Tre lärosäten, tre finansiärer och Open Access
|
|
- Kristina Eriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tre lärosäten, tre finansiärer och Open Access Abstrakt: Svenska forskningsfinansiärer har på senare år börjat ställa krav på Open Accesspublicering för att bevilja forskningsanslag. Detta har medfört en ökad uppmärksamhet för Open Access vid svenska lärosäten. För att få en inblick i vilka konkreta ställningstaganden enskilda svenska lärosäten och finansiärer har gjort har policyer för Open Access granskats för tre lärosäten, Blekinge tekniska högskola, Chalmers och Malmö högskola, samt tre finansiärer, Formas, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Vetenskapsrådet. Keywords: Open Access, Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Malmö högskola, Formas, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Vetenskapsrådet Inledning Den 22 oktober 2003 är en milstolpe inom Open Access-rörelsens historia. Då antogs Berlindeklarationen i samband med en konferens anordnad av forskningsorganisationen Max Plank Sällskapet 1 i Tyskland (Berlin Declaration, 2003). Genom att underteckna deklarationen visar man att man stödjer idén om Open Access till vetenskapligt- och kulturarvsmaterial, och att man avser att arbeta enligt deklarationens intentioner. Berlindeklarationen har efter hand undertecknats av en rad olika organisationer och institutioner, däribland Kungliga biblioteket (KB), Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF) och Vetenskapsrådet (Berlin Process: signatories, ). KB utkom i september 2011 med rapporten Open access vid svenska lärosäten en enkätunderökning där 34 svenska lärosäten har besvarat frågor kring sitt arbete med Open Access (s. 5). Av rapporten framgår att Open Access på senare år fått en ökad uppmärksamhet, bl.a. för att forskningsfinansiärer har börjat ställa krav på Open Accesspublicering för att bevilja forskningsanslag (s. 5). För att få en inblick i vilka konkreta ställningstaganden enskilda svenska lärosäten och finansiärer har gjort avseende Open Access har tre lärosätens och tre finansiärers policyer granskats. Beteckningen organisationer används nedan i de fall resonemanget gäller både lärosäten och finansiärer. Frågeställningar Artikeln fokuserar på följande frågeställningar: 1. Vilka krav/riktlinjer finns i organisationernas policyer för Open Access? 2. Hur motiverar man sin policy? 3. Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika policyer? Metod Generellt kan sägas att information tillgänglig via webbplatser, både olika slags rapporter och enskilda webbsidor, har utgjort ett viktigt underlag för olika delar av artikeln. 1 Max Planck Gesellschaft
2 Utgångspunkten har varit att i första hand granska det eller de formella beslut som varit grunden till Open Access policyn. Då information på organisationernas webbplatser utgjort ett värdefullt komplement till det formella beslutet har även denna information ingått i granskningen. Även argument som styrker policyn som lagts ut på webben långt efter det att det formella beslutet fattats har ingått i granskningsunderlaget. Val av lärosäten och finansiärer Urvalet av lärosäten gjordes med hjälp av rapporten Open access vid svenska lärosäten - en enkätundersökning (2011). De tre lärosäten som enligt rapporten hade formulerat de skarpaste policyerna för Open Access, nämligen Blekinge tekniska högskola (BTH) Chalmers tekniska högskola (Chalmers) och Malmö högskola (s. 8), valdes ut för granskning. Urvalet av finansiärer skedde i två steg. Utgångspunkten var listan på KB:s webbplats över finansiärer som ställer krav på publicering i Open Access (Krav från forskningsfinansiärer, ). (Listan kan antas vara ofullständig då sista datum för uppdatering av webbsidan är ) Denna lista jämfördes med de finansiärer som på något sätt lyfts fram av lärosätena som viktiga, med syftet att om möjligt kunna välja finansiärer som ansågs betydelsefulla för de tre lärosätena. De bästa uppgifterna om viktiga finansiärer som kunde hittas via lärosätenas webbplatser fanns i olika typer av dokument. För BTH var den bästa uppgiften ganska vag, en lista med länkar till olika finansiärer, en lista som enligt BTH inte är fullständig (Länksamling: finansiering för forskning och utveckling, ). Chalmers hade en detaljerade redovisning av sina 10 största finansiärer i sin årsberättelse för 2010 (Chalmers årsberättelse, s. 25) medan Malmö högskola hade en tydlig rubrik på en av sina webbsidor för Vanligaste bidragsgivare ( ). Tabell: Lärosäten och finansiärer med krav på Open Access. Markeringen X i tabellen betyder att finansiären bedömts som viktig för lärosätet. Finansiärer med krav på Open Access Blekinge tekniska högskola Chalmers tekniska högskola Malmö högskola Formas X X X Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Riksbankens Jubileumsfond X X X X 0 0 Vetenskapsrådet X X X Östersjöstiftelsen Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) är en av tio allmännyttiga stiftelser som ingår i Wallenbergstiftelserna. Det är den enda av Wallenbergstiftelserna som finns med i dokumentet Svensk forskning: Större forskningsfinansiärer (2009) varför det finns anledning att anta att KAW är den tyngsta finansiären bland Wallenbergsstiftelserna. BTH har lyft fram KAW specifikt, medan de två andra lärosätena har lyft fram Wallenbergstiftelserna som helhet. I urvalsprocessen har angivandet av Wallenbergstiftelserna som en viktig finansiär likställts med angivandet av KAW som en viktig finansiär. Bedömningen är att denna
