Att främja samarbete genom CLLD - ENRD-konferens i Milano

Transkript

1 Rapport från europeiska nätverkets leaderkonferens 25 sep 2015 Att främja samarbete genom CLLD - ENRD-konferens i Milano Temat för det europeiska landsbygdsnätverkets leaderkonferens i Milano var just samarbete transnationellt, inom samma land, med tredje land (alltså länder utanför EU), mellan olika LAG och med olika fonder. Huvudbudskapet var att vi behöver fler och bättre transnationella samarbetsprojekt och att EUkommissionen, förvaltande myndigheter, Contact Point och de nationella nätverken bör/skall arbeta mer för att underlätta sådant samarbete. Karolina Jasińska-Mühleck från kommissionen sa till och med att man "hoppades på/önskade minst ett sådant samarbetsprojekt per leaderområde, även om det inte var ett direkt krav." Det gjordes också helt klart att träffar och arbete för att förbereda ett transnationellt samarbete var bidragsberättigande kostnader. Det var också viktigt att samarbetsprojekt kommer igång tidigt. Senast 2 år efter programstart måste medlemsländerna vara igång med transnationella samarbetsprojekt. Mihail Dumitru, chef för landsbygsutveckling på DG Agri inledde med att nämna några framgångsrika samarbets- projekt i förra programperioden men pekade också ut de hinder som många stött på. Det gäller bl.a. administrativa regler som är olika eller till och med motarbetar varandra i olika länder eller mellan olika regioner i samma land. Att samarbeta med länder utanför EU är möjligt men har ofta inneburit stora regelsvårigheter. Hans slutsats var att vi behöver: Mer flexibla regler både för administration och genomförande Ännu starkare nätverksarbete Karolina Jasińska-Mühleck, DG Agri Några grundläggande fakta om transnationella projekt (TNC) är att: Antalet LAG som deltar i TNC har minskat och utgifterna för TNC är långt under önskat resultat TNC som gått vidare än bara planeringsstadiet är väldigt låg, enligt statistik på utbetalningar. Fokus gruppen i ENRD har rekommendationer för ökade TNC Flerfondslösningen skapar nya möjligheter Kommissionens målsättning är: Ökad support och stöd till LAG och inte minst till förberedande aktiviteter. Nätverkens roll som stödfunktion till TNC ska stärkas bl.a. genom öppningen till andra fonder. Större flexibilitet för att starta TNC. Helst ska projekten väljas på LAG-nivå (inte nationell nivå) Det ska bli så små förseningar som möjligt i startprocessen.

2 Mer harmoniserade och transparenta regler och som dessutom publiceras i tid. Det nya regelverket försöker ge större möjligheter att nå de målsättningarna, huvudsakliga ändringar är: Obligatoriskt med stöd till förberedelse av TNC Urvalskriterierna är mindre restriktiva Det är mycket tydligare att LAG har möjlighet att samarberta med partners i andra typer av områden, inte bara Leader. Förvaltningsmyndigheter har uppmanats att använda samma regler även för Socialfonden och Regionalfonden. Samarbetsåtgärden är obligatorisk i alla landsbygdsprogram Vi hoppas att varje LAG har minst 1 TNC även om det inte är obligatoriskt Partners i ett TNC kan vara en grupp av lokala offentliga och privata aktörer, som genomför en lokal utvecklingsstrategi. Det kan innefatta både stad och land. När det gäller TNC med tredje land är det bara landsbygdsområden som kan vara med. LAG kan vara projektägare/stödmottagare (så har vi ju haft det tidigare också, min kommentar) Gemensamma kostnader är bidragsberättigande. Det ska inte skapa problem. Förberedande aktiviteter och kostnader för det: Inte så restriktiva beskrivningar av bidragsberättigande kostnader. LAG måste visa att man har en idé om/kan tänka sig (hon sade envisages ) ett konkret projekt men kostnaderna för förberedelser ska vara bidragsberättigande även om det i slutänden inte blir ett projekt. Ett konkret projekt innebär inte nödvändigtvis rena investeringar. De nationella landsbygdsnätverken har en viktig roll i att ge support och ska ge Technical Assistance för TNC Urval av projekt Helst ska det vara LAG som väljer projekt med TNC inkluderad i sin egen budget. (Så är inte fallet i många länder) Urvalet kan göras av förvaltningsmyndigheten Om urvalet görs av myndigheten ska det vara minst 3-5 ansökningsomgångar per år. Urvalet ska vara gjort inom 4 månader. Intressant är att det i många länder BG, DE, ES, FR, GR, IT, PL, PT, RO, SE och UK är möjligt att använda alla fyra fonderna till samarbetsprojekt. Efter inledningen var det fyra olika valbara seminarier och huvudbudskapen från dessa i avslutande plenum var: Seminarium 1, How to develop cooperation with third countries. ENRD bör stödja med o Handfast hjälp och metoder för att främja, underlätta, vägleda och stödja starten. o Att skapa och utveckla kontakter med nätverk utanför EU En specifik budgetpost för landsbygdsutveckling bör finnas i alla de existerande finansiella instrumenten. Seminarium 2 How to design a supportive delivery system for transnational cooperation

