Kapitel 1 Idrott, sport, äventyr och friluftsliv en introduktion

Transkript

1 Kapitel 1 Idrott, sport, äventyr och friluftsliv en introduktion Av: Klas Sandell Som breda översikter över idrottens och friluftslivets framväxt och verksamhet rekommenderar vi Blom & Lindroth (2002): Idrottens historia: Från antika arenor till modern massrörelse. Stockholm; SISU idrottsböcker; Sandell & Sörlin (2008): Friluftshistoria från härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. Andra upplagan. Stockholm: Carlssons bokförlag; Arnegård (2006): Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola. Diss. Stockholms universitets förlag; och Backman (2010): Friluftsliv within Swedish Physical Education, A struggle of values: An educational and a sociological perspective. Diss. Stockholm Institute of Education, Stockholm. När det gäller den mer ideologiska diskussionen om spänningsfälten mellan idrott, friluftsliv och sport kan man läsa mer i t.ex. Sandell (2006a): Friluftsliv, platsperspektiv och samhällskritik. I: Mårald, Erland & Nordlund, Christer (red.). Topos: Essäer om tänkvärda platser och platsbundna tankar. Stockholm: Carlssons, s ; och Henderson & Vikander (2007): Nature First: Outdoor Life the Friluftsliv Way. Natural Heritage Books, Toronto. För att finna aktuell information om deltagande, organisationer, aktiviteter och forskning så rekommenderar vi att söka upp följande internetkällor: Riksidrottsförbundet: Svenskt friluftsliv: Tillväxtverket: Idrottsforum: Friluftsliv i förändring: 1

2 Uppslag Alf Odden En bredare beskrivning av utvecklingen inom norskt friluftsliv återfinns i Alf Oddens doktorsavhandling från 2008: Hva skjer med norsk friluftsliv? I denna analyseras också äventyraktiviteters utveckling i större utsträckning. Uppslag Erik Ahlström och Mikael Lindnord Rekommenderar att läsa Runner s World Guide to Adventure Racing av Ian Adamson, den boken tar upp allt från A Ö gällande multisport. Lucky legs av Steve Gurney, är en självbiografi från en av Nya Zeelands största stjärnor inom multisport och en intim berättelse om hans karriär. Multisportcupens hemsida: Världsmästerskap i Adventure Racing: 2

3 Kapitel 2 Utmanande och ungdomligt i konsumtionssamhället Av: Åsa Bäckström Om ungdomlighet och om informella lärprocesser och menings- och identitetsskapande inom skateboard och snowboard i Sverige har Åsa Bäckström (2005) skrivit i: Spår. Om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet. Stockholm: HLS Förlag. Också ur ett mestadels svenskt perspektiv har Johan Arnegård (2006) i Upplevelser och lärande i äventyrssport och skola. Stockholms universitets förlag beskrivit och analyserat hur upplevelser och lärande förhåller sig till varandra. Han jämför skolans och äventyrssportens världar. Internationellt har t.ex. Belinda Wheaton (2003) i To the extreme. Alternative sports inside and out. Albany: State University of New York Press, tagit upp konsumtion, identitet och sport som livsstil. Den antologi som hon är redaktör för ger flera intressanta exempel. Ett annat exempel på översiktlig internationell forskning inom samma område är antologin som redigerats av Robert Rinehart och Synthia Sydnor (2003): To the extreme. Alternative sports inside and out. Albany: State University of New York Press. Wheaton har sin hemvist i Storbritannien och Rinehart och Sydnor skriver om så kallade extremsporter främst ur ett nordamerikanskt perspektiv. En nordamerikansk vinkel på ungdom, sport och konsumtion kan man också få i Giardana och Donnelly (2007)Youth culture and sport. Identity, power, and politics. London: Taylor & Francis Ltd. Uppslag Peter Ekström Om man vill läsa mer om surfskipaddling så innehåller följande webbsiter relevant information: (Världens största site om surfskipaddling) (Svensk site om surfskipaddling) (Internationella Kanotförbundet) 3

4 Uppslag Kalle Bern Webber, Pete (ed) (2007). Managing mountainbiking: IMBA s Guide to Providing Great Riding. International Mountain Bicykling Association. Uppslag Sören Andkjær om Nya Zeeland Om du vill läsa mer om äventyr i Nya Zeeland rekommenderas: Andkjær, Søren (2008). Friluftsliv i Danmark. Unges deltagelse i friluftsliv set i kulturelt perspektiv. Ph.d., Syddansk Universitet. Lynch, Pip (2006). Camping in the curriculum. A history of Outdoor Education in New Zealand schools, Canterbury, NZ, PML Publications. 4

