SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Information från MSB till dig som arbetar med farlig verksamhet

Transkript

1 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Information från MSB till dig som arbetar med farlig verksamhet Bred samverkan i Sveriges petrokemiska kluster SIDORNA 8 9 I Stenungsund jobbar räddningstjänsten, kommunen och kemiföretagen mycket nära varandra och tillsammans, konstaterar Dennis Salenborn, kommunens säkerhetssamordnare, Peter Almroth, brand- och beredskapsansvarig Borealis Group, och Erik Leveau, brandingenjör hos räddningstjänsten. Sevesodirektivet kräver interna insatsplaner Verksamhetsutövare som hanterar stora mängder kemikalier som kan orsaka allvarliga olyckor ska upprätta interna planer för räddningsinsatser. Planerna ska revideras så snart risker eller förutsättningar förändras, eller minst vart tredje år. SIDAN 6 MSB tar fram metodstöd till räddningstjänsten SIDORNA 3 5 Rakel självklart för Vattenfall Vattenkraft När Vattenfall Vattenkraft ersatte ett internt radiosystem mot Rakel, fick man ett tryggt och säkert kommunikationssystem på köpet. Rakel används idag i både lugn drift och för beredskap. SIDORNA 13 15

2 I Stenungsund jobbar räddningstjänsten, kommunen och kemiföretagen mycket nära varandra och tillsammans, konstaterar Dennis Salenborn, kommunens säkerhetssamordnare, Peter Almroth, brand- och beredskapsansvarig Borealis Group, och Erik Leveau, brandingenjör hos räddningstjänsten. SIDAN 6 SIDORNA 3 5 SIDORNA SÄKRA DIN KOMMUNIKATION SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Information från MSB till dig som arbetar med farlig verksamhet Bred samverkan i Sveriges petrokemiska kluster SIDORNA 8 9 Sevesodirektivet kräver interna insatsplaner Under första kvartalet 2015 ska MSB rapportera till EU-kommissionen hur verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter i Sverige levt upp till kraven i Sevesodirektivet under perioden 2012 till Detta berör ca 200 verk samheter i Sverige, som befinner sig på den högre risknivån. MSB tar fram metodstöd till räddnings tjänsten Rakel självklart för Vattenfall Vattenkraft När Vattenfall Vattenkraft ersatte ett internt radiosystem mot Rakel, fick man ett tryggt och säkert kommunikationssystem på köpet. Rakel används idag i både lugn drift och för beredskap. Denna tidning har producerats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). OM MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP (MSB) MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Vi bidrar till att samhället förebygger händelser och att vi är beredda när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger vi stöd. Vi ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. MSB arbetar genom kunskapsuppbyggnad, stöd, utbildning, övning, reglering, tillsyn och eget operativt arbete i nära samverkan med kommuner, landsting, myndigheter, företag och organisationer för att uppnå ökad trygghet och säkerhet på alla samhällsnivåer från lokalt till globalt. MSB ansvarar för Rakel Staten äger Rakelsystemets infrastruktur. MSB ansvarar för utbyggnad, drift, för valtning och utveckling av Rakel. Rakel är vårt nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Text: Katarina Averås Foto: Katarina Averås, Johan Eklund, Victoria Enbäck Formgivning: Advant Produktionsbyrå Att planera för det oplanerbara ALLA SOM ARBETAR MED FARLIG VERKSAMHET av något slag vet hur viktigt det är att arbeta systematiskt med säkerhetsarbetet. Det arbetet startar i styrelser, hos högsta chefen, och medvetenheten om höga säkerhetskrav måste ständigt hållas levande hos alla medarbetare. Varje vecka inträffar olyckor och incidenter i anläggningar som omfattas av Seveso direktivet, tack och lov slutar de flesta bra. Men där det går riktigt snett brukar det visa sig efteråt att det saknas viktiga pusselbitar för att förebygga eller hantera en olycka. DEN HÄR TIDNINGEN RIKTAR SIG TILL DIG som arbetar i en anläggning som har klassats som farlig verksamhet av länsstyrelsen. Oavsett vad din uppgift är, är ditt ansvar för helheten viktig varje dag. För dig som arbetar i anläggningen är det i bästa fall självklart med en hög grad av säkerhetsmedvetenhet. Men ni har också ett viktigt ansvar att kunna samverka med alla de aktörer som direkt eller indirekt är beroende av ert säkerhetsarbete och som kan drabbas vid en olycka. Många olyckor går att förutse, och därför planera och öva för eller i bästa fall helt förebygga. Men det räcker inte. Man måste också säkerställa att man har redskap och resurser för att kunna agera flexibelt om en olycka trots allt inträffar. Visste du att ni som arbetar på en anläggning som klassas som farlig verksamhet har rätt att använda Rakel, vårt nationella kommunikationssystem för samhällsviktiga aktörer? Den här tidskriften vill inspirera till en diskussion om det systematiska säkerhetsarbetet i farlig verksamhet. NÄR VARJE MINUT ÄR DYRBAR KAN DET RÄDDA LIV att ni planerat för det oplanerbara, att ni har rätt utrustning för att kunna kommunicera och att ni vet hur ni snabbt och effektivt kan koordinera beslutsfattande i samverkan med andra aktörer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Karlstad Tel Publ.nr: MSB768 - november 2014 HELENA LINDBERG Generaldirektör, MSB

3 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION 3 Brandingenjörerna Johan Marklund och Mattias Hagelin hos räddningstjänsten i Skellefteå har under 2014 jobbat tillsammans med MSB för att ta fram en bra process för arbetet med insatsplanering. Oljehamnen konkret case när MSB tar fram metodstöd MSB och räddningstjänsten i Skellefteå har det senaste året jobbat tillsammans med en ny process för insatsplanering vid farlig verksamhet. Oljehamnen i Skelleftehamn har fungerat som ett konkret case och arbetet har involverat alla de aktörer som behöver samverka i händelse av en olycka. Läs mer på nästa uppslag

4 4 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Insatsplanering är inte en enskild persons uppdrag, utan måste involvera alla de aktörer som behöver bidra för ett effektivt räddningsarbete. Handläggare Ove Brunnström och verksamhetsansvarig Helena Nässlander vid Enheten för räddningstjänst hos MSB, har översatt en brittisk modell för insatsplanering till svenska. Med denna som grund jobbar de nu med att ta fram metodstöd för att bidra till bättre insatsplanering hos landets räddningstjänster. NU SKA VI ANVÄNDA ERFARENHETERNA för att kunna erbjuda stöd för insatsplanering, konstaterar Helena Nässlander, verksamhetsansvarig på Enheten för räddningstjänst hos MSB. Det kan bli en handbok, utbildning av handledare eller någon annan form av metodstöd kom Helena Nässlander hit från Enheten för farliga ämnen. En aktuell fråga som hon funderade på just i övergången mellan det gamla och nya uppdraget, var varför det gick så trögt för landets räddningstjänster att upprätta de insatsplaner så som Sevesodirektivet kräver. Det är de båda företag som är verksamma i oljehamnen som enligt lagstiftningen ansvarar för att den kommunala räddningstjänsten har den utrustning de behöver för att hantera en olycka på området. När vi försökte få fatt i de bakomliggande orsakerna såg vi att MSB tidigare inte erbjudit något metodstöd för insatsplanering, berättar hon. Det ingick inte heller i MSB:s utbildningar Skydd mot olyckor, Räddningsledare A och B, eller Påbyggnadsutbildningen för brandingenjörer (RUB). Vi insåg att det fanns en osäkerhet kring både hur arbetet bör genomföras och vad planen bör innehålla. Tillsammans med kollegan Ove Brunnström, handläggare i frågor som rör farliga ämnen på Enheten för räddningstjänst, väcktes intresset och engagemanget att råda bot på denna brist. De började se sig omkring. Var fanns kunskapen? Hur gör man i andra länder? Efter att ha studerat en del litteratur kom vi i kontakt med Emergency Planning College, EPC, i Storbritannien, säger han. Här fanns över 40 kurser på temat, inklusive kriskommunikation. Utbildningarna möter de krav som ställs i den brittiska lagstiftningen, fortsätter Helena Nässlander. För att få veta mer deltog vi själva i en kortare grundkurs på college. De fastnade för en modell som beskriver en ständigt pågående process med fokus kring samråd och förankring, och översatte den till svenska förhållanden (se grafik på nästa sida). Insatsplanering är inte en enskild persons uppdrag, utan måste involvera alla de aktörer som be höver bidra för att räddningsarbetet ska kunna genomföras på ett effektivt sätt, förklarar Helena och Ove. Dessutom måste slutrapporten kommuniceras och nyckelpersoner utbildas. Övningar, som mycket väl kan göras runt skrivbordet, är nödvändiga för att veta om planen fungerar i praktiken. Så långt kände de att en viktig pusselbit hade kommit på plats. I nästa steg ville vi testa modellen i ett verkligt case, säger Helena Nässlander. Räddningstjänsten i Skellefteå blev vår samarbetspartner. MATTIAS HAGELIN ÄR BRANDINGENJÖR hos räddningstjänst en i Skellefteå. Han är också kemkoordinator i Väster botten och får utbildning av MSB kopplad till det uppdraget. När vi träffades hos MSB diskuterades bland annat om trögheten kring insatsplanering. Vi kände igen oss och var i samma läge, så jag föreslog att vi skulle jobba med ett av våra objekt i ett pilotprojekt. Så fick det bli. Oljehamnen i Skelleftehamn, vid norra stranden av Kallholmsfjärden två mil öster om centralorten, är åter aktiv efter att ha legat i träda i ett 15-tal år. Två företag använder cisternerna för lagring av kemikalier Almer Oil & Chemical Storage AB samt Wibax AB. Här förvaras brandfarliga och frätande ämnen som till exempel bio-olja, svavelsyra och natriumhydroxid. Skelleftehamn är också ett samhälle med drygt invånare. På öarna utanför finns även många sommarstugor. Det var ett bra objekt för att testa en ny process och metod, konstaterar kollegan och brandingenjören Johan Marklund. Oljehamnen är ett väl avgränsat område och här pågår farlig verksamhet som omfattas av Sevesodirektivet. Johan Marklund är brandingenjör hos räddningstjänsten i Skellefteå.

