Årsberättelse. Visioner blir verklighet! Satsningar idag ger en enklare vardag i morgon.

Transkript

1 Årsberättelse Visioner blir verklighet! Satsningar idag ger en enklare vardag i morgon.

2 Innehåll Årsredovisning Finanslandstingsrådet har ordet... 3 i backspegeln... 4 En enklare vardag i framtiden genom de satsningar vi gör idag... 6 Europas mest attraktiva storstadsregion...8 Trafiksystem för en växande Stockholmsregion Framtidsplanen för hälsooch sjukvården blir verklighet Sammanfattning, en fortsatt stark ekonomi Förvaltningsberättelse...22 Inledning...22 Mål...24 Ekonomisk analys Resultat...29 Intäkter Kostnader...34 Finansiering...37 Investeringar Investeringsutveckling Trafik...42 Vård inklusive fastigheter...42 Nya Karolinska Solna...43 Ekonomiskt resultat för nämnder och styrelse...46 Landstingsstyrelsen...46 Hälso- och sjukvårdsnämnden...47 Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje...49 Trafiknämnden Kulturnämnden...52 Patientnämnden...52 Landstingsrevisorerna...53 Stockholms läns landstings samlade verksamhet...54 Förväntad utveckling...55 Utvecklingen de kommande åren...55 Verksamhetsberättelse...57 Inledning...57 Stockholms läns landstings verksamhetsfokus...59 Övergripande för landstinget...59 Hälso- och sjukvården...67 Övergripande hälso- och sjukvården...67 Stockholms läns sjukvårdsområde...73 Uppföljning av akutsjukhusen...74 Karolinska Universitetssjukhuset...75 Södersjukhuset AB...76 Danderyds Sjukhus AB...77 TioHundra AB...79 Södertälje Sjukhus AB S:t Eriks Ögonsjukhus AB...81 Ambulanssjukvården i Storstockholm AB Stockholm Care AB Folktandvården Stockholms län AB MediCarrier AB Kollektivtrafiken...87 Övergripande kollektivtrafiken...87 AB Storstockholms Lokaltrafik Waxholms Ångfartygs AB Färdtjänstverksamheten...92 Fastigheter...93 Övergripande fastigheter...93 Locum AB...94 Landstingsfastigheter Stockholm...95 Finansiell och övrig verksamhet...97 Övergripande finansiell verksamhet...97 Koncernfinansiering...97 AB Stockholms Läns Landstings Internfinans Landstingshuset i Stockholm AB Skadekontot...99 Stockholms läns landsting som arbetsgivare Medarbetaravsnitt Uppföljning av uppsiktsplikten Uppsiktsrapport Internkontroll Uppdrag Uppdrag i budget Uppdrag som givits under Stiftelser, donationsfonder och samordningsförbund Ekonomisk redovisning Revisionsberättelse Definitioner och begrepp Förkortningar Adresser Siffror inom parentes avser motsvarande period föregående år om inte annat anges. Avvikelser kan förekomma i tabeller och diagram då siffrorna är avrundade från tusen kronor till miljoner kronor. 2

3 Finanslandstingsrådet har ordet Ett år har passerat och Stockholms län har vuxit sig större och starkare än någonsin. De utmaningar som vi ställts inför har mötts med hårt och skickligt arbete av de drygt medarbetarna runt om i landstingets verksamheter. Låt oss börja från början. Vi hade knappt hunnit lära oss att året bytts från tolv till tretton innan vi utnämndes till Sveriges bästa miljölandsting. Tack vare högt uppsatta och mätbara mål samt ett decentraliserat system med målmedvetna medarbetare hade vi tagit steget högst upp på prispallen. Under året nådde vi även halvtid för byggnationen av Nya Karolinska Solna, NKS, som är Stockholmsregionens moderna sjukhus för morgondagens högspecialiserade sjukvård. NKS blir ett nav för sjukvård, forskning och utbildning. Tillsammans med Karolinska institutet, de andra universiteten i Stockholmsregionen och alla företag och verksamheterna som kommer att byggas upp i den nya Hagastaden skapar vi bättre förutsättningar både för att utveckla sjukvården och för att bota eller lindra. Efter mycket intensiva förhandlingar slöt landstinget tillsammans med staten och flera kommuner en historisk överenskommelse som kommer att resultera i 19 kilometer ny tunnelbana, nio nya stationer och nya bostäder. Det är den största satsningen på tunnelbanan på 40 år. Arbetet har pågått under en längre tid och projektet presenterades strax innan årsslutet. Under det kommande året planerar vi att fatta de formella besluten i de olika instanserna. Vi har tack vare ett ansvarsfullt arbete skapat ordning och reda i landstingsfinanserna. För blev det ett överskott på 934 miljoner kronor. Det överskottet behövs för att landstinget ska kunna klara av att modernisera och investera för utbyggd sjukvård och kollektivtrafik i hela Stockholms län. Under fortsatte uppgraderingen av tunnelbanans röda linje och av Roslagsbanan samtidigt som Tvärbanan förlängs till Sickla station. Vi har tagit beslut om nya akutmottagningar och vårdbyggnader på såväl Danderyds sjukhus som Södersjukhuset. På Södertälje sjukhus är arbetet i full gång med en ny akutmottagning och ombyggnad av vårdavdelningar. Dessutom bygger vi om vårdavdelningar och akutmottagningen på S:t Görans sjukhus. Där påbörjas även byggandet av en ny förlossningsklinik under Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare runtom i landstingets verksamheter. Det är tack vare er som Stockholms läns landsting är ett föregångslandsting som står starkt rustat inför framtidens möjligheter och utmaningar. Utan ett fungerande landsting skulle Stockholmsregionen stanna och utan vår region skulle Sverige stanna. Torbjörn Rosdahl Finanslandstingsråd Foto: Jonna Thomasson 3

4 i backspegeln Sveriges bästa miljölandsting Högt uppsatta, långsiktiga och mätbara miljömål har gjort Stockholms läns landsting till Sveriges bästa miljölandsting i Miljöaktuellts ranking. En försöksverksamhet för sprututbyte startar på Kungsholmen för att minska smittspridning. Startskott för Röda linjens uppgradering. Ny lättakut startar på Danderyds sjukhus. Förköpsremsan slutar att säljas och ersätts av reskassan. E-tjänsten Mina vårdflöden är utsedd till bästa innovation i offentlig sektor i Europa av Europakommissionen. Stora satsningar Landstingets ekonomiska ställning är fortfarande stark vilket möjliggör stora satsningar på sjukvård och kollektivtrafik i länet utan höjning av landstingsskatten. Beslut om Framtidsplanens andra steg. Januari Februari Ansvar för 1177 Stockholms läns landsting tar över ansvar för drift, förvaltning och utveckling av nationella invånartjänster inom ramen för Mars 15 Gröna Bussar 15 nya biogas- och etanol bussar köps in. April Maj Pendelbåtslinjen Sjövägen invigs. Öppet hus på Nya Karolinska Solna. Juni Fotograf Holger Staffansson 4

5 Vårdguiden och Vårdguiden går samman. Illustration: Maja Sten Gemensam investering Historisk överenskommelse mellan stat, landsting och kommuner ger 19 nya kilometer tunnel bana, nio nya stationer och bostäder. Moderniseringen av Lidingöbanan inleds. Landstinget 150 år Landstingens 150-års firande uppmärksammas med seminarier, utställningar och aktiviteter i Landstingshusets park. Ta del av vårt jubileums firande Juli Augusti September Oktober November December We Are Sthlm-festival Ungdomar får information om SL:s trygghetsnummer, vårdyrken och hur de kan rädda liv med hjärt- och lungräddning. Första konstnärliga gestaltningen på Nya Karolinska Solna invigd. Första spadtaget för nya Södertälje sjukhus. Beslut om 80 nya vårdplatser vid Nya Karolinska Solna. Tvärbanans Solnagren invigs. Södersjukhusets projekt Förbättrad patientinformation på kirurgisk vårdavdelning får Patientsäkerhetspriset. Trafikförvaltningens arbete med tillgänglighet får S:t Julianpriset. Beslut om för lossningsvård vid S:t Görans sjukhus. Fotograf David Spak / SpaksMedia Konstnär Kristoffer Zetterstrand Fotograf Per Mannberg 80 vårdplatser 5

6 En enklare vardag i framtiden genom de satsningar vi gör idag En femtedel av Sveriges befolkning bor i Stockholmsregionen och vi fortsätter att växa med invånare om året. Stockholms läns landstings främsta uppgift är att se till att invånarna i länet får tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Vi ansvarar också för regionplanering och för att bidra till ett fritt och tillgängligt kulturliv i länet. God ekonomi möjliggör satsningar Stockholms läns landstings ekonomiska ställning är fortsatt stark. För sjunde året i rad redovisar landstinget ett positivt resultat. blev det ett överskott på 934 miljoner kronor. Det ger oss möjlighet att göra omfattande satsningar på hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken men även på forskning, utveckling och utbildning. Fokus ligger inom den patientnära forskningen, främst på kroniska folksjukdomar, där resultaten direkt kommer hälso- och sjukvården till del. Det prestigefulla Crafoordpriset som inrättades 1980 av Holger Crafoord tilldelades i år en forskargrupp vid Centrum för Molekylär Medicin (CMM) för sin banbrytande forskning kring ledgångsreumatism. Det är första gången som priset går till svensk medicinsk forskning. Kultur bidrar till att stärka Stockholmsregionen, till att göra den mer attraktiv för invånare, besökare och investerare. Men konst och kultur skapar också mer läkande vårdmiljöer och gör oss friskare. Därför ligger stort fokus på Kultur i vården när kulturbudgeten höjs med 13,2 miljoner under Ännu bättre och mer tillgänglig vård Hälso- och sjukvården genomgår stora och viktiga förändringar. Målet är att skapa en bättre och mer tillgänglig vård. Nya Karolinska Solna som är det största enskilda investeringsprojektet ska kunna ta emot de första patienterna i slutet av Här kommer den mest högspecialiserade sjukvården bedrivas, liksom grundforskning, patientnära klinisk forskning och utbildning. Forskning och teknik skapar nya behandlingsmetoder och bättre möjligheter till förebyggande hälsovård. Genom utvecklingen av 1177 Vårdguiden och Mina Vårdkontakter blir det lättare att hitta rätt i vården och ha inflytande över sin egen vård. För att förbättra arbetsmiljön i vården, inför och under de omfattande investeringarna och ombyggnaderna på länets sjukhus, gör vi en treårig satsning på arbetsmiljön med 50 miljoner om året under Omfattande satsningar på kollektivtrafiken Stockholms läns landsting genomför flera stora investeringsprojekt för att bygga ut och modernisera länets infrastruktur. Kollektivtrafiken är viktig för att stärka de regionala sambanden, knyta ihop olika delar av regionen och skapa en flerkärnig stadsstruktur. En väl fungerande kollektivtrafik är också avgörande för arbetsmarknaden i regionen och för att minska segregationen. Trenden i regionen är att alltfler invånare väljer att resa kollektivt. Landstinget har tillsammans med stat och kommuner beslutat att 19 nya kilometer tunnelbana och nio nya stationer ska byggas. Dessutom fortsätter redan påbörjade projekt: utbyggnaden av Tvärbana Norr mot Solna beräknas vara helt klar i augusti 2014, men kunde redan i oktober börja med etappvis trafik- 6

7 Visioner blir verklighet start till Solna centrum. Under påbörjades också byggandet av Spårväg City till Ropsten. Sveriges miljöbästa landsting Vi har kommit långt i vårt miljöarbete. I tidningen Miljöaktuellts rankning av landstingens miljö- och hållbarhetsarbete ligger vi i topp. Vi använder biogas, etanol och el från förnybara källor i kollektivtrafiken och förhindrar klimatpåverkande utsläpp av lustgas från vården. Vårt framgångsrika arbete med att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier inspirerar andra landsting. Den uppförandekod, med sociala krav på leverantörer, som vi var med och utvecklade är nu standard bland alla landsting i Sverige. Balanserad ekonomi en förutsättning En ekonomi i balans är ett av Stockholms läns landstings långsiktiga mål och en viktig för utsättning för de rekordstora investeringar som vi gör de kommande åren i vården och kollektivtrafiken. 7 Foto: Erja Lempinen

8 Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion till år Det har kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv, högskolor och universitet samt intresse organisationer i regionen kommit överens om i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Stockholms läns landsting har en viktig roll i ut vecklingen. De beslut som vi tar och det arbete vi utför ska bidra till att nå visionen. För att vi ska nå vår vision om att bli Europas mest attraktiva storstadsregion behöver vi möta flera stora utmaningar: möjliggöra befolkningstillväxt och samtidigt förbättra regionens miljö och invånarnas hälsa vara en liten storstadsregion och samtidigt internationellt ledande öka tryggheten i regionen samtidigt som omvärlden upplevs som mer osäker minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt åtgärda kapacitetsbrister samtidigt som behoven fortsätter att växa öppna regionen och samtidigt minska utanförskapet. Viktig aktör i regionen Stockholms läns landsting planerar för Stockholmsregionens långsiktiga utveckling. Vårt viktigaste verktyg är den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Den ligger till grund för både landstingets plan för kollektivtrafiken, det regionala trafikförsörjningsprogrammet och är vägledande för kommunernas strategiska planering och satsningar på till exempel bostadsbyggande. Stockholms läns landsting har en viktig roll som en av regionens största aktörer, både när det gäller planering och framtagande av en ny regional utvecklingsplan, men också för att genomföra och bidra till att nå målen i vår nuvarande plan, RUFS Med samordning kan vi göra kraftfulla insatser för att anta de utmaningar som Stockholmsregionen står inför. Snart har fyra år gått sedan den gällande regionala utvecklingsplanen antogs. Under hösten har alla aktörer i regionen fått lämna synpunkter för att följa upp vad som har hänt i regionen och omvärlden, hur den regionala utvecklingsplanen används och om den är aktuell. Bedömningen används både för att vässa genomförandet av den nuvarande och för att under 2014 påbörja programarbetet för en ny regional utvecklingsplan. Ett banbrytande miljöarbete Ett område där Stockholms läns landsting spelar en avgörande roll är genom vårt miljöarbete. Visionen är att vara banbrytande, stimulera miljöteknisk utveckling och inspirera andra aktörer. Miljöarbetet är en bärande del av vårt arbete för hållbar samhällsutveckling och för god hälsa. Stockholms läns landstings miljöarbete styrs av programmet Miljöutmaning Programmet har ambitiösa mål: bland annat ska 75 procent av kollektivtrafiken gå på förnybara bränslen år År 2020 ska landstingets totala utsläpp av växthusgaser vara minst 75 procent lägre än 1990, ett mål som siktar högre än såväl nationella som internationella klimatmål. Miljöutmaning 2016 innebär också nya satsningar för minskad miljöpåverkan från läkemedel, utfasning av 8

9 farliga kemikalier, grön IT och insamling av matavfall allt för att vår verksamhet ska vara klimateffektiv, resurseffektiv och hälsofrämjande. Resurseffektiva satsningar Under genomfördes många satsningar för att göra Stockholms läns landsting mer resurseffektivt. Landstinget deltog i ett Vinnova-finansierat forskningsprojekt, som ska leda till att återvinningen av plast i sjukvården blir enklare och ökar betydligt. Ett förslag till övergripande avfallsminimeringsplan för landstinget togs fram, baserad på olika studier som landstinget genomförde Södersjukhuset AB påbörjade ett projekt för att minska matsvinnet. Locum AB fortsatte sitt arbete kring matavfall och införde matavfallinsamling i ytterligare ett par sjukhusfastigheter. Tillväxt, miljö och regionplanering påbörjade tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset ett projekt för att utveckla en webbaserad intern annonstjänst för förmedling av begagnade möbler. Ny miljöstrategi för vatten När länet växer så det knakar ökar även trycket på regionens vatten. Saltsjön och Mälaren fyller många funktioner för invånarna. Vattnen fungerar som rekreationsplats och som farled, och de är mottagare av dagvatten och renat avloppsvatten. Från Mälaren får Stockholm sitt dricksvatten. I dag hanterar Stockholms läns landsting många frågor med stor betydelse för länets vattenresurser, både som verksamhetsutövare och som regionplaneorgan. Sjukvården arbetar bland annat för förbättrad vattenkvalitet genom att minska användningen och utsläppen av miljöbelastande kemikalier och läkemedel. Under har vi tagit ett samlat grepp kring de viktiga vattenfrågorna med en ny regional miljöstrategi för vatten som visar hur landstinget kan göra störst nytta. Den har fyra delmål: 1. säkra att regionen har tillgång till dricksvatten 2. bidra till att sprida landstingets specialkunskaper exempelvis inom miljöområdet till andra aktörer 3. ta fram planeringsunderlag för vatten till olika målgrupper 4. verka för regional samverkan kring vattenmiljöfrågor. Visioner blir verklighet Den nya miljöstrategin för vatten visar tydligt att Stockholms läns landsting är en viktig aktör för säkring av vatten resurser och för förbättring av vattenkvaliteten i regionen. Vi ser fram emot ett utvecklat samarbete med andra aktörer kring de viktiga vatten frågorna, säger Peter Haglund, direktör vid Tillväxt, miljö och regionplanering. De områden där vi kommit längst i vårt miljöarbete kännetecknas av drivande politiker och duktiga tjänstemän, säger Charlotta Brask, miljöchef. Vi gör ingenting halvdant utan satsar helhjärtat och arbetar systematiskt. Tack vare engagerade medarbetare i hela landstinget kan vi lyckas med våra tuffa mål. Miljöarbete i framkant Låg klimatpåverkan från medicinska gaser, hög andel förnybar energi i byggnader och väl använd kollektivtrafik är de områden där vi är allra bäst. Dessutom är andelen förnybart bränsle i kollektivtrafiken hög. Även i användningen av ekologiska livsmedel ligger Stockholms läns landsting i framkant. 9

10 Visioner blir verklighet 10 Bostadsbyggande En viktig aspekt vid planeringen av att bygga fler bostäder handlar om att bygga på ett sätt som gör att människor faktiskt är villiga att betala för och nyttja de nya fastigheterna. Stockholms läns landsting har tillsammans med ett antal kommuner i länet kartlagt vad det är som påverkar priserna och vad som kan kopplas till stadsmiljön. Foto: Tymon H Pigon/whiteboxstudios.se

11 Människa, bebyggelse och natur i samklang För att möta den kraftiga befolkningstillväxten i regionen behöver nya bostäder byggas och kollektivtrafiken byggas ut. Fler bostäder och bättre transporter är en förutsättning för ökad tillväxt och en effektiv arbetsmarknad. Det är också viktigt att vi samtidigt tar hänsyn till natur och grönområden. Värdering av stadskvaliteter En viktig aspekt vid planeringen av att bygga fler bostäder handlar om att bygga på ett sätt som gör att människor faktiskt är villiga att betala för och nyttja de nya fastigheterna. Stockholms läns landsting har tillsammans med ett antal kommuner i länet kartlagt vad det är som påverkar priserna och vad som kan kopplas till stadsmiljön. Tre individuella undersökningar har gjorts rörande betalningsvilja för stadskvaliteter kopplade till bostadsrätter, småhus samt kontorslokaler. Slutsatserna har fått stort genomslag och är av stor vikt vid nybyggnationer för ett flertal olika aktörer. Kommuner kan få stöd vid investeringsbeslut för till exempel ny spårtrafik eller anläggning av en ny park. Även byggsektorn kan ha nytta av denna information vid planering och prissättning för nybyggnation. Regionala stadskärnor För att avlasta de centrala delarna i vår region (Stockholms innerstad), planeras utvecklingen av åtta yttre regionala stadskärnor. Genom att utveckla de yttre regionala stadskärnorna kan vi motverka utglesning av verksamheter och bebyggelse. En fortsatt utglesning av bebyggelsen är inte långsiktigt hållbar. Det leder till ett växande transportbehov och ett ökat bilberoende. Om utvecklingen av nya verksamheter och bostäder kan koncentreras till de regionala stadskärnorna kan det även främja tjänsteutbyte, möten, stadskvaliteter och stadsliv. Vid knutpunkter i trafiksystemet bör marken utnyttjas mer effektivt än idag. Det är där de regionala stadskärnorna finns utpekade. Hållbar och långsiktig stads utveckling Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion. För att klara det måste vi ta hänsyn till natur och ekosystem, inte minst när det gäller vatten- och luftreningsprocesser. Ekosystemtjänster är ett sätt att beräkna de värden som naturen ger oss. Genom att titta på det kan en bättre ekologisk och ekonomisk, men även social hållbarhet uppnås i regionen. Det är en viktig aspekt i samhälls- och stadsutvecklingen för att skapa en miljö där invånarna kan trivas och må bra ur ett hållbart och långsiktigt perspektiv. Under har Stockholms läns landsting, tillsammans med Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Stockholm Resilience Centre, KTH Arkitekturhögskolan och länsstyrelsen i Stockholms län för första gången i Sverige samlat dessa begrepp och teorier i rapporten Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen och anpassat dem till svenska förhållanden. Regionala stadskärnor 1. Arlanda-Märsta 2. Barkarby-Jakobsberg 3. Kista-Sollentuna-Häggvik 4. Täby centrum-arninge 5. Kungens kurva-skärholmen 6. Flemingsberg 7. Haninge centrum 8. Södertälje Källa: Tillväxt, miljö och regionplanering 11

