SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden (13) Plats och tid Kommunhuset, KS-salen, klockan Vissa personuppgifter kan vara raderade p g a gällande lag Beslutande Christina Aspenryd (S), ordförande Inga-Britt Helgesson (S) Roland Svangren (S) Sari Andersen (S) Marijo Edlund (S) Lisbeth Wallman (S) Inga-Lena Strömberg (V) Göran Persson(M) Anna Lundberg (FP) Göran Lindén (M) Tommy Engström (KD) Övriga deltagande Ersättarna; Mattias Bark (S), Lamiaa Yousef Hassi (S) samt sekreterare Nina Skånberg, skolchef Lena Millberg, områdeschefen för förskolan Thomas Barrögård-Fahlquist 29, ekonom Åsa Höjer 29. Närvarorätt Utses att justera Barn- och utbildningsnämnden beslutar att medge närvarorätt för samtliga närvarande. Anna Lundberg (FP) Justeringens plats och tid Kommunhuset den 25 april 2014 klockan Underskrifter Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande Nina Skånberg Christina Aspenryd (S) Anna Lundberg (FP) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och Barn- och utbildningsnämnden Anslaget uppsättes Anslaget nedtages Förvaringsplats för protokollet Underskrift Nämndkansliet. Nina Skånberg

2 Barn- och utbildningsnämnden (13) BUN 29 Informationer Information om placeringar i förskolan Dnr 6/14 Områdeschefen för förskolan Thomas Barrögård-Fahlquist informerar om utgångsläget för förskolans platsplanering inför hösten Ekonomiskt resultat efter mars 2014 Dnr 37/14 Ekonom Åsa Höjer informerar om ekonomiskt resultat. Barn- och utbildningsnämnden uppvisar efter mars totalt ett nettoresultat på 24,7. Motsvarande resultat år 2013 var 27,7 %. Information av skolchefen Dnr 6/14 Skolchefen ger aktuell information från nämndens verksamhetsområden: Med anledning av att det är val i år, ser budgetprocessen annorlunda ut. Kommunfullmäktige kommer inte att fastställa ramar för budgeten i juni utan ramarna kommer att fastställas efter att valresultatet är klart och den nya sammansättningen i kommunfullmäktige har tillträtt. Samverkansavtal med Västerås stad gällande gymnasieutbildningar kommer inom snar framtid att färdigställas och undertecknas. Man har fortfarande inga nya besked från Skolverket gällande Naturbruksprogrammet avseende läsåret 2014/2015.

3 Barn- och utbildningsnämnden (13) BUN 30 Motion av Richard Andersson (V) och Reijo Tarkka (V) gällande införande av "tvålärarsystem" i Hallstahammars kommunala högstadieskolor - för yttrande till kommunstyrelsen Dnr 64/13 Vid fullmäktiges sammanträde den 25 mar väckte Richard Andersson (V) och Reijo Tarkka (V) motion om införande av "tvålärarsystem" i Hallstahammars kommunala högstadieskolor. De skriver: I kommunens visionsmål står det att läsa att Hallstahammars skolor skall tillhöra de bästa i landet och att målet är att ha hundraprocentig måluppfyllelse så att samtliga elever efter att ha gått ut år nio i grundskolan skall komma in på sina gymnasieval. Som ett led i att på sikt lyckas uppfylla dessa mål och för att göra en extra satsning på skolan vill Vänsterpartiet Hallstahammar att kommunen utreder och ser över förutsättningarna (organisatoriskt och ekonomiskt) till att införa ett tvålärarsystem med två lärare i varje klassrum på kommunens högstadieskolor. Andra kommuner i landet har redan satsat på och infört ett tvålärarsystem på sina högstadieskolor, exempelvis i ämnet matematik, med höga kunskapsresultat som följd. Därför yrkar Vänsterpartiet Hallstahammar: Att fullmäktige beslutar att uppdra till lämplig förvaltning att utreda möjligheterna till att införa tvålärarsystem på Hallstahammars kommuns högstadieskolor samt återkomma med förslag till beslut till lämplig nämnd under året Kommunstyrelsen har remitterat motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Förvaltningen redogör i skrivelse den 4 mars 2014 bla att grundskolan har etablerat ett resurstilldelningssystem som bygger på elevantal, årskurser, skolans storlek, andel barn med annat hemspråk, andel barn med särskilda behov osv. Hallstahammar jämför sig hela tiden med resurstilldelningen i riket, länet och likartade kommuner. Enligt senaste officiella uppgifterna (2012) från Statistiska centralbyrån (SCB) och Skolverket har kommunen fortfarande något högre lärartäthet i jämförelse med kommungruppen och riket. Utifrån de budget ramar som kommunfullmäktige fastställt beslutar nämnden om budget. I budgetet finner man fördelning av personalresurser för kommande läsår, därefter är det rektor som beslutar om respektive skolas organisation