3 schablonisering är godtagbar, dels p.g.a. KAWs tyngd inom Wallenbergstiftelserna, dels då det huvudsakliga syftet var att göra ett urval av finansiärer, som visserligen gärna skulle betraktas som betydelsefulla för lärosätena, men inte med det kravet att kunna granska en enskild finansiärs eventuella påverkan på ett enskilt lärosätes policy för Open Access. Som framgår ovan har urvalsmetoderna för både lärosäten och finansiärer sina inbyggda svagheter p.g.a. skillnader i detaljnivå för olika uppgifter, något som kan ha påverkat resultatet av urvalet. Resultatet visar att det finns tre finansiärer som samtliga lärosäten på något sätt lyfter fram som viktiga, nämligen Formas, KAW och Vetenskapsrådet, varför dessa valdes ut för vidare granskning. Samtliga tillhör Sveriges större forskningsfinansiärer med Vetenskapsrådet som den i särklass största (Svensk forskning: större forskningsfinansiärer, 2009). Open access en kort introduktion Vad innebär Open Access-publicering? Det finns det olika åsikter om. Det klassiska exemplet kan sägas vara en publikation som omedelbart publiceras i en fulltextversion som är fritt tillgänglig via Internet. I Berlindeklarationen finns inga uttalade krav på omedelbar Open Access-publicering, däremot framgår det att den kompletta versionen ska publiceras, d.v.s. fulltextmaterial i det fall det handlar om vetenskapliga artiklar (Berlin Declaration, 2003). Willinsky (2006), som är en av Open Access-rörelsens förgrundsgestalter, är öppen för att det finns olika nivåer av Open Access. I Appendix A till sin bok The Access Principle: The Case for Open Access to Research and Scholarship (2006, s ) listar han Ten flavors of open access. Enligt Willinsky s synsätt omfattas t.ex. fördröjd publicering i fri tillgänglig form eller fri tillgänglighet till bibliografiska uppgifter och abstract som Open Access. Borgman skriver i boken Scholarship in the Digital Age: Information Infrastructure and the Internet (2007) att Open Access-rörelsen uppstod under mitten av 90-talet (s. 100 f.,). Rörelsen har sina rötter i principen om den fria forskningen, en viktig princip inom forskarvärlden eftersom vetenskapens utveckling bygger på tillgången till andra forskares material för att kunna utveckla nya idéer. Internets inträde, där den nya tekniken både möjliggjorde en ökad tillgänglighet och en ökad möjlighet till kontroll och intäkter, var en viktig drivkraft för Open Access enligt Borgman (2007. s. 101). Willinsky lyfter i sin bok The Access Principle: The Case for Open Access to Research and Scholarship (2006) fram Open Access i ett bredare perspektiv än vad Borgman gör i sin bok. Willinsky lyfter t.ex. fram allmänhetens rätt till information och den problematiska situationen som uppstår i utvecklingsländerna när kostnaderna för vetenskapliga tidskrifter ökar. Denna artikel utgår från lärosätenas och finansiärernas egna ställningstaganden till Open Access utan att lägga fokus på någon specifik definition av begreppet. De tre lärosätena Blekinge tekniska högskola (BTH) På sin webbplats (Forskningsområden, ) skriver BTH att Forskningen på BTH sträcker sig från teknik till samhällsbyggnad, humaniora, ekonomi, vårdvetenskap och folkhälsovetenskap. Det framgår dock tydligt på webbplatsen att tyngdpunkten ligger på teknikforskning.
4 Av BTHs beslut om Open Access (en sida) framgår att: Rektor beslutar att varje vetenskaplig artikel (tidskrifts-, konferensartikel eller andra refereegranskade dokument) som publicerats av personal anställda vid BTH skall deponeras som kopia i elektronisk form, med bibliografiska data, i BTHs forskningsdatabas. Fri tillgång till dokumenten skall ges via databasen då upphovsrättsliga eller sekretessbestämmelser inte förhindrar detta. Forskare vid BTH bör i första hand eftersträva att publicera sina forskningsartiklar i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter när lämplig sådan tidskrift finns, och i andra hand hos de förlag som tillåter egenarkivering av post-print dokument. Beslutet motiveras med Berlindeklarationen, att deklarationen undertecknats av SUHF, Vetenskapsrådet och ett flertal lärosäten, samt att BTH var en av pionjärerna med digital publicering och bör fortsatt eftersträva ge fri tillgång till BTHs forskningsdokument i fulltext. På webben framträder motivet att en rad forskningsfinansiärer tagit ställning för Open Access och att Vetenskapsrådet från år 2010 kräver Open Access-publicering (Vad är Open Access?, ). Chalmers tekniska högskola (Chalmers) Chalmers är, liksom BTH, en högskola med teknikfokus. Chalmers beslutsprocess i samband med antagandet av Open Access-policyn är ett tydligt exempel på att frågan rymmer många dimensioner och olika slags hänsynstaganden. Av beslutshandlingen från framgår att arbetet initierades i december 2007, och att det förslag som först arbetades fram hade en tydlig inriktning mot publicering i Open Accesstidskrifter. Det förslaget ifrågasattes, framför allt med stöd av argumentet att det var oklart hur förslaget skulle komma att påverka framtida tilldelningssystem av fakultetsmedel. Arbetet med policyn bromsades upp för att så småningom ta fart igen och omarbetas, denna gång med ett större fokus på parallellpublicering. Den fastställda policyn innebär följande ( , s. bilaga till beslut): All forskning som Chalmers forskare publicerar ska göras tillgänglig i ett öppet arkiv, i normalfallet inom 6 månader efter publicering, dock senast efter 12 månader. Detta betyder att Chalmers forskare ska deponera en fulltextkopia av alla sina publikationer i elektronisk form i Chalmers Publication Library (CPL). Referens till publikationen ska också registreras i CPL med hänvisning till den deponerade kopian (tidigare beslut C2004/700). Överlåtelse av upphovsrättigheter skall om möjligt undvikas. Författaren bör tillförsäkra sig rätten att kunna parallellpublicera sitt arbete och skall i varje fall ha rätt att deponera det i ett öppet arkiv senast efter sex månader, eller i undantagsfall 12 månader. Chalmers forskare rekommenderas att publicera sig i tidskrifter som är fritt tillgängliga, s.k. Open Access-tidskrifter, när så är lämpligt. Dispens från denna policy kan ges undantagsvis. Det måste i så fall finnas prestigemässiga skäl att publicera ett specifikt vetenskapligt arbete i en tidskrift som inte medger parallellpublicering. Dispensbegäran skall vara skriftlig och ställas till prorektor.
5 Chalmers motiverar sin policy med att SUHF och Vetenskapsrådet ställt sig bakom Berlindeklarationen, att fler och fler förlag accepterar publicering i öppna digitala arkiv och att allt fler forskningsfinansiärer, t.ex. Vetenskapsrådet och ERC (European Research Council) kräver publicering i Open Access. Policyn förtydligades genom följande beslut (s. 2): Publikationstyperna böcker, bokkapitel, och patent ges generell dispens från kravet på OA-publicering, men det är givetvis välkommet om de tillgängliggörs OA. Chalmers OA policy innebär krav på lokal deponering i CPL. Det räcker således inte med att länka till annat öppet arkiv, t.ex. CERN eller publicera i en OA-tidskrift. På webben framträder motiven att uppnå största möjliga spridning för sina publikationer, förhoppningar om fler citeringar och större genomslagskraft, och ett antal finansiärer som kräver Open Access listas, däribland Vetenskapsrådet, Formas och KAW (Frågor och svar: Chalmers Open Access-policy, ). Malmö Högskola Malmö högskola skriver på sin webb att Vid Malmö högskola bedriver vi forskning inom områden som rör hälsa och välfärd, idrott och kultur, skolan, migration och integration samt hållbar utveckling (Om forskning vid Malmö högskola, ). Av Malmö högskolas beslut om Open Access (s.1) framgår att: Forskande personal och doktorander vid Malmö högskola skall deponera en kopia av publicerat forskningsresultat i högskolans öppna digitala arkiv Malmö University Electronic Publishing (MUEP), såvida inte upphovsrättsliga skäl förhindrar detta. Malmö högskolas personal och doktorander bör publicera sina forskningsresultat i tidskrifter som tillämpar open access när sådan lämplig tidskrift finns. Innehåll i högskolans publikationsserier skall, om inte särskilda skäl föreligger, också deponeras i MUEP. I kommentarer till policyn framgår att överlåtelsen av publiceringsrätten bör undvikas och rätt till parallellpublicering bör eftersträvas (s. 2). Malmö högskola motiverar sin policy med att den stödjer högskolans mål om kunskapsdelning och partnerskap. Policyn förväntas bidra till ökad spridning, återvinning, synlighet, citeringar och genomslag för högskolans forskning. Man hänvisar till att policyn utgår från SUHFs rekommendationer att lärosäten med stöd av Berlindeklarationen inför en policy som stöder Open Access. På webben skriver man att allt fler forskningsfinansiärer, t.ex. Vetenskapsrådet, ställer krav på Open Access, och man lyfter fram att Open Access kan påskynda vetenskapligt utbyte och framsteg inom forskningen (Open Access FAQ, ).
6 De tre finansiärerna Formas Formas stödjer grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Svensk forskning: större forskningsfinansiärer, 2009, s. 8). Formas fattade följande beslut (s. 4): Beslut: att alla sakkunnigbedömda konferens och tidskriftspublikationer som emanerar från av Formas helt eller delvis finansierad forskning ska publiceras som Open Access. Ifall publiceringen sker som parallellpublicering i öppna institutionella arkiv ska deposition ske vid publiceringstillfället och senast göras öppet tillgängliga inom högst sex månader. Beslutet gäller alla utlysningar fr o m Via e-post till författare ( ) har Formas meddelat att förlängning till tolv månader kan medges om goda skäl kan anföras. Av pressmeddelandet Fri tillgång till forskningsresultat finansierade av Formas genom Open Access ( ) som lades ut på webben i samband med att beslutet fattades framgår att: Open Access är ännu ett steg på vägen att nå ut med forskningsresultat till samhället vilket är mycket angeläget Formas beslöt att stödja Berlindeklarationen om Open Access redan Nu finns också förutsättningarna på universiteten och högskolorna att följa intentionerna i Berlindeklarationen och det har resulterat i dagens beslut. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) KAW delar ut anslag inom områdena naturvetenskap, teknik, medicin och hälsa (Svensk forskning: större forskningsfinansiärer, 2009, s. 23). Via E-post till författaren ( ) har KAW meddelat att man inte lämnar ut sitt formella beslut om Open Access då stiftelsen inte redogör för sin interna beslutsprocess. Den information som lämnas ut är den som står på webben. I en följande e-post ( ) har KAW förtydligat att krav på Open Access-publicering ska uppfyllas inom 12 månader. Den information som finns på KAWs webbplats är följande (Ändamål och utdelningspolicy, ): Forskning finansierad av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse skall publicera med open access. Forskningsresultat skall alltså vara fria att läsa och ladda ner från Internet. Publicerade artiklar skall arkiveras i öppet sökbara databaser. Merkostnad för detta kan tas upp som en direkt kostnad i projektansökningar. Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är, utifrån de uppgifter som finns i dokumentet Svensk forskning: större forskningsfinansiärer (2009) Sveriges största forskningsfinansiär. Vetenskapsrådet är en bred finansiär som stödjer forskning inom medicin, humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknikvetenskap och utbildningsvetenskap (s. 13). Rådet ger även stöd till uppbyggnad och utnyttjande av forskningsinfrastruktur (s. 13).
7 Precis som i fallet med Chalmers kan man i de formella beslutsdokumenten avseende Open Access se att beslutsprocessen inte har varit enkel. Av beslutet fattat framgår följande (s. 3): Styrelsen uttryckte stor tacksamhet till Håkan Billig som under flera år arbetat med att driva detta komplicerade ärende framåt. Styrelsen beslutade att samtliga sakkunnigbedömda konferens- och tidskriftspublikationer som emanerar från av Vetenskapsrådet helt eller delvis finansierad forskning ska publiceras som Open Access. Ifall publiceringen sker som parallellpublicering i öppna institutionella arkiv, ska deposition ske vid publiceringstillfället och göras öppet tillgängligt inom sex månader. I pressmeddelandet i anslutning till beslutet motiverar man sitt ställningstagande (Vetenskapsrådet kräver fri tillgång till forskningsresultat, ). Vetenskapsrådet anser att publikationer finansierade av allmänna medel ska vara fritt tillgängliga då tillgänglighet är en viktig förutsättning för att forskningsresultaten ska spridas och komma samhället till godo. Man skriver att policyn utarbetats i nära samarbete med SUHF och man hänvisar till att en rad europeiska forskningsfinansiärer undertecknat Berlindeklarationen. I det andra beslutet fattat , som initierats efter det att en skrivelse inkommit till styrelsen (framgår inte av vem) med uppmaningen att ta upp policyn till förnyad diskussion, mjukas formuleringen upp något (s. 3-4): Styrelsen kompletterade tidigare fattade beslut om Open Access (5 oktober 2009) genom att besluta att för forskning helt eller delvis finansierad av Vetenskapsrådet medge en förlängning av tiden för tillgängliggörande genom Open Access eller parallellpublicering upp till maximalt 12 månader under förutsättning att forskaren kan uppvisa en tydlig dokumentation om att alla ansträngningar gjorts för att uppfylla 6-månaderskravet ("best effort"). Vetenskapsrådet enskilt eller i samverkan med andra forskningsfinansiärer och organisationer kontaktar de aktuella förlagen för en diskussion om alternativa lösningar för att uppfylla 6- månaderskravet. Vetenskapsrådet analyserar utfallet och senast december 2012 återrapporterar till styrelse för en diskussion om en eventuell åtstramning av policyn. Jämförelser och reflektion De sex organisationernas policyer om Open Access uppvisar både likheter och skillnader. Ett tydligt mönster är vilken genomslagskraft Berlindeklarationen har haft. Alla utom KAW använder den för att motivera sina beslut. Det är även uppenbart att SUHF har tyngd, framför allt bland lärosätena, men det framgår också att Vetenskapsrådet samverkat med SUHF för att ta fram sin egen policy. Att olika organisationer samverkat eller inspirerats av varandra kan man även märka genom att granska beslutsformuleringarna. Formas beslut är t.ex. väldigt likt Vetenskapsrådets beslut som fattades några veckor tidigare. År 2005 utgav SUHF Rekommendationer med anledning av undertecknande av Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Science and Humanities med följande ställningstaganden (s. 2):
8 SUHF:s styrelse har mot bakgrund av ovanstående beslutat att rekommendera medlemmarna att vidta följande åtgärder i syfte att förverkliga Berlin-deklarationen: 1. Införa en policy som starkt rekommenderar att deras forskare deponerar en kopia av varje publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv och 2. Uppmuntra forskarna att publicera sina forskningsartiklar i fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter när en lämplig sådan existerar och ge det stöd som krävs för att detta ska vara möjligt. SUHFs rekommendationer har uppenbarligen slagit igenom vid de tre granskade lärosätena, där mer strikta krav ställs på deponering i lärosätenas egna digitala arkiv och något mjukare rekommendationer finns avseende publicering i Open Access-tidskrifter. Det finns förstås andra faktorer än SUHFs rekommendationer som gör att lärosäten styr hårdast mot publicering i egna digitala arkiv, men detta resonemang faller utanför ramen för denna artikel. Forskningsfinansiärerna uttrycker ingen åsikt om var fulltextmaterialet publiceras, så länge det är gratis och åtkomligt via Internet. Det är fram för allt artiklar och konferensbidrag som är i fokus för Open Access, något man kan reflektera över. I de fall en tidsgräns anges inom vilken Open Access-publicering ska ha skett är det 6 eller 12 månader som gäller, något som sannolikt är en avspegling av de tidskrav olika tidskrifter ställer. KAW sticker ut med sin jämförelsevis knapphändiga beskrivning av sin Open Access-policy. Den information som verkar vara tillgänglig, i alla fall för allmänheten, är informationen på KAWs webbplats som är relativt kortfattad och där ingen motivering av kraven finns. Förmodligen avspeglar detta det faktum att privata organisationer inte har samma krav på sig på transparens, att vara öppna med vilka beslut man fattar och varför. Samtliga tre lärosäten lyfter fram det faktum att just Vetenskapsrådet kräver publicering i Open Access, något som visar vilken betydelsefull finansiär Vetenskapsrådet är. Borgman (2007, s. 102) skriver avseende Open Access att While the institutional commitment is strong, especially in Europe (Berlin Declaration 2003; Harnad 2005c), success depends on the effort of individual authors. I rapporten Kartläggning av högskolans elektroniska publicering och rekommendationer för nationell samverkan (2008, s. 5) framgår att det är en stor utmaning för SUHFs medlemmar att internt marknadsföra och förankra arbetet med de digitala öppna arkiven. Att problemet kvarstår framgår av rapporten Open access vid svenska lärosäten en enkätunderökning (2011, s. 23). Rimligtvis kommer de stora forskningsfinansiärernas krav på Open Access att underlätta detta arbete efter hand eftersom externa medel utgör en viktig del av forskningsfinansieringen. Bedömningen är att forskningsfinansiärernas krav därför kommer att bli en starkare drivkraft för de enskilda forskarna att, på ett eller annat sätt, publicera i Open Access än vad de enskilda lärosätenas policyer varit hittills. Borgman (2007) skriver att forskningsfinansiärer har mer makt än de flesta andra aktörer inom det vetenskapliga kommunikationssystemet (s. 241). Samtidigt är forskningsfinansiärerna försiktiga med att ställa för höga krav vid tilldelning av anslag eftersom det finns många aktörer vars intressen måste balanseras (s. 241). Formas tydliggör detta genom att på sin webb skriva Nu finns också förutsättningarna på universiteten och högskolorna att följa intentionerna i Berlindeklarationen och det har resulterat i dagens beslut (Fri tillgång till forskningsresultat finansierade av Formas genom Open Access,