5 Kapitel 3 Friluftsliv, idrott och skola i förändring Av: Erik Backman Om du är intresserad av att läsa mer om outdoor education och adventure education i en internationell idrott- och hälsa-kontext rekommenderas: Brown, Mike (2006). Adventure education in physical education. I David Kirk, Doune Macdonald & Mary O Sullivan (Red.), The Handbook of Physical Education (s ). London: Sage Publications. Om du är intresserad av att läsa mer om friluftsliv i en svensk idrott- och hälsa-kontext rekommenderas: Backman, Erik (2010). Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle of Values. Educational and Sociological Perspectives. Doktorsavhandling, Stockholms universitet. Hämtad 15 november 2010, iva2: Om du är intresserad av att läsa mer om äventyr, friluftsliv och pedagogik rekommenderas: Pedersen Gurholt, Kirsti (2010). Eventyrlig pedagogikk: Friluftsliv som dannelseferd. I Kirsti Pedersen Gurholt & Kjetil Steinsholt (Red.), Aktive liv. Idrettspedagogiske perspektiv på kropp, bevegelse og dannelse. (s. 1 20). Trondheim: Tapir Akademiske Forlag. Uppslag Anna Westberg Broström Formark, Bodil. (2010). Den välsituerade flickan: om den svenska flickscoutrörelsens historia Diss. Umeå: Umeå universitet, Lund. Block, Nelson. R. & Proctor, Tammy. M. (red.) (2009). Scouting frontiers: youth and the scout movement s first century. Newcastle: Cambridge Scholars. Sandell, Klas & Sörlin, Sverker Naturen som fostrare: Friluftsliv och ideologi i svenskt 1900-tal. -Historisk Tidskrift, No. 1, s Westberg, Anna. (2007). Den upproriska skötsamheten: att vara ung och scout. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, Stockholm. 5

6 Uppslag Urban Axelsson och Kicki Eriksson Den internationella organisationen för fjälledare, UIMLA Union of International Mountain Leader Associations, se Den nybildade organisationen för svenska fjälledarutbildare SFU, se Naturvårdsverket Long, Steve (2003). Hill Walking. The official handbook of the Mountain Leader and Walking Group Leader schemes. Capel Curig, Conwy UK: MLTE-Mountain Leader Training England. Uppslag Jan Seger Centrum för naturvägledning (2009). Naturvägledning i Sverige en översikt. SLU, rapporter, institutionen för stad och land, nr 5. 6

7 Kapitel 4 Friluftssport som spänningsfält och professionsarena Av: Johan Arnegård Om du är intresserad att läsa mer om upplevelsedimensioner och risk i samband äventyrliga utmaningar rekommenderar jag: Calleberg, Per & Schlyter, Fredrik (2005). Klättrarens själ. Västerås: ICA bokförlag. McNamee, Mike (ed) (2007). Philosophy, Risk and Adventure Sports. London: Routledge. Här kan även Jackson, Susan A. & Csikszentmihalyi, Mihaly (1999). Flow in Sports. The keys to optimal experiences and performances. Champaign, Illinois: Human Kinetics vara en bra försdjupning när det gäller begrepp och förståelse kring flowfenomenet. När det gäller lärandeaspekter och friluftslivets värden i samband med olika slag av äventyr i naturen är följande böcker en god introduktion: Hopkins, David & Putnam, Roger (1997). Personal growth through adventure. London: David Fulton Publishers. Mortlock, Colin (1994). The adventure alternative. Cicerone press. Slutligen om du vill läsa mer om ledarskap i samband med friluftsliv både vitt och brett och då även utifrån mer akademisk forskningsbakgrund kan jag särskilt rekommendera: Miles, John C. & Priest, Simon (1999). Adventure programming. Andover MA: Venture Publishing. Där även Martin, Bruce; Cashel, Christine; Wagsstaff, Mark & Breunig, Mary (2006). Outdoor Leadership. Theory and Practice. Human Kinetics kan vara ett alternativ, om än något mindre ambitiöst. 7

8 Uppslag Johan Arnegård Drasdo, Harold. (1972/1998). Education and the Mountain Centres. Penrith: Adventure Education. Graham, John (1997). Outdoor Leadership. Technique, Common Sense & Self-Confidence. Seattle: The Mountaineers. Ogilvie, Ken C. (2005). Leading & Managing Groups in the Outdoors. 2nd edition. Penrith, Cumbria UK: IOL-Institute for Outdoor Learning. Priest, Simon & Michael A. Gass (2005). Effective leadership in adventure programming. 2nd edition. Champaign, Illinois: Human Kinetics. occupational_map_outdoor(en).pdf Uppslag Johan Arnegård och Christian Persson Ewert, Allan W. (1989). Outdoor adventure pursuits. Columbus, OH: Publishing Horizons. Jönsson, Stefan & Jernehov, Håkan (2009). Kajak: allt du behöver veta om havspaddling. Prisma. Lull, John (2001). Sea Kayaking Safety And Rescue. Wilderness Press, U.S. Williamson, John & Gass, Michael A. (1993). Manual of standards for adventure programs. Boulder, CO: Association for Experiental Education. 8

