UTANFÖR De vilde drenges liv, hvad har de sammen og hvad driver dem? Philip Lalander, professor i Socialt arbete, Malmö högskola, Sverige

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "UTANFÖR De vilde drenges liv, hvad har de sammen og hvad driver dem? Philip Lalander, professor i Socialt arbete, Malmö högskola, Sverige"

Isak Pålsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 UTANFÖR ELLER INNANFÖR: EN FRÅGA OM LIVET UTANFÖR De vilde drenges liv, hvad har de sammen og hvad driver dem? Philip Lalander, professor i Socialt arbete, Malmö högskola, Sverige

2 Respekt: Gatukultur, ny etnicitet och droger (2009) Studie gjord mellan 2003 och Intervjuer och observationer med en grupp unga män (15 pers) med chilenskt ursprung som avancerade långt i kriminalitet, framförallt droganvändning och -försäljning. Växte upp i samma boligområde. Få har avslutade betyg från nian, endast ett par gymnasium. Hur kan man förstå det som skedde ur ett socialt och kulturellt perspektiv? Hur kan man förstå marginalisering?

kriminalitet, framförallt droganvändning och -försäljning. Växte upp i samma boligområde.

5 Flytten från Chile och de tidiga åren i Sverige Familjerna kom andre halvan av 1980-talet. Jfr de som kom på 70-talet. Föräldrarna ganska fattiga och inte mycket utdanning, arbetade i gruvor och mammor ofta hemmafruar. Med Bourdieus begrepp hade de inte mkt av varken kulturellt, socialt eller ekonomiskt kapital när de kom. Det ställer krav på samhället att reducera en sådan ojämlikhet. Känslor av förlust av den ursprungliga kulturella och sociala världen. Skapande av en slags etnoromantik.

Med Bourdieus begrepp hade de inte mkt av varken kulturellt, socialt eller ekonomiskt kapital när de kom.

6 Få möten med normala svenskar, mest socialarbetare och poliser Gordo: Vi har aldrig haft, i familjen har aldrig funnits svenska kompisar, alltså för dom, inte vad jag kan komma på nu i alla fall. Min farsa kanske hade jobbarkompisar och så, men inte mer med det, man var tvungen å ha dom såklart. Philip: Det var aldrig nån svensk hemma? (med betoning på aldrig) Gordo: Nej, nej, nej. (med eftertryck)

Min farsa kanske hade jobbarkompisar och så, men inte mer med det, man var tvungen å ha dom såklart.

7 Sorg och saknad Så när vi kom hit, jag såg jämt morsan gråta av längtan (avbryter sig). Hon trivdes inte alls här (andas ut). Men jag var ju ändå liten, jag var glad, jag träffa kompisar på gården. (Lorenzo)

8 Längtan efter att förankra en identitet: att få världen att gå ihop Varför ska jag känna mej svensk om inte själva landet ser mej som svensk? Det går inte mannen. Jag kan inte känna mej som svensk, jag är inte svensk. Alla ser mej som svartskalle och chilenare, för jag är chilenare. Har mina papper som är svenska, men det är det enda som är svenskt. (Hugo uttrycker sig med intensiv och forcerad röst)

Jag kan inte känna mej som svensk, jag är inte svensk.

9 Att upptäcka att man är utlänning tillhörighetens ambivalens och osäkerhet Jag trodde jag var svensk först, därför att jag gick i skola med bara svenskar, sådär. Å det vart ju sådär när dom sa att jag inte var svensk på nåt sätt Shit! förstår du? Jag är utlänning, jag visste inte (avbryter sig). Jaha, om jag inte är svensk (avbryter sig). Alltså jag tror att allt började mycket när jag åkte till Chile1990, då var jag i Chile och jag trivdes inte bra där då, då var jag åtta eller nio år, och där var jag ju utlänning med sådär. Och eftersom utlänning för mej klingar negativt på något sätt

Jag är utlänning, jag visste inte (avbryter sig). Jaha, om jag inte är svensk (avbryter sig).

10 Vänner med liknande erfarenheter blir lösningen: vi går sammen Alonzo: Alla kände igen sej i alla. Alla hade likadana problem med skilda föräldrar eller problem hemifrån och såna saker och då sökte man ju stöd hos varandra. Philip: Mm. Alonzo: Vännerna var ju viktigare än familjen, så man umgicks med dom hela tiden. Så man försökte ju hjälpa varann hela tiden. Existentiellt broderskap. Den sociala plattformen för skapandet av en lokal gatukultur.

hos varandra. Philip: Mm. Alonzo: Vännerna var ju viktigare än familjen, så man umgicks med dom hela tiden.

11 Betoning på gatan i ett rapp-poem Mira amigo, estoy cansado, de esta vida llena de amargura, Somos hermanos aqui en la calle, somos todos con risa y furia, Si algo pasa alla en la casa, puedes contar a nosotros pa todo En las buenas y en las malas. (Los Muchachos, probably 1999)

con risa y furia, Si algo pasa alla en la casa, puedes contar a

12 Street culture, as defined by Philippe Bourgois A complex and conflictual webb of beliefs, symbols, modes of interaction, values, and ideologies that have emerged in opposition to exclusion from mainstream society. Street culture offers an alternative forum for autonomous personal dignity. ( ) This street culture of resistance is not a coherent, conscious universe of political opposition but, rather, a spontaneous set of rebellious practices that in the long term have emerged as an oppositional style. (In In Search of Respect: Selling Crack in El Barrio, 2003: 8)

Street culture offers an alternative forum for autonomous personal dignity.

13 Gatan är central i denna kultur Upplevelser av värdighet och respekt. Gatan kräver inga betyg, har inga scheman, skapar känslor av oberoende/autonomi. På gatan kan man investera i gatukapital, man kan bli någon. Men detta kapital kan inte växlas till kulturellt kapital.

14 En bild av gatan som man verkligen börjar tro på skapas En tuff maskulinitet. Livet blir som ett drama, eller en film, i vilket man spelar en viktig roll. En extra dimension av livet och av ens boligområde skapas. En slags transendens.

15 Influenser från fattiga delar av världen; den globala gatukulturen Reggae and rastafari from Jamaica. Rap from East LA, East Harlem etc. It s like a kind of global counter culture. The movie Blood in Blood out as an example. Also local influences and influences from street culture in Chile. New ethnicity, a mixture rather than something that has to do with one place or one origin.

The movie Blood in Blood out as an example.

16 Detta är våran barrio Vi sa alltid, det här var är vårt barrio, det var där vi var (tvekar), där vi hade befäl över (skrattar till), enligt oss. Hageby tillhörde oss. När vi stod däruppe påverkades vi av filmen Blood in Blood out, när de också gjorde så i filmen, och det var fint. På natten såg man belysningen, man såg hela barriot, det var fint. (Miguel, 21 år) Nästan en gaturomantik.

När vi stod däruppe påverkades vi av filmen Blood in Blood out, när de också gjorde så i filmen,

17 Gatukulturen skapas av de fattiga, de längst ner som ett rop på värdighet i en segregerande värld där identitet = konsumtion och pengar, och där resurserna är ojämnt fördelade. Alienation i förhållande till samfunnet binder deltagarna sammen. Vad är egentligen det sociala problemet; är det drengene eller noe annet, noe med samfunnet?

ojämnt fördelade. Alienation i förhållande till samfunnet binder deltagarna sammen.

Relevanta dokument

UTANFÖR Sociala faktorers betydelse för missbruksutveckling och socialt arbete Philip Lalander, professor i Socialt arbete, Malmö Högskola

UTANFÖR ELLER INNANFÖR: EN FRÅGA OM LIVET UTANFÖR Sociala faktorers betydelse för missbruksutveckling och socialt arbete Philip Lalander, professor i Socialt arbete, Malmö Högskola Också engagerad i: SUSA: