Vägledning för avgiftssamråd. enligt 7 avgiftsförordningen (1992:191) ESV 2011:6

Transkript

1 Vägledning för avgiftssamråd enligt 7 avgiftsförordningen (1992:191) ESV 2011:6

2 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen är en intern vägledning för personal på ESV. Datum: Dnr: /2011 ESV-nr: 2011:6 Copyright: ESV Rapportansvarig: Lasse Henricson

3 Förord Förord Alla statliga myndigheter ska i princip varje år samråda med Ekonomistyrningsverket (ESV) om alla avgifter. Dessa avgiftssamråd genomförs av på uppdrag av regeringen med stöd av 7 avgiftsförordningen (1992:191). Syftet med denna vägledning för avgiftssamråd är att den ska bidra till ändamålsenliga samrådsbeslut genom att vara en handledning för berörda medarbetare på ESV. Vägledningen ska också utgöra en dokumentation av samrådsprocessen som kan användas för introduktion av nya medarbetare och för utveckling av processen. I detta ärende har avdelningschef Pia Heyman beslutat. Funktionsansvarig Lasse Henricson har varit föredragande. I handläggningen har också utredarna Bo Henriksson och Anna Bengtsson deltagit. I den slutliga handläggningen har funktionsansvarig Claes-Göran Gustavsson deltagit. 3

4 INNEHÅLL Innehåll Förord Inledning Samrådens omfattning Syftet med avgiftsförordningen Syftet med samråden Samrådsprocessen Samrådsunderlag Vad ska myndigheten lämna? Handläggning Vad gör man? Underrättelser till Regeringskansliet Skäl för undantag för samrådsskyldighet Föredragning och beslut Efterarbete Särskilda rutiner Handläggning av avgifter enligt Tjänsteexport Länsstyrelser Garantiavgifter Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Lathund för granskning av samrådsunderlag Exempel på samrådsunderlag Mall för samrådsyttrande 4

5 1 Inledning Avgiftssamråd genomförs av Ekonomistyrningsverket (ESV) på uppdrag av regeringen med stöd av 7 avgiftsförordningen (1992:191). Närmare föreskrifter om samrådsförfarandet utfärdas av ESV med stöd av 31 avgiftsförordningen. En ledstjärna i en vägledning för samrådsverksamheten är att göra syftet med verksamheten känt och accepterat av berörda parter. Det gäller inte minst vid introduktion av nya medarbetare. Mot denna bakgrund har syftet, med såväl avgiftsförordningen som samråden, beskrivits relativt utförligt i Kap. 3 och 4. I rapporten har genomgående hänvisats till ESV även om referensen ibland avser RRV som ansvarade för avgiftssamråden innan ESV bildades Samrådens omfattning Avgiftssamråden omfattar avgifter i statsrättslig bemärkelse, dvs. avgiften ska syfta till att helt eller delvis täcka statliga myndigheters kostnader för viss definierad avgiftsbelagd verksamhet. Motprestationsvillkoret ska således vara uppfyllt. Vad som i statsrättslig bemärkelse ska betraktas som en motprestation bestäms främst i regeringens förslag till regeringsform 1. Ytterligare vägledning beträffande definitionen av begreppet avgift fås genom rådande statsrättsliga praxis och t.ex. rapporten Att avgränsa avgifter, ESV 2004:17. Offentligrättsliga avgifter är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att avgiften ska införas. Riksdagen har rätt att bestämma avgiftens storlek, men har i regel delegerat denna rätt till regeringen. Rätten att regeringen eller en myndighet ska få disponera avgiftsinkomsterna ska i princip framgå av riksdagsbeslut. Avgifterna är ett ingrepp i den enskildes ekonomiska förhållanden och betalas nästan uteslutande av företag eller hushåll. Verksamheten regleras i lag och förordning. 1 Prop. 1973:90, s.212 ff. 5

6 Avgifter från uppdragsverksamhet avser försäljning av varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Det är regeringen som har rätt att bestämma att avgifter ska införas. Regeringen har också rätt att bestämma avgiftens storlek, men har i regel delegerat denna rätt till myndigheten. Kunderna är såväl offentliga som privata. Avgiftsinkomsterna disponeras normalt av myndigheten. Definitionen av de avgifter som omfattas av samrådsprocessen inkluderar inte s.k. statligt reglerade avgifter som andra än statliga myndigheter tar ut. Sådana avgifter bestäms av riksdag, regering eller en statlig myndighet men betalas till privata eller kommunala organ som ersättning för deras arbete. Avgiftsförordningen är inte heller tillämplig för sådant som kallas för avgifter, men som i statsrättslig bemärkelse utgör exempelvis skatt, tull eller böter. Vidare omfattar samråden inte heller vissa typer av ersättningar som kan ifrågasättas, främst utifrån kriteriet att avgiften ska motsvaras av en motprestation i statsrättslig bemärkelse. Det gäller t.ex. dispensavgifter och förseningsavgifter. Avgifter i denna gråzon får bedömas av funktionsansvarig från fall till fall. ESV anger i Kap. 6 Särskilda rutiner vilka avgifter som visserligen omfattas av avgiftsförordningen, men som ändå generellt undantas från årlig samrådsskyldighet. Avgiftssamråd kan även genomföras av ESV då regeringen meddelat detta på annat sätt än med stöd av 7 avgiftsförordningen. 6

7 3 Syftet med avgiftsförordningen Av regeringens förordningsmotiv (1992:3) kan följande skäl för införandet av avgiftsförordningen urskiljas. Ett samlat regelverk för avgiftsfinansierad verksamhet. Avgiftsfinansierad verksamhet ska styras av heltäckande och tydliga riktlinjer. Även tillämpningen av riktlinjerna ska också ske på ett enhetligt sätt. Behovet av en enhetlig bedömning av avgiftsuttag i relation till ställda ekonomiska mål. Full kostnadstäckning bör generellt gälla som ekonomiskt mål. Det är av vikt att myndigheternas praxis i fråga om avgifter fortlöpande följs upp av ESV. Verket ska i sin tur årligen till regeringen redovisa utvecklingstendenser inom det statliga avgiftsområdet som helhet. Samrådsbeslutet innebär ett viktigt underlag för beslut om avgifternas storlek oavsett om det är regeringen eller myndigheten som bestämmer storleken. Det kan även vara på sin plats att redovisa vad ESV inte kan åstadkomma med hjälp av ett samrådsförfarande. Syftet har aldrig varit att ESV systematiskt ska bedöma om avgiftsbelagda verksamheter bedrivs kostnadseffektivt. Hur lång tid krävs att pröva ett ärende? Hur mycket avgiftsbelagd tillsyn ska bedrivas? Det finns oftast inga egna erfarenheter eller några andra myndigheters kostnader att jämföra med. Samrådet genomförs ex ante och avgifterna grundar sig på en prognos över framtida kostnader och volymer för vitt skilda verksamheter. Det är svårt för ESV att ifrågasätta sådana uppgifter. Det innebär också att myndigheters tillämpning kan avvika från de uppgifter som framgår av de dokument som ESV granskar i samrådet. Det är inte ESV:s uppgift att i ett samråd bedöma vilken ambitionsnivå som är lämplig för en viss avgiftsbelagd verksamhet. Detta gäller såväl kvalitativa förhållanden som kvantitativa förhållanden. 7

8 4 Syftet med samråden Samråden syftar till att vara ett instrument för styrning av avgiftsbelagd verksamhet i staten. Samråden utgör huvudsakligen en kontrollerande verksamhet och ett instrument för att uppnå enhetliga principer i staten, vilket framgår av följande beskrivning av syftena med samrådsinstitutet. Tillsynsfunktion Samrådsförfarandet är en tillsynsfunktion som ESV utför på uppdrag av regeringen. Genom avgiftssamråden ska ESV kontrollera att avgifterna sätts utifrån det ekonomiska mål som beslutats för verksamheten, att samtliga kostnader som avgifterna ska täcka är identifierade och beräknade samt att regler och riktlinjer på området beaktats. Koncernperspektivet Staten är en juridisk person och precis som inom en privat företagskoncern finns det anledning att genom olika instrument, t ex samråd, se till att enhetliga och likartade principer för prissättning tillämpas. Stödjande syfte Den enskilda myndigheten kan få råd avseende prissättning i anslutning till samrådet. Erfarenheter och praxis kan förmedlas av ESV. Erfarenheterna från de direkta kontakterna med myndigheterna används även till att utforma regler, riktlinjer och handledningar för avgiftsbelagd verksamhet. Beskrivande av tillståndet och utvecklingstendenserna Genom samråden får ESV inblick i den avgiftsbelagda verksamheten som myndigheterna bedriver. De årliga samråden kan därför bidra med underlag till såväl en tillståndsbeskrivning som utvecklingstendenser avseende det statliga avgiftsområdet. 8

9 Höja kompetensen Samrådsverksamheten kan också ha ett preventivt syfte. Vissa myndigheter kan antas utveckla sin kompetens och tillämpning avseende kostnads- och intäktskalkylering eller prissättning. Bättre ekonomisk uppföljning Krav på årligt samråd initierar myndigheter att regelbundet ompröva avgifterna i verksamheten. Detta är särskilt motiverat då avgifterna redovisas mot inkomsttitel och myndighetens verksamhet finansieras med anslag. Detta gäller i de fall sambandet är svagt mellan avgiftsintäkterna och motsvarande kostnader som täcks med anslag. 9

10 H ö g s t 4 v e c k o r 5 Samrådsprocessen Samrådsprocessen beskrivs i följande figur som representerar en tidsperiod på högst fyra veckor. Arbetsuppgifterna/momenten som redovisas i figuren kommenteras under efterföljande rubriker. Samrådsunderlag från myndigheter Fördelning av samrådsunderlag till handläggare Handläggning enligt Vägledningen Föredragning och beslut Expediering och arkivering 5.1 Samrådsunderlag Vad ska myndigheten lämna? De myndigheter som omfattas av avgiftsförordningens bestämmelser ska på eget initiativ komma in till ESV med samrådsunderlag. ESV meddelar inga särskilda påminnelser om samrådsskyldigheten. 10

11 Kraven på samrådsunderlaget framgår av ESV:s föreskrifter till 7 avgiftsförordningen. I BILAGA 2 redovisas exempel på samrådsunderlag. Bilaga 2 ska även läggas ut på ESV:s webbplats Inkomna samrådsunderlag ska diarieföras enligt de rutiner som allmänt gäller för inkommande skrivelser till ESV. Registrator ska lämna underlaget till ansvarig avdelning. Funktionsansvarig ansvarar för att samrådsunderlaget lottas på en handläggare. 5.2 Handläggning Vad gör man? Handläggning ska genomföras i enlighet med tidigare beskrivna syften med avgiftsförordningen och med samråden samt med stöd av den lathund som redovisas i BILAGA 1. I lathunden presenteras vad som bör kontrolleras i ett samråd. Det bör dock påpekas att listan inte är fullständig och att alla punkter inte är relevanta i alla samråd. Prioriteringen av vilka frågor som ska ställas både kan och bör variera beroende på samrådssituationen. Omständigheterna i det enskilda ärendet kan således i hög grad avgöra vilken ambitionsnivå som väljs och vilka prioriteringar som görs. Det kan finnas skäl att i ett samråd fokusera på någon speciell omständighet beträffande den avgiftsbelagda verksamheten. Om det finns indikationer på t.ex. att indelningen i avgiftsområden i regleringsbrevet borde ändras, kan det innebära att förhållandevis lång tid läggs ned på överväganden om hur den avgiftsbelagda verksamheten bör vara indelad, medan övriga kontrollpunkter behandlas översiktligt. För att uppnå och upprätthålla en intern samsyn bör handläggare och funktionsansvarig och vid behov avdelningschef ha regelbundna möten där handläggningen kan diskuteras. Principiellt viktiga ställningstaganden bör dokumenteras. 11

12 5.2.1 Underrättelser till Regeringskansliet Kopia på samrådsbeslutet bör i nedanstående fall lämnas till Finansdepartementet och berört fackdepartement. Kopia på beslutet bör lämnas då förslaget avstyrks, eller då ESV bedömer att invändningarna mot förslaget är väsentliga trots att förslaget inte avstyrkts. Kopia på beslutet bör även lämnas då beslutet innehåller en förutsättning som är betydelsefull. Kopia på beslutet lämnas också om ESV:s förslag eller rekommendationer kräver medverkan från Regeringskansliet Skäl för undantag för samrådsskyldighet ESV kan bevilja undantag från samrådsskyldigheten med stöd av 7 andra stycket avgiftsförordningen. Undantag kan beviljas bl.a. om det ekonomiska målet har uppnåtts under de senaste åren och om myndigheten har en ändamålsenlig redovisning. 2 Några ytterligare riktlinjer eller kriterier från regeringen för när en myndighet bör undantas finns inte. Enligt den praxis som utvecklats har ESV medgett undantag med anledning av att en myndighet endast samråder om en avgiftsmodell. I dessa fall behöver årliga samråd inte genomföras, såvida modellen inte ändras. Ytterligare skäl för undantag är då det ekonomiska målet för den avgiftsbelagda verksamheten inte är bestämt. Om en avgiftsbelagd verksamhet bedrivs med ett ekonomiskt mål som upp till full kostnadstäckning eller liknande anser ESV att frihetsgraden för avgiftssättningen är så stor att en årlig granskning inte behöver ske. Det sistnämnda gäller t.ex. avgifter som tas ut med stöd av 4 avgiftsförordningen. ESV har föreslagit regeringen att samråden ska verksamhetsanpassas så att de endast omfattar offentligrättsliga avgifter 3. ESV motiverar förslaget med att regeringen under senare år har aktualiserat nya formaliserade krav för myndigheterna och deras 2 Enligt regeringens förordningsmotiv (1992:3) till avgiftsförordningen bör undantag från samrådsskyldigheten endast lämnas för preciserad tidsperiod och när myndigheten exempelvis besitter en hög ekonomiadministrativ kompetens och när det ekonomiska målet uppfyllts under en lämpligt avvägd tidsperiod. 3 ESV 2009:39 12

13 ansvar för sin verksamhet, inklusive den avgiftsbelagda verksamheten. Kraven framgår bl.a. av myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll samt internrevisionsförordningen (2006:1228). Vidare har en konfliktlösningsregel införts i konkurrenslagen (2008:579) beträffande myndigheters avgiftsbelagda uppdragsverksamhet. Därutöver har myndigheterna förbättrat den administrativa kompetensen under de drygt 30 år samrådsförfarandet funnits. Även revisorernas granskning av avgiftsbelagd verksamhet har ökat enligt ESV:s bedömning. Det bakomliggande syftet är att prioritera insatserna i avgiftssamråden där de enligt ESV behövs bäst, dvs. till verksamhet med offentligrättsliga avgifter. En annan metod för att prioritera inom samrådsverksamheten är att ESV i högre grad än för närvarande beviljar myndigheter undantag från skyldigheten att årligen samråda om vissa avgifter. Följande förhållanden anser ESV är skäl för att undantag kan övervägas för samrådsskyldigheten. Myndigheten bedöms ha god kontroll över avgiftsbelagd verksamhet, och har balanserade ekonomiska resultat för respektive avgiftsbelagd verksamhet Det ekonomiska målet är obestämt Samråd om avgiftsmodell görs bara vid förändringar av modellen Även andra förhållanden eller områden bör kunna utgöra en grund för att undantag från samrådsskyldigheten ska medges av ESV. En bedömning måste dock göras från fall till fall. Om det avgiftsbelagda områdets storlek är väsentligt, eller på annat sätt bedöms vara strategiskt, bör funktionsansvarig kommunicera med avdelningschef och i vissa fall även med Finansdepartementet. Således kan undantag övervägas även inom följande områden. Är avgifterna nya i något avseende bör undantag normalt inte medges. Interna avgifter i staten, ekonomiska transaktioner mellan myndigheter Regeringen har beslutat om avgifter utifrån andra grunder än myndigheternas kostnader ( politiskt lämplig avgiftsnivå ) Uppdragsverksamhet, särskilt konkurrensutsatt verksamhet Tjänsteexport 13

14 Avgifter i uppdragsverksamhet som tas ut av universitet och högskolor Undantag som medges av ESV ska normalt tidsbegränsas till mellan 2 och 5 år. Några av ovanstående punkter kommenteras närmare i det följande. Interna avgifter i staten, ekonomiska transaktioner mellan myndigheter, utgör egentligen inte avgifter i statsrättslig bemärkelse. De har emellertid enligt praxis behandlats som sådana i många sammanhang, även vad gäller avgiftssamråd enligt 7 avgiftsförordningen. Enligt ESV tillhör dessa avgifter inte en ersättning som bör prioriteras när det gäller en förhandsgranskning av avgiftssättningen mellan två eller flera myndigheter. Bedömningen av om de inomstatliga avgifterna är rimliga bör överlåtas till myndigheterna som tar betalt och de som ska betala och enligt de utgångspunkter som regeringen beslutat om. Regeringen kan ibland besluta om avgifter utifrån andra grunder än myndigheternas kostnader ( politiskt lämplig nivå ) utan att undantag från det ekonomiska målet om full kostnadstäckning meddelats. I dessa fall kan det finnas skäl för ESV att undanta verksamheten från årlig samrådsplikt eftersom ESV:s synpunkter på avgiftsnivån saknar betydelse 4. Beträffande uppdragsverksamhet, särskilt konkurrensutsatt avgiftsbelagd verksamhet, kan undantag ges med hänsyn till att produkterna är frivilligt efterfrågade av dem som betalar samt att anmälan om avgiftssättning som snedvrider konkurrensen kan göras enligt konkurrenslagen. Ytterligare skäl anges i rapporten ESV 2009:39. För avgifter som tas ut i tjänsteexport kan också finnas skäl att medge undantag från den årliga samrådsskyldigheten. Enligt nuvarande praxis genomförs relativt få samråd om dessa avgifter. Motiven för undantag hänförs till frivillig betalning av 4 Jmf avgift för högskoleprovet 14

15 utländska kunder (stater) och ofta inomstatliga ersättningar mellan jämbördiga parter vid tjänsteexport som finansieras med biståndsmedel. Ett generellt undantag för samråd om avgifter i uppdragsverksamhet ska enligt ESV övervägas för universitet och högskolor med anledning av regeringens prop. 2009/10: I denna skriver regeringen att det inte längre bör finnas ett krav på universitet och högskolor att ha samråd med ESV. Det kan därmed ifrågasättas om skäl finns för ESV att genomföra avgiftssamråd om lärosätenas avgifter för frivilligt efterfrågade varor och tjänster. Detta genomförs emellertid i särskild ordning på initiativ av funktionsansvarig. ESV kan även överväga om undantag från årlig samrådsskyldighet ska medges av andra skäl än som redovisats ovan. Individuella undantag beslutas av funktionsansvarig, i särskilda fall efter samråd med avdelningschef, medan bredare undantag bör beslutas av ansvarig avdelningschef efter samråd med generaldirektören. Nedan följer ett förslag till formulering som kan användas om samrådsbeslutet ska innehålla ett medgivande till undantag. Med stöd av 7 andra stycket avgiftsförordningen medger ESV att Myndigheten M undantas från årlig samrådsskyldighet t. o. m. år XXXX under förutsättning att principerna för avgiftssättningen inte ändras. Detta innebär att nästa samråd ska äga rum under slutet av år XXXX, innan avgifterna för år XXXY ska beslutas. 5.3 Föredragning och beslut Handläggaren kommer överens med beslutande funktionsansvarig om hur själva föredragningen av ärendet och samrådsbeslutet ska gå till. Normalt föredras ärendet 5 En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor 15

16 genom att avgiftsområdet redovisas och de förhållanden som handläggaren utifrån lathunden i BILAGA 1 och andra omständigheter funnit skäl att berätta om. En grundläggande mall för samrådsyttrande redovisas i BILAGA 3. I normalfallet bör ett samrådsbeslut inledas med uppgifter om vilken myndighet som föreslår en ny avgift, en oförändrad avgift eller avgiftsförändring. Vidare bör det anges vilket avgiftsområde som avses och eventuellt när den nya avgiften eller avgiftsförändringen planeras träda i kraft. Detta kan följas av kommentarer och ett sammanfattande omdöme ESV:s huvudsakliga syn på förslaget. Det sistnämnda bör göras med utgångspunkt i följande standardfraser. ESV tillstyrker... Formuleringen betyder att ESV tillstyrker avgiftsförslaget och lämnar föreskrivet samråd med myndigheten. ESV har inget att invända... Formuleringen betyder att ESV inte har funnit något väsentligt att invända mot förslaget. Beslutet kan innehålla motiv samt kommentarer och synpunkter men dessa är inte alls av sådan art att förslaget avstyrks. ESV vill inte motsätta sig... Formuleringen betyder att ESV inte funnit tillräckliga skäl att avstyrka förslaget. ESV avstyrker... Formuleringen betyder att ESV anser att förslaget inte bör genomföras. Samrådsbeslutet bör innehålla en begäran om att myndigheten meddelar sitt beslut till ESV. Detta kan t.ex. gälla då myndigheten föreslår avgiftshöjningar samtidigt som betydande ackumulerat överskott finns. I vissa fall kan även följande uttryck användas. ESV kan inte yttra sig... Formuleringen kan användas när ESV inte kan lämna synpunkter på förslaget t ex när underlaget är för bristfälligt för en bedömning. ESV avstår från att yttra sig... Formuleringen kan användas när ESV kan men inte vill lämna synpunkter. Skälen varför ESV avstår bör redovisas. ESV lämnar föreskrivet samråd (utan att lämna synpunkter). Formuleringen innebär att myndigheten får ett kvitto på att den årliga samrådsskyldigheten enligt 16

17 avgiftsförordningen har uppfyllts. Vanligen är samrådsunderlaget inte utformat enligt föreskrifterna till 7 avgiftsförordningen. I de fall samrådsbeslutet är förenat med särskilda villkor som bör följas upp av ESV bör dessa redovisas sist i beslutet. 5.4 Efterarbete Externt efterarbete Handläggaren ansvarar för expediering till aktuell myndighet. Det innebär att originalet skickas till myndigheten. Dessförinnan ska handläggaren ha tagit fyra kopior på det undertecknade samrådsbeslutet. Signerade arkivexemplar av yttrandet ska också ingå i ärendeakten. Ett samrådsyttrande bör även konverteras från Wordformat till skrivskyddat PDF-format i elektronisk form innan expediering. Kopia på samrådsbeslutet bör lämnas till Finans- och fackdepartement om skäl finns enligt Kap Internt efterarbete Handläggaren ansvarar för att fyra kopior på samrådsbeslutet lämnas till avdelningssekreteraren ärendets pärmnummer och flik i Faktabanken anges till avdelningssekreteraren. checklistan: L:\ \CHECKLIS.XLS uppdateras rensad ärendeakt lämnas till avdelningssekreteraren avdelningssekreteraren ansvarar för att Faktabanken uppdateras enligt ovanstående kopia på samrådsbeslut internt på ESV lämnas till Faktabanken, funktionsansvarig, pärm för utgående skrivelser och registrator. ärendeakten lämnas till registrator 17

18 6 Särskilda rutiner 6.1 Handläggning av avgifter enligt 4 Normalt granskar ESV endast två aspekter av avgiftsbelagd verksamhet enligt 4 avgiftsförordningen, nämligen om verksamheten är av mindre omfattning eller av tillfällig natur samt om verksamheten ryms inom de verksamheter som anges i 4, punkterna Det först nämnda gäller givetvis inte om myndigheten undantagits från begränsningen i andra stycket. Detta innebär att samrådsunderlaget kan begränsas till: Myndighetens totala beräknade årliga omsättning för avgifter som tas ut med stöd av 4 avgiftsförordningen. Verksamhetens art, dvs. vilken verksamhet avgifterna helt eller delvis avser att täcka kostnaderna för. Föredragning och Beslut samt Efterarbete bör genomföras i enlighet med tidigare beskriven samrådsprocess. 6.2 Tjänsteexport Samråd om avgifter i tjänsteexport förekommer relativt sällan. ESV har inte heller prioriterat samråd inom området. Inlämnas samrådsunderlag avseende tjänsteexport handläggs ärendet. 6.3 Länsstyrelser ESV har fattat beslut om att länsstyrelserna ska undantas från årlig samrådsskyldighet avseende samtliga avgifter. Det är oklart vilken myndighet som ska ansvara för den samrådsskyldighet som gäller enligt avgiftsförordningen. Med ansvaret för avgiftsbelagd verksamhet vid 18