5 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION 5 Det fanns en gammal insatsplan för oljehamnen, men den visade sig vara svår att uppdatera eftersom det inte fanns något dokumenterat bakgrunds material sparat. IDAG, KNAPPT ETT ÅR EFTER att samarbetet med MSB i pilotprojektet drog igång, kan Mattias Hagelin och Johan Marklund visa upp två väl genomarbetade dokument båda värdefulla men på var sitt sätt. Det här är insatsplanen med operativa instruktioner som vi ska ha med oss ut på skadeplatsen, säger Mattias Hagelin. Ritningar, fakta om vad cisternerna innehåller för ämnen, var det finns ventiler och nödstopp, hur vi ska agera i olika scenarier vid läckage, om det brinner och så vidare. Johan Marklund lägger handen på det andra dokumentet. Och det här är en teknisk rapport som beskriver hela processen som vi har haft tillsammans med verksamhetsutövarna i oljehamnen och övriga aktörer som behöver samverka då något händer, konstaterar han. Här finns allt grundarbete beskrivet, uppgifter om vem som medverkat, riskanalyser för tre scenarier, hur vi resonerat kring olika frågeställningar, resursbehov, hur allmänheten ska varnas och vilka övningar som ska genomföras. Här finns också bestämt när det är dags att utvärdera och revidera. Ändå är inte arbetet färdigt. Nu har vi nuläget klart för oss, förklarar Johan Marklund. Målet med planeringen är att skapa en så effektiv insats som möjligt. Ingen människa ska skadas vid en insats och konsekvenserna på egendom och miljö ska minimeras. Räddningstjänsten ska klara av att genomföra en livräddande insats i de tänkbara riskmiljöer som finns och kan tänkas uppstå på olje hamnen. Och räddningstjänsten ska klara av att varna allmänheten för farliga koncentrationer av rök, gas eller andra utsläpp. Delmål har färgkodats i dokumentet. Grön text betyder att delmålet är genomförbart, orange text att frågan måste utredas vidare och röd text att målet inte är genomförbart. För de röda delmålen krävs fortfarande stora förändringar eller investeringar. Vi har slutligen angett en ansvarig aktör och en tidsplan för åtgärder som behöver vidtas för att nå delmålen, säger Johan Marklund. Det är till exempel enligt lag verksamhetsutövarnas ansvar att se till att vi inom räddningstjänsten har de resurser och den utrustning som behövs för att klara de speciella förutsättningar som finns i oljehamnen. Även hos MSB fortsätter efterarbetet för att hitta bästa form för att förmedla metodstöd för insatsplanering vidare till landets räddningstjänster. Vi räknar med att ha något klart under 2016, säger Helena Nässlander. Men vi är naturligtvis gärna behjälpliga även före dess. Ring oss vi delar gärna med oss av både kunskap och erfarenheter. Skelleftehamn ligger ca två mil öster om Skellefteå. Förutom oljehamnen och andra industrier finns ungefär bofasta samt många sommargäster. INSATSPLANERING PROCESSEN FÖR MSB:S PILOTPROJEKT I SKELLEFTEÅ ALLA AKTÖRER INVOLVERADES Räddningstjänsten Verksamhetsutövarna i oljehamnen Polisen Ambulanssjukvården Hamnkontoret Närliggande industrier Kommunen (krisorganisation och miljöförvaltningen) Kustbevakningen TRE MÖTEN MED OLIKA FOKUSOMRÅDEN 1. Uppstartsmöte med alla aktörer arbetsmöte för att få en gemensam lägesbild, bestämma scenarier för planeringsarbetet, målen med insatserna för respek tive scenario, vilka problem och möjligheter finns, vilken ytterligare kunskap behöver vi för processen, vad ska insatsplanen innehålla. Vid mötet utsågs också arbetsgrupper för det fortsatta arbetet. 2. Arbete med fokus på måluppfyllelse vid insatserna hur långt hade man kommit och vad mer behöver göras? Vad klarar man av idag, vad har man svårt med och vad klarar man inte? 3. Åtgärdslista för att nå uppsatta insatsmål vid de tre olika scenarierna, peka ut ansvarig aktör och tidsplan. TRE SCENARIER FÖR OLYCKA I OLJEHAMNEN Fall 1: Läckage i cistern eller rörledning som ej antänts. Fall 2: Läckage i cistern eller rörledning som antänts. Fall 3: Brand i cistern eller invallning. VIKTIGA FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR VARJE SCENARIO Vad är risken? Vilka ska kunna agera vid en händelse? Vilka scenarios ser man? Vad ska uppnås med insatsen? Vilken förmåga har man? Vilken förmåga behövs för att klara målen med insatsen? Vilka åtgärder behöver eventuellt vidtas för att uppnå den önskvärda förmågan? RESULTAT Plan för räddningsinsatser vid oljehamnen som innefattade: Slutrapporten med beskrivning av tre scenarier, risker och konsekvenser, resursbehov, information till allmänheten, principer för revidering av planen och ansvarsfördelning mellan aktörerna. Operativa instruktioner. Underlag till metodstöd för räddningstjänsterna via MSB. Utvärdera efter insatser och övningar. Öva och utbilda. BEFÄST FÖRANKRA FÖRKUNNA Granska planen, gör om efter behov. Informera om planen. Slutföra och godkänna planen. Riskbedömning. SKAPA DOKUMENT SAMRÅD SAMLA INFORMATION Fastställa ansvar och åtgärder. Hur gör vi? Scenario, målet med insatsen. Vad ska vi göra? Mattias Hagelin är brandingenjör hos räddningstjänsten i Skellefteå samt kemkoordinator i Västerbotten. Insatsplanering är en process som innefattar framtagandet av en plan för räddningsinsatser, inklusive operativa instruktioner, samt förankring av planen i form av till exempel information, utbildning och övning.

