UPPDRAG SEGLING. Ett underlag för studiecirkel i klubben Version 2/

Transkript

1 UPPDRAG SEGLING Ett underlag för studiecirkel i klubben Version 2/

2 Inledning Uppdrag Segling är en introduktionskurs för de nya ledarna i klubben, Ja, kursen kan med fördel också genomföras tillsammans med de äldre och lite mer rutinerade. Det finns ju mycket kunskap och erfarenheter att växla över. Den här introduktionskursen är tänkt att kunna genomföras som studiecirkel i klubben och flera av kursmålen är just att skapa vi-tillsammans-känslor. Kunskaper är då många gånger nyckeln för att uppnå dessa känslor. Det kursunderlag du nu håller i handen är en vägledning för dig som kursledare och materialet eller tidsomfånget är heller inte statiskt utan skall ses som ett grundkitt och hjälp för dig att våga sätta igång er studiecirkel i klubben. Lycka till! Svenska Seglarförbundet - 2 -

3 Uppdrag Segling Seglingens grundläggande ledarutbildning - ca 10 tim Arrangeras av klubb eller krets Kursen genomförs med fördel i samarrangemang mellan alla av seglingens (klubbens) ledarkategorier. Hur många träffar eller lektioner som passar bäst organiserar klubben själva. För att utnyttja Uppdrag Segling som meriterande för vidare ledarutbildningar inom ssegelsporten krävs att kunskaperna enligt denna kursplan är uppfyllda. Den övergripande kursplanen Träff 1 Lektion 1-3 Säkerhet SLS 3 tim HLR Utrustning i säkerhetsbåt/följebåt Upptag av medvetslös i båt, Säkerhetsplan Grund i övrig sjukvård (skallskada) Kallt vatten omhändertagande/skydd Träff 2 Lektion 4-6 Motorbåtshantering 3 tim Båtförarutbildning på övningsbana Aktuella motorer inombord/utombord - 4-takt, 2-takt Åtgärd av småfel - Propellerbyte Avslutas med praktiskt prov enligt anvisningar Träff 3 Lektion 7-10 Segling som idrott 1 tim Introduktion i kappseglingssporten Grön kappsegling 3 tim Banans regler Def Kappsegla Def Start, Gå i mål Def Märke Regler 28 och 31 Banläggning Kappseglingens signaler Kappseglingens resultat - 3 -

4 Studiecirklar Lär av andra Lär varandra! Studiecirkeln är en arbetsform som kännetecknas av att en mindre grupp människor, under en längre tid, regelbundet träffas och tillsammans studerar och lär sig något. Studiecirkeln bygger på samtalet mellan deltagarna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser skapar intressanta diskussioner som utvecklar alla i cirkeln. En Guide för cirkelledare har utformats som stöd till dig som är cirkelledare. Guiden finner du på deltagare En studiecirkelgrupp ska bestå av ett lämpligt antal deltagare med hänsyn till ämnet, uppläggning och att alla ska ges möjlighet till ett aktivt deltagande. Ur inlärningssynpunkt är 5-8 deltagare en idealisk gruppstorlek. Däremot kan det vid särskilda fall vara skäl till att ha fler eller färre deltagare i en cirkel. Aktivt inflytande Arbetssättet skall skilja sig i form och innehåll från den traditionella kursformen. Deltagarna skall ha ett aktivt inflytande vid planering och genomförande av studierna. För att säkra kvalitén på cirkeln vill vi oftast att samtliga deltagare skall ha tillgång till studiematerial. Oftast ger studiecirkeln väldigt mycket utbildning och utveckling till en liten kostnad för dem som deltar. Barnkultur Då metodiken i studiecirkeln främst bygger på diskussioner med egna erfarenheter har man kommit överens om att deltagaren skall vara fyllda 13 år. Minimikrav En studiecirkel består av minst tre personer (inklusive cirkelledaren) som under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar söker kunskap. En studietimme motsvarar 45 minuter. Vill du veta mer om hur du startar en studiecirkel ska du kontakta någon av SISU Idrottsutbildarnas duktiga konsulenter. Konsulenterna finns ute på våra 21 distriktskontor och du kontaktar SISU Idrottsutbildarna i den region som din förening finns

5 Träff 1 Lektion 1-3 Säkerhet SLS 3 tim HLR 1,5 tim Säkerhet skapar man i förväg genom att tänka igenom olika händelser, som kan inträffa vid exempelvis en kappsegling. Det gäller att försöka se till att de värsta händelserna inte inträffar. Skulle de uppstå ska vi vara så väl tränade, att vi reder ut situationen. Det blir lättare om vi tänkt igenom hur vi skall agera i ett nödläge. Vi skapar därför en säkerhetsplan en plan för att minimera risken för olyckor. Det är bra om varje klubb utarbetar sin egen säkerhetsplan för seglarskola, regatta, träningsläger. Alla olyckor kan vi inte förutse. Vi måste därför alltid vara beredda på det oförberedda! HLR praktisk/teoretisk kurs i hjärt- lungräddning, 90 min. För mer info: Säkerhet Utrustning för säkerhetsbåt/följebåt Flytväst till alla ombord Länspump, öskar, hink, åror, paddel Ankare med lång lina Förtöjningstampar, bogserlina, hansalina, kniv Mobiltelefon Nödbloss Upptag av medvetslös i båt Upptag av medvetslös i båt En person som ligger i vattnet är ofta illa ute. Nedkylningen i det kalla vattnet gör att det kan bli livshotande efter ett par minuter. Personen kanske har fått en bom i huvudet och trillat ur båten. Dessa händelser kräver att man snabbt kan plocka upp den drabbade i en följebåt. På bilderna här intill ser ni hur man plockar upp en medvetslös person ur vattnet på lättaste sätt. Vi ser på dessa bilder en RIBbåt, men samma teknik går att använda i en plasteka. Denna teknik skall användas, när ni gör det praktiska slutprovet. Först gäller det att skapa sig en överblick. Därefter gäller det att komma intill för att få tag i personen. Med en stor båt eller när det går höga vågor kan det vara svårt att komma nära. Vi kan använda oss flera hjälpmedel för att dra personen till oss, båtshake, boj, lina. När vi har personer i vattnet runt en motorbåt är det mycket viktigt att stänga av motorn för att förhindra att kroppsdelar skadas av propellern. En följebåt kan med fördel utrustas med en propellerkorg. Det finns korgar som tillåter att man kör över personer utan att de får propellerskador. När man har personen intill båten tar man tag i armarna och lyfter. Är personen tung kan man först doppa ner den under vattnet. Man får då lyfthjälp av flytvästen. Säkra personen mot båten genom att ta tag i armhålan. Ta tag och dra upp tills överkroppen ligger på gummipontonen. Offret blir liggande på mage. Rulla nu in offret i båten. Ta tag i höften och överarmen som läggs mot huvudet. Stötta gärna med dina ben. Var mycket försiktig och skydda framförallt huvudet. Offret ligger nu på rygg i båten. Nu kan man enkelt göra andnings- och pulskontroll, som ni lärt er i HLR-avsnittet

6 Träff 2 Lektion 4-6 Motorbåtshantering 3 tim Båtförarutbildning på övningsbana Aktuella motorer inombord/utombord - 4-takt, 2-takt Åtgärd av småfel - Propellerbyte Åtgärder som genomförs före körning Kursen avslutas med praktiskt prov Ledarens viktigaste redskap är motorbåten och den används vid många tillfällen. Det är därför viktigt att den fungerar när man behöver den. I en klubb är det många medlemmar som har tillgång till motorbåtarna och det ställs höga krav på var och en att vårda dessa. Det gäller att få användarna att inse vikten av att sköta båtarna. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när en klubb köper in sina motorbåtar. Det viktiga är att varje klubb noga tänker över sitt behov och därefter väljer en lämplig båttyp för de lokala förhållandena. Gå igenom klubbens motorbåtar. Se till att alla är väl insatta i hur båtarna skall skötas och användas! Gå igenom daglig tillsynen. Vilka åtgärder före körning? Vem är ansvarig? Hur åtgärdar man småfel? Visa ett propellerbyte! Titta på olika motorer, inombord/utombord - 4-takt, 2-takt. Vad är skillnaden? Öva de olika momenten i banan inför det praktiska provet Båtförarutbildning på övningsbana Moment 4 ca 100 m höghastighetssträcka Stoppa vid boj - Ligga still Moment 5 Upptagning av medvetslös Moment 3 person ur vattnet Slalombana (Se bifogad instruktion) Moment 2 Moment 6 Ta upp boj - Lägga i boj Snurra ett varv Moment 1 Lägg till vid bryggan Starta - Lägg ut Tiden stoppas Praktiskt prov: Bilden nedan visar provbanan. Det är lämpligt att instruktören först visar hur man kör banan innan provet påbörjas. Banan bör totalt vara ca 300 meter. Måttet mellan bojarna i slalom banan ca 3 båtlängder. Banans längd får anpassas efter båttyp. Banan får max ta 5 min att genomföra. Tar det för lång tid, får man öva mer. I moment 4, höghastighetskörning, gäller det att visa att man kan hantera båten även i högfart. Man bör kunna stanna vid stoppbojen så att man kan ta tag i den. Moment 5 är en praktisk tillämpning av säkerhetskapitlet. Följ bilderna, så blir det enkelt att lyfta upp tunga personer i båten

7 Träff 3 Introduktion till kappseglingssporten och genomförande av en grön kappsegling. Lektion 7 Segling som idrott 1 tim Segla för att komma först. Americas Cup Att känna sin sports historia innebär att vi också får förutsättningar att vårda traditioner som i sin tur också ger oss lärande erfarenheter. Americas Cup Varför började folk att kappsegla egentligen? Nej inte var det enbart av nöje utan det fanns naturligtvis klart väsentligare orsaker bakom. Segla för att komma först. (Klipperskeppen, Ostindiefararna, Vikingarna, Fiskare etc.) Olympisk segling Olympisk segling Olympiska klasser Elliot 16 D Starbåt 49 er 470 D + H Finnjolle Laser S + R Bräda D + H Svenska OS-medaljer de senaste 50 åren 1968 Guld 5.5 m Ulf Sundelin/Jörgen Sundelin/Peter Sundelin 1972 Silver Soling Stig Wennerström/Lennart Roslund/Ingvar J:son Krook Silver Starbåt Pelle Pettersson/Stellan Westerdahl Den första riktigt stora tävlingen blev Americas Cup. En tävling som från början stod mellan Amerika och England men efter hand kom fler nationer och blandade sig i tävlingen. Sverige gjorde sin introduktion i tävlingen 1977 genom Pelle Pettersson och hans 12 m Sverige. Det finns mer info om detta att finna på nätet. Den olympiska seglingen har inte lika långa traditioner som Americas Cup men seglat på OS har vi gjort allt sedan OS i Stockholm De olympiska klasserna har bytts ut med viss regelbundenhet men just nu utgörs OS-klasserna av de här uppräknade Guld Tempest John Albrechtsson/Ingvar Hansson 1980 Brons Tornado Göran marström/jörgen Ragnarsson 1988 Silver 470 dam Marit Söderström/Birgitta Bengtsson 1996 Silver Starbåt Hans Wallén/Bobby Lose 2000 Brons Finnjolle Fredrik Lööf 2004 Brons 470 dam Therese Torgersson/Vendela Zachrisson 2008 Brons Starbåt Fredrik Lööf/Anders Ekström Sverige har varit förhållandevis framgångsrika i de olympiska seglingssammanhangen och om vi tar en titt bakåt de senaste 50 åren så ser listan ut så här Visste du att det är över 40 år sedan vi senast tog ett olympiskt guld.! Det var John Albrechstton och Ingvar Hansson i Tempest. Silvret togs då av ingen mindre än legenden Dennis Connor!

8 Olika kappseglingsformer Olika kappseglingsformer Fleetrace Heatsegling Sprintsegling 3-båtars matchrace Match Race Distanskappseglingar Kappsseglingsformerna har varit många under årens lopp. De tidsmässigt långa tävlingsformerna håller på att bytas ut mot snabba race och action. På SSFs hemsida finner du flera former och bantyper presenterade. Olika båttyper Olika båttyper Konstruktionsklasser/Entypsklasser Internationella klasser/nationella klasser Olympiska klasser SSFs Juniorbåtsrekommendation SSFs Skolbåt I seglingens värld råder det ingen brist på olika båttyper men för att kappsegla har vi gått mer och mer åt strikta entypsklasser. Här är väl Lasern det kanske tydligaste exemplet på detta. Ju friare en klass är ur regelsynpunkt desto kostsamare blir det i regel att tävla i en sådan klass. Rekommenderad juniorbåt baserat på ålder OS klasser Seniorer Laser R / S er från 18 år Kona bräda E-jolle Laser R / S er år Zoom år Optimistjolle RS Feva upp till 15 år Rekommenderad juniorbåt baserat på vikt För år sedan, när jolleseglingen verkligen expanderade i Sverige, hade vi en sk Skandinavisk Juniorbåtsrekommendation. Syftet med denna var att vägleda ungdomarna till rätt båtval i färre klasser. Rekommendationen försvann succesivt men efter flera år när vi tappat allt fler utövare har Svenska Seglarförbundet beslutat sig för en Svensk Juniorbåtsrekommendation. En rekommendation som vägledning för ungdomar, familjer och klubbar när man skall välja båttyper. Kona O Laser S 49er ca kg Laser R E-jolle 470 gast ca kg 420/ 29er gast ca kg ca kg* ca kg 470 rorsman ca kg Zoom 8 420/ 29er rors. ca Optimist ca kg ca kg kg ca kg * Totalvikt 49er ~150 kg - 8 -

9 Lektion 8-10 Grön kappsegling 3 tim Kappseglingsreglernas idé Kappseglingsreglernas idé Bedömningsystemet Seglare protesterar mot seglare Förutsätter regelkunskap för att döma sig själv eller motspelare Förutsätter en regelmässig kultur (Etik och moral) Alternativ = Domare dömer direkt på banan utan förhandlingar (jfr regel 42) Det måste vara roligt Kappseglingsreglernas grundidé innebär att seglarna själva skall bevaka varandra på banan så att allt går juste till. Om inte, då protesterar seglaren. När man bröt mot kappseglingsreglerna för ca 40 år sedan då utgick man omedelbart ur kappseglingen. Efter hand mjukades detta upp så att seglare som bröt mot någon regel under Del 2 kunde frigöra sig genom att snurra två varv, det vi kallar 720-sväng. När det gäller beröring av rundningsmärke snurrar man bara ett varv. Protestförhandlingar är inte roligt Detta har inneburit att dagens kappseglingar genomförs på allt snävare marginaler. Man behöver inte utgå och straffet går att reparera. Etik och moralfrågor har suddats ut! Formerna för att uppnå regelefterlevnad på tävlingar upplevs som svårförståeliga och tråkiga. Ungdomars krav och förväntningar på seglingsorganisationen står dåligt i överensstämmelse med organisationens (SSF-DSF-Klubb) ideella verksamhetsramar. Frågan om framdrivningssätt har också mjukats upp i så motto att det i vissa klasser och vissa vindförutsättningar är tillåtet med pumpning. Banans regler Startlinje Def Starta Gått i mål men kappseglar Mållinje Banans regler Startat Slutat kappsegla Till detta har vi domare som skall döma och enligt regelverket sker det genom protestförhandlingar i de fall man inte snurrat på banan. Att göra rättvisa bedömningar i förhandlingsform långt efter målgång förutsätter inte bara kunskaper hos domarna utan också hos seglarna. Def Kappsegla / Gå i mål KSR 28 Segla banan Färgpyramiden / Nivåanpassning Idag utvecklar vi allt mer förutsättningarna för våra tävlingar så att domare skall döma direkt på banan. Detta ger också pedagogiska värden då brott och straff sker omgående! En grön kappsegling är därför en kappsegling baserad på enkla nybörjarregler och som direktdöms av domare/tränare på banan. Se vidare ISAFs regelbok! - 9 -

10 Tvåsvängsstraff 2 stagvändningar + 2 gippar Stagvändning / Gipp Gipp / Stagvändning GRÖNA REGLER Mellan båtar 14 Grön seglingsföreskrift - 5 min - 4 min - 1 min