12 Trafiksystem för en växande Stockholmsregion Den regionala utvecklingsplanen ligger till grund för både landstingets plan för kollektivtrafiken, det regionala trafikförsörjningsprogrammet och kommunernas satsningar på till exempel bostadsbyggande. Den utgör också underlag för förhandlingarna mellan stat, kommuner och landsting. Idag pågår ett stort antal trafikprojekt i regionen och var dessutom ett intensivt förhandlingsår. Fram till år 2021 satsas över 100 miljarder kronor på cirka 70 trafikprojekt i Stockholms län. Alltifrån byggen som Citybanan, Slussen och en omfattande utbyggnad av kollektivtrafiken till fler cykelvägar och gång vägar, ska trygga framkomligheten i länet i framtiden. Trafiksatsning Stockholm är samlingsnamnet för dessa gemensamma satsningar som Trafikverket, Länsstyrelsen Stockholm, Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms Län gör för en bättre framkomlighet i Stockholmsregionen. Satsningarna finns beskrivna i Länsplanen för regional transportinfrastruktur i Stockholms län För att möta den kraftiga befolkningstillväxten i Stockholmsregionen tillsatte regeringen i början av den så kallade Stockholmsförhandlingen. Syftet var att förhandla fram en överenskommelse om en utbyggnad av tunnelbanan och ett ökat bostadsbyggande. Den 11 november presenterades en överenskommelse mellan regeringens förhandlare, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Nacka kommun, Solna stad och Järfälla kommun som innebär 19 kilometer ny tunnelbana, nio stationer och bostäder. Tunnelbaneutbyggnaden ska påbörjas senast 2016 och ambitionen är att alla nya sträckningar ska vara klara och trafikeras cirka Aktuella projekt Tunnelbanans utbyggnad till Nacka Stockholms läns landsting genomförde en förstudie i nära dialog med kommunerna i Stockholm, Nacka och Värmdö. Förstudien innehöll sex förslag till linjesträckningar. Vid fem samrådsmöten på fyra platser inkom synpunkter och förslag. I slutet av året presenterade den av regeringen tillsatta års Stockholmsförhandlingen en överenskommelse om linjesträckning och finansiering av utbyggnaden. Citybanan byggs i en cirka sex kilometer lång tunnel under Stockholms innerstad med två nya pendeltågstationer vid T-Centralen och Odenplan invid befintliga tunnelbanestationer. Nya tåg är beställda och förberedelsearbetet för att öka depåkapaciteten pågår. Citybanan blir klar Tvärbanans utbyggnad från Alvik till Solna Centrum blev klar för trafikstart under året blir Tvärbanan förlängd till Solna station. Tvärbanan blir 12

13 Visioner blir verklighet Modernisering och utbyggnad av kollektivtrafiken Stockholms läns landsting gör varje år miljardsatsningar för att upprusta den befintliga trafiken. De stora investeringar som gjorts och kommer att göras de närmaste åren handlar dock om utbyggnader. Saltsjöbanan Kårsta Barkarby station Akalla Helenelund Kista Mörby centrum Saltsjöbanan Citybanan Hjulsta Saltsjöbanan Saltsjöbanan Arenastaden Solna station Citybanan Mälarbanan STOR- STOCKHOLM Hässelby strand Citybanan Citybanan Ulvsunda Solna C Tomteboda Odenplan T-Centralen (Stockholm City) Saltsjöbanan Mälarbanan Ropsten Tvärbanan Gåshaga brygga Kallhäll Barkarby Kista Skärholmen Helenelund Ulvsunda Tomteboda Saltsjöbanan Älvsjö Stockholms södra Stockholms stad Flemingsberg Påbörjade projekt Näsbypark Stockholms östra Österskär Saltsjöbanan Saltsjöbanan Citybanan Saltsjöbanan Citybanan Mälarbanan Citybanan Mälarbanan Mälarbanan Saltsjöbanan Mälarbanan Tvärbanan Citybanan Tvärbanan Roslagsbanan Mälarbanan Roslagsbanan Norsborg STOCKHOLM Tunnelbana Tvärbanan Tunnelbana Röda linjen Röda linjen Alvik Kungsträdgården Stockholms södra Liljeholmen Gullmarsplan Fruängen Hagsätra Citybanan Tvärbanan Slussen Mälarbanan Roslagsbanan Saltsjöbanan Waldemarsudde Sickla Sickla udde Roslagsbanan Nacka C Tunnelbana Röda linjen Saltsjöbaden Tvärbanan Tunnelbana Röda linjen Citybanan Skarpnäck Tunnelbana Gröna och Blå li Roslagsbanan Tunnelbana Gröna och Blå linjen Farsta strand Mälarbanan Spårväg City och Lidingöban Tunnelbana Spårväg City Röda och Lidingöbanan linjen Tunnelbana BESLUTADE Roslagsbanan Tunnelbana Gröna och OCH Gröna Blå INPLANERADE och linjen Blå linjen PROJEKT Tvärbanan Spårväg FÖRSTUDIER Syd Tvärbanan Saltsjöbanan Mälarbanan Tunnelbana Gröna och Tvärbanan Mälarbanan Tunnelbana Spårväg SydGröna och Spårväg Blå Syd linjen Under Citybanan året inleddes en En Tvärbanan förlängning av Citybanans Spårväg Blå Tunnelbana Spårväg City linjen och City Lidingöbanan Röda och Lidingöbanan linjen Tvärbanan Roslagsbanan förlängs från En tvärförbindelse modernisering Saltsjöbanan som omfattar egna pendeltågsspår från Genom Stockholmsförhandlingen Sickla udde till Sickla och blir på spårväg mellan arbeten för förhöjd säkerhet Tomteboda Roslagsbanan till Kallhäll. beslutades om 4 nya tunnelbanesträckningar: Odenplan Arena- tunnelbanan, klar I framtiden möts Flemingsberg Saltsjöbanan och Älvsjö och Saltsjöbanan minskat buller Tvärbanan Spårväg Tvärbanan City och Lidingöbanan Linje via Skärholmen 4 utreds i kopplas Mälarbanan Saltsjöbanan och Roslagsbanan Spårväg staden, Tunnelbana Spårväg Syd Akalla Barkarby SydGröna station, och Blå linjen och Tunnelbana Saltsjöbanan Röda i Sickla. linjen en fördjupad förstudie Tvärbanan Citybanan samman. Roslagsbanan Kungsträdgården Nacka centrum. Linje 4 som beräknas klar Dubbelspår Tunnelbana byggs Röda på ett linjen antal Vid Gullmarsplan kopplas den Gröna Citybanan Sträckan är indelad i två Citybanan sträckor. Roslagsbanan Arbetet omfattar Hagsätralinjen ihop med den från Slussen Spårväg Syd etapper, Flemingsberg Citybanan Tvärbanan förhöjd Tunnelbana säkerhet, Röda minskat linjen Kungsträdgården Spårväg City förlängda och Lidingöbanan Blå linjen. Landstinget Tunnelbana samverkar Gröna och Blå linjen Skärholmen samt En Mälarbanan 6 km lång pendel tågstunnel mellan Tomteboda tåg. Tunnelbana En ny depå planeras Gröna i och Linje Blå 4 linjen plane rade ombyggnaden av och kan som övergångs- buller och inköp av nya med Stockholms stad i den Skärholmen Älvsjö, Mälarbanan Mälarbanan Linje 4 och Stockholms södra Vallentuna. Tunnelbana Röda linjen Spårväg City och Lidingöbanan Slussen, med bland annat lösning få BRT. BRT, med Roslagsbanan två nya stationer: Tunnelbana Gröna och Blå linjen Moderniseringen Spårväg Syd av Lidingöbanan en Spårväg ny buss terminal. City och Lidingöbanan bus rapid transit, betyder Stockholm Tvärbanan Odenplan inleddes under året och står klar Linje 4 buss Tvärbanan på egen körbana. och Tvärbanan Stockholm City. Tunnelbana Spårväg City Röda och linjen Lidingöbanan Under året förbereddes också Första Tunnelbana spadtaget Gröna togs och Blå linjen utbyggnaden av Spårväg City från Linje 4 Tunnelbana Röda linjen för Spårväg en ny depå City i Norsborg. och Lidingöbanan Djurgårdsbron till Ropsten samt en Ett Spårväg pilotprojekt Sydtillsammans Tvärbanan Tvärbanan Roslagsbanan Nya fordon, nytt digitalt förlängning från Sergels torg till med Stockholms stad om Ny Roslagsbanan sträckning, Kistagrenen, från Ulvsunda Tvärbanan Roslagsbanan till Solna centrum signalsystem Spårväg Syd och anpassning Klarabergsgatan. Linje 4 Utbyggnaden av ökad framkomlighet för öppnades under året. till Spårväg befintliga City depåer och är delar Lidingöbanan Spårväg City ger en spårvägsförbindelse från Klarabergs gatan till under året. Planerad start stombusslinje 4 inleddes till Kista och Helenelund. Tunnelbana Gröna och Blå Spårväg linjen Syd Arbetet med en förlängning i en större modernisering för till Tunnelbana Solna station klart Röda linjen högre kapacitet. Gåshaga brygga på Lidingö. mars Tunnelbana Röda linjen Tunnelbana Röda linjen Linje 4 Spårväg Syd Spårväg City och Lidingöbanan Tunnelbana Gröna och Blå Linje linjen 4 Tunnelbana Gröna och Blå li Tunnelbana Gröna och Blå Linje linjen 4 13 Spårväg Syd Spårväg City och Lidingöbanan Linje 4 Spårväg City och Lidingöban Illustration: Trafikförvaltningen