6 6 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Sevesodirektivet gäller 400 svenska verksamheter Verksamhetsutövare som hanterar stora mängder kemikalier som kan orsaka allvarliga olyckor ska upprätta interna planer för räddningsinsatser. Planerna ska revideras så snart risker eller förutsättningar förändras, eller minst vart tredje år. Under första kvartalet 2015 ska MSB rapportera till EU-kommissionen hur verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter i Sverige levt upp till kraven i Sevesodirektivet under perioden 2012 till Hans Petterson och Peter Norlander jobbar på Tillsynsenheten hos MSB med inriktning på farlig verksamhet respektive Sevesodirektivet. DET BETYDER ATT vi senast den 31 december 2014 vill ha ett bra underlag som visar att planer hos våra svenska anläggningar finns upprättade och är upp dat erade, konstaterar Peter Norlander, hand läggare på tillsynsenheten hos MSB med fokus på Seveso direktivet. I Sverige finns cirka 700 anläggningar beslutade av länsstyrelsen som farlig verksamhet. Cirka 400 av dem hanterar stora mängder kemikalier och är därför även utpekade som så kallade Sevesoverksamheter med särskilda skyldigheter. Mängden kemikalier och deras egenskaper bestämmer kravnivån. Fördelningen i antal verksamheter är ungefär hälften-hälften för lägre respektive högre kravnivå. Enligt Sevesodirektivet ska alla Sevesoverksamheter vidta de åtgärder som krävs för att förebygga allvarliga olyckor, och för att begränsa följderna av dem för människor och miljö, fortsätter Peter Norlander. De ska alltså utifrån identifierade olycksscenarier försäkra sig om att de har tillräckliga resurser och personal för beredskap. VERKSAMHETSUTÖVARE PÅ DEN HÖGRE kravnivån ska upprätta en intern plan för räddningsinsatser för den egna verksamheten och även för till exempel utsläpp till mottagare utanför verksamheten. Planen beskriver i skrift den egna förmågan att hantera en olycka, vilka resurser och utrustning som finns och vilka åtgärder som behöver vidtas. Här bör man beskriva samverkan och kommunikation både internt och externt med andra aktörer. Syftet är att skapa förutsättningar för att av gränsa, ingripa och vidta åtgärder vid en olycka, säger Hans Petterson, handläggare på tillsynsenheten hos MSB med inriktning på farlig verksamhet. Planen ska BRA FRÅGOR FÖR SEVESO- VERKSAMHETER ATT STÄLLA SIG Har vi en aktuell och uppdaterad intern plan för räddningsinsatser? Har vi rapporterat in denna plan till länsstyrelsen? (senast 31 december 2014) Finns det en kommunal plan för räddningsinsatser? Är det klart och tydligt hur vi ska samverka och kommunicera i händelse av en allvarlig olycka? Hur ska vi öva tillsammans med kommunen? skickas till länsstyrelsen och tas vanligen emot av den som jobbar med Sevesotillsyn. Arbetet ska ske i samråd med kommunen, som å sin sida är skyldig att ta fram en insatsplan som omfattar hela händelsen, både inom anläggningen och i det omgivande samhället. Kommunens plan skickas också till länsstyrelsen och hamnar oftast hos en bered skapshandläggare, som jobbar med tillsyn enligt LSO. Från MSB:s sida skulle vi gärna se att de båda insatsplanerna granskas tillsammans för att säkerställa att de hänger ihop och stärker varandra, säger Peter Norlander. FÖR PERIODEN 2003 TILL 2005 fick Sverige kritik för att inte leva upp till Sevesodirektivet eftersom det endast fanns uppdaterade kommunala planer för räddningsinsats kopplade till 70 procent av verksamheterna på den högre kravnivån. EU-kommissionen inledde då ett överträdelseärende mot Sverige. Under de kommande åren därefter gjordes en kraftsamling som gjorde att vi kunde redovisa en nära nog hundraprocentig uppdatering av de kommunala planerna under 2007, säger Peter Norlander. Tyvärr har läget åter försämrats. Enligt de uppgifter vi har idag så är både de interna och de kommunala planerna samt information till allmänheten bristfälligt uppdaterade. 48 procent av verksamhetsutövarnas interna planer för räddningsinsats och 68 procent av de kommunala insatsplanerna saknas helt eller är icke uppdaterade. Ett annat viktigt krav i Sevesodirektivet är information till allmänheten, fortsätter han. 41 procent av verksamheterna saknar plan för detta eller har inte uppdaterat den de senaste fem åren. Men om de oroväckande siffrorna beror på att verksamhetsutövarna och kommunerna inte har några planer, eller om de bara missat att skicka in dem är oklart. Om det finns brister och luckor i insatsplanerna den dag det händer en allvarlig olycka, måste verksamhetsutövaren vara beredd på ökade kostnader när konsekvenserna för människor och miljö blir värre än nödvändigt, säger Hans Petterson. Om jag var verksamhetsutövare skulle jag fundera på vad detta leder till för ytterligare skador i min verksamhet. Det är en god överlevnadsstrategi att satsa på god beredskap och säkerhet. Det är en god överlevnads strategi att satsa på god beredskap och säkerhet. MER OM SEVESODIREKTIVET Sevesodirektivet kom som en direkt följd av flera allvarliga kemikalieolyckor i Europa under 1970-talet. Den ena inträffade i Flixborough i Storbritannien då cyklohexan läckte ut och antändes. 28 människor dog till följd av explosion och brand. Den andra skedde 1976 i Italien med utsläpp av dioxin som fick mycket allvarliga följder. En yta på 25 kvadratmeter kontaminerades omedelbart, mer än 600 människor fick evakueras från sina hem och cirka behandlades för dioxinförgiftning. Det första Sevesodirektivet kom Därefter har det reviderats och breddats flera gånger. Det åligger de europeiska länderna att införa direktivets innehåll i sin nationella lagstiftning. I Sverige är det infört genom lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen), lagen om skydd mot olyckor (LSO) samt genom arbetsmiljölagstiftningen. I det senaste, Seveso III-direktivet, har bland annat kraven på information till allmänheten skärpts och samråd med allmänheten är nu ett genomgående krav när markanvändningen förändras på ett sätt som ökar risken för allvarliga kemikalieolyckor. Läs mer om Sevesodirektivet på:

7 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION 7 LAGAR & SKYLDIGHETER HISTORIK Mikael Eriksson är handläggare på Enheten för farliga ämnen hos MSB. Säker kommunikation för effektiv insats Den som bedriver farlig verksamhet och kommunens räddningstjänst bör tillsammans reda ut vilket behov av beredskap och resurser samt vilken typ av kommunikationsutrustning med mera som behövs för en effektiv och samordnad räddningsinsats. Det är en av rekommendationerna i MSB:s allmänna råd om skyldigheter vid farlig verksamhet. Redan i Brandlagen från 1974 fanns bestämmelser om att anläggningar som hanterade kemikalier farliga för människor och miljö var skyldiga att ha egen beredskap för olyckor som komplement till den kommunala räddningstjänsten ersattes denna lag med Räddningstjänstlagen. 43-anläggningar blev ett begrepp och skyldigheterna kom att omfatta fler typer av anläggningar med farlig verksamhet till exempel flygplatser, dammar och kärnkraftverk trädde Lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kraft och för de aktuella anläggningarna används i LSO begreppet farlig verksamhet. Räddningsverkets allmänna råd om skyldigheter vid farlig verksamhet enligt LSO kom 2004 och utforma des för att ge vägledning om hur lagstiftningen ska tillämpas. I mars 2014 kom en ny version med uppdaterade och utvecklade allmänna råd (MSBFS 2014:2). Målgrupperna är främst ägare och verksamhetsutövare av farlig verksamhet och länsstyrelserna som beslutar om vilka anläggningar som är farlig verksamhet. Även kommunerna har nytta av råden i sin tillsynsroll enligt LSO, och eftersom nära samverkan med de utpekade anläggningarna och kommunens räddningstjänst är nödvändig. De allmänna råden är inte tvingande. De syftar till att förtydliga innebörden i lag, förordning eller myndig hetsföreskrifter och att ge generella re kommendationer om tillämpning. MSB:s allmänna råd om skyldigheter vid farlig verksamhet (MSBFS 2014:2) finns i sin helhet på msb.se VERKSAMHETSUTÖVAREN OCH KOMMUNEN BÖR ha var sin plan för räddningsinsatser som tar upp åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador på människor eller miljö. Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska den farliga verksamheten hålla eller bekosta beredskap med tillräckliga resurser och förmåga som kompletterar den kommunala räddningstjänsten. Beredskapen ska ha en skälig nivå i förhållande till riskerna för allvarliga olyckor. Riskanalysen baseras på möjliga scenarier, vad som skulle kunna orsaka dessa scenarier och hur omfattande konsekvenserna kan väntas bli. Det finns cirka 700 anläggningar i Sverige som länsstyrelserna har beslutat ska vara farlig verksamhet. I de allmänna råden beskrivs dessa som; anläggningar som hanterar farliga ämnen, dammar, kärntekniska anläggningar, gruvor och flygplatser. I ett scenario där en olycka får konsekvenser i flera kommuner bör även länsstyrelsen vara involverad i beredskapsplaneringen, säger Mikael Eriksson, handläggare på Enheten för farliga ämnen hos MSB. Detta gäller främst dammanläggningar. Rakel är sedan många år det nationella digitala radio kommunikationssystem som alla kommunala räddningstjänster, polisen och ambulanssjukvården använder. Sedan några år tillbaka får även annan samhällsviktig verksamhet ansluta sig till Rakel bland andra den som utövar farlig verksamhet och som enligt beslut av länsstyrelsen omfattas av 2 kap. 4 LSO. Det vore därför naturligt att den som bedriver farlig verksamhet lär sig mer om Rakel som kommunikationsverktyg och i samråd med kommunen utreder om Rakel är det mest effektiva för kommunikation och samverkan i händelse av en olycka, konstaterar Mikael Eriksson. REGLERAT I FÖRORDNINGEN OM ELEKTRONISK KOMMUNIKATION (FEK) Vilken samhällsviktig verksamhet som får ansluta till Rakel finns reglerad i 20 a förordning (2003:396) om elektronisk kommunikation. Av 20 a p.4 framgår att den som äger eller utövar farlig verksamhet på en anläggning, och som efter beslut av länsstyrelsen enligt 2 kap. 3 förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor, får använda Rakel i den mån det behövs för att tillgodose sådan verksamhet som avser allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Vidare regleras i 2 kap 4 lag (2003:778) om skydd mot olyckor vilka skyldigheter dessa anläggningar som utövar farlig verksamhet har. Läs mer om FEK på Hesa Fredrik ljuder med hjälp av Rakel 35 kommuner i landet använder nu Rakel för att skicka ut VMA via tutorna i utomhussystemet i dagligt tal kallat Hesa Fredrik. Under 2015 ansluts resten av Sveriges 220 kommuner som har utomhusvarning. SYSTEMET BLIR BETYDLIGT SÄKRARE än med den gamla analoga radiolösningen som lätt kunde störas ut och där det fanns gott om närliggande frekvenser, konstaterar Håkan Marcusson, projektledare för varningssystem hos MSB. RAKELINFÖRANDET FÖR VMA HAR skett successivt. Det startade i ett antal kommuner där behovet av underhåll eller av att byta system var akut. Örnsköldsvik, Ludvika, Gotland och Ronneby var först ut. Det har fungerat bra från start och därför inför vi nu Rakel för VMA på bred front, fortsätter han. Idag är 35 kommuner igång, och vi räknar med att införandet ska vara klart i hela landet före utgången av Den som bedriver en så kallad Sevesoanläggning, det vill säga farlig verksamhet, har möjlighet att på eget initiativ begära VMA i radio och tv via SOS Alarm för att inte förlora någon tid i händelse av en allvarlig olycka. Enklast blir det för de anläggningar som använder Rakel, då man snabbt kan komma i kontakt med larmcentralen. Jag vet dock ännu inte om att någon anläggning själv har skickat ut meddelande till allmänheten, utan det har varit räddningstjänsten som begärt VMA, säger Håkan Marcusson. Det är sedan SOS- centralerna och Sveriges Radios sändningsledning som har nyckelpositioner för att effektivt och snabbt få ut varning och information till allmänheten. Han tycker dock att det finns flera andra fördelar med att anläggningar med farlig verksamhet använder Rakel. Rakel säkrar kommunikationen med alla de samhällsaktörer som anläggningens ledning behöver samverka med i händelse av en olycka som påverkar omgivningen, avslutar Håkan Marcusson. FAKTA OM VMA Viktigt meddelande till allmänheten, VMA är benämningen på det varningssystem som används i Sverige för att få ut information till allmänheten vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningarna går i första hand ut i radio och TV. Som komplement finns också varningsljud utomhus via ljudsändare på platser i 220 kommuner i landet. Sedan september 2014 är det möjligt att få ut meddelanden via fast telefoni.

8 8 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Lars-Erik Andersson (till vänster) är ansvarig för propanhanteringen inne på Borealis Groups industriområde i Stenungsund och Peter Almroth är ansvarig för företagets brand- och beredskapsarbete. Bred samverkan ett signum för Stenungsund Här i Stenungsund jobbar räddningstjänsten, kommunen och kemiföretagen mycket nära varandra. För dem är bred samverkan en självklarhet alltsedan ett petrokemiskt kluster etablerade sig här för 50 år sedan. De kommunala och industriföretagens insatsplaner för räddningsinsats tas fram tillsammans, konstaterar brandingenjör Erik Leveau hos Stenungsunds räddningstjänst. STENUNGSUND ÄR EN KOMMUN i Bohuslän fem mil norr om Göteborg. Antalet invånare växer stadigt med några hundra per år och är nu ungefär Ungdomar bor gärna kvar på hemorten samtidigt som unga familjer väljer att flytta hit. Här finns jobb, natur för aktivt friluftsliv, kust, hav och skärgård samt bra pendlingsmöjligheter i en stor arbetsmarknadsregion. Kemiindustrin dominerar näringslivet i Stenungsund. Det petrokemiska klustret samlar inte mindre än sju Sevesoverksamheter med totalt cirka anställda. Kemiföretagen sysselsätter dock många fler än så om man räknar med underleverantörer och entreprenörer som jobbar på anläggningarna. Miljard- investeringar har nyligen gjorts och fler är på gång. Inne på kontoret hos Borealis pryds korridoren utan för personalmatsalen av flygbilder över kemiföretagets två verksamheter här krackeranläggningen med egen hamnpir för både in- och ut tran sport er och polyetenanläggningen i den nordöstra delen av tätorten. Efter en rundvandring pekar Peter Almroth, ansvarig för Borealis brand- och beredskapsarbete, ut hur förädlingskedjan från råvarorna nafta, etan, propan och butan, till färdig pellets av polyeten, det vill säga PE-plast, ser ut. Krackeranläggningen är hjärtat här i Stenungsund, berättar han på promenaden längs huvudpassagen 3:dje gatan. Den togs i bruk 1963 och består idag av nio ugnar. Där vi befinner oss just nu har vi mycket stora volymer brandfarliga ämnen runt oss. MED SEVESOVERKSAMHETER PÅ DEN högre kravnivån ställs stora krav på bred samverkan mellan kemi företagen, Stenungsunds kommun, räddningstjänsten och andra aktörer som har viktiga uppdrag för samhällets beredskap eller ansvarar för samhällsviktiga funktioner. Det är främst två scenarier som aktörerna till sammans behöver hålla beredskap för och ha för måga att hantera. De stora riskerna är antingen läckage av giftig gas som till exempel klor och ammoniak, eller att brännbara produkter som gas eller vätska börjar brinna, konstaterar Erik Leveau. Flera av kemi före tagen är lokaliserade nära tätorten och vid ogynnsamma förhållanden kan en olycka få mycket allvarliga konsekvenser. Kraven på information till allmänheten är numera också en viktig del av Sevesodirektivet. Alla som bor här har tillgång till de riskbedömningar som görs, konstaterar Dennis Salenborn, säker hetssamordnare i Stenungsunds kommun. Invånarna i Stenungsund har möjlighet att både inhämta kunskap om kemiföretagens verksamhet och få veta hur de ska agera i olika krissituationer. I händelse av en olycka lämnas löpande information via kanalerna för Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Detta sker idag i radio och tv, men inom en snar framtid även via telefoni. Ljudsändare för att uppmana invånarna att sätta på radion eller tv:n finns i tätorten. Stenungsunds kommun informerar också via sin webbplats och i sociala medier. Hos oss ljuder också ett internt nödlarm som initi eras av tjänstgörande produktionsledare och som hörs över hela anläggningarna, säger Peter Almroth. Då vet alla vad de förväntas göra. RÄDDNINGSTJÄNSTEN, KOMMUNEN OCH KEMIFÖRE TAGEN jobbar mycket nära varandra och tillsammans. För dem är bred samverkan en självklarhet allt sedan Stenungsund etablerade sig som petrokemiskt kluster. Ett samverkansavtal formulerades och antogs på 1970-talet. Samverkan innehåller många viktiga delar. De kommunala och industriföretagens insatsplaner för räddningsinsats tas fram tillsammans. Sedan lång tid tillbaka finns till exempel den kommunala räddningstjänsten och industrins insats

9 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION 9 Erik Leveau, brandingenjör hos räddningstjänsten, Peter Almroth, brand- och beredskapsansvarig Borealis Group och Dennis Salenborn, kommunens säkerhetssamordnare är måna om att ha ett bra samarbete kring riskerna i den petrokemiska industri som präglar Stenungsund sedan 50 år tillbaka. De stora riskerna i Stenungsund är antingen läckage av giftig gas, eller att brännbara produkter som gas eller vätska börjar brinna. Krackeranläggningen är hjärtat i Stenungsunds kemiindustri. Den togs i bruk 1963 och består idag av nio ugnar. styrka i samma lokaler, säger Erik Leveau. Vi träffas dagligen och genomför även övningar tillsammans. Med samhället så nära industrianläggningarna krävs det att vi samverkar även i det förebyggande arbetet. Vi har 15 heltidsanställda och ett 60-tal deltidsanställda hos räddningstjänsten. Kemiföretagen ser också stora fördelar med den samverkan som är möjlig när det saknas fysiska avstånd. Det arbetssätt vi har är effektivt på så vis att alla aktörer snabbare kan agera i en räddningsinsats, men vi når också kostnadseffektivitet genom att dela på både personalresurser och nödvändig utrustning, konstaterar Peter Almroth. När samtalet går mot sitt slut konstaterar de unisont att sannolikheten för allvarliga olyckor trots allt är väldigt liten mycket beroende på ett stort säkerhetsmedvetande inom den petrokemiska industrin tillsammans med god beredskap i kommunen. De minns en incident från de senaste åren, på nyårs afton Det var läckande kylolja från en pump i krackeranläggningen som antändes när den kom ut i luften, berättar Peter Almroth. Det är ett scenario som finns beskrivet i insatsplanen och som vi har hög beredskap för. Ett mycket snabbt agerande av produktionsledaren på plats gjorde att branden kunde begränsas och släckas. DENNIS SALENBORN ORGANISERAR DET lokala krishanteringsrådet och ser till att representanter från ungefär 20 samverkande aktörer ses en gång per år. Då kan vi diskutera gemensamma utmaningar, utvärdera vår samverkan, dela med oss av erfarenheter och skapa ett värdefullt nätverk, konstaterar han. Vi har också långtgående samarbeten med närliggande kommuner. Övningar genomförs ofta tillsammans. Vid behov lånar vi både på personal och utrustning av varandra. KEMIFÖRETAGEN I STENUNGSUND Kemiindustrin i Stenungsund består av sju företag som omfattas av Sevesodirektivet; AGA Gas, Akzo Nobel, Borealis, INEOS, Perstorp Oxo, Primagaz och Vattenfall. De utgör ett av världens petrokemiska kluster och är direkt eller indirekt beroende av varandra. Läs bland annat om deras gemensamma vision Hållbar kemi 2030 på Hos räddningstjänsten i Stenungsund finns 15 heltidsanställda och ett 60-tal deltidsanställda.

10 10 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Kemberedskapen bistår vid olyckor i hela landet De verkliga experterna på kemikalier och hanteringen av dessa finns hos landets kemiföretag. Fem av dessa ingår i den nationella Kemberedskapen med uppdrag att bistå räddningstjänsten med både kunskap och utrustning för att hantera olyckor på ett effektivt och säkert sätt. Sedan en tid tillbaka testar de Rakel. Claes-Håkan Carlsson hos MSB ansvarar för utbildningen av kemiföretagets Rakelanvändare. Rakel är mycket mer robust och säkrare än mobiltelefoni. ÅTTA AV VÅRA MEDARBETARE är knutna till Kemberedskapen, berättar Göran Wennlid, skydds- och säkerhetschef hos Kemira Kemi AB i Helsingborg. Och bakom dem finns naturligtvis hela vår organisation för att kunna stötta med kunskap. När det händer en olycka där kemikalier är inblandade kontaktas det företag i Kemberedskapen som har speciella kunskaper om det aktuella ämnet. Det var inte så längesen som vi blev kontaktade i samband med en händelse där en container med svaveldioxid läckte, fortsätter Göran Wennlid. Samverkan med räddningstjänsten skedde till en början med en dialog på distans. Senare fanns vi också med på skadeplatsen. De fem företagen som utgör den nationella Kemberedskapen har nu fått låna ett par Rakelmobiler vardera från MSB, som också står för abonnemangskostnaderna. Rakel är ett mycket robustare och säkrare kommunikationsverktyg än mobiltelefoni, konstaterar Claes-Håkan Carlsson hos MSB, som ansvarar för utbildningen av Rakelanvändarna hos kemiföretagen. Dessutom kan Kemberedskapen finnas med i de talgrupper som används under insatsen. Då får räddningstjänsten snabb information direkt från experterna. GÖRAN WENNLID SER OCKSÅ att Rakel kan öka samverkan mellan Kemberedskapens företag. Då kan vi gemensamt förmedla våra kunskaper och erfarenheter vidare för att stötta räddningstjänsten i hur de ska leda insatsen och hantera olyckan, säger han. Det är en god idé att vi nu använder Rakel. Det ger oss en effektiv kanal för dialog med insatsledaren på skadeplatsen och övriga aktörer i den operativa staben. Vi önskar att vår kompetens skulle användas oftare och bättre. Kanske kan Rakel leda till att det är enklare för räddningstjänsten att kontakta oss. MSB och företagen övar idag med Rakel genom ett distansmöte en gång i veckan. Vi ökar svårighetsgraden steg för steg för att även ovana radioanvändare ska hänga med, säger Claes- Håkan Carlsson. Från MSB:s sida är vi övertygade om att insatserna blir både snabbare och effektivare om även Kemberedskapens företag får bra rutiner för samverkan Rakel. KEMBEREDSKAPEN MSB har avtal med ett antal företag som i händelse av en olycka där kemikalier är inblandade ska bistå räddningstjänsten med både kunskap och särskild utrustning. Syftet är att olyckan ska kunna hanteras på ett effektivt och säkert sätt. Rådgivning kan ske både via telefon (just nu testas kommunikation via Rakel) och vid behov genom att delta i räddningsarbetet på skadeplatsen. Kemberedskapen larmas via SOS Alarm eller MSB TiB. FÖRETAG SOM INGÅR: Kemira Kemi AB Ineos Sverige AB Eurenco Bofors AB Yara AB Boliden-Rönnskärsverken AKTUELLA KEMIKALIER: Ammoniak, klor, svaveldioxid, kaliumhydroxid, natriumhydroxid, natriumhypoklorit, salpetersyra, saltsyra, svavelsyra och oleum (rykande svavelsyra). Olyckor ska rapporteras omgående till MSB:s TiB Den som bedriver farlig verksamhet är skyldig enligt lag att omgående rapportera olyckor och allvarliga händelser till MSB. Det är viktigt att vi snabbt kan bedöma hur samhället påverkas, säger Kenneth Lundmark, TiB hos MSB. arbetar med tillsyn, riskanalyser, tillståndsgivning och olycksutredning. Detta är inte lika bråttom och sker i Samordnat olycks- och tillbudsrapporteringssystem (SOOT), ett webbaserat rapporteringssystem som nås via MSB:s webbplats Här beskrivs händelsen mer utförligt så att orsaken till olyckan förhoppningsvis kan fastställas och att viktig statistik erhålls. Och naturligtvis för att få lärdom och kunna arbeta för att motverka och förebygga liknande händelser i framtiden. KENNETH LUNDMARK ÄR MSB:S TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP, TIB, på ett rullande schema. Det är en central roll hos myndigheten och ett heltidsengagemang som även innebär jour i hemmet för beredskap dygnet runt. TiB är kontakten till oss på MSB i akuta situationer tillgänglig dygnet runt årets alla dagar, berättar han. Vi rapporterar till TiB på regeringskansliet vid händelser både inom landets gränser och internationellt. Mycket av det vi gör handlar om att samla information. Det innebär även att vi håller ett vakande öga på all nyhetsförmedling och får rapporter från andra myndigheter och organisationer. Den information som går vidare till regeringskansliet är av olika karaktär. Varje dag levereras en aktuell lägesbild som är bred och allmän till sitt innehåll. Här kan även mindre händelser vara relevanta att ta upp. Vid större händelser gör vi en särskild rapportering och kan då också ta fram en specifik lägesbild för den enskilda händelsen, säger Kenneth Lundmark. DET FINNS UNGEFÄR 700 anläggningar i Sverige som omfattas av skyldigheterna i 2 kap 4 i Lagen om skydd mot olyckor. Dessa bedriver verksamhet som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor och miljö. Ungefär hälften av dem är utpekade så kallade Sevesoverksamheter som hanterar eller producerar stora mängder kemikalier. Idag är det i 9 fall av 10 larmcentralen som olycksrapporterar till oss, konstaterar Kenneth Lundmark. Vi har avtal med SOS Alarm och ett bra samarbete. Men det vore ett bra komplement att även få information direkt från de ansvariga på anläggningen. De som befinner sig nära händelsen kan ge oss en tydligare och mer exakt bild av läget. Förutom att vi då får tillgång till förstahandsinformation, finns också möjlighet att ställa viktiga följdfrågor och få svar från de som är experter på verksamheten. Rapport eringen behöver inte vara komplicerad ett enkelt telefon samtal kan vara värdefullt. SKYLDIGHETEN ATT RAPPORTERA OLYCKOR och händelser till MSB är tudelad. En första del handlar om att omgående i praktiken så snabbt som möjligt efter att räddningstjänst och andra aktörer larmats till skade platsen dela en lägesbild. Denna information använd er MSB som underlag i sin egen vidarerapportering till regeringskansliet. Denna första rapport är sällan komplett men ger en indikation om olyckans eller händelsens omfattning, säger Kenneth Lundmark. Den är även viktig för att vi ska kunna bedöma om det är enheter inom MSB som behöver förberedas om att vidta åtgärder. I ett senare skede ska anläggningen även rapportera olyckan till andra delar av MSB som bland annat Kenneth Lundmark är tjänsteman i beredskap hos MSB. TIB HOS MSB TiB, tjänsteman i beredskap, följer utvecklingen såväl i Sverige som internationellt för att upptäcka och identifiera händelser och tendenser som kan leda till svåra olyckor, katastrofer eller kriser. Vid en sådan händelse initierar TiB myndighetens egna beredskapsfunktioner genom att larma och informera berörda om händelsen. TiB finns också som stöd för räddningstjänsten i hela landet vid större händelser och olyckor. MSB kan även bistå med materiellt stöd från lokala depåer. MSB TiB kontaktas på telefon Samtalet kopplas av SOS Alarm via mobiltelefon eller Rakel.

11 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION 11 Anders Gustafson är beredskaps- och krisledningssamordnare hos Westinghouse Electric Sweden AB i Västerås. Det innebär bland annat att han är ansvarig för företagets Rakelanvändning. Strikt disciplin på kärnbränslefabriken Rakel som koncept passar kärnindustrin perfekt. Funktionernas kvalitet och riktlinjer för användning harmoniserar med alla de krav branschen lyder under för att skydda verksamheten. Det konstaterar Anders Gustafson, beredskaps- och krisledningssamordnare hos Westinghouse Electric Sweden AB i Västerås, och bland annat ansvarig för företagets Rakelanvändning. ADRESSEN ÄR BRÄNSLEGATAN, VILKET KÄNNS HELT LOGISKT. Vägstumpen visar sig vara en återvändsgränd som slutar vid parkeringen till företaget Westinghouse Electric Sweden AB Norra Europas enda kärnbränslefabrik. Westinghousekoncernen är världsledande med bolag inom kärnbränslebranschens hela värdekedja. Här på fabriken i Västerås jobbar ungefär med arbetare, många av dem ingenjörer. Det är en kunskapsintensiv verksamhet. Kraven på renhet, nog grannhet och säkerhet är extremt höga. Här råder nolltolerans vad gäller slarv och spontanitet. Vi litar inte på tur och lämnar ingenting åt slumpen, säger Anders Gustafson. Den strikta disciplinen lönar sig. Verksamheten har funnits här sedan 1966 och vi har aldrig haft någon allvarlig händelse. Aldrig något läckage, aldrig några ämnen som varit på drift. Han förklarar att den produktion som sker här egentligen inte är speciellt farlig. Medarbetarna i fabriken bär inte några speciella skyddskläder utan jobbar i rena vita bomullsoveraller. Kärnbränsle som inte har varit i en reaktor har låg radioaktivitet. TILL DET RIGORÖSA FÖREBYGGANDE SÄKERHETSARBETET hör också ett väl strukturerat beredskapsarbete. Beslut om att använda Rakel internt i organisationen togs Anders Gustafson tyckte att det var enkelt att argumentera för systemets förträfflighet. Hög driftssäkerhet, krypterad kommunikation för högsta sekretess och möjlighet till positionering var några av fördelarna han lyfte fram. Rakel som koncept passar kärnindustrin bra. Funktionernas kvalitet och riktlinjer för användning harmoniserar med alla andra krav vi jobbar under när det gäller att skydda vår verksamhet. Men i en organisation som är så präglad av beprövade och etablerade arbetssätt finns alltid en skepsis till nyheter, konstaterar han. Efter tre månader hade vi dock driftsatt systemet samt utbildat de 50 personer som skulle använda Rakel för beredskap och bevakning. Han uppskattar det stöd som fanns att få från MSB:s kundansvariga och leverantörerna av den tekniska utrustningen. Det var lätt att skaffa Rakel, smidigt att införa och enkelt att utbilda. Att lämna Rakel skulle idag vara helt otänkbart. Vi fick ett närmast enormt kvalitetslyft efter att tidigare främst ha använt mobiltelefoni och personsökare. RAKEL ANVÄNDS I HELA VERKSAMHETEN i vardagen såväl som i kris. Talgrupperna är programmerade för att möta de behov av kommunikation som finns. De aktörer vi behöver samverka med externt använder också Rakel. Vi har mycket nära relationer med räddningstjänsten och träffas regelbundet. Personkännedom är en framgångsfaktor. Vi känner varandra väl till både namn och ansikte. Räddningstjänstpersonalen är också bekant med vår miljö och anläggning. Anders Gustafson tror på en ökad användning av Rakel i verksamheten framöver. Den dag vi behöver uppdatera och bygga om vårt bevakningssystem kan det bli aktuellt att koppla Rakel till detta. Jag menar att Rakel inte bara är ett kommunikationsverktyg, utan också ett säkert system för till exempel vissa styrfunktioner. WESTINGHOUSE ELECTRIC SWEDEN AB Bolaget har drygt anställda i Västerås och Täby, och är en komplett leverantör av kärnkrafts teknologi med över 50 års erfarenhet. Produktion av kärn bränsle och styrstavar. Kunderna finns i Sverige, Finland, Tyskland, Frankrike, Sydafrika och Ukraina. Koncernen Westinghouse Electric Company har sitt huvudkontor i Pittsburgh, USA, och är i sin tur en del av Toshibagruppen med ungefär anställda över hela världen.

12 12 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Kombinerade talgrupper i Rakel ger direktkontakt och kvalificerat stöd från anläggningens specialister. Med en korrekt lägesbild ges bättre möjligheter för räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård att förbereda insatsen redan på väg ut till skadeplatsen. Kombinera talgrupper för bred samverkan TALGRUPPER Talgrupper är ett sätt att koppla ihop flera Rakelanvändare i gruppsamtal. Möjligheten att kombinera talgrupper i Rakel kan tillfälligt bredda samverkan och skapa direktkommunikation mellan fler aktörer vid en allvarlig händelse. Redan på väg ut till skadeplatsen kan räddningstjänsten få en lägesbild och viktig information direkt från den som är ansvarig på anläggningen, konstaterar Hans Ignell, funktionsansvarig på enheten för system och tjänster för Rakel på MSB. Hans Ignell är funktionsansvarig på Enheten för system och tjänster för Rakel på MSB. RAKELMOBILERNA KAN PROGRAMMERAS MED flera olika talgrupper ämnade för kommunikation både internt inom den egna verksamheten och med externa aktörer. Gruppkombinering är ett snabbt och praktiskt sätt att knyta ihop två eller flera talgrupper i Rakel för att möjliggöra bredare samverkan mellan aktörer som inte självklart är kopplade till varandra i vardagen. När det gäller farlig verksamhet är detta naturligtvis ett mycket viktigt argument för att välja Rakelsystemet och dra nytta av de funktioner som finns, fortsätter han. De egna Rakelmobilerna programmeras med en så kallad platstalgrupp, speciellt avsedd för att kunna koppla ihop verksamhetens egna specialister med de lokala blåljusorganisationernas talgrupp. Denna kallas RAPS, vilket är en förkortning för Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS Alarm. I de nationella riktlinjerna för samverkan i Rakel finns regler och anvisningar för hur gruppkombinering kan genomföras. Hans Ignell förklarar. Det ska finnas en förutbestämd plan för gruppkombinering och vem som har behörighet att verkställa denna. Oftast är det en kommunikationscentral med tillräckligt hög behörighet i Rakel, till exempel SOS Alarm eller polisens länskommunikationscentraler. SYFTET ÄR ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR för en närmare samverkan mellan anläggningen och de skadeavhjälpande aktörerna, snabb hantering och minimering av riskerna för fel. En till två förutbestämda Rakelmobil er ur organisationen som kopplas ihop, får också ett textmeddelande (SDS) som bekräftar att gruppkombineringen är gjord. Räddningstjänsten får direktkontakt och kvalificerat stöd från anläggningens specialister, räddningsledningen får snabbare en korrekt lägesbild och kan förbereda insatsen redan på väg ut till skadeplatsen. Så kallade 2:4- och Sevesoverksamheter har rätt att ansluta sig till Rakelsystemet. För att kunna nyttja möjligheten till gruppkombinering behövs också avtal med larmcentralen så att den får behörighet att hantera de talgrupper som är aktuella att koppla samman. När insatsen är avslutad hävs gruppkombineringen av larmcentralen och talgrupperna fungerar som vanligt igen, avslutar Hans Ignell. Gruppkombinering är ett snabbt sätt att tillfälligt knyta ihop två eller flera talgrupper i Rakel för bredare samverkan mellan aktörer som inte är kopplade till varandra i vardagen.

13 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION 13 Hög dammsäkerhet bjuder på utmaningar Rakel har blivit ett självklart verktyg för kommunikation för Vattenfall Vattenkraft både i lugn drift och i samband med störningar. Systemet togs i drift 2012 för att ersätta vårt interna radiosystem efter beslut om att energibranschen kan införa Rakel, berättar Roland Backman. Det var ett tryggt och säkert beslut för medarbetarna i vår organisation. Läs mer på nästa uppslag

14 14 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION Rakel säkrar upp för reservlarm i kraftstationerna VATTENFALL VATTENKRAFT ÄR EN STOR AKTÖR i de mäktiga Norrlandsälvarna Lule älv, Skellefte älv och Ume älv som rinner ut i Bottenviken. Längre söderut finns kraftverk även i Ångermanälven, Indalsälven, Gimån, Dalälven och Göta älv. De tre driftcentralerna finns i Vuollerim, Storuman och Bispgården. Roland Backman jobbar på huvudkontoret i Luleå. Han har ansvar för bland annat funktionen med vakthavande ingenjör och samordning av säkerhetsutbildningarna ESA för medarbetarna. Han är också den som de senaste åren har ansvarat för organisationens införande av Rakel för både talkommunikation och dataöverföring, så kallad telematik. Läs mer om tele matik på sista sidan i den här tidningen. VATTENKRAFT PRODUCERAS GENOM ATT kontrollera vattnet i älvarna. Dammarna är så kallade 2:4-anläggningar som lyder under Lagen om skydd mot olyckor. Tolv av Vattenfalls dammar bedöms ha högsta säkerhetsrisk. Vi ansvarar för ungefär 200 dammar i när heten av våra anläggningar, både små och stora, berättar Roland Backman. Att övervaka dammar, liksom att pro ducera el från vattenkraft, är vår huvudarbets process. Vi planerar utifrån prognoser om till rinning som i sin tur beror på både nederbörd och snö smältning. Hög dammsäkerhet bygger på att klara av flera stora utmaningar. Det är inte ofta det händer olyckor i anläggningarna, vilket ställer speciella krav på beredskapsplanering och att skapa förståelse för de följder en händelse kan få. Vi har även valt att montera ett antal fasta Rakelenheter i våra bilar då dessa har större sändningskapacitet. Möjligheten att kommunicera internt i direktmod (DMO), det vill säga använda Rakelmobilerna som walkie-talkies, är uppskattad ute på kraftstationerna. Roland Backman jobbar på Vattenfall Vattenkrafts huvudkontor i Luleå med ansvar för bland annat organisationens införande av Rakel för både talkommunikation och telematik.

15 SÄKRA DIN KOMMUNIKATION 15 Letsi är ett av Vattenfall Vattenkrafts anläggningar belägen i Lilla Luleälven, nära Vuollerim i Jokkmokks kommun. Foto: Vattenfall Bred samverkan mellan det privata närings livet och det offentliga samhället är en förutsättning för att hantera de svåra komplexa konsekvenser ett dammbrott kan leda till. Vi har en nära relation med räddningstjänsten, kommunernas olika förvaltningar och länsstyrelsen. Det gäller både lokala mindre händelser och i de scenarios då vi skulle ställas inför en nationell kris. Den planeringsprocess som föregår insatsplanen blir därför egentligen viktigare än den färdiga planen. En kompetent, flexibel och väl förberedd insatsorganisation är extra viktig för denna typ av händelser. Vi behöver också utrustning som är både enkel att använda och robust, fortsätter han. Vattenfall Vattenkraft tog beslut om att införa Rakel under 2011 och i maj 2012 driftsattes systemet i hela organisationen. Rakel ersatte ett internt radiosystem, berättar Roland Backman. På köpet gick vi in i samma system som de aktörer som vi behöver samverka med. Det var ett tryggt och säkert beslut för medarbetarna i vår organisation. Idag är det ett verktyg för oss både under lugn drift och för vår beredskap. Vi har tagit i bruk 74 Rakelmobiler som främst används på våra driftcentraler, av vakthavande ingenjörer, systemingenjör er och drift- och underhållsgrupper som bemannar våra anläggningar. Vår krisledningsfunktion har natur ligtvis också utrustats med Rakel. EN AV DEM SOM ANVÄNDER Rakel är Per Holmström, vakthavande ingenjör var åttonde vecka. Han visar upp sin Rakelmobil och konstaterar att den nu är något mindre och smidigare än för ett par år sedan. Nyligen hade vi till exempel ett problem med en brytare i en av kraftstationerna som inte fungerade som vanligt, berättar han. Då kommunicerade jag med de drifttekniker som behövde åtgärda felet. Det blir främst samtal person-till-person. På kraftstationerna, där en stor del av anläggningen befinner sig i underjorden, är möjligheten att kommunicera internt i direktmod (DMO) uppskattad, det vill säga då Rakelmobilerna kommunicerar direkt med varandra, ungefär som walkie-talkies. En del av våra Rakelmobiler är personliga, men vi har även valt att montera ett antal i våra bilar. Anledningen är att dessa har större sändningskapacitet. Dammarna ligger ju ofta otillgängligt till, långt borta från allfartsvägarna. Listan på fördelar blir lång. Hög tillgänglighet och säkert nät med diesel-backup. Bra brusreducering även i bullrig miljö. Funktionen med nödlarm som introduceras brett under hösten Vattenfall Vattenkraft använder även möjligheten med telematik via Rakel. Systemet används för reservlarm i kraftstationerna hos driftcentralerna. Telia avvecklar det fasta tele nätet i glesbygdsområden och GSM är inte tillräckligt säkert för att vi ska våra lita på det för larmfunktioner. Det gick relativt snabbt och enkelt att införa Rakel, men användandet har drabbats av några avbrott. När MSB kom med nya riktlinjer för framtagandet av kommunikationsplaner (PU) behövde enheterna programmeras om. Nu behöver vi göra det igen efter att Svenska kraftnät har tagit fram elbranschens riktlinjer för samverkan i Rakel, konstaterar Roland Backman. Han nämner också flera önskemål för framtiden. En bluetooth-funktion för att kunna användas i både hörselkåpor och bilen är ett exempel. Tillgång till internet, e-post och andra datatjänster ett annat. VATTENFALL VATTENKRAFT Vattenfall ägs av svenska staten och är en av Europas största elproducenter. Vattenfall Vattenkraft äger och driver 110 vattenkraftverk (53 storskaliga), de flesta finns i Sverige. Huvudkontoret finns i Luleå. Vattenkraft står för omkring 50 procent av Vattenfalls totala elproduktion, cirka 35 Twh/år. Vattenfalls föregångare, Kungliga Vattenfallsstyrelsen, grundades 1909 och hade till uppgift att förvalta den svenska statens investeringar i vattenkraft. Sveriges älvar och vattendrag var på den här tiden en fantastisk energikälla för den svenska industrin som växte rekordsnabbt. Vattenfall Vattenkraft har idag cirka 500 medarbetare och omsätter cirka 9 miljarder kr/år. Läs mer på Per Holmström, vakthavande ingenjör, är en av Rakelanvändarna hos Vattenfall Vattenkraft.

16 Sända och ta emot data med tele matik i Rakel Ett telematikabonnemang i Rakel gör det möjligt att sända och ta emot data för olika tekniska funktioner. Tänkbara användningsområden är över föring av larm, sändning och hämtning av drift information eller portöppning. Rakel erbjuder fyra olika typer av telematikabonnemang. LÄS MER Mer information om telematikabonnemang finns på Rakel erbjuder fyra olika typer av telematikabonnemang: TELEMATIK 1 Envägskommunikation för att skicka eller ta emot enstaka text- och statusmeddelanden inom egen orga nisation eller till larmcentral. För stationär anläggning. Kan exempelvis användas för portöppning och styrning av teknisk utrustning. TELEMATIK 2 Tvåvägskommunikation för att skicka och ta emot text- och statusmeddelanden inom egen organisation eller till larmcentral. Tillåter paketdata, prenumerationer och periodiska sändningar. För stationär anläggning. Kan exempelvis användas för sändning/hämtning av driftinformation. TELEMATIK 3 Tvåvägskommunikation för att skicka och ta emot text- och statusmeddelanden. Abonnemang för stationärt eller mobilt bruk som tillåter paket data, prenumerationer, positionering och periodiska sändningar. Kan exempelvis användas för överföring av larm. TELEMATIK MED TALKVITTENS Tvåvägskommunikation för att skicka och ta emot text- och statusmeddelanden inom egen organisation eller till larmcentral. Tillåter inkommande individsamtal från larmmottagare. Begränsad möjlighet till prenumerationer och periodiska sändningar. För stationär anläggning. Kan exempelvis användas för överföring av trygghetslarm. Alias rollbaserad inloggning Alias rollbaserad inloggning, är en ny tilläggs tjänst i Rakel som ersätter vår tidigare tjänst Taktiska nummer (TNA) som nu fasas ut. Med alias kan en roll i verksamheten alltid nås på samma nummer oavsett vem som för tillfället innehar rollen, till exempel jourpersonal, montör i beredskap eller vakthavande ingenjör. ALIAS KAN VARA PRAKTISKT ATT ANVÄNDA i jourverksamheter där en roll, exempelvis en montör i beredskap, bemannas av olika personer vid olika tidpunkter, eftersom man inte behöver lämna över en Rakelmobil utan istället använder sin ordinarie Rakel mobil och loggar in på ett nummer, säger Evert Enblom, tjänstestrateg på MSB. SÅ FUNGERAR ALIAS ROLLBASERAD INLOGGNING Ett rollbaserat nummer, ett alias, har ingen koppling till någon specifik Rakelmobil. Det kan enkelt flyttas mellan olika Rakelmobiler. Användaren loggar in på ett rollbaserat nummer, ett alias, och tar på så sätt över en roll i sin organisation. När arbetspasset är slut loggar använd aren ut och nästa användare kan logga in på rollen. In- och utloggning görs enkelt från Rakelmobilens meny. Om Rakelmobilen stängs av loggas användaren automatiskt ut. Användaren kan vara inloggad på upp till två alias samtidigt. Alias kan skyddas med en PIN-kod. Användaren kan även nås på sitt ordinarie nummer som är knutet till Rakelmobilen. Nyutvecklad tjänst! Lär dig mer om Rakel frågor och svar! Vad är egentligen Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggd över hela Sverige. Det är byggt robust och säkert för att tåla hårda väderförhållanden och har lika bra eller bättre täckning än tidigare analoga system. Det är det nationella kommunikationssystemet för ledning och samverkan för organisationer med ansvar för allmän ordning, säkerhet eller hälsa. Hur säkert är Rakel jämfört med andra system? Rakel är säkrare. Rakel är byggt för att klara de hårdaste krav på täckning, tillgänglighet och säkerhet. Det är byggt med överlappande täckning och det pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra täckningen ytterligare. Om något skulle fallera på en mast/basstation täcks samma område från en annan. Det har reservkraft med mål att klara sju dygns elavbrott på de flesta platser. Trafiken mellan Rakelmobiler och basstationer i systemet är krypterad med hjälp av en algoritm som kallas TEA2 som gör det avlyssningsskyddat. På vilket sätt behöver vi Rakel för att samverka? Vi har ju våra mobiltelefoner. Ja, men det publika mobilnätet är inte lika robust, säkert och effektivt som Rakel. Rakel har överlägsen robusthet och redundans jäm fört med andra system. Det fungerar även när andra system blir överbelast ade som till exempel vid större evenemang eller storhelger. Med Rakel har du radiofunktionalitet med direktuppkoppling och gruppsamtal via så kallade talgrupper. Det finns riktlinjer som beskriver hur man kan samverka i Rakel lokalt, regionalt och även nationellt om så skulle behövas vid en krissituation. Är inte Rakel främst utvecklat för polisen? Nej, Rakelsystemets ursprungliga användar krets var skydds- och säker hets myndig heter, som till exempel räddningstjänst, polis och lands ting. Ett gemensamt landstäckande digitalt system skulle ersätta de fler än 200 olika analoga system som användes. För att förbättra och förenkla samverkan både i vardag och i kris. I januari 2007 utökades användarkretsen, bland annat för att omfatta fler förvaltningar inom kommunal verksamhet som har viktiga uppgifter inom krisberedskapssystemet och den som utövar farlig verksamhet som omfattas av 2 kap. 4 LSO. Vilken roll har MSB när det gäller Rakel? MSB ansvarar för drift, förvaltning och utveckling av Rakel i dialog med användarna. Utrustning som används för att kommunicera i Rakel säljs av olika leverantörer på marknaden. MSB godkänner utrustning och applikationer för användning i Rakel för att säkerställa att det som kopplas till systemet inte skadar systemet på något sätt, men ansvarar inte för funktion aliteten i utrustningen. Läs mer om Rakel på VILL DU VETA MER OM RAKEL? Kontakta Lina Bassus Tel: Mail: rakelkontakt@msb.se Alternativt fyll i formuläret på så kontaktar vi dig! Vill du börja prenumerera på vårt digitala nyhetsbrev Nytt från Rakel? Gå in på Vill du beställa fler exemplar av den här tidningen? Beställ den på rakelkontakt@msb.se