19 länsstyrelserna avses att någon myndighet utpekas som ansvarig för att de avgiftsintäkter som redovisas av länsstyrelserna är uppdaterade med hänsyn till verksamhet och ekonomiskt mål. Detta innebär bl.a. att avgiftsnivåer och motsvarande kostnader kontinuerligt följs upp och att åtgärder vidtas vid behov. Så är inte fallet idag beträffande en del av de avgifter som tas in och redovisas av länsstyrelserna. De avgifter det här är fråga om här kan karaktäriseras enligt följande. Avgifter lika över riket - som tas ut av flera länsstyrelser samtidigt som det finns en myndighet som har ett övergripande ansvar för verksamheten. Avgifter lika över riket - som tas ut av flera länsstyrelser utan att någon annan myndighet har ett övergripande ansvar för verksamheten. Avgifter som sätts utifrån respektive länsstyrelses kostnader. Med hänvisning till att samordning saknas av avgifter som ska vara lika i hela landet, även om de tas ut på länsstyrelser med olika kostnadsnivåer, har ESV undantagit länsstyrelserna från samrådsskyldigheten. Merparten av avgifterna som redovisas av länsstyrelserna avser offentligrättsliga avgifter inom miljöområdet som Naturvårdsverket till stor del ansvarar för. Då det inte finns någon utpekad samrådspart för merparten av avgifterna på länsstyrelserna anser ESV att det inte är angeläget att samråda om övriga avgifter. ESV ska emellertid vid lämpligt tillfälle ta ett nytt initiativ för att avgiftssamråd om länsstyrelsernas offentligrättsliga avgifter ska genomföras. 6.4 Garantiavgifter Det är inte är meningsfullt att genomföra samråd om avgifter för garantier även om dessa betraktas som statsrättsliga avgifter. 7 avgiftsförordningen och ESV:s föreskrifter till denna paragraf inte är tillämpbara på dessa avgifter av följande motiv: ESV har inte kompetens för att bedöma och beräkna risker i olika branscher. Regeringen har beslutat att Riksgäldskontoret ska undantas från samråd. Det ekonomiska målet måste ses över en lång period. Endast en liten del av avgiften ska täcka administrativa kostnader. ESV har (dnr /2002) beslutat att samråd enligt 7 avgiftsförordningen inte ska genomföras avseende avgifter för statliga garantier. 19

20 En garanti är en borgensförbindelse, där borgensmannen åtar sig låntagarens förpliktelser i händelse av betalningsinställelse. Det finns olika typer av garantiåtaganden. En statlig kreditgaranti innebär att staten tar på sig kreditrisken vid en investering i t.ex. infrastruktur, men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Genom utfärdande av en s.k. kapitaltäckningsgaranti åtar sig staten att tillskjuta kapital så att kapitaltäckningsgraden i ett bolag alltid överstiger den i lag angivna lägsta nivån. Genom pensionsgarantier tryggar staten pensionsåtaganden vid bolagisering av statliga verksamheter. En långivares pris för att tillhandahålla finansiella medel är beroende av två faktorer. För det första är det den kostnad långivaren har för att anskaffa kapital för utlåning. För det andra är det den risk som utlåningen innebär (kreditrisk). Med en statlig garanti slipper långivaren kreditrisken som i stället bärs av staten. I garantiverksamheten är det därför centralt att värdera och prissätta kreditrisken. Risken i varje garantiengagemang beräknas och utgör utgångspunkt för bestämningen av en riskpremie (en riskbaserad avgift). ESV anser att avgifter för statliga garantier är avgifter i regeringsformens bemärkelse. Motiveringen är att avgifterna sätts i syfte att uppnå det ekonomiska målet full kostnadstäckning för garantiverksamheten. Avgifterna ska beräknas så att myndighetens kostnader för att administrera garantierna och eventuella kostnader för infrianden av garantier inklusive statens kapitalkostnad täcks. Även om garantiavgifterna betraktas som statsrättsliga avgifter undantas de av tidigare angivna skäl från den årliga samrådsplikten. Det bör påpekas att det även finns andra myndigheter än Riksgäldskontoret som tar ut garantiavgifter. 20

21 Bilaga 1 Lathund för granskning av samrådsunderlag Bilaga 2 Exempel på samrådsunderlag Bilaga 3 Mall för samrådsyttrande 21

22 22

23 LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1 LATHUND FÖR GRANSKNING av SAMRÅDSUNDERLAG Version GRUNDKONTROLL Sida 1 Komplettering av underlag 3 2 Författningsmässigt stöd 3 3 Undantag från regler 3 4 Tidpunkter 4 5 Samtliga kostnader? 5 6 Beräkningsförutsättningar 5 7 Det ekonomiska målet 5 8 Tidigare synpunkter 5 9 Undantag från samråd 5 ÖVRIGA GRANSKNINGSPUNKTER 10 Typ av avgift 6 11 Förändrade förutsättningar 6 12 Senaste omprövning 7 13 Övergripande kostnadsfördelning 7 14 Avgiftskonstruktion 7 15 Motverkas verksamheten syfte? 7 16 Prisdifferentiering 8 17 Konkurrensförhållanden 8 1

24 LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1 INLEDNING I denna lathund redovisas de punkter som normalt granskas i ett samråd. Listan gör inte anspråk på att vara fullständig. Då verksamheterna är olika är inte alla punkter relevanta i samtliga avgiftssamråd. Omständigheterna i det enskilda fallet är avgörande för vilken ambitionsnivå som väljs. Ibland kan ESV behöva fokusera på någon specifik omständighet i den avgiftsbelagda verksamheten. Punkter är indelade i två kategorier; punkter som i princip alltid beaktas (Grundkontroll) respektive punkter som ofta, men inte alltid, beaktas i ett samråd. 2