14 förlängd från Sickla udde cirka 700 meter så att den når Sickla station som blir en bytespunkt för Saltsjöbanan och den nya tunnelbanan. Roslagsbanan får högre kapacitet genom fortsatt utbyggnad till dubbelspår. Arbetet omfattar också tillgänglighetsanpassningar, planskilda korsningar, bullerdämpande samt säkerhets- och signalåtgärder, renovering av befintliga vagnar och inköp av nya fordon. Röda linjen blir uppgraderad genom fyra projekt: nya fordon är beställda, bygget av en ny depå blev påbörjat och ett nytt digitalt signalsystem ska installeras. Dessutom blir depåerna i Nyboda och Hammarby anpassade till de nya fordonen. Spårväg City Lidingöbanan är stängd sedan sommaren för modernisering och ska stå klar med nya spårvagnar Den befintliga linje 7 till Djurgården förlängs med en ny linje från Djurgårdsbron via den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden i Värtan och Frihamnsområdet, till Ropsten. I Ropsten kopplas den samman med den moderniserade Lidingöbanan. Kistagrenen är en förlängning av Tvärbanan från Bromma mot Kista och Helenelund. Moderniseringen av Saltsjöbanan (tidigare benämnt Projekt Tvärbana Ost) är ett arbete som blir koordinerat med ombyggnaden av Slussen. Spårväg Syd är en ny tvärförbindelse från Flemingsberg till Skärholmen via Kungens Kurva till Älvsjö. En ny trafikförvaltning växer fram Under skedde en viktig förändring när den nya kollektivtrafiklagen började gälla och landstinget fick ett nytt uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet. Landstinget har fortfarande ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken, som bedrivs med hjälp av upphandlade trafikentreprenörer under de väletablerade varumärkena SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten. Därutöver kan numera även privata aktörer ansöka hos landstinget om att få bedriva kollektivtrafik vid sidan om landstingets olika verksamheter. 14

15 Framtidsplanen för hälsooch sjukvården blir verklighet I Stockholms län ökar antalet barn och äldre snabbare än andra åldersgrupper. Detta i kombination med att invånarnas livslängd fortsätter att öka ställer stora krav på vården. För att kunna erbjuda en modern vård som möter patienternas förväntningar och fram tidens vårdbehov beslutade landstinget i juni om konkretisering av Framtidsplanen för hälso- och sjukvården. Det ska bland annat resultera i mer vård i bättre lokaler och med nya arbetssätt. Arbetet med att utarbeta och genomföra Framtidsplanen koordineras och styrs av ett särskilt programkontor i nära samverkan med bland annat företrädare för offentlig och privat vård. Programkontoret organiserade i slutet av året om sig i nya huvudområden inför arbetet med genomförandefasen Vårdutbudet ökar I november behandlade hälso- och sjukvårdsnämnden förslaget om att inrätta nya lokaler för förlossningsvård vid S:t Görans sjukhus. Den nya förlossningsverksamheten ska kunna byggas ut stegvis med start 2017 och från år 2018 skapa kapacitet för förlossningar per år. I december fattade landstingsfullmäktige ett inriktningsbeslut för de investeringar som ska ge lokalmässiga förutsättningar. Investeringen på S:t Görans sjukhus är en av de konkreta satsningar som ryms inom ramen för Framtidsplanen. Totalt ska det bli 870 fler vårdplatser till 2018 vid akutsjukhus och sjukhus i Stockholms län. Detta motsvarar cirka fler vårdtillfällen, det vill säga patienter som vårdats på en vårdavdelning. Sjukhusen byggs ut Under hösten togs det första spadtaget för de nybyggnationer som ska rusta Södertälje sjukhus inför framtiden. Sjukhuset är först i raden av landstingets investeringar i vårdfastigheter som ska Den största vårdsatsningen någonsin Visioner blir verklighet Totalt ska 42 miljarder satsas på att utveckla hälso- och sjukvården i Stockholms län. Det är en av landstingets största satsningar på vården någonsin. 14,5 miljarder kronor ska finansiera Nya Karolinska Solna som blir ett nybyggt universitetssjukhus för den mest högspecialiserade vården. 28 miljarder kronor kommer att investeras i ny- och ombyggnationer på sjukhusen och en rad övriga förbättringar. Till 2018 kommer genomförandet av Framtidsplanen resultera i en 16-procentig ökning av vårdutbudet. 15