9 ). Att ett beslut om policy för Open Access innebär en balansgång mellan olika intressen framgår även av beslutshandlingarna från Chalmers och Vetenskapsrådet. Besluten om krav på Open Access fattas i ett sammanhang där aktörer som enskilda forskare, enskilda lärosäten, lärosätenas bibliotek, finansiärer, publicister, övriga organisationer/sammanslutningar (t.ex. KB och SUHF) och politiker har olika och ibland motstående intressen. Det intresse som förenar är forskningen som på olika sätt, i större eller mindre omfattning, är de ingående aktörernas leverbröd. I samband med att ett beslut om policy för Open Access fattas, oavsett om man är lärosäte eller forskningsfinansiär, gäller det att hitta balansen mellan att driva på det man bedömer som rätt och riktigt, och samtidigt inte införa för stor obalans i systemet så att forskningen, eller man själv som aktör, tar skada. En sådan obalans vore t.ex. att idag ställa strikta krav på omedelbar publicering i Open Accesstidskrifter och därmed utesluta publicering i prestigefyllda tidskrifter som ger både forskare, lärosäten och Sverige status inom forskningssamhället. Balansen är dock inte statisk. Var balansen ligger om några år går inte att förutsäga. Källförteckning Berlin Declaration (2003). [ ] Berlin Process: signatories. [ ] Blekingen tekniska högskola ( ). Beslut R066/7. Ärende: Open Access. Borgman, Christine L. (2007). Scholarship in the digital age: Information, Infrastructure, and the Internet. Cambridge, MA: MIT Press. Chalmers tekniska högskola ( ). Diarienummer C 2007/1118. Ärende: Beslut om införande av en Open Access-policy på Chalmers Chalmers tekniska högskola ( ). Diarienummer C 2007/1118. Ärende: Komplettering till beslut av den 1/ om införande av en Open Access-policy på Chalmers. Chalmers årsberättelse (2010). Fri tillgång till forskningsresultat finansierade av Formas genom Open Access ( ). Pressmeddelande från Formas. Formas ( ). Protokoll nr 17. Ärende 16: Förslag till nya villkor för bidrag rörande fri tillgång till offentligt stödd forskning (Open Access) Formas ( ). E-postmeddelande till författaren avseende policy om Open Access.
10 Forskningsområden ( ). Blekinge tekniska högskola. Frågor och svar: Chalmers Open Access policy. Kartläggning av högskolans elektroniska publicering och rekommendationer för nationell samverkan: Återrapportering till SUHF:s Forum för bibliotekschefer (2008). Arbetsgruppen för högskolans elektroniska publicering på uppdrag av SUHF:s Forum för bibliotekschefer. [ ] Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ( ). E-postmeddelande till författaren avseende policy om Open Access. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse ( ). E-postmeddelande till författaren avseende policy om Open Access. Krav från forskningsfinansiärer ( ). Kungliga biblioteket. Länksamling: finansiering för forskning och utveckling ( ). Blekinge tekniska högskola. Malmö högskola ( ). Dnr Mahr /598. Open Access-policy för Malmö högskola. Open Access FAQ ( ). Malmö högskola. Om forskning vid Malmö högskola ( ). Malmö högskola. Open access vid svenska lärosäten: en enkätundersökning (2011). Kungliga biblioteket. Arbetsgruppen för information och rådgivning inom kungliga bibliotekets utvecklingsprogram för OpenAccess.se. Rekommendationer med anledning av undertecknande av Berlin Declaration on Open Access to Knowledge in the Science and Humanities (2008). Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF). ebff448eb023.aspx [ ] Svensk forskning: större forskningsfinansiärer (2009). Forskning.se, den svenska forskningsportalen.
11 [ ] Vad är Open Access? ( ). Blekinge tekniska högskola. Vanligaste bidragsgivare ( ). Malmö högskola. Vetenskapsrådet kräver fri tillgång till forskningsresultat ( ). Pressmeddelande från Vetenskapsrådet. psradetkraverfritillgangtillforskningsresultat.5.227c330c123c73dc html [ ] Vetenskapsrådet ( ). Styrelsen protokoll nr Ärende 12: Införande av villkor om Open Access för bidrag från Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet ( ). Protokoll nr Ärende 11: Open Access. Willinsky, John (2006). The Access Principle: The Case for Open Access to Research and Scholarship. Cambridge, MA: MIT Press Ändamål och utdelningspolicy. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. [ ]
Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet
Open Access-policy för vetenskaplig publicering vid Umeå universitet Fastställd av rektor 2011-12-20 Dnr: UmU 500-2855-11 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy 2012-01-01
Läs merOm open access och nya publiceringsvägar
Om open access och nya publiceringsvägar Open Access Week vid KTH, 27 oktober 2011 Aina Svensson, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Sidnummer Varför open access? Fler kan få tillgång
Läs merOpen Access perspektiv från ett lärosätes ledning. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola Prorektor/vice VD Chalmers -1107
Open Access perspektiv från ett lärosätes ledning Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola 1108- Prorektor/vice VD Chalmers -1107 Bakgrund Forskningsfältens traditionella publiceringsmönster Berlindeklarationen
Läs merOpenAccess.se aktuella frågor
OpenAccess.se aktuella frågor Mötesplats OA, 14-15 mars 2012, Norrköping Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se 1 OpenAccess.se nystart 2010 Nystart efter internationell utvärdering
Läs merOpen access ett nationellt perspektiv
Open access ett nationellt perspektiv SFIS Höstkonferens, Borås 8 november 2012 Aina Svensson, OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access? Fri tillgång till
Läs merOpen Access i Sverige
Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv
Läs merForskningsfinansiärer och Open Access mandat
Forskningsfinansiärer och Open Access mandat En rapport från projektet Upphovsrätt i en ny publiceringsmiljö Biblioteksdirektionen vid Lunds universitet Detta dokument syftar till att klargöra juridiska/avtalsrättsliga
Läs mer- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010
Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek
Läs merOpen Access-policy på Chalmers
Open Access-policy på Chalmers Mötesplats OA 2010 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek Chalmers verksamhet och publicering Rektorsbeslut om Open Access-policy i januari 2010 Bakgrund & förutsättningar Policyns
Läs merOpen access vid svenska lärosäten
Open access vid svenska lärosäten Open access-krav dialog mellan forskningsfinansiärer och lärosäten, 12 oktober 2011 Aina Svensson Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Arbetsgruppen
Läs merEn databas över förlagens policies
1 av 7 Högskolebiblioteket i Halmstad Sherpa/RomEO manual En databas över förlagens policies Innehållsförteckning 1. Vad innebär parallellpublicering? (sid.2) 2. Sherpa/RoMEO begrepp och färger (sid.2)
Läs merHandledning Sherpa/RoMEO
Handledning Sherpa/RoMEO 1. När får jag lov att göra min artikel fritt tillgänglig?... 2 2. Förklaring av ord & begrepp i Sherpa/RoMEO... 3 Pre-print... 3 Restrictions (restriktioner)... 3 Post-print...
