Tisdagen den 22 november 2016 kl

Transkript

1 , Fredrik Johansson Kallelse/underrättelse Kultur- och fritidsnämnden Kallelse till sammanträde: Tisdagen den 22 november 2016 kl Konferensrum Bornholm, Rådhuset, Visborgsallén 19, Visby Frånvaro anmäls till Fredrik Johansson, eller e-post: ÄRENDEN 1. Justeringsledamot i tur: Jan Svensson Arbetsutskottets protokoll Ä Ä Ä Ä Ä Ä Ä Ä 11 Månadsrapport september Ärendet föredras av förvaltningsekonom Ann-Marie Karlsson Internbudget 2017 Omedelbar justering Kulturpris 2016 Region Gotland medfinansiering Kreativa platser Gråbo Ärendet föredras av Catrine Wikström, regional kulturstrateg Remiss. Internationell strategi för Region Gotland Ärendet föredras av Catrine Wikström, regional kulturstrateg. Omedelbar justering Driftsbidrag till idrottsförening, Korpen Gotland Ärendet föredras av Marie Flemström, avdelningschef fritid Återremiss. Mål och riktlinjer för konstnärlig gestaltning vid uppförande av byggnader och anläggningar inom Region Gotland Ärendet föredras av Björn Ahlsén, avdelningschef kultur och ungdom Sammanträdesordning 2017 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 1 (2)

2 Region Gotland Kallelse/Underrättelse Övriga ärenden 10. Rapporter från förvaltningen a) Bevattning fotbollsplaner sommaren 2016 (Patrik Vesterlund) b) IK Graip (Patrik Vesterlund) c) Fördelningsprinciper för statsbidrag till regional kulturverksamhet 2017 (Catrine Wikström) d) Remissvar angående Kulturrådets råd för regionala kulturplaner (Catrine Wikström) e) Svar på förslag om ny struktur för kvalitativ uppföljning av kultursamverkansmodellen (Catrine Wikström) Bilaga. Bilaga. Bilaga f) Barnbokslut (Hanna Wärff-Radhe) g) Uppföljning, nedläggning av Lärbro ungdomsgård (Anders Holstensson) 11. Anmälningsärenden. Beslut fattade med delegation Bilaga 12. Information om vissa inkomna eller upprättade handlingar o Protokoll , samrådsgrupp för tillgänglighetsfrågor o Länsstyrelsen. Beslut , beviljad ersättning inom 37 o o o o RS AU 204, Uppföljning av nämndernas åtgärdsplaner för personer med funktionsnedsättning Gotlands Friidrottsförbund. Brev angående Gutavallen Kulturrådet. Riktlinjer för arbete med regionala kulturplaner Kulturankaret Visby under bildande o RF 130, Utdelning av Ungdomsledarpris Ev. övriga ärenden Ordföranden 2 (2)

3 Ärendenr KFN 2016/6 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 17 oktober 2016 Ärende 2 Kultur- och fritidsnämnden Månadsrapport september 2016 Förvaltningen prognostiserar ett överskott på 1,5 miljon vilket motsvarar resultatkravet. Perioden visar ett större överskott än motsvarande period föregående år. Överskottet beror på vakantsatta tjänster, stor återhållsamhet inom alla områden samt svårigheter att rekrytera personal framför allt inom ungdomsavdelningen. Externa tillskjutna medel som förvaltningen fått exempelvis för extra medarbetare i samband med flyktingmottagning har bidraget till ett överskott på grund av svårigheter med att finna rätt kompetens och kunna rekrytera under denna period. Brist på lämplig och tillräckligt med arbetskraft har i vissa fall haft följden att verksamheter hållit stängt. Driftsredovisning per avdelning (tkr) Driftsbudget Perioden: jan -september 2016 tkr Hela året tkr Justerat Ackumulerad Avvikelse Årsbudget Årsprognos Beräknat utfall budget inkl TA årsresultat Förvaltningsledn och KFN Fritidsavdelningen Bibliotek Kultur- och ungdomsavd Summa Maria Modig Kultur- och fritidsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-kfn@gotland.se Webbplats Org nr

4 Ärendenr KFN 2016/5 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 10 november 2016 Ärende 3 Kultur- och fritidsnämnden Internbudget 2017 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar om följande nedskärningar i budget 2017: 2017 Nedskärning 2017 tkr Studieförbunden 100 Nedläggning Lasarettsbiblioteket, utfasning Maj Minskad mediebudget, biblioteken 50 Drift egna idrottsanläggningar 50 BAC -verksamhetsstöd 150 Ungdomsgårdar 400 Centraladministration 500 Arbetsplatser på Visborg 200 Summa 1650 Redan beslutade nedskärningar 2016 med full effekt 2017 Nedläggning Bokbilen 121 Administration Almedalsbiblioteket 240 Nedläggning Havdhems bibliotek 81 Administration KFF 200 Konstskolan 200 Nedläggning Romabadet 1300 Summa 2142 Intäktsidan Höja avgifter Bad 100 Totalsumma Bakgrund I samband med budgetberedningen i maj 2016 konstaterades omfattande besparingsbehov inom Region Gotland (170 miljoner kronor under tre år). Regionens stora underskott oroar på både kort och lång sikt. Den beslutade Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-kfn@gotland.se Webbplats Org nr

5 Region Gotland Ärendenr KFN 2016/5 2 (2) besparingen (Rf 90, ) av Region Gotlands kultur- och fritidsverksamhet blev 15 milj på tre år. Bedömning Inför budget 2016 tillsattes en arbetsgrupp av politiker från samtliga partier som är ordinarie ledamöter i KFN vilka har fortsatt sitt arbete med nämndens budget. Arbetet har inneburit en ökad insyn, delaktighet och till viss del samsyn om prioriteringar. Kultur- och fritidsnämnden följer fullt ut direktiven som givits om att ekonomi är överordnat verksamhet. Maria Modig kultur- och fritidsdirektör

6 Madeleine Nilsson Ärendenr KFN 2016/293 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 23 oktober 2016 Ärende 4 Kultur- och fritidsnämnden Val av kulturpristagare 2016 Förslag till beslut föreslår kultur- och fritidsnämnden att utse 2016 års mottagare av Region Gotlands kulturpris. Bakgrund Region Gotland har sedan 1962 årligen utdelat ett kulturpris. Priset utdelas till person/-er och/eller förening som för Gotland utfört bestående kulturgärning i detta begrepps vidaste bemärkelse. Föreslagen kandidat behöver dock ej vara bosatt eller verksam på Gotland. Kulturpristagare utses av kultur- och fritidsnämnden i Region Gotland på förslag av enskilda eller organisationer. Priset utdelas i samband med regionfullmäktiges decembersammanträde. Kulturpriset består av en prissumma om kr samt ett diplom. Beskrivning Förvaltningen har genom annonsering i lokal media och på regionens webb och efter spridning i lokala nätverk utlyst 2016 års kulturpris. Medborgare och föreningar har erbjudits inkomma med motiverade nomineringar. Förvaltningen har detta åt tagit emot 36 nomineringar. Dessa har presenterats för den av nämnden särskilt utsedda kulturpriskommittén, som efter sammanträde har enats om ett namn, vilket kommer att presenteras på kultur- och fritidsnämndens sammanträde Maria Modig förvaltningsdirektör Björn Ahlsén avdelningschef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post registrator-kfn@gotland.se Webbplats Org nr

7 1 (1) Nominerade till Region Gotlands kulturpris Kalle Palmqvist, Roma 2. Anders Svensson, Visby 3. Karl-Petters orkester 4. Anders Thorlin, Vänge 5. Jennie Olovsson, Norrlanda 6. Lennart Magnusson, Västergarn 7. Mikael Mellqvist, Visby 8. Fårö Täckarlag 9. Barbro Sandell, Norrlanda 10. Gotlandsmusiken 11. Annika Fehling, Visby 12. Roland Olsson, Klintehamn 13. Maria Wessman, Visby 14. Irene Sjöberg-Lundin, Fårö 15. Kalle Norrby, Gammelgarn 16. Berle Norberg, Visby 17. Varpaboisen, Visby 18. Babben Larsson, Stockholm 19. Bo-Göran Johansson, Jörgen Pettersson och Gun Ingmansson, Gotlands Botaniska förening 20. Krister Dahlström, Visby 21. Gutamålsgillet 22. Karin Kickan Holmberg, Visby 23. Lennart Bäck, Visby 24. Toni Lindén och Folkets Bio 25. Tomas Boström, Roma 26. Åsa Ardin Kedja, Ljugarn 27. Gotländska Jazzlaget 28. Gun Eile, Visby 29. Vasilis Kanellos, Visby 30. Gotlands Konsthantverkares och formgivares föreningsgalleri 31. Tina Marie Qwiberg, Rone 32. Lars Gibson, Visby 33. Björn Håkansson, Katthammarsvik 34. Suder Country Besöksadress Visborgsallén Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post Bankgiro Plusgiro Org nr Webbplats

8 Kulturpristagare från 1962 och framåt 2015 Marita Jonsson, Sundre 2014 Calle Brobäck, Fårösund 2013 Thomas "Kuten" Lindholm, Fårö 2012 Conny Carlsson Sundman Stockholm 2011 Eva Pettersson Väskinde 2010 Lars Jonsson, Hamra 2009 Sofia Ahlin Schwanbom, Vallstena 2008 Svante Hedin och Anders R Johansson 2007 Lärbro hembygdsförening 2006 Smaklösa 2005 Bengt Hammarhjelm, Visby 2004 Eva Sjöstrand, Visby 2003 Ainbusk, När 1985 Gösta och Ingrid Johansson, Havdhem 1984 Redaktör Violet Bergdahl 1983 Fil dr Herbert Gustavsson, Uppsala 1982 Herr Gusten Jakobsson, Eskelhem 1981 Stenhuggare Henry Karlsson, Slite 1980 Herr Gustaf Kotz, Bjers, Vall 1979 Herr Herbert Olsson, Fårö 1978 Herr Gunnar Olsson, Väskinde 1977 Herr Bengt Ekedahl, Visby 1976 Revymakare Allan Nilsson, När 1975 Museiföreståndare Anna Erlandsson, Bunge 1974 Folkskollärare Sture Engqvist, Stenkyrka 1973 Musikledare Ernst Pettersson, Visby 2002 Harald Norrby, Klintehamn 1972 Föreståndarinnan för Gotlands hemslöjd, fröken Ella 2001 Sven Wessman, Othem, (Gotlands Körförbund) Skoglund, Visby 2000 Harriet Löwenhielm, Garde (Stavgard) 1971 Chefredaktör Pelle Sollerman, Visby 1999 Anders Mattsson, Visby (Stångaspelen) 1970 Konstnär Staffan Rosvall, Klintehamn Författare Margit Olofsson (pseud Anna-Kajsa Lars Jakobsson, När och Bo Carlgren, Visby ("Las u Hallgard), Hallbåter, Levide Bosse") 1997 Evy Augustsson, Rute 1968 Författare Arvid Ohlsson, Vallstena 1996 Doktor Erik W Ohlsson, Fårö 1967 Konstnär Erik Olsson, Sanda 1995 Ingeborg Lingegård, Visby 1966 Riksspelman Svante Pettersson, Lärbro 1994 Erling Lindvall, musikskolan, Visby 1965 Tonsättare Friedrich Mehler, Visby 1993 Wiveka Schwartz, Visby 1964 Skulptör Bertil Nyström, Slite 1992 Anders Dahlgren, Visby 1963 Konstnär och författare David Ahlqvist, Bringsarve 1991 Yngve Friberg, Rute 1962 Författare Gustaf Larsson, Norrlanda 1990 Waldemar Falck, Visby 1989 Towan Obrador, barnkultursekreterare och Christer Hall, Bryggeriteatern 1988 Hjalmar Heidenberg, Visby 1987 Ulf Ronander, Visby, Gotlandståget 1986 Margit och Martin Lindström, Vibble

9 Kultur- och fritidsnämnden Catrine Wikström Ärendenr KFN 2016/7 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 28 okt 2016 Ärende 5 Kultur- och fritidsnämnden Region Gotland medfinansiering Kreativa platser Gråbo Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden medfinansierar projektansökan Kreativa platser Gråbo med kr. o Beslutet gäller endast under förutsättning att ansökan Kreativa platser Gråbo beviljas sökta medel från Kulturrådet. Bakgrund Kreativa platser är ett sökbart bidrag från Kulturrådet inom regeringens övergripande satsning Äga rum. Under ska Kulturrådet fördela 100 miljoner kronor till kulturprojekt runt om i landet. Syftet med stödet är att lokalsamhällen ska leda, driva och utforma kulturlivet i sitt bostadsområde så att fler kan välja, skapa och ta del av kultur där de bor. De boende är med som projektdeltagare, kulturskapare och publik. De områden som kan söka är bostadsområden med socioekonomiska utmaningar utifrån utbildningsnivå, medelinkomst, antal elever med behörighet till gymnasieskolan och andel individer som arbetar eller lågt valdeltagande. På Gotland har endast Gråbo och Hemse varit berättigade att söka stödet. Partnerskapen ska vara lokala med minst tre aktörer varav minst en ska vara verksam lokalt och minst en ska vara kulturaktör. Projekten bör ha en plan för verksamhet under tre år, men stöd söks för ett år i taget. Besked om ansökan bifallits kommer under november Under sensommaren tog olika organisationer på Gråbo initiativ till en första träff för att tillvarata idéer och påbörja projektplanering. Fler organisationer slöt upp efterhand och slutligen kunde en ansökan, med Länsteatern på Gotland som projektägare och Röda korset/träffpunkt Gråbo, Gotlandshem och Gotlandsmusiken som huvudpartners, skickas in. Övriga samarbetspartners som på olika sätt kommer att bidra på olika sätt är Young Art Gotland, Demokrati för barns framtid, Gotlands länsbibliotek, Studieförbundet Vuxenskolan, Gotlands museum och Region Gotland. Inom Träffpunkt Gråbo finns också ett 25-tal olika organisationer, studieförbund och sociala föreningar som arbetar med den gemensamma målbilden att genom nätverket och den fysiska mötesplatsen skapa en trygg plats och öka delaktigheten i stadsdelen. Projektets övergripande syfte är att med utgångspunkt i de boendes berättelser stärka bilden av och attityden gentemot Gråbo som ett positivt område att bo och verka i. Ansökan bygger på ett koncept med två delar. Dels ett digitalt skaparforum kallat Volcaan, som ska locka människor att skapa via nätet för att senare ta steget ut i samhället, dels Gutasagan 2.0 som bygger på att människors berättelser och erfarenheter dokumenteras konstnärligt i ord, bild och ton och uppförs, ställs ut eller visas på olika sätt. Förväntade kostnader år ett är kr och kr vardera för år två och tre. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-kfn@gotland.se Webbplats Org nr

10 Region Gotland Ärendenr KFN 2016/7 2 (2) Bedömning Kreativa platser är en unik utlysning och ett mycket bra tillfälle för området Gråbo att arbeta med mångfald och delaktighet med kulturen som basfaktor och verktyg. Projektmedlen har en generös ram och kan bland annat användas till att betala ersättning till både ideella och fria professionella kulturskapare. Hur stort stöd respektive projekt kan beviljas beror på planerat innehåll samt hur mycket kompletterande medel som finns genom annan medfinansiering. I budgeten medfinansierar Länsteatern och Gotlandsmusiken med kr och Region Gotland föreslås medfinansiera med kr. Sökt stöd från Kulturrådet blir då kr. Eftersom projekten som beviljas sannolikt kommer att stödjas under tre år är det betydande medel som kan komma Gråbo till del under perioden, vilket också kan underlätta för uppbyggnaden av permanenta strukturer inom kulturfältet. Mot bakgrund av att förutsättningarna för delaktighet och möjligheten att nå de boende i området via en mängd olika föreningar är mycket goda på Gråbo bedömer kultur- och fritidsförvaltningen att projektet har stor potential. Närheten till övriga Visby gör att satsningen och förändringsarbetet kommer att kunna nå många fler än boende på Gråbo. Projektet dockar även väl i Region Gotlands nya kulturplan och dess fokusområden kulturell delaktighet och villkor för kulturskapande. Projektet hjälper till att uppnå kulturplanens vision om att kulturen ska stärka människor, ge livskvalitet och bygga broar, exempelvis genom att projektet använder kulturen som ett verktyg för integration mellan olika interkulturella grupper. Tillgången till kulturella mötesplatser och nätverk skulle med projektets hjälp stärkas väsentligt och därmed attrahera kulturskapare samt skapa en bättre infrastruktur för professionella kulturskapare. Området Gråbo har också varit aktuellt med en ansökan till Konst händer och gick där vidare till andra omgången. Eftersom en utgångspunkt för projektet Kreativa platser är att projekten ska spridas geografiskt över landet ökar därmed Gotlands chanser att få bifall. Medfinansieringen på belastar ansvar 1601, kultursamverkansmodellen övriga kostnader, och belastar ansvar 1616, barn och ungdomskultur. Medlen föreslås beviljas endast under förutsättning att projektansökan bifalles av Kulturrådet. Maria Modig Förvaltningsdirektör Catrine Wikström regional kulturstrateg

11 Kultur- och fritidsnämnden Catrine Wikström Ärendenr KFN 2016/255 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 31 okt 2016 Ärende 6 Kultur- och fritidsnämnden Remissvar Internationell strategi för Region Gotland Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden ställer sig bakom Internationell strategi för Region Gotland men föreslår följande: o Att det i strategin förtydligas vilken nivå/instans som beslutar kring de centralt avsatta medlen. o Att den föreslagna sammanställningen av goda exempel uppdateras vartannat år istället för varje år. Bakgrund I februari 2016 beslutade regionstyrelsen att Region Gotlands internationella strategi skulle ses över. Arbetet har nu verkställts och samtal och diskussioner har förts såväl internt som externt bland relevanta aktörer. Bedömning instämmer i regionstyrelsens bedömning att den nya strategin har ett tydligt fokus på förutsättningar, arbetssätt och framgångsfaktorer för regionens internationella arbete. Strategin lyfter omvärldsbevakning och extern finansiering via projekt som ett horisontellt perspektiv för samtliga förvaltningar och nämnder, inklusive årlig återrapportering via verksamhetsberättelser, vilket kulturoch fritidsförvaltningen uppfattar som positivt. är positiv till syftet med den internationella strategin, dvs att klargöra hur regionens internationella arbete ska bidra till att uppnå de strategiska mål som finns för Vision Gotland 2025, samt att tydliggöra hur regionens nämner och förvaltningar i större utsträckning kan införliva större fokus på det internationella arbetet i verksamheten. De övergripande mål som föreslås; att främja internationellt arbete för en långsiktig hållbar samhällsutveckling och tillväxt, samt att utveckla Region Gotlands verksamheter är relevanta, aktuella och tydliga. Det har saknats övergripande fokus och struktur för omvärldsbevakning ur ett internationellt perspektiv, vilket enligt kultur- och fritidsförvaltningen är fullständigt nödvändigt för Region Gotlands möjligheter att vara framåtsyftande och proaktiva i en globaliserad och digitaliserad värld. anser att det är klokt att göra prioriteringar för det internationella arbetet som harmonierar med Europa 2020-strategin för tillväxt, jobb och välstånd, samt att optimera medlemskapen i de mest relevanta internationella Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-kfn@gotland.se Webbplats Org nr

12 Region Gotland Ärendenr KFN 2016/255 2 (2) nätverken, dvs CPMR, UBC, OWHC samt Stockholmsregionens Europakontor. Likaså att vänortssamarbeten ska fokusera på strategisk verksamhetsutveckling. På kultur, fritids- och ungdomsområdet finns ofta internationella kontakter och nätverk, men medel saknas för att kunna generera utbyten som leder till kompetensoch verksamhetsutveckling. Eftersom insikt, erfarenhet och förmåga inom dessa områden övergår de ekonomiska resurserna för internationellt projekt- och nätverksarbete ser kultur- och fritidsförvaltningen mycket positivt på att tillskapa en pott för centrala medel med syfte att stimulera det internationella arbetet. De framhållna framgångsfaktorerna bedömer kultur- och fritidsförvaltningen som mycket relevanta, särskilt den tydliga styrningen och uppföljningen samt den strategiska användningen av medlemskapen. Vad gäller genomförande, ansvar och arbetsfördelning är formerna tydliga, förutom att det i strategin saknas information om vilken nivå som fattar beslut kring de centalt avsatta medlen för engagemang i nätverk och andra utvecklingsaktiviteter. vill göra medskicket att sammanställning av goda exempel med fördel sannolikt skulle kunna göras något mer sällan, exempelvis vartannat år. Detta eftersom många projekt är fleråriga och det inte startar så många nya varje år. Den internationella strategin avses inte ha direkt påverkan på barn- eller ungdomsfrågor, jämställdhets- eller landsbygdsperspektiv. Maria Modig förvaltningsdirektör Catrine Wikström regional kulturstrateg

13 Regionstyrelsen Sammanträdesdatum Protokollsutdrag RS 211 Internationell strategi remittering RS 2016/540 AU 215 Regionstyrelsens beslut Regionstyrelsen godkänner remissversion av Internationell strategi för Region Gotland Regionstyrelsen remitterar förslaget till samtliga nämnder. Remissperioden är 29 september november Paragrafen förklarades omedelbart justerad. I februari 2016 beslutade regionstyrelsen om en översyn av Region Gotlands Internationella strategi. Arbetet har nu verkställts och samtal och diskussioner har förts såväl internt som externt med relevanta aktörer. Den nya strategin har ett tydligare fokus på förutsättningar, arbetssätt och framgångsfaktorer än profilområden. Strategin syftar till att lyfta in omvärldsbevakning och eventuell externfinansiering via projekt som ett horisontellt perspektiv inom samtliga förvaltningar och nämnder med tydlig årlig återrapportering. Allt arbete ska ligga i linje med verksamheten och alltid ha till syfte att vara verksamhetsutvecklande. Den framtagna strategin bedöms uppfylla kraven på delaktighet inom Region Gotland genom det interna förvaltningsövergripande nätverket för internationella frågor såväl som genom det externa nätverket för internationella frågor. Även ett flertag av regionråden har intervjuats under processen. Dock behöver det nya arbetsätt som föreslås i strategin tydligt förankras i samtliga nämnder och för att kunna implementeras på ett tillfredställande sätt och därför föreslås arbetet inledas med en internremiss. Beslutsunderlag Ledningskontoret Skickas till Samtliga nämnder Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

14 Ledningskontoret Maria Pettersson Tjänsteskrivelse Ärende RS 2016/ augusti 2016 Regionstyrelsen Remissversion Internationell strategi för Region Gotland Förslag till beslut Regionstyrelsen godkänner remissversion av Internationell strategi för Region Gotland Regionstyrelsen remitterar förslaget till samtliga nämnder. Remissperioden är 29 september november Bakgrund I februari 2016 beslutade regionstyrelsen om en översyn av Region Gotlands Internationella strategi. Arbetet har nu verkställts och samtal och diskussioner har förts såväl internt som externt med relevanta aktörer. Den nya strategin har ett tydligare fokus på förutsättningar, arbetssätt och framgångsfaktorer än profilområden. Strategin syftar till att lyfta in omvärldsbevakning och eventuell externfinansiering via projekt som ett horisontellt perspektiv inom samtliga förvaltningar och nämnder med tydlig årlig återrapportering. Allt arbete ska ligga i linje med verksamheten och alltid ha till syfte att vara verksamhetsutvecklande. Bedömning Den framtagna strategin bedöms uppfylla kraven på delaktighet inom Region Gotland genom det interna förvaltningsövergripande nätverket för internationella frågor såväl som genom det externa nätverket för internationella frågor. Även ett flertag av regionråden har intervjuats under processen. Dock behöver det nya arbetsätt som föreslås i strategin tydligt förankras i samtliga nämnder och för att kunna implementeras på ett tillfredställande sätt och därför föreslås strategin gå ut på internremiss. Beslutsunderlag Remissversion Internationell strategi för Region Gotland Ledningskontoret Peter Lindvall regiondirektör Skickas till Remiss till samtliga nämnder 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

15 Ledningskontoret Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende RS 2016/540 2 (2)

16 Fastställd av Välj ett objekt Framtagen av Välj ett objekt Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Gäller Ärendenr RS 2016/540 Version [1.0] Remissversion Internationell strategi för Region Gotland Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

17 Region Gotland Remissversion Internationell strategi för Region Gotland Ärendenr RS 2016/540 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Remissversion Internationell strategi för Region Gotland Gotland påverkas alltmer av omvärlden. Den ökade globaliseringen och regionernas ökade betydelse i Europa innebär att Region Gotland, med ansvar för regional utveckling och tillväxt, har en viktig roll att fylla internationellt som företrädare för Gotland och därmed säkerställa att regionens intressen och internationella samarbetsmöjligheter tillvaratas. Gotland har lång erfarenhet av att arbeta internationellt. Redan under tidigt 1990-tal engagerade sig Gotland i flera europeiska nätverk med koppling till strategisk utveckling i ö- relaterade frågor samt Östersjöfrågor. När det kommer till EU-finansierade projekt har Gotland drivit och deltagit i flertalet projekt. Gotland har även en lång tradition av att driva utomeuropeiska projekt i bland annat Tanzania och Ukraina. Detta har framför allt gjorts via finansiering från Internationellt centrum för lokal demokrati (ICLD). Förutsättningar Ett framgångsrikt internationellt samarbete kräver fortlöpande kompetensutveckling, såväl bland förtroendevalda som bland tjänstepersoner. Språkkunskaper, kunskaper om det europeiska samarbetets verktyg och möjligheter, kunskaper om samhällsförhållanden och kultur i andra regioner, kompetens i projektledning och projektarbete i samband med internationellt samarbete är några exempel på kunskapsområden som kan stärka och utveckla Gotlands roll på den internationella arenan. De rådande ekonomiska förutsättningarna inom Region Gotland medför stor arbetsbelastning på de olika förvaltningarna. Detta får dock inte lägga hinder i vägen för ett strategiskt fortsatt utvecklingsarbete. Även om arbetet med till exempel EU-projekt kan ses som tidskrävande är det, om kärverksamheten får stå i fokus, en investering för framtiden som utvecklar medarbetarna och organisationen samtidigt som det kan tillföra externa medel. Syfte Syftet med den internationella strategin är att klargöra hur regionens internationella arbete ska bidra till att uppnå de strategiska mål som finns i det regionala utvecklingsprogrammet Vision Gotland , vilket är Region Gotlands övergripande styrdokument för hur Gotland vill möta framtidens utmaningar tillsammans med näringslivet, myndigheter, civilsamhället, akademi och andra aktörer. Strategin syftar även till att tydliggöra hur regionens samtliga nämnder och förvaltningar i större utsträckning kan integrera det internationella arbetet i sina verksamheter för att kunna förstärka, förbättra och förnya Gotland. Mål De övergripande målen för Region Gotlands internationella strategi är: att främja internationellt utbyte för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och tillväxt på Gotland, samt 1 Kommer att ersättas av en Regional utvecklingsstrategi (RUS) under (8)

18 Region Gotland Remissversion Internationell strategi för Region Gotland att utveckla Region Gotlands verksamheter. Internationalisering ska vara integrerat i Region Gotlands samtliga verksamheter. Det innebär att internationellt arbete inte är ett avgränsat sakområde, utan ett ansvar för alla nämnder och förvaltningar där sakkunskap finns. Goda kontakter med nationella myndigheter och nätverk ökar möjligheterna till framgång i det internationella arbetet. Genom att sträva mot de uppsatta målen ska Region Gotlands internationella arbete leda till: Ärendenr RS 2016/540 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] ökad internationell samverkan mellan olika aktörer som ger en tydlig nytta för den egna verksamheten och gotlänningarna, en ökad extern finansiering genom olika samarbetsprojekt, en ökad kompetens inom Region Gotland, men även hos andra aktörer på Gotland, genom erfarenhets- och kunskapsutbyte, en ökad kulturell förståelse mellan människor med olika bakgrund, en tydligare roll och profil för Region Gotland i nationella och internationella sammanhang. Region Gotlands behov och långsiktig nytta ska styra engagemang och deltagande i det internationella arbetet. Målen ska brytas ner och konkretiseras per nämnd, och aktiviteter redovisas i nämndernas verksamhetsplaner. Till stöd för arbetet finns ett nätverk som utgörs av förvaltningarnas utsedda internationella kontaktpersoner. Prioriteringar Europa 2020-strategin är EU:s övergripande strategi för tillväxt, jobb och välstånd 2. Den regionala utvecklingen är en central fråga i Europa 2020-strategin och samtliga regionala tillväxtstrategier ska ta hänsyn till strategin. Även alla EU:s fonder och program syftar till att uppfylla målen i Europa 2020-strategin och det är därför logiskt att Region Gotlands internationella insatser tar sin utgångspunkt i Europa 2020-strategin. Under de kommande åren är det viktigt att Region Gotland vågar prioritera utifrån mervärde, nytta och resurser inför medverkan i projekt och nätverk och för andra åtaganden i med koppling till det internationella arbetet. Region Gotland finns representerat i flera nationella nätverk och beredningar, bland annat inom Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Dessa medlemskap är viktigt att nyttja aktivt för kunskapsinhämtning och påverkansarbete. För att optimera medlemskapen i internationella nätverk kommer Region Gotland, utifrån relevans och resurser, aktivt arbeta med medlemskapen i Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR) 3, Union of the Baltic Cities (UBC), Organization of World Heritage Cities (OWHC) samt Stockholmregionens Europakontor. Region Gotlands engagemang i Hansan är fortsatt en prioriterad uppgift. Det fortsatta Hansarbetet, liksom engagemanget i övriga prioriterade nätverk och projekt, ska eftersträva synergieffekter dem emellan. Vänortsamarbetet bör fokusera på strategisk verksamhetsutveckling. Med Gotlands geografiska läge är det naturligt att samarbeten i Östersjöregionen är av stor vikt. Samtidigt är det viktigt att sakfrågan i förstahand styr arbetet och inte geografin Se bilaga för mer information om Region Gotlands nätverk. 3 (8)

19 Region Gotland Remissversion Internationell strategi för Region Gotland Arbetssätt Region Gotlands internationella arbete ska vara ett verktyg till att nå de mål och inriktningar som är fastställda i regionens styrdokument. Arbetet ska präglas av nyfikenhet och samtidigt vara målinriktat, såväl vid studiebesök och konferenser som vid medverkan i projekt. Resultat och erfarenheter från projekt, resor och konferenser ska dokumenteras, spridas och delas med kollegor på hemmaplan. Nya kontakter och möjliga projektidéer ska följas upp. Genom att arbeta på detta sätt blir Gotland en relevant, attraktiv och kunnig samarbetspartner som samtidigt bidrar till ökad förståelse för mervärdet av internationella relationer på Gotland. För att skapa förutsättningar för engagemang i nätverk och andra utvecklingsaktiviteter avsätts centralt medel med syftet att stimulera förvaltningarna att arbeta med internationella aktiviteter 4. Framgångsfaktorer För att Region Gotland ska uppnå målen med det internationella arbetet krävs: - Tydliga prioriteringar som utgår från Region Gotlands strategiska styrdokument och som har tydlig koppling till ordinarie verksamhet och dess behov. - Långsiktighet, uthållighet och aktivt engagemang nya kontakter och relationer tar tid att bygga upp och resultat kan därför inte alltid ses direkt. - Att Region Gotland aktivt ska identifiera möjligheterna för delfinansiering av verksamhetsutveckling via externfinansiering som ligger väl i linje med styrdokument och utvecklingsmål. - Tydlig styrning och uppföljning från såväl den politiska ledningen som förvaltningsledningarna för ett hållbart och långsiktigt internationellt arbete. - Att Region Gotlands aktivt och strategiskt använder sig av medlemskapen i nationella och internationella nätverk för påverkansarbete, kunskapsutveckling och nya perspektiv för både politiker och tjänstepersoner. Medverkan ska värderas utifrån relevans, mervärde, kostnad och arbetstid/restid. Deltagandet ska kontinuerlig utvärderas, följas upp och redovisas. Ärendenr RS 2016/540 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Ett internationellt perspektiv är viktigt för den verksamhetsutveckling som kontinuerligt behövs för att förbättra, anpassa eller förändra regionens verksamheter för att möta omvärldsförändringar och för att nå uppsatta mål. Viktiga förutsättningar för verksamhetsutveckling skapas genom ett internationellt fokus, där personella och finansiella resurser avsätts för att få tillgång till extern projektfinansiering, omvärldsinformation, kompetens och idéer. 4 Region Gotland arbetar med att jämställdhetsintegrera samtliga styrdokument och verksamheter vilket även gäller det internationella arbetet. I tillsättning av uppdrag, arbetsgrupper, fördelning av stimulansmedel etc. är det därför centralt att ta i beaktande om en jämn könsfördelning, fördelning av ålder, erfarenheter, boendeort med mera. 4 (8)

20 Region Gotland Remissversion Internationell strategi för Region Gotland Ärendenr RS 2016/540 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] GENOMFÖRANDE ansvar och arbetsfördelning Politikerorganisation Regionfullmäktige har det övergripande ansvaret för att strategin följs. Rapportering av det internationella arbetet görs årligen till regionfullmäktige i samband med årsredovisningen. Regionstyrelsen leder och samordnar det övergripande internationella arbetet och ansvarar även för de långsiktiga relationerna med vänorterna och de internationella nätverken. Regionstyrelsen fattar beslut om val av politiska företrädare till internationella uppdrag, både vad gäller styrelseposter och permanent deltagande i kommittéer och arbetsgrupper. Rapportering av det internationella arbetet görs årligen till regionstyrelsen i samband med årsredovisningen. De beslutar även om eventuell revidering av strategin. Nämnderna ansvarar för att det internationella perspektivet integreras i verksamheten och att möjligheter till extern medfinansiering undersöks, samt de samarbeten och nätverk som är ämnesspecifika utifrån deras uppdrag. Tjänstemannaorganisation Koncernledningsgruppen (KLG) agerar styr/avstämningsgrupp för koncernövergripande frågor och prioriteringar. Förvaltningscheferna ansvarar för och bevakar den internationella utvecklingen inom sina respektive områden, samt för att undersöka möjligheten till extern medfinansiering för beslutad verksamhetsutveckling. Förvaltningschefen ansvarar också för att utse en internationell kontaktperson till det interna internationella nätverket. EU-samordnaren har i uppdrag att hålla sig ajour med EU-agendan och utveckling som påverkar Region Gotland och Gotland i stort. EU-samordnaren är övergripande kontaktperson för Region Gotlands internationella nätverk och stödjer förvaltningar i deras nätverksaktiviteter. Vidare ska samordnaren bistå Region Gotlands samtliga verksamheter med aktuell information om utbildningsmöjligheter i EU-relaterade frågor, omvärldsbevakning samt projektstöd. Primär kontakt med förvaltningarna sker genom det interna internationella nätverket som EU-samordnare är sammankallande av. Förvaltningarnas internationella kontaktpersoner företräder den egna förvaltningen i det internationella nätverket. Kontaktpersonen ska, med stöd av EU-samordnaren, ansvara för informations- och kunskapsförmedling med syftet att stimulera förvaltningens internationella arbete. Tillsammans bildar kontaktpersonerna ett nätverk som träffas regelbundet för kunskaps- och informationsutbyte. Uppföljning och utvärdering Varje förvaltning ansvarar för att det internationella arbetet beskrivs, rapporteras och utvärderas i nämndens verksamhetsberättelse. Redovisningen ska innehålla: - Pågående EU-projekt och andra internationella projekt. - Övrigt internationellt arbete. - Verksamhetsrelaterade effekter och resultat av det internationella arbetet. - Där det är möjligt ska rapportering ske med könsuppdelad statistik. 5 (8)

21 Region Gotland Remissversion Internationell strategi för Region Gotland För att tydliggöra det internationella arbetet och visa på resultat ska årligen en sammanställning med goda exempel göras. Detta görs av EU-samordnaren i samarbete med förvaltningarnas internationella kontaktpersoner. För den regiongemensamma utvärderingen ansvarar regionstyrelsen. Syftet är att det arbetssätt som tillämpas för det internationella arbetet blir mer resultat- och kunskapsinriktat. Fokus läggs på ett ökat lärande i verksamheterna. Ärendenr RS 2016/540 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 6 (8)

22 Region Gotland Remissversion Internationell strategi för Region Gotland Bilaga 1 - Förteckning över Region Gotlands internationella nätverk Stockholmsregionens Europakontor Region Gotland är medlemmar av Stockholmregionens Europaförening som äger Stockholmregionens Europakontor. Stockholmregionens Europakontor har sin bas i Bryssel och verksamheten syftar till att hålla Stockholmsregionen ajour med EU-agendan samt profilera regionen i Bryssel. Region Gotland har en styrelseplats i Stockholmregionens Europaförening och kan på så sätt vara med och påverka utvecklingen av organisationen. Hemsida: Årlig medlemsavgift: kr Conference of Peripheral Maritime Regions of Europe (CPMR) Nätverket består av cirka 120 regioner från 28 länder och har till syfte att påverka EU så att EU:s politik främjar en balanserad territoriell utveckling. Gotland har varit medlem i CPMR sedan tidigt 1990-tal och är idag medlemmar i två av nätverkets sex arbetsgrupper: Island Commission som arbetar med ö-frågor och Baltic Sea Commission som arbetar med Östersjörelaterade frågor. För Gotland är det viktigt att vara aktiva inom detta nätverk för regionala utvecklingsfrågor där vi kan möta andra regioner med liknande utmaningar. Hemsida CPMR: Hemsida Baltic Sea Commission: Hemsida Island Commission: Årliga medlemsavgift: euro (CPMR 7180 euro, Baltic Sea Commission 1600 euro (kostnaden kommer öka) Island Commission 4592 euro) Union of the Baltic Cities (UBC) UBC är ett nätverk med cirka 100 medlämsstäder från länder i Östersjöområdet. Huvudsyften är att främja samarbete och utbyte av erfarenheter mellan städerna och här kan Region gotlands kommunaluppdrag få input i sitt arbete samt hitta partners till eventuella projekt. Arbetet är uppdelat i sju arbetsgrupper. Nätverket gjorde ett omtag under 2015 då man slog ihop arbetsgrupper, lanserade en ny hemsida och ändrade inriktning i nätverket och la mer fokus på projektsamarbete och erfarenhetsutbyt. Sekretariatet är placerat i Gdansk. Hemsida: Årlig medlemsavgift: 1200 euro Ärendenr RS 2016/540 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] Organization of World Heritage Cities (OWHC) Ett nätverk för städer som finns med på FN:s världsarvslista; platser värda att bevara för framtiden. OWHC samarbetar framför allt i frågor kring de särskilt anpassade utvecklingsinsatser som kan behövas i världsarvsstäderna under ledning av städernas borgmästare. Sekretariatet ligger i Quebec. Inom OWHC finns en särskild grupp för de nordeuropeiska världsarvsstäderna med ett regionalt sekretariat för nordvästra Europa och Nordamerika i Regensburg. Hemsida: Årlig medlemsavgift: 2700 euro Hansan Hansan är ett nätverk med 185 medlemsstäder i 16 länder. En stad är årligen värd för Hansedagen, där städer årligen deltar på Hansemarknaden, med kulturgrupper och konstnärer samt på interna möten och seminarier för att främja utbyte mellan städerna. Det finns också en ideell förening som ansvarar för Hansan som en av Europarådet certifierad Cultural Route. Därutöver finns Hansa Business som vänder sig inte bara till städer utan till 7 (8)

23 Region Gotland Remissversion Internationell strategi för Region Gotland enskilda företag för att främja handel mellan städerna. Sekretariatet ligger i Lübeck. Gotland innehar platsen som vice ordförande både i nätverket och i föreningen. Gotland står värd för Hansadagarna år Hemsida: Årlig medlemsavgift: Ingen medlemsavgift. (Varje organisation täcker sina egna kostnader för deltagande i olika aktiviteter, årlig kostnad för web-medverkan, 50 euro). B7 Baltic Islands Gotland var med och bildade nätverket B Nätverket har haft en stor betydelse för Gotland i Östersjöfrågor och i EU-policy arbetet men har under senare år haft lägre aktivitetsgrad med fokus på konst- idrotts och ungdomsutbyten. Hemsida: Årlig medlemsavgift:1000 euro Nordiskt Nätverk för Vuxnas lärande (NVL). Nordiskt nätverk för vuxnas lärande som Vox, nasjonalt fagorgan for kompetansepolitikk, administrerar på uppdrag av Nordiska Ministerrådet (NMR). Inom NVL finns det ett nordiskt ö- nätverk där Bornholm, Gotland och Åland deltar. Nätverket fokuserar på särskilda utmaningar och möjligheter inom glesbygden, just nu och framöver är integrationsfrågor prioriterad ur olika perspektiv. Hemsida: Årlig medlemsavgift: Arbetstid (övriga kostnader står NMR för). Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) ICLD arbetar med fattigdomsbekämpning genom lokal demokratiutveckling. Med fokus på individens fri- och rättigheter syftar ICLD:s program till att stärka lokala och regionala politiskt styrda organ, decentraliseringsprocesser, lokalt självstyre och medborgardeltagande i den svenska regeringens prioriterade samarbetsländer. SKL är ICLDs huvudman. Lunds Universitet, Region Gotland och SKL utgör ICLD:s styrelse. Hemsida: Sveriges kommuner och landsting (SKL) Medlemsorganisation för alla Sveriges kommuner, landsting och regioner som har till uppgift att stötta och bidra med verksamhetsutveckling och fungerar som ett nätverk för kunskapsutbyte och samordning. SKL ger service och professionell rådgivning inom alla de frågor som kommuner, landsting och regioner är verksamma inom. Region Gotland är aktiva inom flera nätverk och beredningar som drivs av SKL både på tjänstepersonnivå och politikernivå. Hemsida: Ärendenr RS 2016/540 Datum [Beslut/Publiceringsdatum] 8 (8)

24 Marie Flemström Ärendenr KFN 2016/251 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 24 oktober 2016 Ärende 7 Kultur- och fritidsnämnden Driftsbidrag till idrottsförening, Korpen Gotland Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden avslår Korpen Gotlands begäran om driftsbidrag/anläggningsstöd/folkhälsobidrag för 2016 och Sammanfattning Den ideella motionsidrottsföreningen Korpen Gotland har till kultur- och fritidsnämnden (KFN) inkommit med en begäran om driftsbidrag/anläggningsstöd/folkhälsobidrag för 2016 och 2017 med möjlighet till permanent förlängning. Bakgrund Korpen Gotland har 1100 medlemmar i åldrar från 3 månader till 99 år som bland annat ägnar sig åt vattenträning, småbarnssim, crawlskola, gruppträning, fotboll, inneband och rinkbandy, inomhus och utomhus. Detta erbjuds i Visby och på landsbygden. Korpen Gotland har en egen lokal på Skarphäll som innehåller en bassäng på 12 x 8 meter med 33 grader varmt vatten och en lokal för landträning. Korpen Gotland har stora kostnader för denna lokal och för personal. Korpen Gotland får idag inte driftstöd av Region Gotland för sin anläggning och anser att regionen bör omvärdera detta beslut. Föreningen har fått ett stort inkomstbortfall i och med Romabadets stängning. Kombinerat med sina stora omkostnader väntar ett stort underskott 2016 och en tuff utmaning att överleva som förening. Bedömning Den ideella motionsidrottsföreningen Korpen Gotland är idag inte berättigad till driftstöd av anläggningen på Skarphäll. För anläggningen med bassäng och landträningslokal på Skarphäll har Korpen ett 10-årigt hyresavtal. Detta avtal är tecknat mellan fastighetens ägare och ett företag helägt av Korpen Gotland. Driftstöd/anläggningsstöd från KFN utgår endast till föreningsägda anläggningar, det vill säga föreningar som äger sina egna anläggningar. Då Korpen inte äger utan hyr samt att det är företaget Korpen som hyr, så innebär Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-kfn@gotland.se Webbplats Org nr

25 Region Gotland Ärendenr KFN 2015/374 2 (2) det att Korpen Gotland med gällande bidragsbestämmelser inte är berättigad till driftstöd från KFN. Folkhälsobidrag finns inte som stöd att ansöka om inom kultur- och fritidsförvaltningen. Maria Modig kultur- och fritidsdirektör Marie Flemström avdelningschef fritid

26

27 Ärendenr KFN 2015/271 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (2) Datum 31 oktober 2016 Ärende 8 Kultur- och fritidsnämnden Återremiss RS AU. Mål och riktlinjer för konstnärlig gestaltning vid uppförande av byggnader och anläggningar inom Region Gotland Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens svar angående återremiss gällande Mål och riktlinjer för offentlig gestaltning. Bakgrund Nu gällande Mål och riktlinjer för konstnärlig utsmyckning antogs av regionfullmäktige ( 125). Dokumentet har länge behövt uppdateras, bl.a. för att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden. En sådan uppdatering gjordes 2009 och 2012 och en reviderad version presenterades slutligen för och godkändes av såväl kultur- och fritidsnämnden som tekniska nämnden, men ärendet återremitterades från regionfullmäktige med önskan om förtydliganden i två paragrafer. Förvaltningen har arbetat fram den reviderade texten i nära samråd och samförstånd med teknikförvaltningens fastighetsförvaltnings- och projektavdelning, varvid de önskade förtydligandena har införts samtidigt som även andra kompletteringar och ändringar har gjorts. Kultur- och fritidsnämnden beslutade att godkänna uppdaterad version av Mål och riktlinjer för offentlig gestaltning samt tillämpningsföreskrifterna den 3 maj 2016 (KFN 41, ). Ärendet överlämnades till regionstyrelsen och dess arbetsutskott. Ärendet har därefter återremitteras på nytt (RS AU 155, ) för ytterligare utredning och förtydliganden gällande krav, aktuella objekt och samarbete mellan berörda förvaltningar. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-kfn@gotland.se Webbplats Org nr

28 Region Gotland Ärendenr KFN 2015/271 2 (2) Bedömning Ärendet har samberetts med teknikförvaltningens fastighetsavdelning och båda förvaltningarna är helt överens om dokumentets textinnehåll, som bedöms ge en tydlig grund för hur beslut om medel för konstnärlig gestaltning ska fattas och hur ärendet sedan ska hanteras av de båda förvaltningarna om eventuella oenigheter råder. Kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden har godkänt såväl huvuddokumentet Mål och riktlinjer samt de till dokumentet bifogade tillämpningsföreskrifterna. Huvuddokumentet Mål och riktlinjer fastställas av regionfullmäktige. Maria Modig förvaltningsdirektör Bilaga: Mål och riktlinjer för konstnärlig gestaltning daterade Tillämpningsföreskrifter daterade Återremiss. RS AU 155,

29 1 (6) Mål och riktlinjer för konstnärlig gestaltning vid uppförande av offentliga byggnader och anläggningar inom Region Gotland (Ersätter mål och riktlinjer antagna av Kf , 125) Syfte Syftet med att skapa en konstnärlig gestaltning är att ge byggnaden/anläggningen något mer än det rent funktionella. Konstnärlig gestaltning skapar karaktär och sammanhang, ger estetiska mervärden och upplevelser som kan vara rogivande, stimulerande och/eller ge möjlighet till reflektion. Konst i det offentliga rummet är identitetsskapande varumärken som speglar historiska och kulturella dimensioner och är därmed också framtidens kulturarv. Syftet med detta dokument är att fastställa de regler som ska gälla och säkerställa att den konstnärliga gestaltningen blir en naturlig del vid uppförandet av offentliga byggnader och anläggningar inom Region Gotland. Mål för offentlig konst Kultur- och fritidsnämndens mål inom kulturområdet ska gälla som övergripande mål för den konstnärliga gestaltningen i offentliga miljöer, på anläggningar och i byggnader där uppdragen ingår i den regionala offentliga verksamheten. Den offentliga konsten ska planeras i dialog mellan sakkunniga för konst, berörd personal, arkitekt och projektledare. Vidare ska konsten planeras med beaktande av den rumsliga miljön och med den konstnärliga kvalitén högst prioriterad. Den offentliga konst som anskaffas ska ge utrymme för strömningar inom den samtida bildkonsten. Ett mångsidigt utbud avseende konstverkens teknik, formspråk och uttryck ska eftersträvas så att de färdigställda gestaltningarna kan bemöta alla människors behov av konstupplevelser. Vid inköp av offentlig konst ska mångfalds-, genus- och jämställdhetsperspektiv beaktas så att en god balans uppnås. Den offentliga konsten ska vara tillgänglig för alla. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-kfn@gotland.se Bankgiro Postgiro Org nr Webbplats

30 2 (6) Riktlinjer för offentlig konstnärlig gestaltning 1 Dessa bestämmelser gäller konstnärlig gestaltning i samband med all ny-, om- och tillbyggnad av byggnader och anläggningar inom offentlig verksamhet där finansiellt igångsättningstillstånd ska inhämtas. Anslaget för offentlig konst nyttjas dels för att beställa stationär konst och dels för inköp av flyttbar konst. Med stationär konst avses byggnads- /anläggningsanknuten konst producerad på beställning och integrerad i arkitekturen i en byggnad eller på en specifik plats. Den stationära konsten bör vara fast förankrad eller märkt på så sätt att den ej kan uppfattas som flyttbar konst. Annan konst är flyttbar konst. Definitioner: - Med byggnader och anläggningar avses alla byggnadskonstruktioner och markinvesteringar som är belägna i en offentlig miljö och där investeringen ingår i den regionala offentliga verksamheten. Exempelvis skolor, förskolor, byggnader och anläggningar för infrastruktur och teknisk försörjning, parker och grönytor, idrottsanläggningar, trafikplatser, vårdinrättningar. - Med offentlig miljö menas en geografisk plats tillgänglig och synlig för allmänheten. - Med finansiellt igångsättningstillstånd avses ett tillstånd från ledningskontoret att sätta igång ett bygg- eller anläggningsprojekt som beräknas överstiga en viss beloppsgräns, f.n.3 miljoner. Undantag: Bestämmelserna ovan gäller inte investering för teknisk utrustning, apparatrum, elsystem etc. i redan befintliga lokaler eller investeringar i förhyrda lokaler (se 3 b nedan). I övrigt gäller bestämmelserna alla byggnader och anläggningar där en konstnärlig gestaltning medför ett mervärde försåvitt inte kultur- och fritidsförvaltningen och teknikförvaltningen kommit överens att undantag ska göras. 2 Kultur- och fritidsnämnden samt tekniska nämnden ansvarar gemensamt för tillämpningen av dessa bestämmelser. Kan i visst fall dessa nämnder inte enas om hur bestämmelserna ska tillämpas, ska frågan hänskjutas till regionstyrelsen för avgörande.