16 genomföras enligt Framtidsplanen. I början av 2014 presenteras planer för de om- och nybyggnader som ska genomföras de kommande tio åren. Planer som även innehåller upprustning av befintliga lokaler och investering i medicinskteknisk utrustning. Mer specialistvård utanför akutsjukhusen Cirka vårdtillfällen ska flyttas från akutsjukhusen till bland annat sjukhusen Sabbatsberg, Bromma, Dalen, Löwenströmska, Jakobsberg, Sollentuna och Nacka vilka byggs ut med mer specialistvård. Den ökade specialistvården på närsjukhusen kommer att vara nära kopplade till både husläkarverksamheten och akutsjukhusen. Nybyggda Karolinska Solna I Solna fortsätter ett av Europas modernaste universitetssjukhus att växa fram. I samband med att landstingsfullmäktige i juni fattade beslut om konkretiseringen av Framtidsplanen fastslogs också inriktningen för vårdverksamheten vid Nya Karolinska Solna, NKS. Det nybyggda universitetssjukhuset blir en viktig aktör i framtidens hälso- och sjukvård och kommer att ansvara för avancerad vård för de svårast sjuka och skadade. Under hade NKS hunnit bli till hälften färdigt. I maj arrangerades ett öppet hus där besökarna fick gå runt i bygget och få en försmak av hur ytorna i det framtida sjukhuset kommer att se ut och hur det utformas utifrån patientens behov. I augusti invigdes det första av ett femtiotal konstverk, en 340 kvm stor kakelmosaik på parkeringshuset. Vid slutet av året presenterades gestaltningsstrategin för NKS, ett styrdokument som tar ett helhetsgrepp om utformning, arkitektur, material och kulörer, samtidigt som alla de kliniska och funktionella krav som ställs på ett toppmodernt universitetssjukhus beaktas. Nya arbetssätt ökar patientens delaktighet Enligt Framtidsplanen ska nya arbetssätt införas i vården. Syftet är att skapa en mer effektiv vård med bibehållen kvalitet där patienterna är mer delaktiga i sin egen vård och där vården finns närmare patienten. Det ska också bli lättare för patienten att få rätt vård, på rätt plats i rätt tid. Att genomföra de nödvändiga förändringarna ingår i de huvudområden som Programkontoret för framtidens hälso- och sjukvård Foto: Anna Molander ansvarar för att koordinera och styra. Husläkaren får en tydligare roll i att stödja patienten genom vårdförloppet, exempelvis i möten med olika specialister. Invånarna kommer att möta en vård där olika vårdgivare samarbetar i nätverk med husläkaren som koordinator och med patienten i centrum. Nya e-hälsotjänster ska utvecklas för såväl patienter som vårdgivare. Det ska bli lättare för invånarna att hitta den vård de behöver och att ha inflytande över sin vård. Det kommer att finnas möjligheter att läsa sin journal, beställa tester att göra hemma, få hjälp med egenbehandling och boka tider. För vårdgivarna kommer satsningarna att underlätta samar- 16

17 betet dem emellan. Genom säkra och effektiva system kommer alla vårdgivare som arbetar med en patient att enkelt hitta och dela relevant information. Särskilda satsningar på geriatriken Befolkningsutvecklingen visar att behovet av vård för äldre, geriatrisk vård, kommer att vara dubbelt så stort om tio år. Därför är satsningar på geriatriken en central del i Framtidsplanen. Under genomfördes satsningar på avancerad sjukvård i hemmet och det togs beslut om investeringar i utveckling av geriatrisk vård vid sjukhusen Bromma, Dalen, Effektivare e-hälsotjänster Visioner blir verklighet Sammanslagningen av Vårdguiden och 1177 underlättar utvecklingen av effektivare e-hälsotjänster. Exempel från : Tjänsten Hitta och jämföra vård på 1177 Vårdguiden blev mer användarvänlig. Fler mottagningar inom reumatologin anslöt sig till tjänsten Patientens egen provtagning vilket bidrar till att fler patienter själva kan initiera provtagning och läsa sina provsvar. Stöd för att vårdgivare ska kunna skicka elektroniska kallelser till patienter från tidsbokningstjänster i Mina Vårdkontakter utvecklades. Möjlighet att kunna logga in med mobilt BankID i Mina vårdkontakter infördes vilket möjliggör större och bredare användning av tjänsterna via mobilen. Tillgång till nya tjänster i Stockholm via Mina vårdkontakter bland annat ansökan om färdtjänsttillstånd och beställning av tolk för invånare med hörselnedsättning. 17

18 Danderyd, Löwenströmska och Jakobsberg. Enligt Framtidsplanen ska: vården för äldre utformas tydligare och planeras efter patientens behov samverkan mellan hemtjänst, basal hemsjukvård och geriatrik förbättras rehabiliteringens roll i äldrevården stärkas. Visioner blir verklighet Förbättrad akutvård Ett mål för Framtidens hälso- och sjukvård är att akutsjukvården ska bli bättre. Ett led i det är att akutsjuk husens uppdrag ska renodlas och delar av akutoch specialistvården flyttas ut till när sjukhus och närakuter. Idag uppskattas att minst 15 procent av de patienter som får vård på akutsjukhusen skulle kunna bli bättre omhändertagna av andra vårdgivare. Forskningen närmare vården Vårdgivare som samarbetar i nätverk och specialistvård som i högre grad integreras i övrig vård ökar möjligheten att bedriva forskning och utbildning, till exempel inom geriatriken. Under året har planering påbörjats av den roll som forskningen ska ha i den framtida hälso- och sjukvården. Forskningen ska kopplas närmare den dagliga vårdverksamheten vilket ska bidra till att forskningsresultat snabbare omvandlas i tidig diagnostik och bättre behandling samt generera i ny forskning. Projektet 4D är ett samarbetsprojekt som kommer att bidra till detta. Projektet syftar till att skapa bättre förutsättningar för kunskapsbyggande och informationsöverföring inom vård och forskning. Det drivs gemensamt av Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och läkemedelsindustrin sedan 2012 och förväntas avslutas De fyra diagnoser som ingår i projektet är folksjukdomarna artriter (ledinflammation), bröstcancer, diabetes och hjärtsvikt. Avsikten är att de lösningar som tas fram även ska införas inom övriga vård- och forskningsområden och Vårdguiden slogs ihop I januari tog Stockholms läns landsting över ansvaret för drift, förvaltning och utveckling av de nationella invånartjänsterna inom I november slogs Stockholms läns invånartjänst Vårdguiden ihop med Vårdguidens webbplats integrerades med 1177 och den nya webbplatsen lanserades Vårdguiden är också navet för de nya e-hälsotjänster som ska utvecklas inom ramen för Framtidsplanen. Ny akutmottagning på Danderyds sjukhus I april startade en ny akutmottagning på Danderyds sjukhus. Den nya mottagningen är en lättakut som kompletterar den befintliga akutmottagningen på sjukhuset. Verksamheten räknar med att ta emot omkring patienter varje år. Verksamheten 18