Läs merOpen access från varför till hur
Open access från varför till hur Grönt och guld, gratis och fritt Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se Nationell samverkan, Kungliga biblioteket Open Access Week 2012, Stockholms universitet
Läs merOpen access.se underlag för styrgrupp den 16 september
Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta
Läs merEn bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.
En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merLUP = Mer pengar till forskning?
LUP = Mer pengar till forskning? LUP är som livet... Tomt och innehållslöst,... om man inte fyller det med något! Vad finns i LUP? Hänvisningar och fulltexter till: Tidskriftsartiklar Konferensbidrag»
Läs merEtiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor
SP 2010:1 Dnr 09/044 Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor Fastställda av SUHF:s styrelse den 14 december 2010 Inledning För att främja en gemensam
Läs merHandledning för publicering av avhandlingar och andra vetenskapliga publikationer i DiVA
Handledning för publicering av avhandlingar och andra vetenskapliga publikationer i DiVA Innehållsförteckning Instruktion för att lägga in din avhandling i DiVA... 2 Publicera avhandlingen... 2 Publicering
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merPolicy för vetenskaplig publicering
STYRDOKUMENT Dokumenttyp: Policy Ärendenummer: HIG-STYR 2018/51 Samlingsnummer: HIG-STYR 2016/10 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2013-06-17 Reviderad: 2018-04-27 Giltighetstid: Tillsvidare Policy för
Läs merOA-idealet på väg att bli norm för god publicering
OA-idealet på väg att bli norm för god publicering Seminariet Open Access Open Science Göteborg 5 november 2009 För tre och ett halvt år sedan, i maj För tre och ett halvt år sedan, i maj lanserades GU:s
Läs merBibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering
Bibliotek & IKT, Medicinska Fakulteten, Lunds universitet Bibliofil - ett verktyg som underlättar parallellpublicering Yvonne Hultman Özek Aprile Clark Bo Nilsson Doktorander, forskare och lärare 900 doktorander
Läs merOpen access och nya publiceringsvägar
Open access och nya publiceringsvägar Publicera och bli räknad med! Högskolan i Gävle 9 maj 2012 Aina Svensson OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access?
Läs merSammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.
Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan
Läs meren introduktion till den svenska högskolan 11
Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står
Läs merForskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.
Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med
Läs merOpen access för nordiska humanister och rättsvetare
Open access för nordiska humanister och rättsvetare 2010-03-23 Utarbetat med stöd av KB:s utvecklingsprogram OpenAccess.se Karolina Lindh och Gunilla Wiklund, 2010 http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/2.5/se/
Läs merRegistrera forskningspublikation i DiVA
Registrera forskningspublikation i DiVA Om möjligt, importera uppgifter från en databas istället för att registrera manuellt. Det går att importera från många olika databaser. Se manual om att importera
Läs merAntagningsordning GIH
Diarienummer: 40-355/11 Datum: 2013-12-05 Beslutad av HS 2013-12-05 Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08 402 22 00 Fax 08 402 22 80 www.gih.se info@gih.se 2(12)
Läs merOPEN ACCESS. den ideala formen för vetenskaplig publicering. Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016
OPEN ACCESS den ideala formen för vetenskaplig publicering Bibliotek- och informationsvetenskapsprogrammet Umeå 7 november 2016 Open access (OA) literature is digital, online, free of charge, and free
Läs merOpen Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011
Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2
Läs merForskning/Utbildning 2015
Familjen Kamprads stiftelse Familjen Kamprads stiftelse har till ändamål att stödja, stimulera och belöna utbildning och vetenskaplig forskning på ett sådant sätt att entreprenörskap, miljö, kompetens,
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merKB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1
KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande
Läs merUtlysning: Medfinansiering EU-projekt
EM4000 W-4.0, 2010-11-17 2016-04-26 1 (7) Utlysning: Medfinansiering EU-projekt Energimyndigheten utlyser 2 miljoner kronor för medfinansiering EUprojekt. I denna utlysning välkomnas projektförslag för
Läs merVetenskaplig publicering
Seminarium anordnat av fakultetsrådet och fakultetsklubben vid Chalmers 2009-04-29. Vetenskaplig publicering Nya möjligheter för nätpublicering och granskning De vetenskapliga tidskrifterna har hundraåriga
Läs merSynergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:
Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition
Läs merRegistrera/publicera i DiVA
Registrera/publicera i DiVA Du kan importera referenser från många olika databaser (t ex Web of Science, PubMed, Libris, EndNote) till DiVA istället för att registrera uppgifterna manuellt. För instruktioner
Läs merStudentuppsatser/Examensarbeten registreras men fulltextpublicering sker frivilligt.