4 Barn- och utbildningsnämnden (13) Forts BUN 30 beträffande elevgruppers storlek och lärarresurs. Rektors rätt och skyldighet att organisera sin skola är tydligt markerat i skollagen. Vidare anförs att Rent teoretiskt utifrån nuvarande resurstilldelning är det möjligt för rektor att dubblera lärarna i några ämnen, inte renodlat i alla ämnen, men till priset av större elevgrupper och färre kringresurser. Det gäller Lindboskolan som har ett elevunderlag runt 450. Tvålärarsystem är mer komplicerat på Tunboskolan pga det begränsade elev/lärarunderlaget. Rektor kan organisera för två lärare i klassrummet ibland i vissa ämnen i linje med ökad samverkan mellan lärarna. Om motionärerna önskar att de ekonomiska ramarna ska utökas för införande av tvålärarsystem i alla ämnen på högstadiet kan man beräkna att arbetsgivarens årskostnad för en lärare är c:a kr. Vilken utökning det skulle innebära ska då beaktas utifrån vilka andra kringresurser skolan är beredd att avstå ifrån t.ex. specialpedagoger, speciallärare, stöd till nyanlända, särskild undervisningsgrupp. Inför varje läsår görs en seriös avvägning på varje skola hur befintliga lärarresurser ska nyttjas och hur elevgrupper/klasser ska organiseras. Flera av kommunens skolor är dock små och då är valmöjligheterna begränsade. I dagsläget med nuvarande elevunderlag och lärarresurser är det endast Lindboskolan som kan överväga att införa tvålärarsystem i några enstaka ämnen, med följd att minska övriga resurser och/eller utöka elevgrupperna. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 april Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå fullmäktige att bifalla motion gällande införande av "tvålärarsystem" i Hallstahammars kommunala högstadieskolor och att barn- och utbildningsnämnden ytterligare ska utreda frågan. Exp: Kommunstyrelsen

5 Barn- och utbildningsnämnden (13) BUN 31 Motion av Roy Cederbäck (KD), Daniel Enblom (KD) och Carina Byhlin (KD) gällande möjligheten att ge alla låg- och mellanstadieelever i Hallstahammar daglig fysisk aktivitet - för yttrande kommunstyrelsen Dnr 65/13 Vid fullmäktiges sammanträde den 25 mar väckte Roy Cederbäck (KD), Daniel Enblom (KD) och Carina Byhlin (KD) motion om möjligheten att ge alla låg- och mellanstadieelever i Hallstahammar daglig fysisk aktivitet. De skriver: Familjen och skolan har det stora ansvaret att förbereda våra barn och unga för framtidens krav. Genom att ge dagens barn och unga kunskap inom hälsa och dess många fördelar samt att skapa positiva motionsvanor ökas deras chanser att leva att hälsosamt liv med en större livskvalité. Att många barn och ungdomar rör sig för lite och har dåliga kostvanor diskuteras mycket. Men trots det går det åt fel håll, inte bara i Sverige utan i många andra länder. Övervikt blir ett allt större problem. Barn och unga blir allt överviktiga och allt mindre fysiskt aktiva och samtidigt har efterfrågan på fetmaoperationer bland vuxna ökat drastiskt de senaste åren. Enligt en studie gjord på Huddinge sjukhus har andelen barn som är överviktiga i åldrarna 6-10 år ökat från 8,2 till 23,7% i Stockholms län under senare tid. Undersökningen visar även att den tid barnen ägnar sig åt fysisk aktivitet har minskat med hela 15 % de senaste två åren. Det har visat sig att goda upplevelser av idrott och motion under barndomen har stor inverkan på personens benägenhet att röra på sig och vara fysiskt aktiv även senare i denne persons liv. De motionsvanor som barn och ungdomar har påverkar dels deras nuvarande hälsa och även deras hälsa i framtiden. (Riksidrottsförbundet, 2009). Skolan är en miljö där barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid. Skolan har därmed stor möjlighet, såväl som ett ansvar, att motverka denna negativa hälsotrend som verkar ha slagit rot. En fråga är hur barnets tre viktigaste sociala miljöer; familjen, skolan och fritidsverksamheterna samverkar idag? Kan det bli bättre om dessa möts oftare och talar om hur skapa bättre förutsättningar för barnen. Vi behöver förutsättningar för hälsa i ett livslångt perspektiv. Den ideella kraften, framför allt idrottsrörelsen, har en fantastiskt stor möjlighet att bli en drivande och utvecklande faktor som kan stödja och samarbeta med morgondagens skola. Men då måste dagens idrottsrörelse förstå att det inte enbart handlar om elitverksamhet, utan i väldigt hög grad om förmågan att erbjuda alla människor i samhället möjlighet till fysisk aktivitet. Det krävs ett stort nytänkande inom idrotten som annars riskerar att tappa många barn och ungdomar. En nytänkande idrottsrörelse har en möjlighet att tillsammans med skola och andra organisationer bli en drivande kraft i samhället.

6 Barn- och utbildningsnämnden (13) Vissa personuppgifter kan vara raderade p g a gällande lag Forts BUN 31 XXX, finländsk professor emeritus i fysiologi, är en av de ledande experterna inom forskningen kring inlärning och fysisk aktivitet. Han hävdar: Vill du ha klokare ungar ska du skicka dem till idrottsplatsen. Det är en väl dokumenterad sanning att fysisk aktivitet underlättar inlärningen hos både barn och vuxna. Det finns skolor som bedriver hälsoarbetet på ett föredömligt sätt. Ett exempel är den så kallade Bunkeflomodellen som startade 1999 på Ängslättskolan i Bunkeflostrand utanför Malmö. Bunkefloprojektet startade 1999 och är ett samverkansprojekt mellan skola, idrottsföreningar och forskning. Schemalagd fysisk aktivitet infördes varje skoldag. Syftet med projektet är att hälsan ska stå i centrum och Bunkefloprojektet arbetar efter WHO:s modell om Hälsofrämjande skola. Vilket innebär att hälsan är medelpunkten i skolans vardag skolan ska fungera som en stödjande och hälsofrämjande miljö för lärande. Bunkeflomodellen menar att skolans ansvar är att förbereda dagens unga för framtiden och få kunskap, vanor och en bra attityd till hälsa. En annan avhandling gjord i samarbete med Bunkefloprojektet visade att det går att påverka barns motoriska utveckling i skolans miljö. Fem timmars idrott i veckan resulterade i att barnen fick bättre balans och koordination. De klarade även av skolarbetet på ett bättre sätt, där bl.a. en förbättrad koncentrationsförmåga märktes. De barn som fick fysisk aktivitet och motorisk träning varje skoldag presterade även bättre resultat på bitar av de nationella proven i matematik och svenska än barnen i jämförelsegruppen. Mot bakgrund av detta föreslår Kristdemokraterna i Hallstahammars kommunfullmäktige Att uppdra till Barn- och utbildningsnämnden att utreda möjligheten att ge alla låg- och mellanstadieelever i Hallstahammar daglig fysisk aktivitet i enlighet med den så kallade Bunkeflomodellen. Förvaltningen anför i skrivelse den 18 mars 2014 att Bunkefloprojektet är ett välkänt begrepp sen länge i skolan. Modellen är inte införd renodlat i kommunens skolor men forskning och propåer från olika håll har uppmanat förskolan och grundskolan att främja barn och ungdomars hälsa t.ex. genom sundare måltider och mer rörelse under skoldagen. Många förskolor och skolor anstränger sig att erbjuda en hälsofrämjande skola. Under vintern har skolan fått ett erbjudande att delta i en pilotstudie om fysisk aktivitet för hälsa och lärande. Tidigare skolöverläkaren i Västerås, XXX, leder studien. Enligt presentationen bygger studien på bl.a. forskningsprojektet som Malmö högskola genomfört utifrån Bunkefloprojektet samt doktorsavhandling från gymnastik- och idrottshögskolan om att minskat stillasittande är lika viktigt som ökad högintensiv motion.