9 Kapitel 5 Miljö, pedagogik och landskap Av: Klas Sandell För ett geografiskt perspektiv på sport och idrott: Bale, John (2006). Human Geography and the Study of Sport. I: Coakley, Jay & Duning, Eric. Handbook of Sports Studies. London: Sage. Två exempel på aktuella vetenskapliga artiklar inkl. vidare referenser: Bottenburg van, Maarten & Salome, Lotte (2010). The indoorisation of outdoor sports: an exploration of the rise of lifestyle sports in artificial settings. Leisure Studies. 29(2), s Breivik, Gunnar (2010). Trends in adventure sports in a post-modern society. Sport in Society. 13(2), s Breda perspektiv på friluftsliv inkl dess landskapsrelationer: Emmelin, Lars; Fredman, Peter; Lisberg Jensen, Ebba & Sandell, Klas (2010). Planera för friluftsliv: Natur, samhälle, upplevelser. Stockholm: Carlssons bokförlag. Sandell, Klas & Sörlin, Sverker (red.) (2008). Friluftshistoria från härdande friluftslif till ekoturism och miljöpedagogik: Teman i det svenska friluftslivets historia. Andra upplagan. Stockholm: Carlssons bokförlag. En internethemsida med länkar till så gott som världens samtliga konstgjorda forsar: Uppslag Camilla Lundborg Den svenska geocachingsidan Den internationell geocachingsidan, där man hämtar information om gömmorna Forum för svenska geocachare Sandell, Klas (2002). Geochaching leder vart?. I: Argaladei: Friluftsliv en livsstil, No. 1, s

10 Uppslag Sandell och Öhman En bred bok om friluftslivets pedagogik och naturmötens värden är: Brügge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2007). Friluftslivets pedagogik: För kunskap, känsla och livskvalitet. 3:e reviderade uppl. Stockholm: Liber. En färsk forskningsöversikt om barn och natur är: Mårtensson, Fredrika; Lisberg-Jensen, Ebba; Söderström, Margareta & Öhman, Johan (kommande). Barns naturkontakt en forskningsbaserad syntes. Naturvårdsverket. Författarnas vetenskapliga artikel som är huvudsakligt underlag för uppslagstexten är: Sandell, Klas & Öhman, Johan (2010). Educational potentials of encounters with nature: reflections from a Swedish outdoor perspective. I: Environmental Education Research, Vol. 16, No. 1, s

11 Kapitel 6 Kroppen i friluftslivet Av: Marie Öhman och Johan Öhman Man kan läsa mer om begreppet kroppskultur och hur samhällets värdegrunder tar sig uttryck i den moderna idrotten i: Eichberg, Henning & Jespersen, Ejgil (1986): De grønne bølger. Trœk af natur- og friluftslivets historie. Slagelse: Bavnebanke. Om man är intresserad av en samhällsvetenskaplig genomgång av synen på kroppen genom historien och om kroppens roll i olika pedagogiska sammanhang så rekommenderas: Larsson, Håkan & Fagrell, Birgitta (2010): Föreställningar om kroppen kropp och kroppslighet i pedagogisk praktik och teori. Stockholm: Liber. Ett utförligt resonemang om självets reflexiva projekt i det senmoderna samhället finner man i: Giddens, Anthony (1991): Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos. Den brittiska sociologen Anthony Giddens problematiserar där människors identitetsskapande och diskuterar hur olika kroppsprojekt och livsstilsval blivit allt mer centrala delar i skapandet av självidentiteten. Kroppen i relation till konsumtionskulturens framväxt behandlas i: Featherstone, Mike (1994): Kultur, kropp och konsumtion. Kultursociologiska texter. Stockholm: Symposion. Uppslag Sören Andkjær om Danmark Om du vill läsa mer om adventure i Danmark rekommenderas: Bentsen, Peter, Andkjær, Søren & Ejby-Ernst Niels (2009). Friluftsliv, natur, samfund og pædagogik, København: Munksgaard. Andkjær Søren (2008). Friluftsliv i Danmark. Unges deltagelse i friluftsliv set i kulturelt perspektiv. Ph.d., Syddansk Universitet. 11

12 Kapitel 7 Risktagare och teorier om friluftsliv Av: Björn Tordsson Tordsson, Bjørn (1993). Perspektiv på friluftslivets pedagogik. Hovedfagsoppgave. Bø: Høgskolen i Telemark. Tordsson, Bjørn (2010). Friluftsliv, kultur och samfunn. Kristianstad: Høyskoleforlaget. Uppslag Anders Tysk Björk, Thure m.fl. (2001). Långfärdsåkning på skridsko. Stockholm: Wahlströms. Tysk, Anders (2003). Skridskoslingor på sjöis. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Vikingarännets hemsida: 12

13 Kapitel 8 Slutsatser och framtidsblick Av: Klas Sandell, Johan Arnegård och Erik Backman Uppslag Åsa Bäckström Vill man veta mer om idrott och vad sociala bakgrundsfaktorer kan ha för inverkan på val av motionsform eller fritidsaktivitet kan man läsa Lars- Magnus Engströms arbeten. I hans senaste bok från 2010, Smak för motion. Fysisk aktivitet som livstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag, skriver han om livsstil som ett sätt att markera var man befinner sig på den sociala kartan. Hur det norska friluftslivet följer liknande drag visar Alf Odden i sin doktorsavhandling från 2008, Hva sker med norsk friluftsliv? En studie av utvicklingstrekk i norsk friluftsliv Trondheim: NTU. Diss. 13