19 ska vara öppen klockan 8 22 alla dagar året runt och bemannas av specialister inom allmänmedicin. Nya vårdval I januari trädde de första avtalen inom vårdval Avancerad sjukvård i hemmet, ASiH, och specialiserad palliativ slutenvård i kraft. Sedan dess har antalet patienter inskrivna i ASiH nästan fördubblats. Syftet med ASiH är i första hand att erbjuda patienten en ökad vårdkvalitet, att kunna få vård i sitt hem istället för på sjukhus. Majoriteten av patienterna är i palliativt skede, det vill säga de lider av icke botbara åkommor och har begränsad livstid kvar. Under har hälso- och sjukvårdsnämnden även fattat beslut om att införa vårdval inom allergologi, ortopedi, ryggkirurgi, intensivträning för barn med funktionshinder, neurologi, barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård och klinisk neurofysiologi. Ökad tillgänglighet De senaste åren har stora ansträngningar gjorts för att korta väntetiderna till hälso- och sjukvården. En värdemätare av detta är den månatliga statliga stimulansersättningen Kömiljarden som utbetalas till landsting som uppfyller uppställda krav. Under uppfyllde Stockholms läns landsting varje månad resultatkraven för mottagningsbesök. När det gäller behandling klarade landstinget resultatkraven under fyra månader. Ökad patientsäkerhet Under 2012 uppfyllde Stockholms läns landsting flera av kraven i den så kallade Patientsäkerhetsmiljarden, en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Detta resulterade i att Stockholms läns landsting fick ta emot 65 miljoner kronor för att fortsätta arbetet för ökad patientsäkerhet. Med stöd av detta genomfördes under bland annat uppföljning av följsamhet till basala hygienrutiner, fortsatt implementering av Handlingsprogram Vårdrelaterade infektioner, fortsatt införande av Nationell Patientöversikt, NPÖ, och aktiviteter för att minska antibiotikaförskrivningen. I enlighet med nya krav i Patientsäkerhetsmiljarden för har även alla sjukhus, geriatriska kliniker och större delen av psykiatrin kontinuerligt mätt överbeläggningar på slutenvårdsavdelningarna och rapporterat in mätvärden till den nationella databas som SKL har skapat. För klarade Stockholm läns landsting samtliga grundläggande krav och alla indikatorer med undantag av en. Detta utfall motsvarar en ersättning på drygt 95 miljoner kronor. Ökade krav på Stockholms närakuter Genomförandet av Framtidsplanen ställer ökade krav på primärvården som utgör basen i sjukvårdssystemet. Under påbörjades en översyn för att identifiera åtgärder som ökar möjligheterna till akut omhändertagande vid husläkarmottagningar och närakuter. Inledningsvis har det resulterat i krav på att de närakuter som drivs av länets husläkarmottagningar ska erbjuda ett mer lättillgängligt alternativ till akutsjukhusens akutmottagningar för dem som inte behöver akutmottagningarnas resurser. En genomlysning har genomförts för att skapa faktaunderlag för att förstå möjligheterna vid Stockholms fem stora akutsjukhus när det gäller att hantera akuta volymer idag och i framtiden och att stimulera förbättringsarbete. Ett förbättringsarbete utifrån genomlysningen har initierats under hösten. Rekommendationerna är bland annat att hälsooch sjukvårdsförvaltningen utvecklar vårdavtal som bland annat bidrar till att knyta när- och lättakuter närmare akutmottagningarna. Kraven träder i kraft först 2014 men de är resultatet av ett utredningsarbete som bedrivits under. 19

20 Sammanfattning En fortsatt stark ekonomi Stockholms läns landsting har en fortsatt stark resultatutveckling och för sjunde året i rad uppvisar landstinget ett positivt resultat. Resultatet för uppgår till 934 miljoner kronor, vilket är miljoner kronor lägre än föregående år men 410 miljoner kronor högre än budget. En ekonomi i balans är ett av landstingets långsiktiga mål och är en viktig förutsättning för de rekordstora satsningar som ska göras de kommande åren inom hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Resultatet påverkades positivt av återbetalning av premier för AFA Försäkring (kollektivavtalsförsäkringar) med 529 miljoner kronor och av reavinster med 409 miljoner kronor. Resultatet påverkades negativt av ökade kostnader som berodde på effekten av ändrad ränta för beräkning av pensionsskulden för landstinget med miljoner kronor. Exklusive jämförelsestörande poster var resultatet miljoner kronor, vilket kan jämföras med miljoner kronor för år Stockholms läns landstings intäkter år uppgick till miljoner kronor. Den övervägande delen av intäkterna utgörs av de samlade skatteintäkterna. Landstingets kostnader år uppgick till miljoner kronor. Tre stora kostnadsposter är personalkostnader, köpt hälso- och sjukvård och köpt trafik. De samlade skatteintäkterna uppgick till miljoner kronor och ökade med miljoner kronor eller 4,2 procent jämfört med et för året avviker positivt med 75 miljoner kronor eller 0,1 procent jämfört med budget. Årets investeringsvolym uppgick till miljo- Intäkter Statsbidrag och övriga bidrag mkr, 4 % Hyresintäkter, försäljn. övriga tjänster mkr, 5 % Försäljning av primärtjänster mkr, 2 % Patientavgifter mkr, 2 % Resenärsavgifter mkr, 8 % Övriga intäkter mkr, 3 % Samlade skatteintäkter mkr, 77 % 20