25 LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1 GRUNDKONTROLL 1 Komplettering av underlag Behöver en komplettering av samrådsunderlaget göras? Handläggaren gör en bedömning om ytterligare underlag behöver lämnas av myndigheten. Handläggaren kontrollerar bl.a. om underlaget innehåller uppgifter som framgår av ESV:s föreskrifter till 7 avgiftsförordningen. Utfall av intäkter och kostnader för senast avslutad resultatperiod Balanserat resultat Preliminärt utfall av intäkter och kostnader för innevarande räkenskapsår Beräknade intäkter och kostnader för närmast följande räkenskapsår eller för den period avgifterna avses gälla Om det ekonomiska målet är full kostnadstäckning och det beräknade resultatet tillsammans med det ackumulerade resultatet väsentligt avviker från full kostnadstäckning bör det redovisas när verksamheten förväntas uppvisa nollresultat Föreslagen eller tillämpad kalkylmodell med exempel Principer eller metoder för fördelning av kostnader Föreslagen genomsnittlig, procentuell avgiftsförändring Övriga faktorer som i väsentlig grad har påverkat beräkningen av intäkter och kostnader I vissa fall behöver komplettering från myndigheten inte ske därför att uppgifterna finns lätt tillgängliga i andra dokument. 2 Författningsmässigt stöd Var finns författningsmässigt stöd för uttag av avgifter, beslut om avgiftsnivå och disposition? Handläggaren undersöker om det finns författningsmässigt stöd för att ta ut avgifter, vem som beslutar om avgiftsnivån och vem som disponerar inkomsterna. Lag, förordning, instruktion och regleringsbrev studeras och om det inte framgår av dessa dokument ska kontakt tas med myndigheten för att få uppgift om det finns ett särskilt regeringsbeslut. Bemyndigande att ta ut offentligrättslig avgift finns vanligtvis i lag och förordning, medan bemyndigande att ta ut avgift i uppdragsverksamhet i regel finns i myndighetens instruktion eller i regleringsbrev, men kan också undantagsvis finnas i ett särskilt regeringsbeslut. 3 Undantag från regler Är myndigheten/verksamheten/avgiftsområdet undantaget från det generella regelverket eller andra generella normer? 3

26 LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1 Handläggaren undersöker om det finns undantag från t.ex. Krav på full kostnadstäckning enligt 5 avgiftsförordningen. Hantering av över-/underskott enligt 25 a avgiftsförordningen Samrådsskyldighet enligt 7 avgiftsförordningen Om det finns undantag från kravet på full kostnadstäckning, vilket ekonomiskt mål är det då som gäller? Finns det ett ackumulerat överskott? Hur stort är det? Är det över 10 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens i myndigheten sammantagna omsättning under räkenskapsåret? Eller finns det ett underskott som inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår? I så fall bör ESV i sitt yttrande påpeka att myndigheten ska lämna förslag till regeringen om hur överskottet ska disponeras respektive hur underskottet ska täckas. Vidare undersöker handläggaren om myndigheten har ett särskilt bemyndigande för de varor och tjänster som är uppräknade i 4 avgiftsförordningen? Då gäller det som anges i det särskilda bemyndigandet. Det kan t.ex. anges ett annat ekonomiskt mål än det som gäller för 4. Undantag från regelverket bör framgå av regleringsbrevets avsnitt om undantag från EA-regelverket 4 Tidpunkter När träder avgiftsförändringarna i kraft? Enligt ESV:s föreskrifter till avgiftsförordningen ska myndigheten inleda samråd med ESV minst fyra veckor före myndighetens beslut om avgiftens storlek respektive före myndighetens framställning till regeringen om avgiften. Har samrådsunderlaget kommit in till ESV fyra veckor innan avgifterna ska träda i kraft? Är avsikten att avgiftsförändringarna ska träda i kraft tidigare eller har avgiftsförändringarna redan trätt i kraft? Om det sistnämnda är fallet är det inte meningsfullt att yttra sig och i stället görs ett påpekande om vad som gäller och hänvisning till föreskrifterna till förordningen. Om samrådsunderlaget kommer in mindre än fyra veckor före ikraftträdandet kan ESV inte garantera att yttrandet kommer till myndigheten före avgiftsförändringen. Rör det sig om avgifter som regeringen beslutar om kan det förekomma att framställan redan gjorts till regeringen utan att myndigheten dessförinnan samrått med ESV. Om myndigheten efter det att framställan gjorts kommer in med samrådsunderlag till ESV framför ESV i sin skrivelse vad som gäller enligt avgiftsförordningen beträffande förfarandet Ibland remitterar ansvarigt departement myndigheters avgiftsförslag till ESV. 4

27 LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1 5 Samtliga kostnader? Beaktas samtliga relevanta kostnader och andra förhållanden i kalkylen? Har sociala kostnader och dylikt räknats med i personalkostnader? Finns kostnader för lokaler, administration, räntor och avskrivningar med i kalkylen? Har hänsyn tagits till indirekt tid vid beräkning av timpriser? Har hänsyn tagits till ackumulerat resultat vid avgiftssättningen? 6 Beräkningsförutsättningar Är volymprognoserna och/eller debiterbar tid realistiska? Om stora volymförändringar förutses, redovisas i så fall vad detta kan bero på? Är den debiterbara eller produktiva tiden, det vill säga den tid som används till faktisk produktion, realistisk? Finns det anledning att misstänka att man vid beräkning av timpris dividerat lönekostnaderna med hela närvarotiden, dvs. inkluderat tid för administration, utbildning, utveckling etc. I så fall kommer man inte att få kostnadstäckning för den tid som inte är direkt debiterbar. 7 Det ekonomiska målet Innebär föreslagna avgifter att det ekonomiska målet uppnås inom ett par år? Om inte, hur hanteras situationen av myndigheten? Vilken planering finns från myndighetens sida, finns det någon strategi? Om det t.ex. finns ett överskott tänker man då sänka avgifterna eller behåller man oförändrade avgifter för att på sikt nå det ekonomiska målet? Finns det anledning att se det ekonomiska målet på längre sikt än ett par år? Vad är i så fall motiven till detta? Finns förutsättningar för att uppnå det ekonomiska målet? 8 Tidigare synpunkter Har myndigheten beaktat synpunkter i föregående års samråd? Har myndigheten avstått från att höja avgifterna om ESV avstyrkt förslaget till höjning av avgifterna i tidigare samråd? 9 Undantag från samråd Ska ESV bevilja myndigheten undantag från årlig samrådsskyldighet? För hur lång tid ska i så fall undantaget gälla? Kriterier för att undantag ska beviljas övervägs i Kap. 5 i Vägledningen. 5