3 Aktiviteter på Europeisk nivå för att få en gemensam tolkning och förståelse av TNC Bättre kontakter mellan alla i kedjan t.ex. mellan inblandade förvaltningsmyndigheter och en nationell kontaktperson för TNC hos varje förvaltningsmyndighet. Harmoniserade regler och blanketter/intyg utarbetade tillsammans med LAG Tydliga och transparenta regler så tidigt som möjligt i processen. Öppna och kontinuerliga ansökningsomgångar (om urvalet sköts av myndigheten) Partnersöksverktyg som är användarvänliga, dvs finns på manga språk. Ska också kunna användas för att utveckla partnerskapet under förberedelsefasen. Seminarium 3 How to build capacity for transnational cooperation Ge nödvändig information för att kunna starta samarbetsprojekt, best and bad practices regelverk. En person i varje LAG med särskilt ansvar för samarbetsprojekt Ökat stöd till att söka samarbetspartner, t.ex genom studiebesök Skapa kontakter med andra nätverk Gemensamma metoder för att mäta värdet (added value) av samarbetsprojekt. Seminarium 4 Cooperation between several CLLD funds Ökad och förbättrad kommunikation mellan LAG, förvaltningsmyndigheter och utbetalningsmyndigheter för att säkra bra koordinering och förståelse av TNC Alla fonder som finansierar CLLD ska ha samma förvaltningsmyndighet (som i Sverige) utarbetat med ett underifrånperspektiv. Mentorskap eller Peer-to-peer learning för att säkra att nya LAGs, förvaltningsmyndigheter och utbetalningsmyndigheter kommer med i båten. Projektexempel i plenum 1. Lokalt utvecklingsarbete i Mexiko, Raul Hernandez, En eldsjäl inom lokalt utvecklingsarbete i Mexiko gav djupa ideologiska motiv till sitt arbete och goda exempel på resultat. Utgångspunkten är att göra ett "etiskt val att tjäna folket". Sen handlar det om att stärka civilsamhället i att bygga en organisation för hållbar utveckling i området/regionen. Det också viktigt att "ha kompassen inställd på de mest utsatta folkgrupperna." Strategiska punkter för utvecklingsarbetet är: a. Deltagande forskning för bakgrundsdata och basbehov b. Definition av ett geografiskt område/territorium c. Inriktar man sig på basbehov kan man motivera investeringar från olika sektorer If you have a powerful carrot in your hand you can attract others d. Tekniskt stöd och investeringar i små produktionscentra e. Vikten av sociala nätverk kan inte poängteras nog.