Vem får registrera poster i DiVA Alla forskare och anställda vid Karlstads universitet bör registrera sina vetenskapliga publikationer i DIVA. Även tidigare anställda, t.ex. professor emeritus, som arvoderas
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merForskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren
Forskningsfinansiärers perspektiv på open access - problem och möjligheter? Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Britta Lövgren Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Fristående stiftelse vars ändamål är
Läs merElektronisk publicering. Registrering och inskickande av pdf-filer på Luleå tekniska universitets webbsida. http://epubl.ltu.se
Elektronisk publicering Registrering och inskickande av pdf-filer på Luleå tekniska universitets webbsida http://epubl.ltu.se Klicka här Välj rätt formulär Fyll i formuläret! Hjälptexter finns bakom varje
Läs merOpen Access på Chalmers. SFIS höstkonferens 2012
Open Access på Chalmers SFIS höstkonferens 2012 Kort om Chalmers Två campus - Johanneberg och Lindholmen C:a 1800 lärare och forskare C:a 1100 forskarstuderande C:a 12000 studenter 17 institutioner En
Läs merArbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag
ARBETSORDNING Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktiges 134 2015-09-22 1(3) Beteckning KST 2015/000274-003 Författningssamling MBLAFS 2015:22 Arbetsordning för beredning av motioner och medborgarförslag Motioner
Läs merOpen access till artiklar 2018 Årlig uppföljning av öppen tillgång till artiklar registrerade i DiVA
Rapport Open access till artiklar 2018 Årlig uppföljning av öppen tillgång till artiklar registrerade i DiVA Författare: Ida Ahlström, Lynn Rudholm Avdelning: Universitetsbiblioteket Datum: 2019-06-20
Läs merFöreskrifter för examensarbete på civilingenjörs-, arkitekt- och masterprogram
C 2014-1392 Process 1.4 Leda utbildning. Föreskrifter för examensarbete på civilingenjörs-, arkitekt- och masterprogram 2009-02-13 Dnr: C2008/111 2014-10-13 Revidering med omformulering till aktiva lärandemål
Läs merHÖG 16 - Forskningsprojekt
Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 16 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion
Läs merSkriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10
Skriva, presentera och opponera uppsats på läkarprogrammet Examensarbete termin 10 Maria Björklund (Bibliotek & IKT) & Fredrik von Wowern (Kursansvariga termin 10), reviderad 2014-06-30 Introduktion till
Läs merForskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor
Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden
Läs merYttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter
Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens
Läs merExpertkompetens för innovation 15 steg 1
Sida 1 (9) UTLYSNING Expertkompetens för innovation 15 steg 1 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av utveckling av näringslivsinriktade utbildningar
Läs merRapport om open accesspublicering hos fem forskningsfinansiärer:
Rapport om open accesspublicering hos fem forskningsfinansiärer: Formas, Forte, Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet och Östersjöstiftelsen April 2017 1 av 15 Inledning Öppen tillgång (open access)
Läs merYttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)
1 (5) YTTRANDE 2015-10-08 Dnr SU FV-1.1.3-2258-15 Handläggare: Anna-Karin Orsmark Hermansson Utredare Planeringsavdelningen Miljö- och energidepartementet Yttrande avseende slutbetänkandet Vägar till ett
Läs merSkatteNytt, skrivregler
SkatteNytt, skrivregler ISSN: 0346-1254 Utgivning: 10 häften per år, varav två dubbelhäften Ämne: Skatterätt, redovisningsrätt, finansrätt, skatteekonomi Förlag: Skattenytt Förlags AB c/o eddy.se ab Box
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merEU:s krav på open access
EU:s krav på open access Dialogmöte om open access-krav, VR 111012 Jan Hagerlid, samordnare för OpenAccess.se, avd f nationell samverkan, KB Open access inom EU - bakgrund EU-rapport om den vetenskapliga
Läs merLikabehandlingsarbete
Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merVetenskapsrådets jämställdhetsstrategi
Styrelsen Bilaga 2 Vetenskapsrådets jämställdhetsstrategi Mål för Vetenskapsrådets jämställdhetsarbete Vetenskapsrådet ska, enligt instruktionen, främja jämställdheten inom sitt verksamhetsområde. Strategin
Läs merRutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
1 Josefin Fernius 2018-12-04 Forskningskoordinator Grants Office, LiU Rutiner och tidsplan för nominering till Knut och Alice Wallenberg Stiftelse: Forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential. KAWs
Läs mer3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN
3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att
Läs merERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU
ERFARENHETER FRÅN EN FORSKNINGSFINANSIÄR, STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND BRITTA LÖVGREN, RJ OCH CHRISTER LAGVIK, UU 1 STIFTELSEN RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND (RJ) Fristående stiftelse som stödjer humanistisk
Läs merPostadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-03-25 Dnr 137-2014 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Åklagarkammaren i Luleå 1. SAMMANFATTNING Nämnden konstaterar att det har funnits allvarliga
Läs merEn sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011.
En sammanställning av forskningsfinansiärer och deras stöd till företagsekonomer åren 2010 och 2011. av Katarina Zambrell Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet September 2012 På uppdrag av Föreningen Företagsekonomi
Läs merHanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 2015
Ulf Nilsson Forskningsrådgivare HANTERINGSORDNING FÖR PROJEKTANSÖKNINGAR TILL KNUT OCH ALICE WALLENBERGS STIFTELSE 1 / 5-04-11 Dnr F /40 Hanteringsordning för projektansökningar till Knut och Alice Wallenbergs
Läs merUppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751
Läs merTillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag
Beslut 1(5) Datum 2012-03-28 Diarienummer 1363-4046/2011 N.N. Eskilstuna kommun 631 86 ESKILSTUNA Tillsyn enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag Slutsatser Boverket anser inte att handläggningstiden
Läs merHitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se
Hitta en vetenskaplig artikel i CINAHL på mdh.se www.mdh.se Gå till högskolebibliotekets sidor. Välj länken Databaser. Fortsätt via länken Databaser efter ämnesområde. Välj Vårdvetenskap, medicin mm.
Läs merPostadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703
Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-09-11 Dnr 156-2014 Granskning av tre inhämtningsärenden vid Polismyndigheten Dalarna 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har
Läs merPrenumerera och publicera två sidor av samma mynt?
Prenumerera och publicera två sidor av samma mynt? Ulf Kronman, samordnare för programmet OpenAccess.se Anna Lundén, samordnare BIBSAM-konsortiet Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access, Göteborg 2013-04-17
Läs merVåra strategiska satsningar 2015-2017
Våra strategiska satsningar 2015-2017 För kommande verksamhetsperiod har högskolan avsatt strategiska medel motsvarande cirka 12 mnkr/år. Rektors ledningsråd kom den 26 augusti 2014 fram till prioriterade
Läs merDigital strategi 2016-2018
1 Digital strategi 2016-2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2016-02-17 Diarienummer: 2015/55 Handläggare/författare: Sara Skyttner, webbstrateg 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Syfte...