7 Barn- och utbildningsnämnden (13) Forts BUN 31 Flertalet skolor från grundskolans alla stadier samt en del förskolor visade engagemang för att delta vid presentationen av pilotstudien som genomfördes vid förvaltningens verksamhetsträff i början på året. Intresseanmälan är lämnad för deltagande. Studien genomförs med början under kommande läsår. Studiens arbetsnamn är Skolresultat och motion mer fysisk aktivitet för alla elever i Västmanland. Tanken är att verka i det vi redan har inom skoldagen. För F-5 skolor inom den samlade skoldagen med mer rörelse under lektion/rast/fritids etc. Viljeinriktningen är att påverka direkt hälsoeffekt som psykisk hälsa hos barn, fetma och ojämlik hälsa. Studien vill nå alla barn och minska gapet för ojämlik hälsa. Avslutningsvis skriver man att Flertalet grundskolor och flera förskolor har anmält intresse för att delta i pilotstudien Skolresultat och motion mer fysisk aktivitet för alla elever i Västmanland. Studien bygger på forskningsresultat från Bunkefloprojektet. Deltagande förskolor och skolor ska leva under mottot friskade barn presterar bättre i skolan. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 april Barn- och utbildningsnämnden beslutar att som över motion gällande möjligheten att ge alla låg- och mellanstadieelever i Hallstahammar daglig fysisk aktivitet avge yttrande i enlighet med förvaltningens skrivelse den 18 mars 2014 och uttala att man är positivt inställd till deltagande i pilotstudien. Exp: Kommunstyrelsen

8 Barn- och utbildningsnämnden (13) BUN 32 Nämndledamotsärende - Förslag om fysisk aktivitet i grundskolan Dnr 68/12 Anna Lundberg (FP), Petra Schmidt (FP), Rolf Norrman (M) och Håkan Johansson (KD) väckte vid barn- och utbildningsnämnden sammanträde den 24 april ärende om fysisk aktivitet i grundskolan. Man vill att ett försök med daglig fysisk aktivitet på en eller flera skolor i Hallstahammar genomförs. I ärende gällande Motion av Roy Cederbäck (KD), Daniel Enblom (KD) och Carina Byhlin (KD) gällande möjligheten att ge alla låg- och mellanstadieelever i Hallstahammar daglig fysisk aktivitet (barn- och utbildningsnämndens diarienummer 65/13) bemöter förvaltningen i skrivelse den 18 mars 2014 samma frågeställningar som i detta ärende. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 april Barn- och utbildningsnämnden beslutar att besvara förslaget om fysisk aktivitet i grundskolan med hänvisning till förvaltningens skrivelse den 18 mars 2014 samt uttala att man är positivt inställd till deltagande i pilotstudien. Exp: Områdeschefen för grundskolan, Sirkka Nilsson.

9 Barn- och utbildningsnämnden (13) BUN 33 Motion av Richard Andersson (V) och Reijo Tarkka (V) gällande möjligheterna att göra Hallstahammars kommun till en av Sveriges första läxfria skolkommuner med start år för yttrande till kommunstyrelsen Dnr 188/13 Vid fullmäktiges sammanträde den 30 september väckte Richard Andersson (V) och Reijo Tarkka (V) en motion i vilken man anför att Det är dags att tillsammans våga ta in Hallstahammars kommunala grundskolor in i framtiden och se till att Hallstahammars kommun blir en av Sveriges första helt läxfria skolkommuner. Den traditionella hemläxan är sedan länge en gammal förlegad tradition vars syfte verkligen bör diskuteras för att sedan tas bort. Istället är det dags att tänka nytt, omorganisera elevernas skoldag och skapa nya och bättre förutsättningar ute på våra kommunala grundskolor för en bättre individanpassad kunskapsinlärning för eleverna, under deras ordinarie skoldag. All ordinarie undervisning och kunskapsinlärning skall avklaras under den ordinarie skoldagen och när eleverna väl går hem efter en arbetsam skoldag skall eleverna få gå hem till en egen vald fritid. Det är de välutbildade pedagogerna på kommunens skolor som skall ansvara för elevernas kunskapsinlärning, de äger den pedagogiska professionen och det är skolorna och kommunens skolförvaltning som skall se till så att eleverna får det individ anpassade stöd för inlärning de behöver och som de enligt lag har rätt till. Genom att ge ut traditionella hemläxor och på så sett lägga ut ansvaret för elevernas kunskapsinlärning på elevernas föräldrar så ges inte samma förutsättningar för inlärning, då elevernas förutsättningar i hemmet kraftigt varierar och ser helt olika ut. Genom att ta bort hemläxorna skapas bättre förutsättningar till att skapa en mer jämlik skola. Vänsterpartiet Hallstahammar anser dock att det är av stor vikt att betona att pedagogerna i Hallstahammars kommun självklart skall uppmuntra sina elever att ta med sig ämnesmaterial hem om eleverna så behöver, vill och önskar. Elevernas vilja och rätt till att lära får inte och ska inte hämmas. Genom att ta bort den traditionella hemläxan så minskar även stressen både för elever och föräldrar och det kommer även på sikt leda till en minskad arbetsbelastning för kommunens lärarkår, som istället för att skapa och rätta hemläxor får mer tid till planering till innehållsrika och effektiva lektionspass för inlärning under elevernas ordinarie skoldag.