4 I ett projekt genomfördes en deltagande forskning om tillgången på icke förorenat vatten i ett område. Genom det arbetet upptäcktes också problem med inkomstskillnader, hälsoproblem och brist på föda. Det geografiska området definierades genom vattenavrinningen. De byar som delade samma vattenkällor blev området att arbeta med. Det är ofta samma område som har ett gemensamt socialt liv, kultur och ekonomi. Grundfakta om området blev basen för att hjälpa befolkningen i området. Arbetet med att skapa en ekologiskt hållbar vattenförsörjning går hand i hand med en hållbar livsmedelsproduktion. Förståelsen av att området delar samma vatten ger också grunden för en regional utveckling. I projektet har ca färskvattendammar. Varje damm har en kapacitet på 3000 kubikmeter vatten. Tillsammans förser de ca familjer med rent vatten. Ett viktigt resultat är utvecklingen av odling av växten Amaranth och förädling av produkter baserade på Amaranth. Nu exporteras sådana produkter från området. Växten innehåller en stor del, eller kanske alla, viktiga aminosyror som människor behöver. Frön från Amaranth används för att tillverka som kakor. Får barnen i våra fattiga byar två sådana kakor (bars) per dag hindrar undernäring och de får tillräckligt med kvalitetsprotein för att få en normal utveckling av hjärnan så att de kan hänga med i skolan. 2. Projektet "Living on the edge", Kristina Timmu, södra Estland Projektet genomfördes i ett av EU:s hörn, alldeles på gränsen till Ryssland i södra Estland. Området har ca invånare och består av 6 olika kommuner. Syftet med projektet var tvåfaldigt: Att stärka den regionala identiteten samt att göra regionen mer känd och attrahera fler turister/besökare. I projektet deltog ca 30 olika partners bl.a. 7 leadergrupper, kommuner, universitet och företag. Man lyckades också få rättigheten att använda den internationella märkningen Yellow frame som symbol för attraktioner av stort värde. Av över 100 olika förslag på turistiskt intressanta upplevelser valdes 21 som nu har den gula ramen som symbol. Det har också blivit en artikel om detta i National Geographic. Resultat En gemensam identitet i hela södra Estland Ett mycket starkt nätverk och samarbete tvärs över administrativa gränser och mellan kommuner och entreprenörer. Över 500 entreprenörer deltog. Ett samarbete mellan stad och landsbygd. Åtta städer deltog också i projektet. Det lyckade resultatet beror delvis på att projektet kunnat använda flera olika finansieringskällor som landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet, nationella estniska medel samt medel och resurser från den privata sektorn. Det stora antalet partners som deltagit har också bidragit till framgången. Utmaningar:

5 Att skapa en gemensam förståelse bland så många projektpartners Entreprenörer vill ha synliga resultat snabbare, särskilt ekonomiskt synliga Hanteringen av en budget med många olika finansieringskällor Teknisk support när det gäller budget och bidragsberättigande kostnader Offentlig upphandling Projektet kommer leva vidare som ett samarbete med focus på innovation. Det finns redan en artikel i National Geographic om innovativa Estland. 3. Transnationellt projekt om produktion och marknadsföring av lokal mat presenterat av Helle Böge Breindahl, LAG Djursland, Danmark. Projektet, med en total budget på 8000 startade 2012 som ett samarbete mellan leaderområden i Danmark, Rumänien, Bulgarien, Österrike och Frankrike. Den huvudsakliga partnern blev det franska leaderområdet LAG Confluences autour du Verdon. Exempelt valdes för att det var ett relativt litet projekt som ytligt sett har bestått endast i lite studiebesök men effekten har varit stor. Huvudsakliga aktiviteterna var ömsesidiga studieresor med restauratörer från områdena tillsammans med LAG ordförande för att lära och inspireras av varandra. För små medel har nyttan varit stor. Det är viktigt att bygga förtroende för att gå ett bra samarbete. Den feedback som besökande LAG-medlemmar har givit har varit av stort värde. De franska deltagarna inspirerades av att man i Danmark ofta kombinerar konst med gastronomi. Det är ofta tavlor och skulpturer i alla restauranger. Försäljning av lokala produkter i form av en obemannad bod där man tar sina produkter och lägger pengar i en ask imponerade också. Användningen av ITlösningar för planering och bokning av transporter var ytterligare en lärdom. De danska deltagarna lärde sig att användning av lokala råvaror ligger i DNA hos franska restauranger. Det var också oerhört nyttigt att en extern person från ett annat land såg och kommenterade starka och svaga sidor i dansk restaurangkultur. Detta har haft stor inverkan på utvecklingsstrategin Samarbete mellan leaderområdet Ponte Lama och fiskeområdet Terra di Mare i södra Italien, presenterat av Nadia di Liddo. Bägge områdena ligger i regionen Puglia i den allra sydligaste delen av Italien, stövelklacken. Även om det är två olika strukturer och två olika strategier finns det flera gemensamma inriktningar. Att kombinera jordbruk och fiske var ett gemensamat syfte. Att arbeta med varumärke för lokala produkter hade både LAG och FOG gemensamt. Projektet genomfördes med hjälp av många gemensamma möten för att garantera ett underifrånperspektiv. Det praktiska resultatet var bl.a. gemensamma marknader med produkter både från jordbruket och fisket tillsammans med hantverk. Samarbetet har utvecklats och innefattar nu turism, mat från jordbruket, mat från havet, hantverk och socialt nätverkande. Samarbetsprojektet har skapat en känsla av samhörighet i samma område, vilket kommer ha stor inverkan på de framtida utvecklingsstrategier.

6