28 LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1 ÖVRIGA GRANSKNINGSPUNKTER 10 Typ av avgift Avser samrådet avgifter för offentligrättslig verksamhet och/eller uppdragsverksamhet? Handläggaren kontrollerar om samrådet avser offentligrättslig verksamhet och/eller uppdragsverksamhet. I vissa fall är det inte självklart och då gör handläggaren en bedömning av vilken typ av avgift det är fråga om. Det kan ha betydelse för den fortsatta handläggningen i och med att ESV prioriterar granskning av offentligrättsliga avgifter framför andra avgifter. 11 Förändrade förutsättningar Förslag på förändringar av förutsättningar avseende en avgiftsbelagd verksamhet? Bör förändring föreslås avseende t.ex. - det författningsmässiga stödet - det ekonomiska målet - disposition av inkomster - indelning i resultat- eller avgiftsområden - andra villkor i regleringsbrevet etc. Är det osäkert vad bemyndigandet innebär? Vad innebär det t.ex. om det i bemyndigandet står att myndigheten får ta ut ersättning? Det kan betyda att myndigheten får, men inte behöver ta betalt, men det kan också innebära att myndigheten ges rätt att ta betalt under förutsättning att ersättningen som betalas täcker kostnaderna. Finns det anledning att tro att det ekonomiska målet motverkar syftet med verksamheten, t.ex. att det finns en risk för att en önskvärd efterfrågan minskar avsevärt? Kan dispositionen av avgiften få negativa styreffekter? Offentligrättsliga avgifter bör i regel inte disponeras av myndigheten utan tillföras statskassan och redovisas mot inkomsttitel. Avgifter som tas ut för frivilligt efterfrågade varor och tjänster disponeras normalt av myndigheten. Men det kan finnas särskilda skäl att göra undantag från huvudprinciperna. Det kan ibland finnas skäl att ändra indelningen i resultat- eller avgiftsområden? Om t.ex. myndigheten tar ut offentligrättsliga avgifter i en verksamhet och avgifter för varor och tjänster som efterfrågas frivilligt i en annan ska de två verksamheterna normalt bedrivas i separata resultatområden. Verksamheter som har olika ekonomiska mål ska inte bedrivas i samma resultatområde/avgiftsområde. 6

29 LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1 I de fall det kan finnas behov av ändring i något av ovanstående avseenden föreslår ESV detta i samrådsyttrandet. 12 Senaste omprövning När omprövades avgifterna senast? Avgifterna ska omprövas årligen, men det kan också förekomma att det sker oftare. Det kan nämligen visa sig att myndigheten har höjt för lite eller för mycket vid föregående tillfälle för att det ekonomiska målet full kostnadstäckning ska uppnås på ett par års sikt. Nya omständigheter kan ha tillkommit som gör att vissa avgifter måste ses över och avgifter för nya produkter kan bli aktuella. Omprövas alla avgifter eller rör det sig endast om en delmängd? Vissa myndigheter kommer nämligen in med samrådsunderlag för ett avgiftsområde i taget. Samråd kan även förekomma om en enskild avgift. Har myndigheten brutit mot skyldigheten att samråda om samtliga avgifter varje år? I så fall kan detta påpekas i samrådsyttrandet. 13 Övergripande kostnadsfördelning Har avgiftsbelagd verksamhet avgränsats i förhållande till anslagsfinansierad verksamhet? Utgör den avgiftsbelagda verksamheten ett eget avgiftsområde i regleringsbrevet? Har statsmakterna beslutat om att vissa kostnader ska belasta den avgiftsbelagda verksamheten? Ska t.ex. andel av kostnaderna för forskning och utveckling täckas av avgifter? Finns tidredovisning så att myndigheten kan se hur många timmar som lagts på avgiftsfinansierad respektive anslagsfinansierad verksamhet? Hur har kostnader som är gemensamma för anslags- och avgiftsbelagd verksamhet fördelats? Vilka fördelningsnycklar används? 14 Avgiftskonstruktion Är avvägningen mellan olika avgiftskomponenter rimlig, t.ex. mellan engångs- och årsavgifter? Sätts avgifterna så att de belastar kunderna i den utsträckning som de utnyttjar tjänsten/produkten? Är eventuella ansökningsavgifter så höga att de kan hindra nyetableringar? 15 Motverkas verksamheten syfte? Riskerar avgiftsnivån/avgiftskonstruktionen att motverka myndighetens övergripande mål med verksamheten? Om avgiften är för hög kan det i vissa fall finnas risk för att efterfrågan sjunker mer än vad som är önskvärt. Detta kan t.ex. förekomma när myndigheter tar ut 7

30 LATHUND FÖR GRANSKNING BILAGA 1 ansökningsavgifter för prövning av ärenden som gäller tillstånd eller när man vill sprida en publikation. Om avgiftsnivån skulle motverka syftet med verksamheten kan en lägre avgift behöva tillämpas. Det kan innebära att det ekonomiska målet bör ändras. 16 Prisdifferentiering Hur ser kundstrukturen ut? Föreslås någon form av prisdifferentiering gentemot olika kundkategorier? Kan denna accepteras? Beror prisdifferentieringen på att kostnaderna för att tillhandahålla produkten skiljer sig åt är prisdifferentiering tillåten. Prisdiskriminering i form av att exakt samma varor eller tjänster prissätts olika till olika kundgrupper kan ifrågasättas. Ibland har myndigheten ett särskilt bemyndigande som tillåter att ett lägre pris tas ut av en viss kundkategori på bekostnad av någon annan. Det kan t.ex. ingå i myndighetens uppgift att främja forskningsinsatser inom sitt område och myndigheten kan då ha fått ett särskilt bemyndigande att ta ut ett lägre pris av studenter och forskare än andra kunder. Korssubventionering bör normalt inte ske mellan heterogena kundgrupper. Inom homogena kundgrupper kan dock avgiftsuttagen utjämnas mellan de enskilda betalarna, t.ex. då genomsnittlig avgift tillämpas. Eftersom ingen kundkategori normalt ska subventionera en annan ska ett lägre pris i första hand subventioneras med anslag. 17 Konkurrensförhållanden Hur har myndigheten beaktat eventuella konkurrensförhållanden på marknaden? Om det ekonomiska målet för en verksamhet inte är full kostnadstäckning och verksamheten är konkurrensutsatt är det särskilt viktigt att priserna ändå sätts så att myndigheten inte riskerar att anklagas för underprissättning. Har myndigheten undersökt vilket pris motsvarande produkter på marknaden betingar? Om verksamheten är konkurrensutsatt och det ekonomiska målet är full kostnadstäckning är det lämpligt att verksamheten utgör ett eget avgiftsområde i regleringsbrevet. Myndigheten ska kunna visa att verksamheten inte subventioneras med anslagsmedel eller andra medel. Om verksamheten inte utgör ett eget avgiftsområde kan ESV peka på att myndigheten borde ta upp frågan till diskussion med sitt departement eller själv införa ett sådant område. Varor och tjänster är i princip utsatta för konkurrens om de av köparna anses vara jämförbara när det gäller egenskaper, pris och användning och befinner sig på samma geografiska marknad. 8