10 Barn- och utbildningsnämnden (13) Forts BUN 33 Därför yrkar Vänsterpartiet Hallstahammar: Att fullmäktige beslutar att uppdra till lämplig förvaltning att utreda möjligheterna till att göra Hallstahammars kommun till en läxfri skolkommun med start 2015, utifrån organisation, ekonomi och vetenskaplig forskning och återkomma med förslag till beslut till barn och utbildningsnämnden under hösten Kommunstyrelsen har remitterat motionen till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 april Anna Lundberg (FP) yrkar att fullmäktige ska föreslås avslå motionen. Sedan propositionsordningen godkänts beslutar nämnden med bifall till arbetsutskottets förslag och med avslag till Anna Lundbergs (FP) yrkande. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå fullmäktige att bifalla motion gällande möjligheterna att göra Hallstahammars kommun till en av Sveriges första läxfria skolkommuner och att barn- och utbildningsnämnden ytterligare ska utreda frågan. Göran Persson(M), Anna Lundberg (FP), Göran Lindén (M) och Tommy Engström (KD) reserverar sig mot beslutet i enlighet med bilaga 1 BUN 33/2014. Exp: Kommunstyrelsen

11 Barn- och utbildningsnämnden (13) BUN 34 Detaljplan för del av Hallstahammar, ELDSBODA - för yttrande till kommunstyrelsen Dnr 58/14 Kommunstyrelsen har skickat förslag till detaljplan för del av Hallstahammar, Eldsboda till barn- och utbildningsnämnden för samråd. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra flerbostadshus i tre våningar på Eldsbodaplan i Hallstahammar. Detta går inte att genomföra med nuvarande detaljplan och en ny detaljplan tas därmed fram för att pröva markens lämplighet. Förvaltningen anför i skrivelse den 3 april 2014 att man inte har något att erinra mot förslaget. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 april Barn- och utbildningsnämnden beslutar att som sitt yttrande över Detaljplan ELDSBODA uttala att man i detaljplanen bör beakta plats för parkering på Eldsbodaområdet. Exp: Kommunstyrelsen

12 Barn- och utbildningsnämnden (13) BUN 35 Underskriftsbemyndigande för barn- och utbildningsnämnden Förslag till nytt underskriftsbemyndigande för barn- och utbildningsnämnden har framarbetats. I underskriftsbemyndigandet anges vilka som har rätt att skriva under dokument för barn- och utbildningsnämndens räkning. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 8 april Barn och utbildningsnämnden beslutar att fastställa underskriftsbemyndigande för barn- och utbildningsnämnden i enlighet med en till ärendet tillhörande bilaga. Exp: Samtliga upptagna i underskriftsbemyndigandet Reglementspärmen

13 Barn- och utbildningsnämnden (13) BUN 36 Redovisning av meddelanden och delegeringsbeslut Följande anmälningar noteras: allmänna ärenden/handlingar enligt anmälningsbilaga daterad delegationsbeslut enligt anmälningsbilaga daterad Arbetsutskottets protokoll daterat Anmälningarna föranleder inget beslut.