21 ner kronor och är fördelad mellan ett flertal stora investeringsprojekt. Den 28 oktober startade trafiken på tvärbanans Solnagren. Byggnationen av en ny tunnelbanedepå i Norsborg för Röda linjen påbörjades. I maj tecknades avtal angående leverans av tunnelbanefordon till Röda linjen. En förstudie av tunnelbana till Nacka genomfördes under året. Under har arbetet med byggnationen av Nya Karolinska Solna fortlöpt enligt plan. Under har projektet nått halvtid. I oktober togs det första spadtaget för de nybyggnationer som ska rusta Södertälje sjukhus inför framtiden. Landstingets räntebärande skulder har under året minskat med miljoner kronor och var per den sista december miljoner kronor. Stockholms län ökade med cirka invånare under. Det är en ökning med 1,7 procent och utgör 40 procent av hela rikets befolkningsökning. Befolkningsökningen leder bland annat till fler resande i kollektivtrafiken och till att fler människor behöver en god hälso- och sjukvård. De långsiktiga målen för landstinget är att förbättra tillgänglighet och kvalitet i vården, att förbättra tillförlitligheten i kollektivtrafiken och att ha en ekonomi i balans. Under ökade andelen nöjda patienter vilket är ett mått på att kunderna upplever att de fått rätt vård. Målet om nöjda resenärer är delvis uppnått. Målet om en ekonomi i balans är uppnått. I maj beslutade fullmäktige i Stockholms läns landsting utifrån 2012 års bokslut att reservera 2,1 miljarder kronor inom det egna kapitalet för att möta kommande års omstruktureringskostnader inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård. I maj 2014 föreslås fullmäktige reservera ytterligare 2,0 miljarder kronor för samma ändamål. De långsiktiga målen Under ökade andelen nöjda patienter vilket är ett mått på att kunderna upplever att de fått rätt vård. Målet om nöjda resenärer är delvis uppnått. Målet om en ekonomi i balans är uppnått. Visioner blir verklighet Kostnader Avskrivningar mkr, 4 % Finansnetto mkr, 4 % Övriga kostnader mkr, 17 % Personalkostnader mkr, 32 % Läkemedel mkr, 8 % Köpt trafik mkr, 15 % Köpt hälso- och sjukvård mkr, 20 % 21

22 Förvaltningsberättelse Inledning Stockholms läns landsting har en stark ekonomi och länet har en hög sysselsättningsgrad. Den globala ekonomin började återhämta sig under och i Sverige har hushållen behållit en god konsumtion medan landets handel med omvärlden utvecklats svagt. Den ekonomiska utvecklingen i världen Den globala ekonomin återhämtade sig under våren. BNP-tillväxten tilltog i euroområdet, Storbritannien och USA. Även världens näst största ekonomi, Kina, uppvisade en fortsatt hög tillväxt för helåret trots att många bedömare befarat en nedgång. Däremot var BNP-utvecklingen sämre i flera stora utvecklingsländer som Ryssland och Brasilien. Under våren började den amerikanska centralbanken förbereda marknaden på en utfasning av penningpolitiska stimulanser vilket ledde till stigande långräntor generellt men även förändringar i globala valutaflöden. Utvecklingsländer med stora handelsbalansunderskott och/eller hög inflation drabbades av kraftig försvagning av valutan med stigande långräntor som följd. En rad internationella indikatorer pekade uppåt under hösten. Förhoppningar om framtiden har förbytts från pessimism till vad som kan beskrivas som försiktig optimism. Utbrotten av finansiell turbulens är väsentligt mindre än för något år sedan och aktiekurser och obligationsräntor har under året rört sig uppåt. Penningpolitiken fortsätter samtidigt överlag vara starkt expansiv med fortsatt låga korträntor som följd. Under har våra nordiska grannländer haft en positiv tillväxt under kvartal två och tre efter en inledande negativ tillväxt för Finland och Norge. För Norges del mattades exporttillväxten av under det tredje kvartalet och under det fjärde kvartalet föll bostadspriserna. BNP-tillväxt Procentuell förändring Källor: IMF, SKL Prognos Prognos 2014 USA 2,8 1,9 2,8 EU 0,7 0,4 1,0 Kina 7,7 7,7 7,5 Världen 3,1 3,0 3,7 Sverige 0,8 0,8 2,7 22

23 Den ekonomiska utvecklingen i Sverige Den svenska ekonomin utvecklades relativt svagt under de första tre kvartalen. Hushållen bibehöll en god tillväxt i den privata konsumtionen medan handeln med omvärlden utvecklades svagt. Utsikterna för det fjärde kvartalet är osäkra. På plussidan kan nämnas att investeringarna utvecklades positivt i det tredje kvartalet. En viss lageruppbyggnad kan bidra positivt till tillväxten i det fjärde kvartalet. På minussidan kan nämnas att handelsnettot fortsatt utvecklas relativt svagt under det fjärde kvartalet. Det tyder på att det sannolikt dröjer ytterligare något kvartal innan Sverige får skjuts av den starkare utvecklingen internationellt. Sammanfattningsvis väntas svensk BNP öka med 0,9 procent under vilket är en marginellt starkare tillväxttakt än under år Under var arbetslösheten säsongsjusterat relativt stabil kring åtta procent. Sysselsättningen ökade preliminärt med 1,1 procent under. Sysselsättning inom tjänstesektorn ökade under året medan sysselsättningen inom industrin och gruvnäringen minskade. Trots en relativt svag BNPutveckling har antalet lediga jobb utvecklats positivt samtidigt som varslen dämpats andra halvåret. Det slutliga taxeringsutfallet för inkomståret 2012 visade en ökning av det faktiska skatteunderlaget i riket med 4,0 procent jämfört med år Prognosen för år är att det faktiska skatteunderlaget växer med 3,6 procent. Den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län I tabellen redovisas några viktiga nyckeltal för utvecklingen i Stockholms län. Antalet sysselsatta i Stockholms län var under det tredje kvartalet, vilket motsvarar 70,5 procent av befolkningen i åldern år. Det är fler än vid motsvarande tidpunkt Sysselsättningsgraden i riket som helhet ökade till 66,8 (66,5) procent. Andelen arbetslösa i Stockholms län har under det senaste året minskat från 6,8 till 6,6 procent. I absoluta tal räknas antalet arbetslösa till I riket som helhet uppgår andelen arbetslösa till 8,0 procent. Under förra årets tre första kvartal startades det i Stockholms län företag, 1,5 procent färre än motsvarande period Av samtliga nystartade företag i riket som helhet utgör länets andel 35 procent. Samtidigt som antalet nystartade företag minskade, jämfört med 2012, så ökade antalet konkurser. Under de första tre kvartalen registrerades företagskonkurser, vilket är 1,7 procent fler än under motsvarande period Stockholms läns befolkning fortsätter att öka kraftigt. Under ökade befolkningen med cirka eller 1,7 procent jämfört med Ökningen i riket uppgick till cirka personer eller 0,9 procent. Stockholms län stod alltså för drygt 40 procent av befolkningsökningen i riket. Skatteunderlaget i länet ökar mer än i något annat län i riket. Inkomståret 2012 uppgick ökningen i länet till 4,6 procent och i riket till 4 procent. Motsvarande tal för beräknas bli 4,5 procent respektive 3,6 procent. Nyckeltal svensk ekonomi Procentuell förändring 2012 Prognos Prognos 2014 BNP 0,8 0,9 2,7 Sysselsättning, timmar 0,7 1,1** 0,8 Arbetslöshet (nivå) 8,0 8,0 7,8 Timlön 2,8 2,3 2,8 Konsumentpriser 0,9 0,0 1,3 Skatteunderlag, riket 4,0 3,6 2,9 Nyckeltal Stockholms län Sysselsättning (3:e kv) 70,5% 70,1% 70,6% Arbetslöshet (3:e kv) 6,6% 6,8% 6,1% Nystartade företag (t.o.m. sep) Konkurser (t.o.m. sep) Befolkning (1 nov) 1,7% 1,7% 1,8% Källor: IMF, SKL. Källor: SKL, **SCB preliminärt utfall. 23