31 SAMRÅDSUNDERLAG BILAGA 2 Exempel på myndigheters samrådsunderlag Version Detta är ett exempel på vad ett samrådsunderlag från en myndighet bör innehålla. De formella kraven framgår av ESV:s föreskrifter till 7 avgiftsförordningen, se EA-boken Avgifter och bemyndiganden Myndigheten ska i samrådsunderlaget redovisa vilka avgifter som samrådet gäller och när en eventuell ändring ska träda i kraft. Det bör anges om samrådet gäller innevarande eller nästkommande år. Det är även positivt om stöd för avgiftsuttagen, bemyndiganden, och andra villkor för avgifterna redovisas. Följande tabell illustrerar en översiktlig sammanfattning av en myndighets avgiftsbelagda verksamheter. Tkr Offentligrättsliga avgifter Avgifter enligt lagen (xxxx:x) Prövning enligt Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet 1 Uppdragsverksamhet 2 4 Avgiftsförordningen Avgifter enligt lagen (xxxx:x) De offentligrättsliga avgifterna tas ut för med stöd av lagen De redovisas mot inkomsttitel och det ekonomiska målet är Prövning enligt Prövningen avser ansökningar om Avgifterna disponeras av myndigheten enligt Uppdragsverksamhet 1 Avgifter i Uppdragsverksamhet 1 tas ut med stöd av För uppdragsverksamheten utgör det ekonomiska målet full kostnadstäckning enligt instruktionen Avgifter som tas ut med stöd av 4 avgiftsförordningen 1

32 SAMRÅDSUNDERLAG BILAGA 2 Här redovisas vilka verksamheter det är fråga om och deras årliga omsättning. Kostnader behöver normalt inte redovisas. Resultat och argument för en ändring av avgifterna Myndigheten bör visa hur det ekonomiska resultatet utvecklas. Det är oftast resultatet som avgör om avgifter bör förändras eller om andra åtgärder bör vidtas för att intäkter och kostnader ska uppnå det ekonomiska resultat som har beslutats. De uppgifter som myndigheten bör redovisa gärna i tabellform är: Utfall av kostnader och intäkter för senast avslutad resultatperiod (faktiskt resultat) Balanserat resultat (ackumulerat resultat) Preliminärt utfall av kostnader och intäkter för innevarande räkenskapsår (prognos) Beräknade kostnader och intäkter för närmast följande räkenskapsår eller för den period avgifterna avses gälla (budget) När verksamheten förväntas uppvisa ett nollresultat, om det beräknade resultatet tillsammans med det ackumulerade resultatet väsentligen avviker från full kostnadstäckning (planerade åtgärder) Följande tabell är ett exempel på ett överskådligt sätt att redovisa de uppgifter som efterfrågas i punkterna ovan för en avgiftsbelagd verksamhet. I det har budget för 2012 inlagts utöver kraven i föreskrifterna för att visa att den avgiftsbelagda verksamheten beräknas uppnå full kostnadstäckning detta år. Periodlängden utöver kraven i föreskrifterna och kommentarerna till siffrorna kan naturligtvis variera beroende på myndighet och verksamhet. Uppgifter ska i princip redovisas för varje avgiftsbelagd verksamhet som bedrivs på myndigheten. Normalt utifrån indelningen i regleringsbrevet. Avgiftsområde A Utfall 2009 Preliminärt Utfall 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkter Kostnader Resultat Balanserat resultat

33 SAMRÅDSUNDERLAG BILAGA 2 Kalkylmodell, taxekonstruktion och fördelning av kostnader Myndigheten ska redogöra för hur avgiften har räknats fram, dvs. vilka kostnader som ingår och hur gemensamma kostnader på myndigheten fördelas på avgiften. Ofta räcker det att myndigheten redogör för denna modell när avgiften är ny. Myndigheten kan därefter hänvisa till detta samråd. Om modellen förändras ska myndigheten genomföra ett nytt samråd om denna. Gängse metoder för kalkylering bör tillämpas. Se t.ex. ESV:s publikation Sätt rätt pris! En myndighet ska i princip redovisa hur avgifterna beräknas och vilka förändringar som föreslås. Det ska göras genom att lämna svar på följande frågor: Vilken kalkylmodell används? Hur ser avgiftskonstruktionen ut, dvs. timtaxa, årsavgift eller någon annan konstruktion? Hur fördelas kostnader, t.ex. nycklar för att fördela gemensamma kostnader? Föreslagna avgiftsförändringar? Om det inte finns särskild anledning behöver inte prislistor för enskilda varor och tjänster lämnas. Övriga förhållanden som påverkar beräkningen av intäkter eller kostnader? 3

34 Avgiftssamråd MALL FÖR SAMRÅDSYTTRANDE BILAGA 3 Datum Ert datum Myndigheten M /postadress/ ESV Dnr 42-XXXX/2011 Handläggare XX Er beteckning Avgifter för /kort och informativt om avgiftsområdet/ Myndigheten M har för samråd enligt 7 avgiftsförordningen (1992:191) kommit in till Ekonomistyrningsverket (ESV) med underlag avseende avgifter för /alternativt förslag till avgifter för / samtliga aktuella avgiftsområden eller avgifter bör redovisas här/ /ESV kommentarer beträffande avgifterna utifrån granskning enligt Vägledningen/ /ESV / /funktionsansvarig eller avdelningschef/ /handläggare/ 1

35 ESV utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av staten. Vi tar fram bra beslutsunderlag för den ekonomiska politiken. Vi skapar goda förutsättningar för regering och riksdag till en tydlig och effektiv styrning av statliga myndigheter. Vi säkerställer god tillgång för myndigheterna till bra metoder och effektivt stöd i sin verksamhetsstyrning ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna. Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Tfn Box Fax Stockholm