Läs mer1(6) 2010-03-02. Närvarande Ledamöter: Lars Bondemark Professor, dekanus, ordförande. Övriga: Catarina Christiansson Sekreterare
1(6) Forsknings/forskarutbildningsnämnden Närvarande Ledamöter: Lars Bondemark Professor, dekanus, ordförande Bengt Götrick Univ.adjunkt Thomas List Professor Maria Pigg Forskarstuderande Gunnel Svensäter
Läs merDeltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB
1 2004-12-09 Protokoll nr 37 Svenska PEFC Ek. för. Tid: 2004-12-08 Plats: LRF Skogsägarnas kontor, Stockholm Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall,
Läs merK2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier
Läs merPolisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet
Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet Box 1386 111 93 Stockholm Tel 08-401 87 00 info@bra.se Regeringens uppdrag till Brå 2013 Kartlägga polisanmälda hot och kränkningar riktade
Läs merStatligt LOK-stöd från 2014
Statligt LOK-stöd från 2014 Förändringar Nedan följer en sammanställning av förändringarna i de nya statliga LOK-stödsföreskrifterna jämfört med de gamla. Gamla (till 31 dec 2013) Nya (från 1 jan 2014)
Läs merNaturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012
S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för
Läs merInformation till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter
Information till sökande av stöd till elektroniskt publicerade och distribuerade tidskrifter, så kallade nättidskrifter Denna information syftar till att ge den sökande en allmän orientering av bidraget.
Läs merKLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050
KLIMATSMART JÖNKÖPINGS LÄN + PLUSENERGILÄN 2050 Kommunikationshandbok version 1.0. 2011 HANDBOKEN I kommunikationshandboken framgår vem som får använda Jönköpings läns Klimat- och energistrategis logotyp
Läs merMinnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08
1(7) Biblioteksrådet Minnesanteckningar från möte med Biblioteksrådet (BIR) 2013-05-08 Närvarande: Lena Andersson-Eklund, vicerektor (ordf.) Martin Melkersson, Universitetsdirektör Snorre Rufelt, Biblioteket
Läs merHur gör jag med dokumenten?
Hur gör jag med dokumenten? Registrering och hantering av allmänna handlingar HÄRNÖSANDS KOMMUN October 8, 2015 1. Därför ska allmänna handlingar registreras... 2 1.1 Härnösands kommuns IT-stöd för dokument-
Läs merFJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL
Programdirektiv - Användardelen 1 2013-03-28 Dnr 59/13 FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL STÖD TILL ÖKAD ANVÄNDNING AV TEKNIK OCH METODER INOM DET NATIONELLA FJÄRRANALYSPROGRAMMET PERIODEN 2014-01-01 TILL
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merArtiklar via UB:s sö ktja nst
1 Artiklar via UB:s sö ktja nst UBs startsida har fått ett nytt utseende. I centrum finns nu UBs söktjänst. Istället för tre sökrutor möts du nu som användare av en sökruta där det är meningen att du kan
Läs merOpen access och innovation
Open access och innovation Innovation by Collaboration 180918 Jonas Gilbert, bibliotekschef Södertörns högskola jonas.gilbert@sh.se Upplägg Några milstolpar kring utvecklingen av open access. (En intressant
Läs merANSÖKNINGSOMGÅNG. Pengar att söka inom programmet Främja kvinnors företagande. Projektmedel för pilotprojekt. näringarna i gles- och landsbygd
ANSÖKNINGSOMGÅNG Pengar att söka inom programmet Främja kvinnors företagande Projektmedel för pilotprojekt inom de gröna näringarna i gles- och landsbygd Ansökningar tas emot löpande fram till 16/9 2010
Läs merNU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell
Läs mer2.2 Examina Högskoleexamina med år, ämne, plats. Kopia av bevis endast avseende högsta examen bifogas. Docentkompetens. Kopia av bevis bifogas.
BESLUT 2011-03-14 Dnr SU 601-0358-11 Handläggare: Ann-Charlotte Östblom Personalspecialist Personalavdelningen Mall för ansökan om anställning som lärare vid Stockholms universitet. Gäller även ansökan
Läs merÄndring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merOpen access vid svenska lärosäten - en enkätundersökning. Aina Svensson, OpenAccess.se Nationell samverkan, Kungliga biblioteket
Open access vid svenska lärosäten - en enkätundersökning Aina Svensson, OpenAccess.se Nationell samverkan, Kungliga biblioteket September 2011 Följande rapport är en sammanställning av resultat från en
Läs merRemissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Läs merPOLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION
POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut
Läs merGenusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios?
Anne-Marie Morhed Genusforskning och politik en nödvändig eller olycklig symbios? Idag kan vi betrakta genusforskningens genombrott med viss historisk distans. I Sverige har den funnits både som studieinriktning
Läs merInstruktion för individuell studieplan för doktorand antagen vid Högskolan Dalarna
Instruktion för individuell studieplan för doktorand antagen vid Högskolan Dalarna Beslut: FUN 2013-03-12 Revidering: 2015-03-17 Dnr: DUC 2013/723/10 Gäller fr.o.m. 2013-03-12 Ansvarig för uppdatering:
Läs merYttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)
2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning
Läs merAnställning efter avgång med ålderspension. Fastställd av rektor 2016-04-12 Dnr: FS 1.1-530-16
Anställning efter avgång med ålderspension Fastställd av rektor 2016-04-12 Dnr: FS 1.1-530-16 Denna regel ersätter tidigare fastställt beslut av rektor, dnr FS 1.1.2-135-14 Typ av dokument: Beslutad av:
Läs merGranskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning
SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-11-18 Dnr 2144-2014 Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning 1. SAMMANFATTNING
Läs mer