 60 högskolepoäng (hp) Specialist Nursing Programme Elderly Care 60 higher education credits VASPC VAAL Examen Specialistsjuksköterskeexamen med
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?
Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från
KURSPLAN. tillämpa och reflektera utifrån hälsopedagogik, analysera och reflektera kring det professionella samtalet.
Sida 1(6) KURSPLAN VÅ3052 Folkhälsa och folkhälsoarbete, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Public Health and Public Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Delkurs 1: Distriktssköterskans
Etiska Regler för klientarbete
Etiska Regler för klientarbete HumaNovas Etiska Regler för professionella hjälpare Reglerna är antagna av Etiska Rådet vid HumaNova januari 1997 Reviderade 980507 Dessa Etiska Regler gäller Samtalsterapeuter,
Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Operating Room Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet
18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola
18th February 2016, Gothenburg Handlingsplan för Skapande skola Bakgrund The International School of the Gothenburg Region (ISGR) är en International Baccalaureate (IB)-skola för årskurserna 0-12. Skolan
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen
Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen Avsnitt: Utförare av kommunala insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen - Legitimerad personal, fr o m 2010-08-25 endast rehab-personal Fastställt
CBCT - lagar, förordningar och författningar
CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam
Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB
ANMÄLAN 2014-03-18 LS 1311-1468 Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete med AstraZeneca AB Ärendet Landstingsdirektören har inkommit med anmälan av avsiktsförklaring gällande samarbete mellan och AstraZeneca
Roadmap 2018 validation and the value of competences NVL:s expertnätverk för validering
Schools EQF and National Qualification Framework Agency The River of EQAVET Systematic Quality Assurans Europass express The Art of Life Long Learning Universities ECVET The city of accumulation of part
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm
2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för tandläkare med utländsk från land utanför EU/EES och Schweiz 7KT10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2010-03-12 Fastställd av Styrelsen för utbildning
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011
LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva
Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången
2014 05 19 Jari Rusanen Strategiska partnerskap inom Erasmus+ erfarenheter från första ansökningsomgången Programdagarna 2014 Hasseludden Aktiviteterna måste vara länkade till målen för programmet samt
LÄRARES YRKESETIK ett stöd för introduktionsperioden
ETT MATERIAL FRÅN LÄRARNAS YRKESETISKA RÅD REVIDERAD HÖSTEN 2014 PÅ GRUND AV ÄNDRING I SKOLLAGEN LÄRARES YRKESETIK ett stöd för introduktionsperioden INNEHÅLL TILL MENTOR OCH DIG SOM ÄR NY LÄRARE/FÖRSKOLLÄRARE
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor
Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi
Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot omvårdnad av personer med infektionssjukdomar 60 högskolepoäng
Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot omvårdnad av personer med infektionssjukdomar 60 högskolepoäng Postgraduate Programme in Specialist Nursing Nursing Care of Persons with Infectious Diseases
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier
Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13
Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3
RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Code of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom